Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Rynge Nr 1 och senare Nr 3, Sjörup

Noteringar:

A.M. nämns i mantalslängderna från 1675 till 1710 som åbo på ½ veckodagshemman under Marsvinsholm, senare nummer 3 i Rynge by, Sjörups socken. Troligen dog han redan i början av år 1711, då sonen Pers son döptes till Anders. Han efterträddes på hemmanet av sonen Jöns.Ljunits renoverade dombok:"Ljunits härad Tings Rätt d. 5 Febr. 1687 i Katzlösa.Samma dag för rätten framstod uppbördsmannen Wälb. Hans stubb uthi Katzlösa som Fullmechtige på Wälb.m. Höfver Commisarien Ehrenfl_chts wegnar gifvande tillkienna huru så som Hans HögsgunstligeExell:s Feldtmarschalken och General Gouverneuren greff otto Vilhelm Königsmark tillhandlat några Bondgårdar af Landdomaren uthi Låålands och Falster Wälbne Hr Joakim Fredrik Steenson Nembl. 3:ne st.belägna uthi Liunitz Härad och Ränge (Rynge) by kaldes Ränge,först dhen gård som Sahl. Helle Larsson påbodde,derest Gierdt Andersson och Anders Månsson ibm producerandes der på sielfva Orginal Kiöpebrefvet daterat d.28 Juny Ao 1684 som wählbend. Hr Landzdomaren ifrån sig gifvet med begiären att samma Kiöpebref för Rättenmå blifva upläst och sedermehra Hans Högenest Execell. Hr Feldtmarskalken och General Gouvenouren deröfver medelst en Fullkommeligt Sköte 9de uthi Rätten inleda att Originalaf Kals Bref på förberörda trenne Bondgårdar uthgifvit af Wählb.ne Hr Landsdommaren Jochim Fredrich Steenson d. 29 Juny ao 1684 der hos anhållande att sådant iemwähl för Rätten må upläsas och uthi Protokollet insenereBPme_tioInlefverande een Orginal Immission förrättatd. 3 December Ao 1667 af Wälb:ne Claus Raven ochHr Knut Tott på förberörde hemman medh begiäran att dhen samma medh dhe andra Documenter må blifva Upläst och inprotocollerat,somLand och viemerade Copier Utgaff förberörde Skrifter hoos dhen Lofl. Rätten hade att insinuera. Och emädan des Begiäranwar Skiäligt och togs likmätigt bIet förbemelte Kiöpe Bre_,så wähl som Siälfwa afskallsZedelen minsta Immision för Rätten Endeligen upläst,annoterade, och finnes till närmareeftervärelse här af Vidimerade Copier ad acta,derest gafs Fullmachtigän Wälb. Hans Stubb tillkänna att Wälb:ne Hr Öfver Commisarie Ehrenflycht å hans Hög greffl. Exell.Ts Hr Feldtmarskalkenoch General Gouveineuren Högwälborne Greff Otto Wilhelm Königsmarks wägnar efter lagens,menhåld både förberörde Bondegårdar först å trenne Härads Ting om låta upbuda hvilket när sked t är,skall deröfver ved anfodran att behörat Biöta aff Rätten blifvaextraderat.Och såsom för dhenna gången inga flera Saker vara inciterade bIet inget härmed slutit och ändat,Actum Dielt Loco ut Supra."

Anders gift Kerstina Jönsdotter. Kerstina (dotter till Jens Ingvarsen och Elin) föddes cirka 1657 i Hedeskoga (M); dog den 8 Sep 1730 i Rynge Nr 3, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Att Kerstina var dotter till J.H. styrks av en bouppteckning i Ystad 1713.





