.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 51 till 100 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 51 | 1686 vid kyrkostämman blev manhaftige dannemannen Peder i Förnan vald till kyrkans man | Månsson, Per (I31598)
|
| 52 | 1687 fick Sune i Bökemon plickta för slagsmål med en salpetersjudare. | Mattisson, Sune (I31269)
|
| 53 | 1692-01-03 gaf enckehustru Gunnil med sin son Sven 24 ör till kyrkan | Erngislesdotter, Gunnel (I31521)
|
| 54 | 1696 års Ktml för Örsjö står att Anna Gabriels uthgammal moot 90 åhr, födes av sonen Lars Gabrielsson. | Olsdatter, Anne (I206)
|
| 55 | 1700 d. 14 Nov: afsomnade Mr. Thomas Remmar och var 64 åhr gambel och begrofs d. 27 Ejusdem och lades j S. Pers Kyrka j sin Graaf, var en gudfruktig from och stilla Mann, hade alla ringningar. Han är broder till Pastorn i Villie Fredrik Jönsson enl. bouppteckning efter Thomas J. den 29/11 1700. | Jensen, Thomas (I655)
|
| 56 | 1714 d. 9 Novemb: begrofs Sal: Mäster Nils Berlin som blef lagdt Uthii Kiöp Jorden. | Henriksson Berlin, Nils (I5854)
|
| 57 | 1719 jordat Jöns Månsson, 39 år gammal, födt i Särslöf. | Månsson, Jöns (I2023)
|
| 58 | 1724 Dn Palm (mars månad) begrovs Olof Persson i Vermansnäs hustru Inger Holgersdotter. A 1644 är hon i Åstorp född, fadren Holger Olsson i Åstorp, modren Berta Svensdotter. Då hon var 9 år dödde modren och när hon blev 17 år, gifte hon sig med Bonne Larsson i Vång. De voro samman i 9 år, avlade 4 barn, 2 söner och 2 döttrar av vilka leva allenast 1 son. Och sen hon 1 år varit änka gifte hon sig med denna efterlämnade man Olof Persson från Ronneby socken. Blivandes ... de här i socken kvar. I 54 år hafva de sammanlevat och fått 6 barn, 3 söner och 3 döttrar, varaf leva 1 son och 2 döttrar. Hon har levat ett stilla och fromt levnad och haft en god hälsa till dess hon efter 5 veckors sjukdom dödde den 18 hujus, då hon i 80 år levat hade. Ett barn till Inger Holgersdotter och hennes första make Bonne Larsson, dör 1732 i april, Sven. Sven Bonnesson var född 1668. Det står att styvfadern Olof Persson bodde i Vång, Hjortsberga. | Holgersdotter, Inger (I29134)
|
| 59 | 1734 ansökte han om burskap som färgare i Malmö, men magistraten avslog ansökningen den 3 juli 1734 efter att ha inhämtat yttrande från stadens färgare, från landshövdingen och från stadens äldste som alla ansåg att det redan fanns tillräckligt med färgare i Malmö. Han begav sig då till Lund där han 1735 beviljades burskap och anlade ett färgeri.1737 förvärvade han en gård vid Södergatan där han drev sin rörelse. Företaget kom att drivas på samma plats i över två hundra år. - Hans Borgs färgerirörelse tycks redan från början ha visat goda ekonomiska resultat, åtminstone av hans beskattning att döma. 1747 betalade han högre skatt än alla andra hantverkare. 1754 beskattades han bl.a. för sex fönsterlufter samt för bruk av tobak och puder.I arbetsstaben ingick förutom en gesäll och en lärling även en dräng och en eller två pigor vilket väl får anses tyda på att Hans Borg befann sig i goda ekonomiska omständigheter. Med sina lärogossar och sitt tjänstefolk tycks han ha haft åtskilliga besvärligheter.En hävdatecknare betecknar honom som en sträng och hänsynslös herre som inte sparade på aga i handgriplig form. 1743 anklagade en piga honom vid Lunds rådstugurätt för att ha "kört henne från huset" sedan hon hade blivit sjuk och vägrat att ta tillbaka henne sedan hon blivit frisk. Hon påstod också att han skulle ha slagit henne och tagit ifrån henne hennes kista och kläder. Den 14 maj 1757 anmälde han till rådstugurätten att en lärgosse lämnat honom olovandes och begärde rättens hjälp att återfå honom. En annan gång begärde han hos magistraten efterlysning av en annan lärgosse som följt med sin matmor till Malmö och passat på att snatta 2 daler silvermynt från henne och sedan avvikit. Gossen var 17 år, och det begärdes nu spaning efter honom i Skåne, Halland och Småland.Hans Borg tycks dock inte bara ha varit den stränge despoten och läromästaren. Han har också varit mån om sina unga färgaretelningars framtid. Han var nog inte så mycket strängare än andra hantverksmästare på den tiden. [Borgs i Lund s. 39ff] Hans Borg utsågs 1737 till rotemästare för Clemens rote och 1749 till båtsmansförman. 1751 var det enligt rådstugurättens protokoll hans tur att sköta "Stads Casseur Sysslan" och ta hand om mantalslängden samt längden för te, kaffe, puder m.m. När han 1752 utsågs att åter ha hand om samma syssla erbjöd han sig att betala 100 daler silvermynt för att nu och framdeles bli befriad från uppdraget. Stadens äldste antog erbjudandet. [Borgs i Lund s. 109] | Persson Borg, Hans (I24564)
