Anna gift Ola Asmundsson den 7 Apr 1754 i Sjörup (M). Ola (son till Asmund Persson och Kerstina Påhlsdotter) föddes den 24 Maj 1701 i Lilla Beddinge (M); dog den 22 Feb 1765 i Torsjö Nr 20, Örsjö (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Mätta Olofsdotter föddes cirka 1755 i Torsjö Nr 20, Örsjö (M); dog den 7 Maj 1796 i Varmlösa Nr 5, Katslösa (M).
2. Asmund Olsson föddes den 17 Jun 1757 i Torsjö Nr 20, Örsjö (M); dog den 14 Mar 1818 i Torsjö Nr 20, Örsjö (M).
3. Elsa Olsdotter föddes den 1 Jan 1760 i Torsjö Nr 20, Örsjö (M).
4. Kersti Olsdotter föddes 1761 i Torsjö Nr 20, Örsjö (M).
5. Ingeborg Olsdotter föddes 1764 i Torsjö Nr 20, Örsjö (M).

Anna gift Nils Mattsson den 21 Feb 1766 i Villie (M). Nils (son till Mats Nilsson och Boel Gertsdotter) föddes den 5 Sep 1722 i Nr 7, Västra Vemmenhög (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo

Noteringar:

Utdrag från Snårestad vigselbok 1705:"D. 6 February wigdes i ächtenskap sammans Peter Helgetzon af Rynge och Olof Anders dot. Mätta här af byen".Att Peter Helljesson var gift med de båda angivna hustrurna är klarlagt. Dock är detomöjligt att härleda vilken av dem som är mor till vilka barn, varför "barnkullen" närmastgissningsvis placerats under första hustrun.





Den 5 februari om aftonen klockan 5 dödde Petter Heljesson i Rönge och blef begrafven den 15 ejusdem, 70 år gammal.

Petter gift Mätta Olsdotter den 6 Feb 1705 i Snårestad (M). Mätta (dotter till Oluf Andersson och Marna Bengtsdotter) föddes cirka 1684 i Nr 19, Snårestad (M); dog den 8 Apr 1752 i Rynge, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på nr 2, Rynge, Sjörup

Noteringar:

Bland Sjörups kyrkoräkenskaper av år 1668 omnämns att en solskiva eller ett solur skulle uppställas på Sjörups kyrkogård. I samband med denna omnämns Helje Larsen. Ev. var det han som skulle anskaffa denna (?).Han brukade Rynge nummer 2 vilken gård senare övertogs av sonen Petter. (Förekommer även på sid. 54 i Johan Nilssons släktkrönika - "En skånsk bondesläkt från Ljunits härad")





Ljunits renoverade dombok:"Ljunits härad Tings Rätt d. 5 Febr. 1687 i Katzlösa.Samma dag för rätten framstod uppbördsmannen Wälb. Hans stubb uthi Katzlösa som Fullmechtige på Wälb.m. Höfver Commisarien Ehrenfl_chts wegnar gifvande tillkienna huru så som Hans HögsgunstligeExell:s Feldtmarschalken och General Gouverneuren greff otto Vilhelm Königsmark tillhandlat några Bondgårdar af Landdomaren uthi Låålands och Falster Wälbne Hr Joakim Fredrik Steenson Nembl. 3:ne st.belägna uthi Liunitz Härad och Ränge (Rynge) by kaldes Ränge,först dhen gård som Sahl. Helle Larsson påbodde,derest Gierdt Andersson och Anders Månsson ibm producerandes der på sielfva Orginal Kiöpebrefvet daterat d.28 Juny Ao 1684 som wählbend. Hr Landzdomaren ifrån sig gifvet med begiären att samma Kiöpebref för Rätten må blifva upläst och sedermehra Hans Högenest Execell. Hr Feldtmarskalken och General Gouvenouren deröfver medelst en Fullkommeligt Sköte 9de uthi Rätten inleda att Original af Kals Bref på förberörda trenne Bondgårdar uthgifvit af Wählb.ne Hr Landsdommaren Jochim Fredrich Steenson d. 29 Juny ao 1684 der hos anhållande att sådant iemwähl för Rätten må upläsas och uthi Protokollet insenereBPme_tioInlefverande een Orginal Immission förrättat d. 3 December Ao 1667 af Wälb:ne Claus Raven och Hr Knut Tott på förberörde hemman medh begiäran att dhen samma medh dhe andra Documenter må blifva Upläst och inprotocollerat,somLand och viemerade Copier Utgaff förberörde Skrifter hoos dhen Lofl. Rätten hade att insinuera.Och emädan des Begiäran war Skiäligt och togs likmätigt bIet förbemelte Kiöpe Bre_,såwähl som Siälfwa afskalls Zedelen minsta Immision för Rätten Endeligen upläst,annoterade, och finnes till närmare eftervärelse här af Vidimerade Copier ad acta,derest gafsFullmachtigän Wälb. Hans Stubb tillkänna att Wälb:ne Hr Öfver Commisarie Ehrenflycht å hans Hög greffl. Exell.Ts Hr Feldtmarskalken och General Gouveineuren Högwälborne Greff Otto Wilhelm Königsmarks wägnar efter lagens,menhåld både förberörde Bondegårdar först å trenne Härads Ting om låta upbuda hvilket när sked t är,skall deröfver ved anfodran att behörat Biöta aff Rätten blifva extraderat.Och såsom för dhenna gången inga flera Saker vara inciterade bIet inget härmed slutit och ändat,Actum Dielt Loco ut Supra."