Den 8 september döde hustrun Kiersti Jönsdotter, nämbligen sahl. Anders Måns enckia i Rynge, 83 år.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Hedeskoga Nr 13

Noteringar:

Åbo å Hedeskoga 13. Född möjligen på 1620-talet. Död 1684-1686 å Hedeskoga 13. Jens Ingvarsen var bosatt å Hedeskoga nummer 13, vilket enligt bl.a. 1660 års jordebok - då J.I brukade hemmanet - var ett "adelns veckodagshemman till Biersiöholm". I 1677 års mantalslängd står J.I. noterad för hemmanet, tillsammans med "gammal hustru". Troligtvis är den Jöns Ingvarsen som nämns på sid. 100 i boken "Beskrifning öfver Ystad" identisk med denne J.I. Han förekommer också i Hedeskoga kyrkoräkenskaper, årligen från 1662 till 1685, då han till kyrkan betalde "jordeskyld" för en åker i Folkestorp, benämnd just "Kyrkio Ager". Efter 1685 är det sonen som tar över även den. Uppgifter om Jens Ingvarsens barn är tämligen goda i katekismilängderna från 1683 och framåt.Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö: Den 13/6 1662 är han stockeman i Herrestads häradsrätt.Den 12/ 1666 nämns han som före detta länsman (eventuellt frälselänsman på Bjersjöholm).Den 26/3 1668 är han tillfällig domare.Herrestads häradsrätt Den 10 juli 1668 ger Jöns Trulsson, 18 år gammal, avkall till sina morbröder Rasmus Ingvarsson och Jens Ingvarsson, för arv efter sin Sal. fader Truls Jönsson.Den 8/6 1691 (renoverade domboken) har änkan Elin Jöns Ingvarssons i Hedeskoga instämt Jöns Mårtensson i Stora Tvären för en stut han "förkört" henne.----Jöns Ingvarsson begrovs den 6/3 1684 enligt Ystads S:a Maria C:1----Birte Boström Anbytarforum 11/12 2004:"Jag har funnit en tidigare icke nämnd dotter till Jöns/Jens Ingvarsson i Hedeskoga ochhans hustru Elna. Denna dotter heter Karna Jönsdotter och bor i Herrestad år 1719. Om honvarit gift med en Nils förklarar det varför hennes barn är kusiner till nämndeman Jöns Jönssoni Folkestorp och att hennes syster Kerstina Jönsdotters i Rynge sonson Ola Persson är nästkusin till nämndeman Jöns Jönsson i Folkestorp. Först fyndet i Ystad rådhusrätt 1720 d.1 febr., där handelsman Lars Jönsson Hedeskogbegär första laga uppbud på sin avlidna broders handelsman Mårten Jönsson Hedeskogs gård på Norregatan, som Lars Hedeskog dels ärvt och dels inlöst av sina syskon och Mårten Hedeskogs styvbarn, samt från ett par av Casten Hermanssons barn,som Mårten varit förmyndare åt och som hade del i gården (Se t.ex. Ystad rådhr. 1684 d.16 sept.) Lars Hedenskog uppvisar åtkomsthandlingar till gården, bl.a. Ingvar Jönssons och Per Jönssons kvittens, daterad Hedeskoga d. 10 okt. 1719, Karna Jönsdotter i Stora Herrestad ochKirstina Jönsdotters i Rynge kvittens, daterad Ystad d.29 okt. 1719, och Bonden Lars Persson i Eggelstad på sin hustrus Metta Jönsdotters vägnar. Alla nämnda som arvingar efter derasSal. broder Mårten Hedeskog. Appropå Jens Ingvarssons son Per Jönsson, nämnd ovan. Vad blev det av honom? Någon som vet? Jag tror Karna Jönsdotter är identisk med Karna Per Nilssons på Nr.2 St. Herrestad ochatt hon varit gift tidigare med Nils Mårtensson på nr.2 Herrestad. Jag tror också att NilsMårtensson är far till hennes barn, d.v.s. bröderna Nilsson. Bevisföringen är svag men i mitt tycketrolig. Här följer den. Jordebok år 1697 St. Herrestad nr.2, Nils Mårtensson nu Per Nilsson. Stora Herrestad Katekismilängder: 1684 - Nils Mårtensson, son Mårten Nilsson. 1686 - Nils Mårtensson, son Mårten Nilsson. 1691 - Nils Mårtensson,(söner) Jöns och Mårten. 1696 - Per Nilsson, h. Karna, söner Mårten och Jöns. 1702 - Per Nilsson, söner Mårten och Salomon. Mantalslängder, St. Herrestad nr.2 : 1699 - Per Nilsson, h. Karna, son Mårten. 1702 - Per Nilsson, h., son Mårten. 1705 - Per Nilsson, h., son Nils. 1709 - Per Nilsson, h., pojken Lars Nilss. 1710 - Per Nilsson, h., pojk Lars. 1711 - Per Nilsson, h., son Lars. Av intresse kan vara, att i Mtl. år 1709 har Ingvar Jönsson på Hedeskoga nr.13 en drängvid namn Salomon Nilsson. Per Nilssons i Herrestad står gudmor år 1717 åt Salomon Nilssons dotter Elna i Borrie. Per Nilsson i Herrestad avlider d.3 juni 1718 i en ålder av 55 år ( f.ca.1663) År 1721 d.11 mars dog hustru Karna Sal. Per Nilssons i Herrestad 68 år gl. (f.ca. 1653) Salomon Nilsson i Borrie döper år 1722 en dotter till Karna. Både Jöns Nilsson och Salomon Nilsson döper barn till Jöns (efter morfar) och Elna (efter mormor). Målet i Ingelstad häradsrätt d.14 juni 1726, som jag nämnt tidigare, där bröderna Mårtenoch Lars Nilssöner synes vara arvingar till Sal. Per Nilsson i Herrestad. Kanske snarareavser Per Nilssons hustru i så fall. Kanske går ovanstående att bygga på med ytterligare bevisföring eller raseras. "--------------------------------------------------------------------------------