|
| 60 | 1790 drabbades Varmlösa nummer 9 av "vådeld", varom se vidare Ljunitshärads dombok 1/10 1790 (mål 7).Bouppteckning finns förrättad i Ljunits häradsrätt 1823 26/12. Enligtdenna innehade P.J. även "det obebyggda krono skatte rusthållshemmanetno. 5 1/16 del Warmlösa". Gården såldes på offentlig auktion och köptesav åboen Mårten Andersson från Södra Vallösa (se domboksprotokoll 3:efebr. 1825 mål nr. 2). | Jöransson, Per (I362)
|
| 61 | 1842 straffad för hästtjuvnad, 1850 för stöld | Hansson Blad, Hans (I23537)
|
| 62 | 1843-11-15 utlystes det lysning i Sjörup mellan Per Andersson från Snårestad och Thöre, men det blev ingen vigsel dem emellan. | Pehrsdotter, Thöre (I153)
|
| 63 | 2 söndagen efter påsk döptes Hans Truls dotter i St. Jordberga, vid namn KARNA, föddes den 26 april, Hans Rasmus hustru i Önnarp bar henne. Faddrar: drängen Abraham Trulsson af Önnarp, Lars Andersson i St. Jordberga, Erick skräddares hustru Anna, östre Ola Pers hustru Una, Lars Rasmus dotter Karna. | Hansdotter, Karna (I2353)
|
| 64 | 2 Vigda Dräng i Gummagölsmåla Hoby K och Änka i Norra Siggamåla. | Nilsdotter, Karin (I44788)
|
| 65 | 2dra söndagen i fastan döptes Christen Jacobs son HANS, född den 14 februari, Per Påhls änckia bar henne. Mansfaddrar: Nills Bengtsson vid söndre, Anders Jacobsson. Qvinnsfaddrar: Lars Sörens hustru vid söndre, Anders Jacobs stifdotter. | Christensson, Hans (I586)
|
| 66 | 2ndra söndagen efter trettondedagen den 15 january begrofs enckan Bengta Lassesdotter på nr 7 Weberöd, som dödde den 8 ejusdem af ålderdomssvaghet, 64 år gammal. | Lassesdotter, Bengta (I3682)
|
| 67 | 3 dje dag pingst sm var don 7 juni begavdes hustru Karna Anders Jeppsson i Stora Isie på Hemmesdynge Kyrkogård. Och begravdes på gårdens ställe. Hennes fader var Nils Larsson modern var Hanna Hansdotter Gram i Hemmesdynge.Hon blev 55 år gammal. | Nilsdotter, Karna (I2695)
|
| 68 | 3 söndag efter 13 dagen döptes Christen Jacobs barn, heter NILS. Faddrar: Lars Sörensson och Anders Jacobsson ibm., Jöran Pärs hustru hölt thet öfwer dopet. | Christensson, Nils (I588)
|
| 69 | 3dje söndagen efter påsk begrofs Sören Pärssons hustru af Mauritztorp, vid namn Mätta Jönsdotter, som var född i Åsums sochn och Grimstoffta, faderns namn var Jöns Åkesson, moderns namn Karin Christensdotter, har varit gift med honom i 19 åhr och afladt 9 barn, var 41 åhr gammal och 6 månader, lades sönden om kyrckian, hade allenast ett gott loford om sig. | Jönsdotter, Metta (I3170)
|
| 70 | 4 dag påsk war Jacob Eskilsson af fattighuset begrafdt, han war 80 åhr gammal. | Eskilsson, Jacob (I180)
|
| 71 | 4 påskedag, kyrkioherden ..... Pehr Albin, båtsmannen Nils Håkansson och IngarNilsdotter äckta sohn HÅKAN i Sörby, Sigri Larses i Sörby bar thet. Faddrar: Abraham i Sörby,Winne ibm, Jöns ibm, Kierstin Ingvars ibm, Bengta Jöns Håkans i Sörby, Botel hos Lars iSörby. | Nilsson, Håkan (I1979)
|
| 72 | 4de dag pingst den 5 juni begrofs Hans Jönsson som var född i Lilla Bettinge af äckta och christeliga föräldrar, fadern Jöns Larsson, modren Anna Hansdotter. Hwar hemma hoos sina föräldrar till dess han hwart 9 år, tiente sedan en rund tyd, hos andre folck till dess han omsider kom uti eicktenskap med Karna Pärsdotter, med hvilken han levde hwäl uti 18 år och 4 månader, ......... tyd har gud välsignat dem med 2 söner och 4 döttrar, dödde den 29 may, då han var 48 år gammal och 4 månader. | Jönsson, Hans (I182)
|
| 73 | 4de dag påsk dödde Gudman Jönssons hustru i Bökesåkra, sahl. Boel Hansdotter, född i Nelleryd, åldher 58 åhr. | Hansdotter, Boel (I1837)
|
| 74 | 679185 1679 10 14 (13) skuldfordran Holger Olsson i Åstorp bevisade med kallelsen stämningen av Börje Nilsson i Edestad på 40 daler och 2 års ränta som han var skyldig för en halv fjärdings gård i Krabbegården679223 1679 11 25 (15) gäld Holger Olsson i Åstorp hade instämt Abraham Olsson i Gunnetorp för gäld679232 1679 12 09 (4) stämning Holger Olsson i Åstorp hade instämt Abraham Olsson i Gunnetorp efter förra angivelsen680002 1680 01 07 (1) dråp i Listerby prästgård löjtnanten Johan Örnecrantz under major Kreifeldts komapni beklagar det dråp som olyckligen skett är i Listerby prästgård annandag jul sistlidne på ryttaren Måns Svensson i ?. Omnämnda: Nils Holgersson i Mölleryd, sonen Nils Nilsson i Mölleryd, Bertil Andersson i Listerby, Holger Olsson i Åstorp, Anders Jonsson i Hillerslätt, Åke Holgersson i Åstorp, Måns Andersson i Vång, Truls Jonsson i Vång, Jöns Trulsson i Vång, sonen Clemmet Jönsson i Vång, Sven Hansson i Vång, Mats