Andra Händelser:

• Yrke: Jarl, Riksföreståndare

Noteringar:

1250 blir Valdemar Birgersson ny svensk kung. Fadern Birger Jarlblir förmyndare. Birger Jarl sluter avtal med Lübeck om tullfrihetsamt bestämmelsen att de tyskar som bosätter sig i Sverige skafölja svensk rätt.1251 besegrar Birger Jarl stormännen i slaget vid Herrevadsbromellan Västerås och Köpinge. 1253 möter Birger Jarl norske kungenHåkon Håkonsson vid Lindboholmen i Bohuslän. Man förhandlar bl aom att tillsammans gå i fejd mot Danmark. Mötet hålls troligen påborgen på Hisingen.1254 får Birger Jarl påven att stadfästa jarlens förslag ominförande av länsområden för sina söner. Länen ska dock liggaunder den äldste sonen Valdemars kungliga överhöghet. HertigMagnus får Södermanland, Bengt en del av Finland och Erik fårtroligen en del av Småland.

1256 misslyckas Birger Jarl med att, tillsammans med Tyska orden,anlägga ett svensk brohuvud söder om Finska viken.

1261 gifter sig Birger Jarl med Mechtilde av Holstein, änka efter kung Abel i Danmark. Hon kommer att överleva honom och dö1288 i Kiel.

1266 - Birger Jarl dör den 21 oktober på Jälbolung i Västergötlandoch begravs i Varnhems cistercinerkloster.



Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248-1266 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid.Utan Birger Jarl - inget Sverige. Kraftkarlen och tyrannen Birger grundade Stockholm, han lät bygga landets första slott och borgar, formade skattesystemet, reformerade penningväsendet, lade grunden för det andliga och världsliga frälset, expanderade Sverige i öster och gav landet en kust i väster, vid Göta älvs mynning.Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Ett uppror mot Birger och hans ätt slogs ned 1251.Under Birgers regering skapades en stark central regeringsmakt i Sverige på bekostnad av de olika landskapens intressen. Birger utförde ett storartat lagstiftningsarbete; särskilt kända är de så kallade fridslagarna (hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid). Dessa lagar utgjorde de första svenska rikslagarna. Birger hade kyrkans stöd sedan han förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248. Han företog ett korståg till Finland, där han anlade fästet Tavastehus.Birgers utrikespolitik syftade till samförstånd inom Norden. Han försökte främja handelns utveckling bl a genom handelsavtal med Lübeck.Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument.Av denna anledning anses Stockholm ha fötts detta år. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren.Före Birger jarl hade Sverige bara en handfull egentliga städer: Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Visby och Kalmar. Under andra hälften av 1200-talet tillkom många nya - Nyköping, Linköping, Uppsala, Enköping, Västerås, Örebro, Arboga, Jönköping, Strängnäs, Skänninge och Västervik. Efter ytterligare något decennium hade stadskartan utökats med Östhammar, Köping, Torshälla, Tälje, Trosa, Norrköping, Hästholmen, Vimmerby, Växjö och Åbo.Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina, efter kungen Erik "läspe och halte", donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum.Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein.Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik. Graven öppnades och restaurerades första gången 1922 och har åter öppnats 2002. En DNA-analys har utförts och bekräftar, att det är Birger jarl, som ligger i graven. I graven ligger också sonen Erik och Birger jarls andra hustru, Mechtild.Det har varit vanligt tidigare att ange "cirka år 1200" som Birgers födelseår, men analyserna av hans skelett har visat att han var i 55-årsåldern när han dog, varför forskarna har skjutit fram födelseåret ett decennium.1854 restes en staty föreställande Birger jarl på Riddarholmen. Statyn dominerar än i dag torget framför den kyrka, som hans son Magnus lät bygga och sedemera begravas i.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten.Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.

