Noteringar:

Den 23 marty dödde och den 1 april begrofs husmannen Hindrick Hindricksson,65 år gammal, siukdomen ålderdom och bräcklighet.

Hendrick gift Kerstina Persdotter den 7 Jan 1733 i Katslösa (M). Kerstina (dotter till Per Andersson) föddes cirka 1710 i Kadesjö Nr 1, Katslösa (M); dog den 16 Feb 1782 i Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kyrkvärd, Åbo på Varmlösa Nr 1, Katslösa

Noteringar:

Den 30 september föddes Rasmus Engamöllares barn, HENDRICH. Faddrar: Ola Nielsen i Hylteberga, Merreda Hans Niels och hendes datter, Anders Niels hustru.





Henrik Rasmusson har med sitt bomärke undertecknat 1724 års mantalslängd för Ljunitshärad. Vid ett barndop i Snårestad den 20 februari 1726 var "Hind. Rasmuss af Warmlösa" dopvittne. Det födda barnet hette Sissa, flickans föräldrar var Nils Hanssonoch h. Catharina Rasmudotter på Snårestad nummer 30. Denna Catharina Rasmusdotter var född på Ängamölla i Skurups församling, dotter till Rasmus Jönsson. Denne Rasmus Jönsson hade i sitt första äktenskap med Karna Henriksdotter en son Henrik, född den 30/9 1683. En tidpunkt som väl harmonierar med denne Henrik Rasmussons födelse, beräknad på dödbokens åldersuppgift (ej sällan felaktig, som i detta fall tydligen har slagit på några år).Föräldraskapet får därmed anses säkerställt. 1711 förekommer H.R. som fadder i Skurups födelsebok och uppges då ännu bo i Ängamöllan, Skurup.





Den 28 april dödde Hendrick Rasmusson af Warmlösa och blef begraven den 10 may. AEt. 52.

Hendrick gift Sine Persdotter. Sine föddes cirka 1685; dog cirka 1745 i Steglarp Nr 3, Skivarp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Kadesjö Nr 1 i Katslösa

Andra Händelser:

• Yrke: Möllare och Åbo på Ängamöllan i Skurup

Noteringar:

" Arrendator Brandenburg genom sin fullmäktige Mr. Diederich Hansson sig lagl. låtitinstäma efterskrevne torpare under Svaneholm , näml. Nils i Kågen, Olle på Läret, Gierker ibm., Jöns i (Stemnerup), Hans i Judarp, Sören Skomagare i Slemminge, Sven i Hylteberg och Timmerman Hans Mörn uti Skurup s., angående förment resterande dagsverkspenningar efter upprättat kontrakt med Välb. H. Axell Gyllenstierna, och således dess inlaga uti Rätteninsinuerade, som blev uppläst och ad acta lagd, varandes dess innehåll som följer, näml. att ovan nämnde husmän restera och återstår med sina dagsverke, varför arrendatorn nu fordrar refusion och vederlag uti kontante penningar, lika så mycket som de tillförende till Hr. Gyllenstierna avlagt och betalt, och det i förmågo efter kontraktets 2dra punkt.Varemot Välb. Hr. Axell Gyllenstiernas tjänare Rasmus Jönsson uti Rätten inlade sinherres skrifteliga förklaring å böndernas vägnar, som i lika måtto blev uppläst och ad actalagd, givandes och därutinnan den lovl. Rätten tjänstel. till känna huru såsom det synes vara orimmeligt att arrendatorn bör hava eller kan fordra några penningar av benämnde torpare,helst som sådant strider emot själva kontraktet, och finnes icke däruti mentionerat att hanhaver att på 6 år några penningar, emedan de bägge hade kontrakt om gårdens avling och icke om dess landgille, som bönderna jämväl och för honom efter vanligheten brukt, så att han där över med skäl intet haver att klaga, och om han många eller få har till anordnat, kunna vara arrendatorn lika mycket, helst såsom han med ingen bevislig skada tagit, utan alltsammans försvarl. kultiverat och dyrkat. Utom detta hava samma torpare icke uti många årtillförende gjort några dagsverke till herregården, utan därför givet och ännu betala penningar före, vilka arrendatorn uppbäraoch tillåtas, men fast mera förmodade tjänstel. att bönderna för dess tilltal uti detta mål bliva frikända."( Torparna tillfrågas och svarar) " Att varken de eller de andra torparna som bodde långtuti skogsbygden hava sedan Anno 1662 gjort några eckor eller dagsverke, utan allt sådant är omräknat uti deras landgille, och giver de i dess ställe smör, och resten i kontantepenningar." ( o.s.v.)" Dessutan erbjöd sig fullmäktigen om så skulle behövas, att vilja bevisa det Svanholmvarit för detta bortarrenderat uti samfälte 6 år till fogden Välakt. Lennert Jönsson, då de jämväl för eckor och arbete varit förskonte.Välb. Hr. Axel Gyllenstierna intervenundo contesterade det han med benämnde Lennert Jönssons anteckningar ville bevisa, att fogden för samma dagsverkspenningar gjortherrskapet redo och räkning, och icke blivit under arrendesumman förstått eller inräknat, helstsåsom de alla finnes uti Kronans jordebok antecknade för 1/8 hemman, och förmodar således ej kunna anses för husmän." (o.s.v.)