Pålsson i Gunnetorp, Mattis i Hjortsberga, Michel Nilsson i Mölleryd, Sven Olsson i Mölleryd, Olof Svensson i Mölleryd, Holger Nilsson i Mölleryd, Sven Larsson i Tolseboda, Börje Jonsson i Svartebäcksmåla, Nils Andersson i Listerby, Frenne i Listerby, Olof Andersson i Björketorp, Anders Jonsson i Yxnarum, Måns Andersson i Yxnarum, Bengt Månsson i Yxnarum, Anders Persson i Bredäng, Abraham Persson prästens dräng, Elin Söfrensdotter i Listerby680006 1680 01 07 (5) skuldfordran Holger Olsson i Åstorp hade instämt Abraham Olsson i Gunnetorp för skuldfordran. Abraham bevisar att han redan för 20 år sedan betalt. frikallas därför680010 1680 01 13 ingress hölls ting med Medelstad härad med närvarande stockemän Hans Hansson i Ronneby, Per Torsson i Pålsmåla, Nils Olsson i Loppetorp, Olof Sömmasson i Karsabäck, Bengt Månsson i Yxnarum, Lars Månsson i Vambåsa, Holger Olsson i Åstorp, Sven Åkesson i Gärestad680034 1680 02 03 (2) dråpsaken i Listerby Axel Nilsson på Gö och Anders Jonsson i Hillerslätt begärde vittnesmål och sitt förhållande då ryttaren Måns i Stigermo blev till döds slagen.Anders Jonsson i Yxnarum och Anders Månsson i Yxnarum framlade en skriftlig attest. Sven Larsson i Tolseboda framlade sin skrift.Holger Olsson i Åstorp, Olof Andersson i Björketorp, Sven Larsson i Tolseboda, Åke Holgersson i Åstorp, Sone Hansson i Vång, Djur Nilsson i Ronneby, kyrkoherde Hans Brun i Listerby, Mattis Mattisson i Hjortsberga ville ha vittnesmål av Daniel Pålsson och Nils Andersson hur han förhöll sig vid dråpet, Bertil Andersson i Listerby,680052 1680 03 16 (4) Skunkenberg ruinerat befallningsmanen Per Larsson på översten Carl Gustaf Skyttes vägnar tilltalade bönderna för att de ruinerat Skunkenberg under krigstiden, instämda var: Holger Olsson i Åstorp, Per Svensson, Åke Holgersson, Hindrich Persson och Eskil Persson i Åstorp681386 1681 09 13 (17) stämning Holger Olsson i Åstorp hade instämt Börje Nilsson i Edestad684069 1684 04 07 (68) syn på Skunkenberg i följe av landshövdingens order blev den 16 nov 1683 av häradshövdingen och nämndemännen Olof Persson i Stensjö, Lars Pålsson i Bröstorp, Sven Åkesson i Gärestad, Per Hansson i Ryd, Hans Holgersson i Vång, Olof Persson i Höryda syn hållen på Carl Gustaf Schytts sätesgård Skunkenberg, omnämndes tingsbevis av den 23 april 1672 och den 19 mars 1672, omnämnda Holger Olofsson i Dagstorp, Åke Holgersson och Per Svensson i Åstorp, Barbro Holger Olssons i Åstorp, Hinrich Börjesson i Åstorp, Hindrich Persson, Nils Persson, Olof Håkansson (mycket intressant syn) | Olsson, Holger (I29137)
|
| 75 | 711115, 1711 10 11 41 förmyndareskapbeträffande förmyndareskapet för salig Carl Abrahamssons omyndiga, som Carl Carlsson i Ballasjö instämt Anders Olsson i Värmansnäs, sades vara närmast till förmyndare.716099 1716 06 04 39, emottaget arvAnders Olsson i Värmansnäs uppvisade en specifikation på det arv han emotagit gossen Carl Carlsson i Tving tillhörigt, Anders Ingesson i Holmsjö, Anders Olsson i Värmansnäs, gossen Carl Carlsson i Tving, Anders Ingesson i Holmsjö.721100 1721 01 31 14, uppbuduppbjöds första gången för Anders Nilsson i Hasselstad halvparten av 7/8 skattehemmanet i Hasselstad som Anders Olofsson i Värmansnäs till honom uppdragit för undfångna köpeskillingen 200 Cr smt efter köpebrev den 26 november 1720, Anders Nilsson i Hasselstad, Anders Olofsson i Värmansnäs.721231 1721 05 15 7, uppbudbeviljades Anders Nilsson i Hasselstad på halvparten av 7/8 dels skattehemmanet Hasselstad som han av Anders Olofsson i Värmansnäs efter köpebrev den 26 november 1720 sig för 200 Cr smt tillhandlat nu uppbjöds andra gången Anders Nilsson i Hasselstad, Anders Olofsson i Värmansnäs.721412 1721 10 17 5, uppbudbeviljades Anders Nilsson i Hasselstad tredje uppbudet på halvparten av 7/8 dels skattehemman Hasselstad av Anders Olsson i Värmansnäs till honom försålt den 16 novemebr 1720, Anders Nilsson i Hasselstad, Anders Olsson i Värmansnäs.722156 1722 05 23 36, ej efterlåtet undantagMåns Larsson i Hasselstad tilltalade Jöns Olsson i Hasselstad för att han ej ville efterlåta honom det undantag på halva delen av 7/8 dels hemmanet som han i följe av sitt med dess måg Anders Nilsson upprättade kontrakt skall vara berättigad till. Gården blivit såld till Anders Olsson med samma kontrakt men det i börd blivit inlöst av Jöns Olsson, Måns Larsson i Hasselstad, Jöns Olsson i Hasselstad, mågen Anders Nilsson, Anders Olsson i Hasselstad.736183 1736 10 20 12, skuldfordranhustru Ingeborg Larses i Ronneby hade instämt Anders Olsson i Hasselstad för skuldfordran. | Olsson, Anders (I29129)