Jens gift Elin. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde

Noteringar:

I 1699 års mantalslängd finns en Ingwar Ingwarsson på Norra Vallösa 11 i Sjörup, en marginalanteckning gör gällande att han var 83 år gammal och därmed född c:a 1616 och det gör honom till en potentiell son till denne Ingvar. Till saken hör att den JensIngvarsson som i så fall skulle vara en broder, hade en dotter Kirstina som kom till Rynge, alltså ävendetta i Sjörups socken.------------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö:"Vad gäller vår okände Ingvar, så har jag i 1618 års mantalsregister funnit en InguorPiersönn i Bussjö, men det finns också en Inguor Lasönn i St. Herrestad, samt en Inguor Piersönn iSt. Köpinge, samma år. Jag skulle inte våga sätta Ingvar Persson i Bussjö som fader till vår syskonskara. Speciellt inte med tanke på deras barns ganska vida giftermålsområde."---------------------------------Birte Boström skriver på anbytarforum 2003:"Rasmus Ingvarsson brukade nr.1 och 2 i Bromma by. Dessa var kykans annexehemman ( prästgård och klockargård). Lasse Rasmusson brukade nr.11 och 12, utsockne frälsehemman, i Bromma by. Bussjö f.d. huvudgård, nr.1 och 2 i Bussjö, enl. "By Huvudgård och Kyrka", brukas av Jöns Trulsson, nr.1, och Ingvar Persson, nr.2, enl. jordebok 1691. Jöns Trulsson var son till Truls Jönsson och Elna Ingvarsdotter. Ingvar Persson var f.ca. 1655 och dog 1720. Jag vill påpeka, att en viss eftersläpning kan äga rum i jordeböcker och mantalsregister,så att den som står för gården, mycket väl kan vara avliden i näraliggande år. Ingvar Rasmusson känd 1583 tror jag inte på som fader till vår syskonskara. Han nämnsinte i Mtl.reg. 1618 Bröderna Ingvarsson, som förresten alla brukar kyrkohemman, synes höra till denvälbärgade skaran av bönder. Jag tror inte denna välbärgade skara var i majoritet och vi kan nog vara överens om attman i regel gifte sig inom den egna sociala sfären. Vilket det ganska vida giftermålsområdetför deras barn också pekar på. Det är väl troligt att Ingvar också hörde hemma i denna grupp. Likaså har det framgått idenna diskussion att namnet Ingvar inte är så ovanligt. Även om Ingvar Persson i Bussjö, k. 1618 - 51, synes vara den starkaste kandidaten som fader, så vet vi inte ett dyft om honom. Vem vet, han kanske inte ens hade några barn. Så, för egen del , skall det mer till än ett namn i längderna, innan jag sätter in någonsom fader till syskonen Ingvarssons. -----------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"Jag sitter och läser i en bok från Skurups bibliotek som heter Skånelands Medeltid -Orter och ätter av Tor Flensmarck. I denna bok hittade jag lite intressant information om Bussjö.Det fanns en väpnare bosatt i Bussjö mellan åren 1481 och 1508, han dog före 1520, vars föräldrar var väpnaren Jens Lasson ifrån Borrby och hans hustru Cecilia Ingvarsdotterifrån Öja! Jens Lassons styvson var en Niels Knutsson i Bussjö som var gift med en Ingeborg Nielsdotter (Gagge!!!) med heraldiktavlan (björnhuvud).Jag har gjort en avskrift ur boken för framtiden och bifogar den med mailet! Längst ned imin avskrift så har jag samlat på mig lite ordförklaringar