Den 27 december dödde Rasmus Jönsson i Engamöllan, som begrofs den 8 january, 67 år gammal.

Rasmus gift Karen Hendriksdotter den 20 Apr 1674 i Skurup (M). Karen (dotter till Hendrick Mattisson och Karen) föddes cirka 1651; dog den 28 Mar 1697 i Ängamöllan, Skurup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 28 mars om middagen klockan 12 döde Kari Rasmus Jönssons i Engamöllan och blef begrafven den 7 april, 46 åhr gammal.

Noteringar:

Den 20 april vigdes Rasmus Jensen och Karen Hendrichsdotter.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Kadesjö Nr 1 i Katslösa

Noteringar:

Ljunits renoverade dombok 1693-02-07:"Jägaremästaren Hans Hindrich Schreiber på Hunnestad instämbdt Anders Mårtensson i Kadesiö för olofl. skoghugge emot skogordningen widh een bookz nederfällande på Marschvinsholms Eenskyllth frälseskogh påstående att han derföre nu må med pengr wederbörl. plichta. Svaranden Anders Mårtensson måtte tillstår godwilligt sakgifwandetatt han fält på frällseskogen en ung book men förebär att dhen kommitt till frällse---:s nyttasom han åbor under Marsvinsholm"-----------------------------------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö:"En möjlig släkting till Anders Mårtensson är kanske Anders Månsson Gagge i Ystad (som förekommer på annat håll i denna forskning). Han som köpte Gaggeplatsen. Enl. Jordrevningsprotokollet år 1671, så brukade då Anders Månsson Gagge nr. 28 tillsammans med Peder Larsson, som uppges ha en styvson Anders Mårtensson. I Ljunits häradsrätt år 1700, mars och juni, pågår en tvist mellan Per Larsson i Köpingeoch hans styvson Anders Mårtensson i Kadesjö om arv som Anders utfått för 14 år sedan."-------------------------------------------------------Birte Boström på Anbytarforum 5/4 2003:Anders Mårtensson i Kadesjö kommer nog från St. Köpinge. Jag vet inte om du redan sett mina uppgifter under St. Köpinge om honom eller fått dessa av Magnus Påhlsson, men jagtar om dem här igen. I Ystad magistrats protokoll 1694 d. 11 juni såldes Gaggeplatsen på "Gaasegaden" i Ystad,på vilken plats Gaggegården förut varit byggd. Köpare var Anders Mårtensson i Kadesjö.Säljare var Anders Larsson i Herrestad och Gaggarna i Köpinge. 1693 d.19 juni gjordes första lagbud, andra och tredje lagbud d.26 juni och 3 juli sammaår. Anders Mårtensson i Kadesjö sålde senare gården/platsen. Det bör röra sig om samma gård på Gåsegatan, som Jens Gagge köpt före 1646 ( Ystad rådhusrätt, panteboken 1649 d.30 okt.) I Ljunits häradsrätt 1700, pågår i mars och juni, en tvist mellan Per Larsson i Köpingeoch hans styvson Anders Mårtensson i Kadesjö, om arv som Anders utfått för 14 år sedan. Enligt Jordrevningsprotokollet 1671, så brukas nr.28 St. Köpinge av Per Larsson ochAnders Månsson Gagge. Per Larsson uppges ha en styvson Anders Mårtensson, värbar. Anders Månsson Gagges hustru Elna är känd som dopvittne 1696,1705 och 1707. Jag har inte kunnat finna henne död i St. Köpinge. Den enda jag funnit som skulle kunna vara hans hustru, är änkan Elna Tuvesdotter som avled 1725 i en ålder av 74 år och 11 månader. Hon avled på nr.2(8), sista siffran är dock otydlig och det kan förslagsvis lika gärna stå22. Jag är alltså mycket tveksam till att hon är Anders Gagges hustru och ännu tveksammaretill att hon är mor åt hans barn, då namnet Tuve inte finns bland barnen. Däremot har de enson Mårten, som visserligen hör till de vanligare namnen, men min tanke är den, att AndersGagges hustru kanske hette Elna Mårtensdotter. Gård nr.28 kan ha brukats av en Mårten, vars änka gifte om sig med Per Larsson. Denna änkas son heter ju Anders Mårtensson och det är väl inte så långsökt att tänka sig atthon även haft en dotter med patronymikon Mårten ( Elna Mårtensdotter?), vilken Anders Gagge gifte sig med och därmed kom till gården. Tilläggas skall att Anders Månsson Gagge senare brukar gården