|
| 76 | A.A. förekommer å sid. 55 i Frennings släktutredn. "Släkt o Hävd 1972:1-3": "Arna Andersdotter gift 1) ca 1675 med Ola Nilsson f. senast 1652, död 1684-6 i Persemölla, som han övertog efter svärfadern. 2 söner och 3 döttrar är kända. I A.A:s andra äktenskap med Bengt Persson föddes 3 söner och 2 döttrar varav ena dottern dog ung. Äldste sonen i 2 giftet kallades som seden bjöd Olof efter moderns avlidne förste man och hölls vid dopet av mannens moder Sissa Bengtsdotter av Klagstorp. Olof övertog efter faderns död Persemölla, som sedan gått i släkten. Gården delades 1784 i två hälfter, varav den ena, som ärvts även i kvinnliga led, numera kallas Persegård, medan den andra till vilken lades den nu nedlagda kvarnrörelsen behållit namnet Persemölla och hela tiden gått från far till son. | Andersdotter, Arna (I461)
|
| 77 | A.A. lämnade föräldrahemmet 1815 och flyttade då till V.Nöbbelöv för attpåbörja en pigtjänst. I faderns bouppteckning från år 1825 uppges honvara gift med husmannen Ola Mårtensson i Östra Vemmenhög. | Andersdotter, Anna (I290)
|
| 78 | Abel av Danmark, bror till Erik Plogpenning, kung i Danmark 1250-1252, hertig av Schleswig.Abel var gift med Mechtild, som sedan gifte sig med Birger jarl. Han stupade i ett fälttåg mot friserna; den ende danske kung som fallit i regelrätt strid. | Valdemarsen, Abel (I91711)
|
| 79 | Abela sahl. Lars Pers begravd | Assarsdotter, Abela (Appolonia) (I8885)
|
| 80 | Abjörn Jönsson (son till Jöns Erlandsson) nämns 25 mars 1430. Han var gift med Ingrid, dotter till Lasse Eskilsson (stjärna) och Botil Tubbadotter (kvadrerad sköld). De hade sönerna Jöns, Lasse, och Bengt samt döttrarna Märta, Botil och Bengta. | Jönsson (Lilliesparre), Abjörn (I51159)
|
| 81 | Abraham Kristiernsson (översiktstab 1, son av Kristiern Gregersson, tab 1), till Brunsberg, Elleholm (Ellholmen) i Arboga landsförs, som han fick med sin hustru, Ekeberg i Lillkyrka socken, Örebro län, och Kvicksta i Toresunds socken, Södermanlands län. Sålde jämte sina medarvingar sin mödemegärd Bårarp i Revinge socken, Hallands län till Åke Axelsson (Tott) 1462. Gav 1471-07-01, till sin hustru i stället för 600 mark, som hon förut fått i morgongåva, en gård i Brunsberg, huvudgården Kvicksta, en gård i Valla mm. Fick 1472-02-12 av Sten Sture för välvillig tjänst, som han Sveriges rike troligen gjort hade, försäkran att få behålla till evärdlig ägo de gods, som herr Broder Svensson och Klas Niclisson till hans behov hade köpt. Fick Ellholmen 1479-02-24. Var närvarande vid en syn 1485-04-29 och beseglade i Arboga ett köp 1488-03-24. Nämnes bland rikets råd 1491-06-20. Tillbytte sig Ekeberg 1492-12-21 av sin hustrus systerson Jöns Jönsson (vingat svärd). Var väpnare 1493-06-19, då han bland riksens råd i Telge stadfäste den 1488 i Reval slutna förlikningen med livländska orden. Deltog 1494-08-12 i Stockholm i svenska riksrådets förbund och förening att fullgöra Kalmar recess. Stadfäste 1494-08-29 bland riksens råd konventionen med Danmark av 1494-05-17 och 1494-05-18. Gav med sin hustru en gård i Arboga till gråbrödraklostret i Arboga 1496. Deltog i förlikningen mellan Sten Sture och svenska riksrådet 1499-02-16 och utfäste bland riksens råd drottning Kristinas morgongåva 1499-02-20, men var död 1499-10-31. Begraven i Arboga kloster. Gift efter 1470-10-07, men före 1471-07-01 då han bekräftade sin morgongåva, med Birgitta Månsdotter i hennes 1:a gifte (gift 2:o före 1504-04-14 med väpnaren Anders Persson [vingat svärd], till Ekeberg och Svansholmen), död troligen före 1511-05-18, säkert före 1512-01-19 och begraven i Arboga kloster, dotter av riddaren och riksrådet Magnus Bengtsson (Natt och Dag, nr 13) och Märta Klausdotter Platå.Barn:Erik Abrahamsson. Riddare och riksråd. Död 1520. Se tab 3.Sten Abrahamsson, till Ekeberg. Var riddare 1499-10-31, då han jämte brodern köpte halva Hagaby i Hjälstads socken, Skaraborgs län. Omnämnes i broderns morgongåvobrev 1512-01-19. Var vittne vid Johan Månssons (Natt och Dag) morgongåvobrev 1514-07-17 och fasteman å Knut Bengtssons morgongåvo 1515-10-22. Död 1516-07-13 | Kristiernsson Lejonhufvud, Abraham (I92523)
|
| 82 | Absalon (Axel) Aagesen, till Härlöv i Åsums socken, Kristianstads län. Levde 1343. Gift med Christence Pedersdotter Wirtenberg. | Aagesen Kyrning Tott till Härlöv, Axel (Absalon) (I37588)
|