Birger gift Ingeborg Eriksdotter 1235. Ingeborg (dotter till Erik X Knutsson och Rikissa Valdemarsdotter) föddes 1214; dog den 17 Jun 1254. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Rikissa Birgersdotter (Folkungaätten) föddes 1236; dog 1288.
2. Valdemar Birgersson (Folkungaätten) föddes 1238; dog 1302.
3. Kristina Birgersdotter (Folkungaätten) föddes 1245.
4. Magnus Ladulås Birgersson (Folkungaätten) föddes 1240; dog den 18 Dec 1290 i Visingsö.
5. Katarina Birgersdotter (Folkungaätten) föddes 1245.
6. Ingeborg Birgersdotter (Folkungaätten) föddes 1245; dog den 30 Jun 1302.
7. Erik Birgersson (Folkungaätten) föddes 1250; dog 1275.
8. Bengt Birgersson (Folkungaätten) föddes 1254; dog 1291.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Gregers Birgersson (oäkta Folkungaätten) dog 1276.

Andra Händelser:

• Yrke: Östgötsk storman
• Bosatt: Bjälbo, Bjälbo sn

Noteringar:

Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gårdenBjälbo, belägen o Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare delMagnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison)

Magnus gift Ingrid Ylva Sunesdotter. Ingrid (dotter till Sune "Sik" Sverkersson) dog 1251. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger.Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld – hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka.Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251.Om BjälboSkulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud.I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens.Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar.Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet.

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Östergötland, Riddare, Herre till Bjälbo

Noteringar:

Bengt snivil eller snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.Barn:Birger Bengtsson (känd som Birger Brosa)Magnus Bengtsson (Magnus Minnisköld)Karl Bengtsson (känd som Karl Döve)Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Gällande de andra grenarna, se länkar nedan.Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.). Carina Stridlund

Bengt gift Ulfhild Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig i Östergötland

Noteringar:

Två av den tidigare kungens, Karl Sverkersson, bröder lyckades den hårdföre Knut Eriksson under sin levnad uppspåra och mörda, medan en tredje bror, hertig Sune, lyckades undkomma via Danmark till Polen. Där antog Sune efternamnet Sijk - sannolikt för att fortsättningsvis slippa förknippas med sina Sverkerska släktingars blodbesudlade namn. Kanske också skrämd av faderns och brödernas samt även sina Erikska ättemotståndares respektive hastiga, bråda död...Hertig Sune Sijk gifte sig efter ett antal år med en polsk ädlings dotter, men återvände till sitt fädernesland först efter kung Knuts död, då ju en ny regent av Sverkerska ätten, brorsonen Sverker d.y., satt på hemlandets tron. Med sig vid återflytten hade Sune Sijk inte bara hustrun utan också en dotter vid namn Ingrid Ylva. Familjen bosatte sig på de lantegendomar i Alvastratrakten, vilka hertig Sune ärvt efter sin far, kung Sverker d.ä. Småningom uppvaktades hertig Sunes dotter, Ingrid Ylva, av den unge ädlingen Magnus Minnesköld av den s.k. Folkungaätten.Hertig Sune föddes omkring 1150 (en annan källa anger 1132). Den fredlige hertig Sune dog efter ett långt liv sotdöden ca 1220. I likhet med sin mördade bror, kung Karl Sverkersson, donerade Sune under livstiden jordegendomar till nunneklostret i Vreta och till munkklostret i Alvastra - brodern Karl först och mest, nämligen redan år 1162.Uppgifterna om Sune Sijk är osäker; hans existens ifrågasätts av sakkunniga medeltidsforskare. En grav med Sune Sijks namn finns i Vreta klosterkyrka, men gravstenen är inte samtida.





Begravd: Vreta Kloster Han är begravd i en stor sarkofag i det högra sidokoret i Vreta Kloster Kyrka

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Östergötland

Noteringar:

Folkungaätten sägs härstamma från Folke den tjocke.Folkungaätten, medeltida stormannaätt, av vilken endast ett fåtal medlemmar tillhörde folkungarnas parti. Ätten konstruerades i efterhand av bl.a. Olaus Petri, och dit fördes medlemmar ur vitt skilda släkter.Ätten sägs härstamma från Folke den tjocke (1100-talet), vars mytiske farfar skulle ha varit Folke Filbyter. Bland medlemmarna märks jarlen Birger Brosa (död 1202), vars son Filip Birgersson (död 1200) blev jarl i Norge. Birger Brosa sägs också ha haft sonen Folke Jarl, ledare för folkungapartiet, samt bröderna Karl Jarl (död 1220) och Magnus Månesköld. Den sistnämnde hade flera framstående söner, bl.a. Birger Jarl. Dennes son Valdemar valdes till svensk kung 1250, och genom brodern Magnus Ladulås, dennes son Birger Magnusson och sonson Magnus Eriksson stannade tronen inom ätten till 1364.Det mest använda Folkungavapnet var ett lejon över tre bjälkar, som nu ingår i Sveriges riksvapen.

Folke gift Ingegerd Knudsdatter cirka 1082. Ingegerd (dotter till Knud "den helige" Svendsen och Adele av Flandern) föddes 1085. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Dansk prinsessa

Noteringar:

Ingegärd Knutsdotter av Danmark, även kallad Ingerd, född mellan 1080/85, var en prinsessa av Danmark. Hon blev en anmoder till Bjälboätten.Hon var dotter till kung Knut den helige av Danmark och Adele av Flandern och syster till Cecilia Knutsdotter av Danmark . Då hennes far avsattes år 1086 lämnade hennes mor Danmark och återvände till Flandern, medan Ingegärd och hennes syster följde med sin farbror Erik och hans hustru Bodil, som blev deras fosterföräldrar, till exil i Sverige. Systrarna blev båda gifta med svenska stormän. Cecilia återvände till Danmark, där hon omtalas 1131, men det finns inga uppgifter om att Ingegärd ska ha gjort detsamma.Ingegärd var gift med Folke den tjocke och mor till Bengt Snivil.

Andra Händelser:

• Yrke: Prins i Danmark

Björn gift Katarina Ingesdotter. Katarina (dotter till Inge "den äldre" Stenkilsson och Helena Totilsdotter) föddes 1100; dog 1170. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Sverige

Noteringar:

Inge den äldres yngsta barn, dottern Katarina, blev efter 1120 gift med den för tapperhet berömde prinsen Björn Järnsida, son till den danske namnkungen Harald Kesja (riksföreståndare i Danmark 1103-04), och dennes gemål Ragnhild, dotter till kung Magnus Barfot av Norge. Harald Kesja, som hade fyra äktdödda och elva illegitima barn, var själv frilloson till kung Erik Ejegod av DanmarkI äktenskapet föddes omkring 1125 dottern Kristina som redan 1134 blev faderlös, då prins Björn mördades på uppdrag av sin farbror Erik Emune.Sannolikt kort före 1150 blev hon gift med den uppsvenske namnkungen Erik Jedvardsson, sedemera Erik den helige, som 1150 erkändes som kung av svearna och senare 1156 också av götarna.Under fyra år, 1156-60, har Kristina varit drottning över hela sveaväldet. Hon gjorde sig därvid främst känd för sin bittra fiendskap mot det av Sverkersätten ca 1150 grundade Varnhems kloster, vars munkar tvangs lämna landet och söka skydd i Danmark.I sitt äktenskap med kung Erik hade Kristina fyra barn, sönerna Knut, (sedmera kung) och Filip samt döttrarna Margareta (gift med kung Sverre av Norge) och Kartarina ( gift med den norske stormannen Niels Blake).Hon blev änka 1160 vid kung Eriks fall utanför Trefaldighetskyrkan i Östra Aros (Uppsala) och torde ha räddat sig samman med kungens tromän och den blott elvaårige sonen Knut. Troligen medtog de den döde kungens huvud med krona.Kristina dog förmodligen i början av sin son kung Knuts regering, kanske omkring 1170, i så fall femtio år gammal.

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.