ensam. -------------------------------------------------------Birte Boström på Anbytarforum 2004-11-05:"Anders Mårtensson i Kadesjö kom från St. Köpinge nr.28 och jag har faktiskt haft en misstanke om att han haft en syster Elna som ev. kunde vara identisk med Anders Månsson Gagges hustru Elna på nr.28 st. Köpinge, men jag har hittills inga belägg alls för att såkan vara fallet.""Den numera väl avhandlade Anders Mårtensson i Kadesjö dog mellan 1718 och 1721. Vi vet inte när han var född men han barn på 1670-talet, bland annat min ana Agnes. Han hade vidare minst tre söner, nämligen Mårten, Per och Anders, inbördes ordning okänd men vi ponerar att Mårten var den förstfödde eftersom han var döpt efter farfadern. Vi ponerarännu en gång, nu att denne Mårten Andersson var född till exempel 1660. Vi vandrar nu till en annan familj med uppenbar Kadesjöanknytning, nämligen vår välbekanta Nils Gillberg. Nils' hustru Kerstina Mårtensdotter, för övrigt syster tillGabriel Mayberg, var född c:a 1685, då Mårten Andersson mycket väl kunde vara i ålder att bli far. Låt oss för en stund spekulera kring det faktum att Gabriel o Kerstina (alldeles säkert födda i Kadesjö, eftersom Gillberg förmodligen gifte sig till gården som antagligen var Kerstinas föräldrahem) var barn till den ovan relaterade Mårten Andersson. Det finns ett argumentsom är helt outstanding här..nämligen namnet Gabriel som är synnerligen ovanligt. Om det ligger till som jag förmodar att det gör, så hette Gabriel Maybergs farmor BengtaGabrielsdotter.saken är biff.Till yttermera visso har Du, åtminstone i Gillbergsönerna Bengts och Håkans fallspecifika namn som går igen från Örsjö, tämligen ovanliga: Töre och Marna. Här finns nu plötsligt även en mycket påtaglig koppling till Nils Gabrielsson i Snårestad/Örsjö som ju alldeles säkert var brorsa till ovannämnde Bengta Gabrielsdotter.--"När jag var i 15-årsåldern gjorde jag många avskrifter av Mantalslängder från 1650- och 60-talen. Jag konsulterar nu dessa Stenåldersdokument, bläddrar fram Katslösa i 1664 års längd..i Kadhessöe (Kadesjö) bodde detta år Bengt Mortensen och Ohle Bengtsen. Enligt intuitiv känsla vill jag påstå att de var far resp. son. Jag ber att få påpeka att detockså "o-bondiga" namnet Bengt följde med åtminstone i ett led då vi vet att Gillberg hadesonen Bengt Nilsson. Detta styrker med till visshet gränsande sannolikhet tidigareresonemanget. När jag sedan i raden under hittar Höerröedh (Hörröd som låg alldeles invid Kadesjö) så ser jag att där fanns en bonde vid namn Hålger Monson..jag vill i sammanhanget framhålla att Gillberg hade en son Holger, för övrigt ett också tämligen ovanligt namn som sedan gick i arv på flera håll. En tillsynes lösryckt uppgift men dock notabel är att en annan av mina anor, i V.Nöbbelöv, hette Johan Holgersson.han var bevisligen son till Holger Nilsson, möllare i Hertzade mölla i Bjäresjö ohh Anna Mårtensdotter (dotter till Anders Tollsson iBjäresjö). Johan Holgerssons hustru Else Olsdotter var dotter till nämndemannen och riksdagsmannen Ola Trulsson i Snårestad och hans hustru Anna Olsdotter och gissa vem som var Annas moder: jo, Marna Bengtsdotter. I tid spekulerat kunde hon mycket väl vara dotter till Bengt Mortensen i Kadesjö.det finns ju bevisligen många kopplingar mellan Snårestad-Kadesjö-Örsjö. Det jag fått fram om Marna Bengtsdotter är att hon var dotter till Bengt Jönsson i Snårestad (eg.Bendt Jensen) Marna gifte sig med Oluf Andersson som hade en broder vid namn Torsten Andersson.de två är alldeles säkert söner till den sedan tidigare välkände inspektoren på Snårestadgården Anders Torstensson.vi rör oss nästan hela tiden i dåtidens tämligen prominenta kretsar: Johan Holgersson var nämndeman, Nils Gillbergs son Håkan var nämndeman, Nils Gabrielsson i Snårestad var nämndeman, Gabriel Nilsson i Örsjö var nämndeman, AD NOTAM: Johan Holgersson i Tingaröd, V.Nöbbelöv