| 83 | Absalon studerade teologi och kanonisk rätt vid Paris universitet, blev redan vid 30 års ålder biskop av Roskilde, och grundade Köpenhamn genom att 1167 anlägga en biskopsborg med kloster vid byn Havn, där en köpstad sedan växte fram. Han samarbetade nära med kung Valdemar. Bland annat angrep de i samverkan de hedniska venderna och intog 1169 Rügen.År 1177 blev han biskop Eskils efterträdare på ärkebiskopstolen i Lunds stift. Saxo beskriver händelsen: Eskil lade under dramatiska former ner sin ärkebiskopsstav på högaltaret i Lunds domkyrka. Absalon vägrade emellertid att ta staven varvid församlingen försökte dra Absalon till altaret men inte utan motstånd "da han var en bomstærk Mand, maatte adskillige danse til Gulvs". Absalon krävde att ärendet hänsköts till påven eftersom han, förutom att bli ärkebiskop, ville ha kvar sitt biskopsämbete i Roskilde och över Själland, vilket också senare godkändes.Saxo var Absalons egen "klerk", Saxo Grammaticus, och han beskriver i sin krönika "Gesta Danorum" (Danernas bedrifter) Absalons bedrifter i beundrande ordalag.Sedan Absalon hade tillsatt själländska stormän som länsherrar i Skåne, krävt att de skånska prästerna skulle leva i celibat, samt krävt att allmogen skulle avstå från tio procent av all gröda i skatt till biskopen (så kallat biskopstionde) utbröt ett folkligt uppror i Skåne. Absalons borg i Sövdesjön anfölls och plundrades, men Absalon lyckades fly oskadd. Absalon lade därefter interdikt över hela Skåne. Det innebar att kyrkorna inte fick dela ut de heliga sakramenten, samt att ingen skåning fick begravas i vigd jord.Absalon återvände 1181 till Skåne tillsammans med kung Valdemar och en här för att slå ner det skånska upproret. Efter en rad slag, inte minst det omfattande slaget vid Dysie Bro år 1181 besegrades de skånska bondehärerna slutligen i slaget vid Höje å 1182.Absalon nämns på runstenen Norra Åsumstenen, där det hävdas att han och den lokale frälsemannen Esbern Mule skall ha byggt Norra Åsums kyrka på 1190-talet. Översatt till modern svenska är lydelsen på runstenen: "Kristus, Marias son, hjälpe dem som gjorde denna kyrka, ärkebiskop Absalon och Esbern Mule." | Snare Hvide, Absalon (I31781)
|
| 84 | Absolverad den 25 mars 1859 för brott mot 6:te budet. | Carlsdotter, Martha (I1943)
|
| 85 | Adam Anderssons barn i Hylteberga, JENS. Faddrar: Olla Gabrielsson, Elsa Niels Jensen, Benta Ibsdotter. | Adamsson, Jens (I5406)
|
| 86 | Adam Stockhaus. Bergsman, mäster 1641. Född 1593 i Norrstensta, Fellingsbro (T) (Ingrid Clenman). Levde i Åby hammar, Fellingsbro (T). Ur "Släktregister över släkten Forsberg": Belgiske bergsmannen, vallonen Adam Stockhaus, Åbyhammar, Fellingsbro socken, Örebro län... torde ha kommit till Sverige i slutet av 1500- eller början av 1600-talet och då erhållit anställning vid någon av de hammarsmedjor som Gustaf Vasa år 1548 gav den ryktbare Marcus Klingenstein, eller Marcus Hammarsmed som han även kallades, i uppdrag att uppföra i Fellingsbro socken i Västmanland. År 1557 fick denne Marcus Klingenstein av konungen högsta uppsikten över de många hammarsmedjor som startats. Då de efterkommande (=Adams) i slutet av 1700-talet övergick till den tyska stavningen av namnet, så blir den stavningen nu tillämpad i fortsättningen". Enligt KB sägs Adam var tysk, inte belgier (källa. L Stråth, Gbg). Enligt SS sägs att släkten Stockh(a)us är av allt att döma tysk. Den är definitivt inte vallonsk, vilket tidigare uppgetts, men namnet uppträder tidigt som Stockhausen, vilket tyder på tyskt ursprung. Namnet skrivs ofta Stockhus, men här har vi valt att skriva Stockhaus genomgående. Vid sin död vistades han hos sonen Hans, som då var hammarsmed vid Åby hammare. Han hade troligen dessförinnan varit hammarsmed vid Stensta bruk. Vem han var gift med finnes ingen anteckning om. Verksam som plåtsmed vid Snavlunda hammare i Ånsta socken vid Örebro år 1641. Adam och Clas smidde där rörplåtar som utgjorde ämnen för Örebro gevärsfaktori. Snavlunda hammare ägdes då av faktorn vid Örebro faktori Casten Otter. Källor: Roterings och utskrivningslängder Närke 1641-209 (krigsarkivet) Mikrofilmrulle Wk 719 uppslag 93 v. Från Bergslag o bondebygd 1997 sid 398 Sören Klingneus: "Från Nerikes faktori till Bofors, krigsindustrin i Örebro län". Den geografiska närheten och det gemensamma bruket av namnen Adam o Clas kan tyda på en tidig släktrelation Stockhaus - Gevert under 1600-talet. (Bl a var Klas Gevert och bröderna Hans och Johan Adamsson Stockhaus (Bertil Ilhage) Död 1645-12-01 i Åbyhammar, Fellingsbro (T) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus '1887). Begravd 1645-12-21 i Åbyhammar, Fellingsbro (T) (Släktregister över släkten Forsberg). | Stockhaus, Adam (I38608)
|