mm som kanske bör läsas först!Nu dör denna Ingvar Jensen innan 1520, vilket gör honom enbart som tänkbar kandidat som farfar till vår Ingvar (efternamnlös), fadern till Rasmus, Elna (mina anor!), Jens (dinana!) och Per Ingvarsson som dog i Tryde. Jag påstår inte att detta släktskap finns men nog måstedet undersökas! Synd att han angavs vara väpnare och inte nämndeman! :-) Fast då hade jag nog dött av skratt. Boken som jag har lånat är första delen i en planerad serie. Dennadel har enbart alla orter och ätter på bokstaven A. Tyvärr så är den utgiven 1999 och har ännuinte fått någon efterföljare. Jens Lasson anges vara av Bussjö-ätt! Det måste också sökasvidare på vad det innebär."----------------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"På hemsidan http://www.hum.ku.dk/navnef/adkomst/a/a001/a070.htm så finns följande:Jens Ingvorsen (Bussjö slaegten) adelig til Bussjö, (vel sön af Ingvor Jensen ibid 1511),g m Ellen Mortensdatter Toft el Kyrning, ikke Gere; 1545-125 ; 1550-155 Huvudsidan är nog http://www.hum.ku.dk/navnef/ och kallas för Institut for Navneforskning." ---------------------------------Utdrag ur boken Herrestads härad av Henning A. Isgren. På sidan 115 behandlar han "Ätten Galen" ifrån Bromma. Följande finns att läsa:"I olika källskrifter från medeltiden skymtar förbi i samband med Bussjö också ättenGalen. Denna var en av de mest framträdande i Skåne med gårdar här på olika håll. Väpnaren Anders Galen bodde sålunda 1445 på sätesgården i Stora Herrestad. Denna figurerar i Lunds stifts urkundsbok, som den 9 juli 1471 inregistrerar ett ägobyte mellan honom ochnunnorna i Bosjökloster, varvid han erhåller en gård i "Bosiö i Bromma socken i Härfvuiste" härad.Han hade enligt danska kansliets brevböcker 1487 bl.a. två ödegårdar i Öja.En Inguordt Galen i "Heridtzstade" uppträder i brevböckerna, då Morthen Jude i"Kasslöse" åt honom "saelger" och "sköder" bl.a. en halv gård i "Bosiö i Brome socken". Iurkundsboken återkommer väpnaren Ingwer Jenssön Galen 1508 i samband med några bytesaffärer med ärkebiskop Birger Gunnersen. På baksidan av dokumentet finns antecknat med ärkebiskopens egen hand "Om een gaardh i Öye i Herwitzstadeherred wij finge aff Ingwar i Byssiö".Så långt de medeltida urkunderna. I dessa notiser alltifrån syskonen Constentesen [Förra avsnittet i boken handlar om dessa och vapensköldarna i klostret i Ystad. Magnus] tillIngwar i Byssiö torde man ha stöd för uppgiften om herrgården i Bussjö. Då prästen Daniel Bromme septemberdagen 1730 plitade ner den seglivade traditionen om herrgården i sin annexförsamling och om den murade gravstället där i annexkyrkan, så torde denna hans uppgift inte vara grundad på lösan sand. Alltså en herrgård i Bussjö! Men var?Att Styffe också nämner en sätesgård Bramme, "troligen i Bromma, norr om Ystad", vilken 1476-82 skulle ha ägts av Tage Henriksson (Hollunger) - av dennes släkt ända sedan 1344 enligt Ulsig - och 1505 av Ingvar Jonsson, det är ju en helt annan historia. Men varmånne denne Ingvar helt enkelt samma person som Ingwer Jenssön Galen? frågorna tornar nu upp sig som alltid på grund av det sparsamt flödande urkundsmaterialet...Litt.Ale 1968/3 (Raneke)Fortegnelse over Danmarks breve fra middelalderen, 2 Rekke band 3.Lunds st. urkundsbok utg. av L.Weibull, band 6 (1939)Skånes kalender utg. av C. O. Arcadius m.fl. (1878)Styffe, C. G., Skandinavien under unionstiden (1880)Ulsig, E., Danske adelsgodser i middelalderen (1968)Prästrel. 