hade en dotter vid namn Marna, ett namn som därefter följt hans led fram till modern--I bouppteckningen efter Gabriel Mårtensson Majbergs dotter Maria Gabrielsdotter 15/7 1762 (1762-63:17) som var gift med Bengt Persson på Sjörup 15 närvar för att bevaka de omyndigas rätt dels hennes broder, husmannen Bengt Gabrielsson i Nöbbelöf och dels "den aflidna hustruns syskonebarn frälsehemmansåbon Bengt Nilsson i Katslösa". Viktigt attnotera i detta sammanhang är att syskonbarn fordom kunde vara detsamma som kusiner, en släktskap som stämmer väl i detta fall. Bengt Nilssons mor var syster till Maria Gabrielsdottersfar.Ännu en Bengt alltså.säkerligen släkt på något vis!--Ser att mitt 15-årsjobb sköttes dåligt.troligen skall det vara Bengt Monson och inteMårtensson i Kadesjö 1664..med andra ord en möjlig broder till Holger Månsson i Hörröd, då dessa två namn - ovanliga - ju går igen hela tiden senare.--Alla dessa Månsar.Holger, Bengt osv.Vi har ju i samma generation även Anders Månsson i Rynge.det hade förklarat många av dessa ständiga anknytningar.----------------------------------Birte Anders Mårtensson i Kadesjö, som var styvsontill Peder Larsson på nr 28. Är Peder Larssons hustru känd till namnet. Jag är intresserad av Anders föräldrar och antar att Peder Larsson gifte sig med Anders Mårtenssons mor? Det är inte så mycket som är känt om Anders Mårtensson i Kadesjö och jag tror att detsom är känt har nämnts tidigare. Jag återger här ett sammandrag av det hela. Anders Mårtensson nämns som styvson till Peder Larsson på St.Köpinge nr.28 i Jordrevningsprotokollet år 1671. Båda är värbara (till soldater). Nr.28 brukas också avAnders Månsson Gagge, ung och värbar.( Anders Gagge brukar åtminstone från år 1699 gården ensam) Per Larsson i Köpinge för en tvist med sin styvson Anders Mårtensson i Kadesjö i marsoch juni år 1700 i Ljunits häradsrätt, om arv som Anders utfått för 14 år sedan. Anders Mårtensson i Kadesjö köper år 1692 Gaggegården i Ystad av Anders Larsson i Herrestad och Gaggarna i Köpinge, enligt Ystad Magistrats protokoll 1693 d.19 juni, 26juni, 3 juli, samt 1694 d. 11 juni.( Anders Mårtensson säljer dock gården/gårdsplatsen ganskasnart) Enligt Bengt Olsson tidigare uppgifter här under St.Köpinge så dog Bengta Per Lars i St.Köpinge 1692. Jag kan tillägga att Dannemannen Per Larsson i St.Köpinge gifte sig 1693 med Elsa Sal. Peders i St. Köpinge. Trolovningsmännen Anders Månsson Gagge och Per Salemonsson gick i löfte för att de avvittrat sina barn och att de båda var fria tilläktenskap. Enligt Bengt Olsson så dog Per Larsson 1701 17/2. Min misstanke om att Anders Månsson Gagges hustru eventuellt skulle kunna vara en syster till Anders Mårtensson, är just bara en misstanke, endast grundat på att AndersGagge delat gård med Per Larsson, samt att han döper en son till Mårten. Anders Gagges hustru är känd endast som Elna och jag är osäker på om hon är identisk med den Elna Tuvesdotter som avlider år 1725 i Köpinge, då namnet Tuve inte återfinns bland barnen eller för den delen hos barnbarnen. Det gör å andra sidan ej heller Elna. Av Anders Gagges kända barn finns ingen med namn Bengta, kanske skall tilläggas. Det finns väl inget som direkt bekräftar att Bengta, d. 1692, skulle vara mor till Anders Mårtensson, även om det är möjligt och nästan troligt - hon var född 1602, ser jag attBengt Olsson skriver. Anders gifter sig med änkan Bengta Gabrielsdotter senast 1676, kanskeredan 1671-2, och bör ha varit född på 1640-talet. Hur länge var man värbar till soldat? Per Larsson var ju aktningsvärda 56 år 1671. Anders hade två döttrar enligt Frenning. Det ena dottern, Agnes (vem kan hon vara uppkallad efter?) fick visserligen en dotter Bengta i Rynge 1713, men namnet var nogefter mormor. Den andra dottern har vi ju inte lyckats lösa, se Katslösadiskussionen. --------------------------------------------------