| 87 | Adlad 1674-12-22, introd. 1675. De sist levande medlemmarna upphöjda i högre värdigheter.Jöns Pedersson Brattman (son av Peder Gudmundsson, adlad Strömberg, se adliga ätten Strömberg). Var 1648 rådman och 1655 postmästare i Jönköping. Död 1670 före 24/10. Han kallade sig Brattman efter faderns gård Brattebo och blev ej delaktig av dennes adelskap, såsom född i det första ofrälse giftet. Gift med Christina Gudmundsdotter, som levde änka 1670.Barn:Anna Jönsdotter, † 1695-03-?? i Jönköping Kristina fs, begr där 22/9 (källor: Jönköpings (Kristina) historieböcker; Jönköpings (Kristina) kyrkliga räkenskaper 1695, s. 229, 236-238. Register över döda har datumet som 27.3. men räkenskaper meddelar att ”ringepenningar” blev betalda redan 26.3. Bårkläden betalades 27.3. Andra bårkläden, likets besittning under 6 månader samt begravning för henne betalades 22.9). Gift före 1650 med tullinspektorn i Jönköping Anders Jönsson Hampn.Nils Brattman, adlad Strömberg, friherre och greve Strömberg, född 1646. President. Död 1723. Se grevliga ätten Strömberg.Alexander Brattman, adlad Strömberg och friherre Strömberg, född 1647. Generallöjtnant och landshövding. Död 1718. Se friherrliga ätten Strömberg, Tab. 1.Georg Brattman, adlad Strömberg. Adlad 1674-12-22 jämte sina bröder, varvid de fingo tillstånd att upptaga deras avl. farfaders adl. namn och vapen (introd. 1675 under nr 870). Fänrik vid livgardet 1676-01-03. Stupade ogift s. å. 4/12 i slaget vid Lund och slöt således själv sin adliga ättegren.David Brattman, adlad Strömberg, adlad 1674-12-22 jämte sina bröder, varvid de fingo tillstånd att vid adlandet upptaga sin avl. farfaders adl. namn och vapen (introd. 1675 under nr 870). Uppgives varit fänrik. Stupade ogift 1676-12-04 i slaget vid Lund och slöt således själv sin adl. ättegren.Peter Brattman, adlad Strömberg. Adlad 1674-12-22 jämte sina bröder, varvid de fingo tillstånd att vid adlandet upptaga deras avl. farfaders adliga namn och vapen (introd. 1675 under nr 870). Sergeant vid livgardet. Stupade ogift 1676-12-04 i slaget vid Lund och slöt själv sin adl. ättegren.Catharina Brattman. Gift med överstelöjtnanten Lars Nilsson Flint, i hans 2:a äktenskap (gift 1:o med Anna Johansdotter), begr 1673-04-19 (epitafium i Lommaryds kyrka).Karin Jönsdotter Brattman, † 1683. Gift med borgmästaren i Jönköping Thomas Bursie, † 1684.Maria Christina Brattman, född 1669-07-17, † 1698-01-08. Gift 1691-03-03 med Gudmund Hampn, adlad Riddersvärd, i hans 1:a äktenskap, född 1658, † 1714 (källa: EÄ:II s.753, EÄ:VI s.370, SoH:1994 s.227). | Pedersson Brattman, Jöns (I92913)
|
| 88 | Adress Backaryd (K) Tjurkhults Kvarn som hans fader upplät 1655-1656, Hoby (K) | Börjesson, Carl (I43857)
|
| 89 | Af den 23 july 1725 hafde pigan Maria Nilsdotter från Spiella sedel från Herr Petrus Filenius i Röddinge om ett gott lefverne. | Nilsdotter, Marna (I4864)
|
| 90 | af Kragerup (Løve H.), var 1328 en af de tolv Mænd, som skulle dømme om Hr. Erik Valdemarsens Krav paa Kong Erik Plovpennings Døtres Gods, kaldes 1329 Matheus Jacobsøn Taa og fik da Gods i Svallerup i Pant af Gregers Pedersen, ligeledes 1333, da han beseglede til Vitterlighed med Johannes Hviding af Nyløse, beseglede 1339 og 1341 til Vitterlighed med Niels Kiste. | Jacobsen Taa (af Kragerup), Matheus (I97689)
|
| 91 | af Riis, solgte 1355 med sin svoger og sin moders brødre noget arvegods efter hr. Herluf Jakobsen (Grubbe) til kong Valdemar og fører da Hak-våbnet, var 1365 ridder, levede 1374 men var død 19. januar 1381. [1]Hr. NIELS STIGSEN af Ris fører to forskellige segl med Hak-våben. Pantsætter 1355 sammen med svoger Jens Krumpen og to morbrødre for 200 lødige mark gods i Ars herred, som er arvet efter morfaderen hr. Herlug Jakobsen [Grubbe af Særslev] til Valdemar Atterdag, besegler som ridder 1365, sælger 1367 to gårde i Ringsted herred og besegler til vitterlighed 1367 og 1374, omtales som død 1381. [2] | Stigsen Hak (af Riis), Niels (I97684)
|
| 92 | Algot Scott väljs in i Hall Of FameSom liten påg drömde Algot Scott (1908-1984) om att bli jockey. Pappan sa blankt nej. I stället blev han en av trav-Sveriges främsta tränare – när han blev stor och fick bestämma själv!Algot Scott föddes 1908 i Anderslöv inte långt ifrån Jägersro. Drömmen som grabb var att bli jockey hos Axel Thorngren på Skånebanan. Den krossades av den stränge fadern. Efter avslutad folkskola lockades Algot ändå av hästarna på Jägersro men nu var det travet som var föremål för kärleken. Han började som lärling hos stall Pajonzek och var under flera år anställd hos Nevitsborg. Så småningom flyttade Algot till sin äldre bror Gösta som hade licens på Gävle.1939 värvade Ragnar Thorngren honom som försteman till sitt stall på Åby som slagit upp portarna 1936 och där Thorngren var champion. Ragnar visste nog inte riktigt vilken kraft han anställde. 