Helje gift Karna Nielsdatter. Karna dog cirka 1702 i Rynge Nr 2, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Hon gifte, efter första makens bortgång, om sig med Nils Persson och bodde därefter på Rynge nummer 2. I Sjörups katekismilängd 1686 står barnen Lars, Petter, Bengta och Pernilla skrivna här med modern och styvfadern. (K.N. förekommer på sid. 54 i Johan Nilssons släktkrönika)

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde på Nr 19 i Snårestad

Noteringar:

O.A. förekommer vid upprepade tillfällen i Ljunits härads renoverade domböcker som visserligen är tämligen svårlästa men ändå har en del matnyttig information att erbjuda. I mars månad 1695 (mål 1695-03-13:12) var han instämd till tinget av en smålandsbonde vid namn Olof Bengtsson (från "Wählandsåhs i Synnerboo härad"?). Dennes numera avlidne son, Bengt Olsson, hade nämligen "ährligen och redeligen" tjänat dräng hos O.A:s svärfar, Bengt Jönsson i Snårestad. Då hade Olof Andersson "samma drängh till höstekarl legt och lofwat honom i löhn 3 daler smt". Vad saken nu handlade om var alltså just dessa tre daler som käranden, Olof Bengtsson, menade att hans son aldrig fått medan han var i livet. O.A. hävdade att lönen hade utbetalts vari även hans svärfar instämde. Detta kunde de emellertid "icke bewysa änn medh blotta egna beswärelser". Käranden, å sin sida, hade däremot en av "Pastoris Lange i Söfwestad" utfärdad attest som styrkte att den nu döde Bengt Olsson fyra dagar före sin "dödeliga afgångh bekiändt för Hr. Pastoren att samma hans löhn" ännu var innestående. Denna handling gav givetvis "smålandsbonden" trumf på hand och Olof Andersson såväl som svärfadern, Bengt Jönsson, fick snällt betala den döde drängens far de tre dalerna. Protokollet i domboken innehåller en del intressanta detaljer ifråga om Olof Anderssons dåvarande boende. På flera ställen benämnes han "Olof Fiersingh" och uppges bo i Fiersshuset, vilket av allt att döma låg i Sövestads socken. Det var, till yttermera visso, pastorn i denna församling som skrivit intyget varför man får förmoda att det också var här som drängen vistats under sin tjänstetid hos Olof Andersson. Uppgiften är emellertid ej belagd på minsta sätt. I Ljunits härads renoverade dombok för år 1697 (mål 1697-11-02:04 film JR 412) uppges Olof Andersson ha en broder i Torsjö, vid namn Torsten Andersson. Ett intressant faktum med tanke på att det år 1668 och däromkring i Snårestad fanns en Anders Torstensson. Med andra ord en tänkbar fader? I Lj:s renoverade dombok 1699 (mål 1699-10-26) är O.A. ännu en gång "i blåsväder". Han var nu instämd till tinget av befallningsmannen vid Marsvinsholm, Hindrich Öreus, för att han till denne sålt en häst som senare visade sig "vara lytt". Springaren skulle användas som militär ryttarehäst men när den "presenterades" för ryttaren hade denne snart konstaterat att hästen hade ett lyte. Öreus och Andersson försonades emellertid. Att O.A. verkligen är fader till Anna Olsdotter verifieras av hennes vigselattest i Snårestads kyrkbok av den 2:e april 1699





Den 25 marty dödde Oluf Andersson, 76 år.