Nämnd som åbo på 1/1 utsocknes frälsehemman under Marsvinsholm, nummer 1 i Kadesjö. Här nämns han från 1675 till 1710. 1718 hade han efterträtts av en son och avled troligen 1718-1721. Nämns även å Rynge 3 (?). Anders Mårtensson förekommer i Ljunits härads renoverade dombok den 7/2 1693, då han var instämd av jägmästaren Hans Hindrich Schreiber på Hunnestad för "olofligt skogzhögge emot skogordningen widh een bokz nedfällande på Marsvinsholms enskyllte frälseskogh". För granskning av den ifrågavarande skogshagen hade två nämndemän engagerats, nämligen Tröls Ingwarsson från Skårby och Lars Hansson från Snårestad. Saken slutade med att Anders Mårtensson fick böta "tolv marker" till herrskapet på Marsvinsholm.

Anders gift Bendte Gabrielsdatter. Bendte (dotter till Gabriel Nielsen och Anne Olsdatter) dog Okt 1729 i Kadesjö Nr 1, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Bendte Gabrielsdotters förste make var vid tiden för deras gifte redan åbo på Kadesjönummer 1. Denne Bendt Mogensen dog vid påsktiden 1671, enligt 1671 års jordrevningsprotokoll. Fam. förekommer i Helmer Frennings släktutredning i nr. 1 och 2 i 1972 års Släkt & Hävd. Denna Bengta Gabrielsdotter kan möjligen/troligen - med tanke på hennes ovanligaefternamn - vara dotter till bonden Gabriel Nilsson i Örsjö. Att observera är det faktum att det i början av 1700-talet fanns många med namnet Gabriel i Snårestad varav den Gabriel Mayberg som senare flyttade till Sjörup var en. I 1683 års katekismilängd nämns såsom dräng hos Anders Mårtensson och Bengta i Kadesjö en Tue Gabrielsson, säkerligen en broder till henne. I Örsjö katekismilängd av år 1695 finns en Tue Gabrielsson som åbo i Örsjö, hustrun hetteJohanna. Denne Tue var med visshet son till nämnde Gabriel Nilsson och står i Örsjö katekismilängd 1687 som dräng hos brodern Lars Gabrielsson i Örsjö, något som i och för sig inte omöjliggör att han 1683 kunde vara dräng hos Anders Mårtensson i Kadesjö. Troligen är det en och samme person.





Den 10 oktober begrofs hustrun Bengta Gabrielsdotter af Kadesjö.