1941 blev Algot Scott sin egen och redan 1943 petade han ner sin förre arbetsgivare från championtronen.Algot Scott vann kuskligan på Åby totalt 19 gånger. Enda hacket i den fenomenala sviten var när Fritz Ekbäck luggade honom på titeln 1955. Det skiljde en ynka vinst.Skåningen var även först till dussinet allsvenska championat (ett rekord tangerat först av Björn Goop 2015). 1949 vann Scott bara på Åby 80 lopp. – En smått makalös siffra. Det tävlades inte lika ofta då, säger Sven-Åke Larsson, 86, som började som springpojke på Mölndalsbanan 1944 och var kvar till sin pensionering 1995.Han gör gärna parallellen mellan Algot Scott och Olle Goop. – Två arbetsnarkomaner. Man får inget gratis i den här branschen. Sedan var det naturligtvis en stor skillnad när travbanorna blev fler och tränarna började resa mer frekvent. Algot Scott åkte sällan till andra banor än Jägersro och Färjestad, berättar Sven-Åke Larsson.Algot Scott var i mångt och mycket en selfmade man. Han var sin tids trollkarl, som ofta hittade lösningen hos problemhästar. Hans allra bästa råämne var Scotch Fez som han köpte i USA men som ägaren valde att lämna till Sören Nordin. Scotch Fez var Sveriges förste vinnare i Prix d'Amerique 1950. Scott gjorde grundjobbet.Hans största förvandlingsnummer krönte karriären 1966. Franskfödde Orlof dömdes ut av expertisen före Åby Stora Pris. Ekipaget skulle vara chanslöst mot fenomen som Moneymaker, Pluvier III, Xanthe och Vinda Whitney. Under ett på den tiden rasande slutvarv krigade Orlof sig till vinsten före Moneymaker. 1.19,9/2 600 meter.Fighten om att bli champion på Åby stod under 40- och 50-talet nästan uteslutande mellan Algot Scott och Ragnar Thorngren. Avslutningsdagen 1951 var den en strid på kniven mellan de båda. Thorngren ledde med 64-63. Han raggade som en modern catchdriver upp alla tänkbara hästar han kunde få köra för att ta titeln. Scott tog fem vinster medan Thorngren fick segerdefilera dubbelt. När Algot träffade på Ragnar sa kan med glimten i ögat, "Hade jag vetat att du var så sugen på att köra lopp kunde du ha fått låna ett par hästar av mig också!" | Scott, Algot Sigvard (I98935)
|
| 93 | Allbo härads dombok 1627 26 juni Kom för rätta Jon i Näranshult fullmyndig på Jon Simonssons vägnar i Almås och tingskötte Per Jonsson i Fälhult en hel fjärding avAlmås för penningar 160 dlr. Item Sissa i Näbbeboda uppbar för sin arvelott pennningar 32 dlr och Jon i Näranshult var på hennes vägnar fullmyndig. Item haver Peders hustru Bengta sin arvelott i samma gård så att han äger en hel treding av Almås. Vilken förbenämde treding utiAlmås Peder Jonsson godvillingen sålt hava sin son Sone Persson för 240 dlr. | Jonssön, Peder (I25215)
|
| 94 | Allbo härads dombok 1672.Rätten tillåter Anders Svensson i Örjanstorp uppbygga skvaltekvarn på härads allmänning och giva häradet årligen en billig vedergällning för samma kvarn. | Svensson, Anders (I31271)
|
| 95 | Allbo härads dombok 1674.Anders i Hagsenbo [Örjanstorp] anklagade Erik Gyllensparre på Kläckinge, att han emot Allbohärads Rättens tillstånd, domar och förbud haver 2 gånger nedrivit hans skvaltekvarn och hus, som han på härads allmänning med bekostna[d] hade uppbyggt tredje gången uppbränt samma kvarnhus. Ovanbe te Erik Gyllensparre excuserade sig, att han aldrig fått någon förbudszedel av Herr Häradshövdingen Germund Palm, icke heller förnummit av andra, det Tingsrätten här hade dömbt eller givet Anders tillstånd byggia kvarn på härads allmänning i oftabe te Erik Gyllensparre sade sig hava förrige högvälb. Landshövdingens lov och tillstånd att nedriva Anders skvaltekvarn på härads allmänning, vilket Erik Gyllensparre åligger bevisa med Hans Nådes brev, oftabe te Gyllensparre med otidligt ropande och skamliga ords utkastande emot Rätten och häradshövdingen och protesterande att vem som uppbyggde kvarn i härads allmänning, så skall han förstöra den .Erik Gyllensparre ropade 2 gånger överljutt: Min fader välborne Jöns Gyllensparre haver befallt mig att göra dessa våldsverk på Anders kvarn i Hagsenbo [Örjanstorp]. | Svensson, Anders (I31271)
|
