.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 7,351 till 7,400 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 7351 | Navnet Udsen forekommer i Slægten Bild (Strangesen). Hr Ud Ebbesen var if. Slægtebøger Fader til Hr. Esge Udsen. Herhen hører vel Marsken Ebbe Udsen (Ebbo Vgethsen), der nævnes 1248 i "Ribe Oldemoder". | Udsen Bild, Esge (I28760)
|
| 7352 | Nicolaus Andræ, (son till kyrkoherden i Barkeryds Andreas Nicolai), född i Bringetofta; prästvigd 1563 i Jönköping; utnämnd till kyrkoherde i Bringetofta 1571; där 1591. Gift 2:o 1571-07-08 i Jönköping med Anna Nilsdotter, 1580-11-14 i Bringetofta. Gift 2:o mellan 1582 och 1583 i Bringetofta med Elin Nilsdotter, i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Johan, vars son Nicolaus Johannis antog namnet Bringius, och hans son i sin tur Erik Bringius blev adlad Gyldenbring), efter 1592 i Bringetofta, dotter till Nils Sven Pedersson Hjort(1) och N.N Persdotter.Barn 1:o:* Magnus Bringius, född 1572; kyrkoherde; 1650. se Tab 2.* Margareta Bringia, född 1574 i Bringetofta prästgård, där s å.* Daniel Bringius, född 1575 i Bringetofta prästgård.* Anders Bringius, född 1577-10-09 i Bringetofta prästgård. Barn 2:o:* Anna Bringia, född 1583-10-21 i Bringetofta prästgård.* Margareta Bringia, född 1586-04-12 i Bringetofta prästgård, 1653? i Väckelsång. Gift med superintendenten Johannes Petri Ungius, i hans 2:a äktenskap (gift 1:o 1599 med Helena Månsdotter, begr i Växjö, dotter till borgmästaren i Jönköping Måns Jönsson och Brita Nilsdotter), född omkr 1570 i Hultsjö sn, Växjö, 1617 i Kalmar och begr i gamla stadskyrkan.* Israel Bringius, född 1587-09-12 i Bringetofta prästgård; professor, bosatt i Jönköping; 1662-01-29 i Uppsala genom olyckshändelse, begr s å 9/2 i Uppsala. På väg till ett konsistoriesammanträde slogs han omkull av ett par skenande hästar och avled samma kväll. | Bringius, Nikolaus Andrae (I38072)
|
| 7353 | Niels Bugge (*omkring 1300, 1359) hørte til de jyske stormænd, som kom til magt ved at slutte sig til grev Gert. Han opnåede store rigdomme og ejede flere hovedgårde, af hvilke Nørre Vosborg tæt ved Storåens udløb i Nissum-fjord, skal have været hans fædrenegård. I folkevisen om Niels Ebbesen nævnes Bugge blandt dem, der havde opsagt den holstenske greve troskab - men noget sikkert vides der ikke om hans holdning i denne tid. 1345 erhvervede han Hald Hovedgård, der siden var hans hovedsæde. Han hørte til Valdemar Atterdags råd og deltog i kongens krigstog til Mecklenburg og Brandenburg 1349-50, men faldt snart efter fra, ligesom de andre jyder misfornøjet med Valdemars strenge regimente. I 1351 deltog han i opstanden mod kongen i forbund med de holstenske grever og hertug Valdemar af Sønderjylland, men da forliget blev sluttet 1353 ved Vindinge Å, blev han optaget deri. 1355 var han et virksomt medlem af det kongelige Retterting, der blev afholdt rundt om i Jylland, men i de følgende år kom jydernes misfornøjelse atter til udbrud, og Bugge hørte til deres hovedledere. I slutningen af 1358 skulle der finde en forligsforhandling sted, mæglet af kongens søn Christoffer og et par bisper. Med frit lejde drog Bugge til Sjælland, ledsaget af Ove Stigsen og Peder Andersen. I Slagelse mødtes de med Valdemar, hvis krav dog var uacceptabelt, hvorfor jyderne et par dage før jul tog forbitrede af sted. På hjemrejsen blev alle tre adelsmænd myrdet i Middelfart. Dette drab er besunget i en folkevise, der har al sympati for Bugges:Herre Christ give de Medelfarer Skam, de vog Hr. Bugge, den velbyrdige MandKongen blev opfattet som den, der stod bag drabet, men han fralagde sig al ansvar. Bugges efterkommere sank ved et ufrit ægteskab ned i bondestanden. Hans gård Hald blev købt af Valdemar og af Dronning Margrete 1. skænket til Viborg bisp.Niels Bugge var gift to gange. Hans første hustru, Lisbeth Palnesdatter Juul, var datter af marsken Palne Jonsen Juul og Elne Nielsdatter Lendi af Troldorp. Anden gang blev han gift med Ingeborg Vendelbo. I sit første ægteskab fik han døtrene Kirsten og Ellen, som blev gift med hhv. Niels og Christiern Vendelbo, samt sønnerne Niels og Mikkel. I sit andet ægteskab fik han sønnen Knud samt datteren Lisbet, gift med Gotskalk Skarpenberg. | Bugge, Niels (I28729)