Blev först Kung över Östergötland efter sin faders död, från ca: 1130 över hela Sverige till sin död 1156.Han byggde en domkyrka i gamla Uppsala och i Linköping. Grundade klostret i Alvastra som uppkallades efter sin första hustru Ulfhild eller Alfhild = Alfhildsrum = Alvatrum = Alvastra. Klosterbygget påskyndades av biskop Gille som samtidigt anlade Nydala kloster. Efter Ulfhilds död gifte han snabbt om sig med Rikissa som blivit änka när hennes man Magnus Nielsson stupade i slaget vid Fotevik 1134. Hon överlevde honom med 9 år och dog 1165.Hans maktcentrum låg kring Kaga i Östergötland, men även vid södra Omberg där Sverkersgården låg.Lär även ha hållit hov på Axevalla slott i Västergötland.1152 blev han av påvens legat Nicolaus krönt i Linköpings domkyrka.Blev mördad av sin dräng vid Ålebäcken i Alvastra när han var på väg till julottan i Tollstad kyrka 1156. Bakom mordet låg Magnus Henriksson som ville ha makten i Sverige.Sverker (Sverkerska ätten). Kung av Sverige ca mellan 1130 och 1156. Storman från Östergötland, erkänd som svearnas kung i början av 1130-talet, som götarnas ca 1134, mördad 1156 25/12. Sverkers födelseår är okänt. Under hans regering gynnades kyrkan och kloster grundades; 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes. Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala. Sverker blev stamfader för den sverkerska ätten, som utdog 1222 med Johan Sverkersson. Sverker mördades juldagen 1156, enligt en gammal uppgift på väg till julottan. Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E). Till hans minne uppfördes det s k sverkerskapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra, dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnesten. Gift med efterföljande ana. Död 1156 25/12 i Västra Tollstad

Sverker gift Ulvhild Håkonsdotter 1135. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Härstammar från en norsk släkt.Först gift med Niels direkt efter Margareta Fredkullas död. Sedan med Inge Halstensson. Därefter med Niels Svensson. Förskjuten från Niels före hans död.





Ulvhild, drottning i Sverige, av norsk börd, gift med Inge d. y. och därefter med Sverker d.ä.

Ulvhild Håkansdotter är den svenska drottningslängdens verkliga "femme fatale", en manslukerska, giftmörderska och intrigmakerska av italienska renässansdimensioner.Ulvhild föddes ca 1095 som dotter till den norske ländermannen och t.f. jarlen Håkon Finnsson (av Finn Skjalges ätt).År 1116 gifte hon sig med svenska kungen Inge den yngre. År 1118 sägs hon ha lurat Inge att mörda hans samregent och äldre bror kung Filip. År 1125 blev Inge förgiftad med en ond dryck i Vreta, och bakom mordet stod sannolikt hustrun Ulvhild och stormannen Sverker Kolsson, som kan ha varit drottningens älskare.Ulvhild gifte hon om sig 1130 med den svenske kungen Magnus den starkes far, kung Niels Svendsson av Danmark. Samma år sägs hon ha övertalat Magnus att mörda hertig Knud Lavad samt Sverker att med list besegra sina motståndare bland svearna och västgötarna. År 1132 lämnade hon kung Niels (som dog under outredda omständigheter kort där på, 1134) och ingick ett tredje gifte: med Sverker nu relativt obestridd kung i Sverige. År 1135 blev hon mor till Karl Sverkersson, sedemera kung i Sverige.Hon upplät 1143 kungsgården Alvastra åt cisterciensmunkarna och kan därför ses som grundare av Alvastra kloster, senare även Nydala, Varnhem och Gudhem.Det var oftast drottningarna som stödde biskoparna och munkarna och såg till att mark donerades till klostren. Så till exempel ska klostret Alvastra ha tillkommit på initiativ av drottning Ulvhild för att sona ett av hennes makes många illdåd: han hade låtit avrätta en tjänare genom att i tre steg sänka ner honom i kokande bly. Det var också drottning Ulfhild som tillsammans med ärkebiskop Eskil lät inkalla stenhuggare som byggde den stora katedralen i Lund, Nordens andliga centrum. Katedralen helgades åt den Helige Laurentius, "de fattigas och eländas skyddshelgon". Den högtidliga invigningen skedde år 1145.År 1148 avled hon, troligen på Alvastra kungsgård.