Oluf gift Marna Bengtsdotter. Marna (dotter till Bengt Jönsson) dog (efter 1699) i Nr 19, Snårestad (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Att Marna Bendtsdotter var dotter till Bengt Jönsson i Snårestad framgår klart av ett domboksmål som finns refererat i Marnas makes, Oluf Andersen, levnadsbeskrivning (äv. avskrift i sl.f-pärm). Marna Bendtsdotter tycks ha varit född och uppvuxen i Snårestad men flyttade av allt att döma till makens boning i Sövestad ("Fiärshuset") då de båda gifte sig.

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde och Nämndeman på nr 1 i Snårestad

Noteringar:

Prästboställe Nr 1, i 1671 års jordrevning står Anders Torstensson gammal och oduglig, har en son Torsten Andersson värbar.





Den Anders Torstensson som bodde på Snårestad säteri nämns i 1683 års katekismilängd med barnen Nils och Karin. Han nämns dessförinnan i 1671 års jordrevning som gammal och oduglig bonde på prästboställe nr 1 i Snårestad med en son Torsten Andersson, värbar - tvivelsutan samme Torsten Andersson som nämns som broder till Olof Andersson.Om Torsten Andersson är i princip ingenting bekant. Inte mer än att han med säkerhet var broder till bonden Oluf Anderssen i Snårestad. Detta släktband verifieras av Ljunitshärads renoverade dombok 2/11 1697:04, då T.A. anges vara boende i Torsjö by. En intressant koppling är att det i Snårestad 1668 fanns en Anders Torstensson - en tänkbar/trolig fader?Denne Torsten Anderssons bomärke finns återgivet på sid. 42 i P.L:s kladdnoteringspärm numero 2.-------------------En av faddrarna vid Torsten Mårtenssons (Balkåkra 13) son Nils' dop 1691 var en Ola Trulsson, säkerligen identisk med den Ola Trulsson som var nämndeman, riksdagsman och åbo i Snårestad. Detta bekräftar dessutom släktskapen dem emellan, då Ola Trulssonshustru Anna Olsdotter var nästkusin till Torsten Mårtensson. Värt att notera är att bådadessutom var nämndemän.------------Torsteninform. fr. Snårestad:Ytterligare en anknytning kan möjligen finnas till den Mårten Torstensson som i 1721 års mantalslängd står skriven för Snårestad nummer 21, senare i Balkåkra. Denne var sontill åbon och nämndemannen Torsten Mårtensson f. ca 1655 och Gertrud Jönsdotter i Balkåkra 17.1689 födelsebokNum. 36. Rasmus Perssons son Thorsten. Moderen Mätta Olofsdått. Troligen är modern Mätta Olofsdåtter - med tanke på sonen Thorstens mycket ovanliga namn - dotter till Anders Torstenssons son Olof, vilket mycket väl kan stämma i tid. Olof Andersson var född c:a1640 och Mätta får sonen Thorsten 1689. Denna Mätta gifte sig (senare) med Petter Helljesson från Sjörups socken.1714 21/7 föds Mårten Tårstenssons och Boell _.dotters son Lars på Snårestad 21. Bland dopvittnena nämns Nils Tårstensson. Samme Nils T. förekommer som dopvittne vid brodern Mårtens barns dop under åren framöver.I någon av 1680-talets katekismilängder för Snårestad står en Jöran Torstensson och hans hustru skrivna för en av gårdarna i byn. En av drängarna är Torsten Mortensson. Makarna hade en dotter vid namn Bodell (boel) Jöransdotter som sedermera blev gift med Christen Jöransson i Snårestad.I katekismilängden för Snårestad 1683 fanns en bonde, Jörgen Nilsson med bl.a. sonen Torsten.





Ljunits härads dombok 1686.Nämndemannen Anders Torstensson stod inför rätta för att ha huggit en ek, tillsammans med sonen Nils Andersson och mågen Jöns Trullsson.

Andra Händelser:

• Yrke: Bonde i Snårestad