|
| 7354 | Niklas Andersson Hyltén, adlad Silfverskiöld (översiktstab 1, son av Andreas Jonæ Hyltenius, se adliga ätten Silfvercrantz, tab 1), till Össjö i Össjö socken, Kristianstads län. Född 1635-01-18 i Ölmestads prästgård Jönköpings län. Student i Uppsala (Vsn.) 1653-09-28. Disp. 1658 (Vsn.). Filosofie magister 1660. Handsekreterare hos hertig Adolf Johan 1664. Reste 1665 utrikes till Tyskland, Holland och England. Jur. professor i Lund 1667. Universitetets sekreterare 1668-02-15. Bevistade fredstraktaten i Lund 1679, där han gick de svenska ambassadörerna flitigt tillhanda. Adlad 1686-05-08 (introducerad 1686 under nr 1073). Avträdde 1687 sin professur till Rikard Ehrenborg, som sedan blev hans måg, men efter dennes död återfick han 1700-08-28 densamma. Död 1702-02-11 i Stockholm och begraven i Klara kyrka i Stockholm. Gift 1:o 1671-05-30 i Lund med Abela von Kempten, av tysk adlig familj, död 1677. Gift 2:o 1686 med Juliana Sigrid Gripenflycht, döpt 1668-01-11 i Riddarholmens förs, Stockholm, död 1728-09-04 på Össjö och begraven 1728-10-02, dotter av amiralitetsmedikus doktor Peter Schallerus, adlad Gripenflycht, nr 915, och Anna Seitserf.Barn:1. Ida Catharina, döpt 1672-03-10 i Lund, död 1739-11-02 på Stora Kölaboda i Göteryds socken, Kronobergs län och begraven 1739-12-12. Gift 1:o 1690-10-30 med professorn Rikard Ehrenborg, nr 1109, född 1655, död 1700. Gift 2:o 1705-09-22 i Lund med majoren Mårten Gustaf Scharp, död 1708-02-28 i Ukraina, broder till översten Gustaf Skarp, adlad Rutensparre, nr 1489.1. Anna Margareta, döpt 1673-01-12 i Lund, död som barn.1. Nils, född 1674. Landshövding. Död 1753. Se tab 2.1. Bartolomeus, döpt 1675-08-22 i Lund, död som barn.1. Anna Sofia, döpt 1676-11-24 i Lund, död som barn.2. Anna Christina, född 1688-07-15, död 1759-06-08 Gift 1712-04-27 på Össjö med översten Carl Otto Lagercrantz, nr 1011, född 1683, död 1746.2. Abela Juliana, född 1690-01-01, död 1728-11-14 och begraven 1728-12-06 i Bosjökloster kyrka, Malmöhus län. Gift 1710-12-11 på Össjö med presidenten Henrik Hammarberg, nr 1053, född 1686, död 1768.2. Peter, född 1691. President. Död 1758. Se tab 18.2. Carl Gustaf, född 1692. Lagman. Död 1741. Se tab 29.2. Ulrika Eleonora, född 1694, död 1728-10-27 på Bläsinge i Östra Ljungby socken, Kristianstads län och begraven 1728-11-13. Gift 1722-04-20 på Össjö med sin systers svåger, hovjägmästaren Samuel Gustaf Hammarberg, nr 1053, i hans 1:a gifte, född 1689, död 1760.2. Anders, född 1696-01-12 på Össjö. Student i Lund 1705-10-25. Vice häradshövding. Död ogift 1732-06-02 (1732-06-01) på Häckeberga i Genarps socken, Malmöhus län och jordfäst 1732-08-13 under koret i Genarps kyrka.2. Johan Gabriel, född 1697-04-14 på Össjö, död 1697-04-17 och begraven 1697-04-13.2. Maria Elisabet, född 1699-03-15 på Össjö, död ogift 1731-10-12.2. Julius, född 1701-11-25 på Össjö. Student i Lund 1709 och sedan i Uppsala. Auskultant i Göta hovrätt 1725 och i Svea hovrätt 1726-10-16. Auskultant i kommerskollegium 1727-10-24. Biträdde presidenten i kommerskollegium med utrikeskorrespondensens förande 1727-1729. Förde protokollet i en kommission över pommerska ärenden 1729-1732. Ombudsman hos generaltullarrendesocieteten 1732-03-31. Advokatfiskal i kommerskollegium 1737-06-18. Sekreterare i kommerskollegium 1744-02-22. Assessor 1754-06-13. Extra ordinarie kommerseråd 1757-02-09 med tur från 1756-12-14. Fullmäktig i riksens ständers slottsbyggnadsdeputation 1762. Deputerad för utredning av växelförhållandena 1763-08-30. Ledamot av kommissionerna ang. överflödsförordningens tillämpning 1766-10-06 och 1770-10-03. RNO 1775-04-20. Vice president i kommerskollegium 1778-12-27. Död ogift 1784-12-28 i Stockholm.[Ak.] | Andersson Hyltén Silfverskiöld, Niklas (I37115)