1730, D. Bromme (Fotostat H. A. Isgren)"På sidan 113 kan man läsa om Herrgården i Bromma och följande uppgifter finns att hämta i Skånes kalender av 1878, där det heter, att här "under unionstiden" fanns en större gård, kallad "Bossyö". Även några ägare anges. Det var:Styffe Jens Mattsson 1401Nils Mattsson 1408Kunt Nilsson 1441-59Ingvar Jonsson 1487 och 1508---------------------------------------------Utdrag från en sajt på Internet om Stora Herrestads säteri med adresshttp://www.algonet.se/~sylve_a/herrestd.htm:"STORA HERRESTAD ligger i byn med samma namn, en knapp halvmil nordöst om Ystad. Säteriet bildar tillsammans med den närliggande medeltidskyrkan och det gamla tingshuseten tät och fin bebyggelsemiljö. Den romanska kyrkans kor och långhus byggdes troligen under 1100-talets förra del och tornet i slutet av samma århundrade, medan tingshusets gråstensbyggnad, som nu inrymmer ett hembygdsmuseum, är av betydligt senare datum och tillkom 1802. Säteriets huvudbyggnad består av ett långt stenhus i två våningar, uppfört1756, med två friliggande flyglar. Gårdens nära anslutning till kyrkan kan tyda på ett historiskt samband med denna och atthär redan under äldre medeltid legat en storgård ägd av danske kungen eller av bygdens herreman, vilka ofta var pådrivare när det gällde dessa tidiga kyrkobyggen. I kyrkansbreda, mäktiga västtorn har funnits en s.k. emporvåning, d.v.s. en läktaranordning med herrskapskapell (eller plats för kungen vid besök i kungsgården?), som senare tagitsbort. Herrestad omnämnes första gången i ett gåvobrev av kung Knut den helige 1085, i vilkethan till domkyrkan i Lund donerade bl.a 8 bol "in heruedstadum". Förleden i sockennamnet kan vara ett ej belagt mansnamn, Herver, och efterleden -stad = boplats, gård. I "KongValdemars Jordebog" från 1231 finns Herrestads härad upptaget som "Haervaestatheret".År 1445 är Stora Herrestad sätesgård för väpnaren Anders Galen, vilken tillhörde en iSkånes medeltida historia välkänd släkt, som ledde sitt ursprung från den mäktiga Hvide-ätten.Senare ägdes gården av Ingvar Jonsen Galen (är död 1502). Genom giftermål med dennes änka Birgitte Andersdatter Bing tillträdde sedan Jens Nielsen Rotfeld d.ä., herre tillBratskov på Jylland och Bjersjöholm. Hans dotter Ingeborg gifte sig med Jep Falk till Gyllarp, somvar official på Lundagård. 1533 skriver han sig till "Heruitzstaedt", när han tillsammans med 58 andra undertecknar en försäkran till hertig Christian (III). Under huvudgården låg omkring 1570inte mindre än 40 gårdar i socknen. Herrestad tillhörde vid slutet av 1500-talet släktenParsberg och senare släkten Giedde. Under den sista danska tiden var vice kanslern och skattmästaren Holger Vind på Vrams Gunnarstorp ägare till egendomen, som han 1656 fått i giftet med Margrethe Giedde, dotter till riksamiralen Ove Giedde."---------------------------