| 96 | Allbo härads dombok 1700.Sune Jönsson i Hångertorp framkom för rätten och bevisar med köpebref sig hafva kiöpt 1/2 Hångertorp gård af Bengt Jönsson i Hångertorp, hans andel för 87 daler smt, dito af änkians hustru Gunnil Johansdotters barn deras andel för 70 daler smt, även af Måns Nilsson i Odensjö, Sune i Qvarnhult, Per Månsson i Odensjö, Elin Månsdotter i Qvarnhult, Per i Skäggalösa och Märta Månsdotter deras andel för 70 daler smt, penningarne finnes riktigt vara betalda, jorden uppbuden och utan klander lagstånden, afhändes alltså sine förre ägare, deras barn och arfvingar och tingsskiöttes in under Sune Jönsson och hans arfvingar med hus, jord etc ut in forma communi, dessutom har Sune kiöpt af sin svärfader Per Giertonsson 1/6 i samma gård för 70 daler smt och en kappa i vängåfva, så att Sune nu blifver rådande till 2/3 af hela gården i Hångertorp. | Jönsson, Bengt (I31252)
|
| 97 | Allbo Härads ting den 14 juni 1680.§ 8.Johan Andersson i Miöhult, gifver tillkänna hurusom bytesmännen hafva varit att dela qvarlåtenskapen efter Anthonius Salige. Hustru. Elin Nilsdotter i Smörhöga, men förmeddelst några tvistigheter och i synnerhet som de ej mera utförrätta kan;1-sta; att de först på all egendomen upprättar ett riktigt och Edligt Inventarium.2-dra; noga förnimma om det barnaarf eller annat innestå i boet.3-dje; uppteckna all bevislig gjäld och skuld, vilket allt först af arfvet tages, och det öfrigt är skole enligt Lag, delas Fadern och arfvingarna emellan.Men vad förlikning skrifven den 5 maj. 1679, vidkommer, den Anthonius Tourneur inlägger, som skulle varda gjord en förening emellan honom Anthonius, och dess Salig. Hustru. Elin Nilsdotters barn och arfvinga, att han skall gifva ett för allt, 13 ½, daler Smt. samt 2 kor, förutom Silversaker och gångkläder, som de tillförne bekommit hafva.Men såsom parterna hårom alldeles oense äro, intet för denn gången gifves vidare. | Nilsdotter, Elin (I31290)
|
| 98 | Allbo Härads ting den 25 febr. 1671. § 22.Nämndeman. Peder Jonsson i Gottåsa, besvärar sig öfver Anthonius Tornerii i Smörhöga, att han vill undantaga några åkerlyckor i Gottåsa gård, som han Anthonius till Peder, försålt hafver.Allbo Härads ting den 18 april. 1671.uppbudes, 3/4, i Gottåsa Södregård, af Oluf Persson ( död 1698), i Gottåsa, som han köpt af Kolaren. Anthonius Tornerii, för 55 daler Smt.Allbo Härads ting den 18 nov. 1670.uppbudes, 3/4, i Gottåsa Södregård, af Kolaren. Anthonius Tornerii, 2-dre. gång.dito 3-dje gång. den 25 febr, 1671.Allbo Härads ting den 25 febr. 1671 § 14.Anthonius Tornerii, fordrade af Peder Jonsson i Gottåsa, resterande betalning af 27 ½. daler Smt.och åberopade sina vittnen som övervoro gårdaköpet, Germund i Hölmö, Påfvel Pedersson o Wellom Anthoniusson Tornerii i Smörhöga, vilka bevittnade, att Peder Jonsson, lofvade med hand och mun, att betala Anthonius, uti 2 terminer, först då de köpslogo, 27 ½ daler Smt. som Peder gaf på Gottåsa, och de ander 27 ½, dalerna, lofvade han betala strax då han flött på gården, som står obetalta och som Anthonius, fordrar. Peder i Gottåsa, förklarade sig, att om intet Anthonius, Hustrus Systrar, icke hade gjort anspråk, så hade han länge sedan betalt de 27 ½ dalerna Smt.Därför pålades Anthonius, att antingen förnöja sin Hustrus Systrar, hemma eller hafva den fram för Lag och Rätt, att gjöra ett vist slut med dem, om bemälte Gottås gård.Allbo Härads ting den 25 febr. 1671. § 15.Påfvel Pedersson i Smörhöga, tilltalade sin Svärfader. Anthonius Tornerii, på sine och sine Svågrar. Wellom och Clodi Anthoniussöners, vägnar, om 1/3, uti Smörhöga, som de menar skulle vara deras Mödernearf, och Fadern ock Svärfadern. samtyckteoch kunde intet neka däremot, dock mente han att de intet hade så mycket att fordra.Pålades Anthonius Tornerii, att han afyttrar sine barn från deras Mödernearf, vid plikt af 3 mark silver. och om han det icke efterkommer, så skall han plikta 6 mark silver, därföre att han gifte sig en ander gång, förrän arfvet var frånbytt, också för olydno mo Lag och Rätt. | Tourneur, Anthoine (I31258)
|
| 99 | Allbo Härads ting den 26 okt. 1696. § 106.Det pådömes Johan Jönsson i Smörhöga, att plikta för det han kallat Fendriken. Jonas Löfman. för " Fläskafenrik", 3 marker Smt. dock dessutom dess äros förebråelse, att bötas treskiftes mellan Målsägaren, Cronan och Häradet, med 8 öre Smt. vartdera. Allbo Härads ting den 27 febr. 1699 § 210.Pehr Svensson i Smörhöga, låter uppbiuda 1/3, af Smörhöga Norregård, som han köpt af Johan Jönsson ibidem, för 155 daler Smt. | Jönsson, Johan (I31335)
|
| 100 | Allbo Härads ting den 28 febr. 1709 § 18. Det tillstår Bengt Jönsson i Smörhöga, sig hafva köpt af sin Hustrus Syster. Hustrun. Maria Wilhelmsdotter, dess arfvejord för 47 daler Smt. ock såsom han icke detta mäktar betala, ty afstår han jorden till henne åter, vilken sålunda införes till Hustrun. Maria Wilhelmsdotters, säkerhet. | Jönsson, Bengt (I31252)
|