|
| 7355 | Niklis Kruse. 'En allmänt erkänd stamfader för adl. ätten Cruus af Edeby.'. Gift med Carin Ulfsdotter, till Värnsta | Kruse, Niklis (I37376)
|
| 7356 | Nils (son av Axel, Tab. 3), till Gamlegården (Gammalstorp) i Tuns socken och Såby i Berga socken, (båda i Skaraborgs län). Låg i borgläger på Brunnsbo gård (G Ir.) i Åsaka socken, Skaraborgs län 1547-05-02. Förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 1561. Var häradshövding i Kållands härad i Västergötland (Vff I, h. 3, s. 34.) 1564-10-06. I slottsloven på Älvsborg 1571-06-24-1572-08-24 och på Gullbergs fäste 1573 (Hra.). Häradshövding i Barne härad och på Kålland 1590-04-28. Konfirmationsfullmakt 1594-05-18. Död 1603 (Vff II. h 1, s. 67-68.) under det han, på hertig Carls befallning, skulle föras fängslig till Leckö, och begraven i Tuns kyrka, där hans gravsten ännu finnes. (Medd. av greve Lage Posse.) Gift med Anna Kagg, död 1575, dotter av slottsloven på Leckö Mattias Nilsson Kagg (nr 68) och hans 1:a fru Elin Lindormsdotter (av Forstenasläkten, nr 2).Barn:Göran. Ryttmästare. Se Tab. 11.Axel. Häradshövding. Död 1633. Se Tab. 12.Märta, död 1627-06-11 och ligger jämte sin man begraven i Forstenasläktens gravkor invid Tunhems kyrka Skaraborgs län. Gift 1600 med sin moders syssling, slottsloven på Älvsborg Torsten Lennartsson av Forstenasläkten, nr 2. född 1561, död 1631. 'Hon blev 1605 efter mannens flykt på hertig Carls befallning nästan blott och bar fördriven ur riket.'Mauritz. Drunknade i yngre åren.Anna död ogiftBrita död ogift.Elin, född 1559, död 1609. Gift 1588 på Gammalstorp med häradshövdingen Erik Larsson Hård (af Segerstad, nr 17), i hans 1:a gifte, född 1560, död 1645.Maria, död ogift.?Christina, död 1673(!) och begraven i Tuns kyrka, till vilken hon givit en altartavla med bildhuggeri. | Axelsson Posse, Nils (I37187)
|
| 7357 | Nils (son av Jöns Lage Posse, Tab. 1), till Såtenäs och Tun. Väpnare. Var riksråd 1488 och 1491. Gift 1:o (1472-1482) (Vff I, h. 4-5, s. 69 och II, h. 8-9, s. 178-179.) med Gertrud Mattsdotter, dotter av norske riddaren och riksrådet Matts Jakobsson (av den yngre släkten Römer i Norge) och Gro Alfsdotter (Bolt). Gift 2:o före 1491-11-05 med (RHKn.) Margareta Ivarsdotter, dotter av Ivar Jönsson (vingat svärd).Barn:1. Matts. Dödad i Dithmarschen (?).1. Gertrud. Gift med Göran Hansson (Stiernsköld, nr 24), död 1517.1. Axel. Riksråd. Död 1551. Se Tab. 3. | Jönsson Posse, Nils (I37242)
|
| 7358 | Nils (översiktstab 46, son av Knut, tab 1), till Svanserid och Limmared samt Ribbingstorp i Naums socken Skaraborgs län. Bevistade riksdagen i Västerås 1527. Nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset i Västergötland 1528-08-24. Hade Torestorps socken Älvsborgs län i förläning s. å. Gjorde s. å. 3/10 jordebyte med kronan, då han tillbytte sig Röllersred (Röllese) och Rökas, båda i Torestorps socken, mot sin ärvda del i Eklanda by, vilken lades under Nylödöse. Var, liksom sin broder Seved, inblandad i västgötaherrarnas uppror 152929. Fick Limmareds gods och häradsrätten i Mark i förläning efter brodern Seved 1531-12-14. Underskrev Västerås arvsförening 1544. Lagman (jämte Peder Andersson [Hjorthufvud] till Brandstorp) i Älvsborgs län 1550-04-20. Tillbytte sig Limmared av konung Gustaf 1553-03-10. En av sändebuden till mötet i Älvsborg 1554-04-19. Fullmakt att jämte andra hålla konungsräfst i Västergötland 1558-02-25. Beseglade konung Gustafs testamente 1560-06-30. Och ständernas bevillning 1561-04-15 [4]. Mönstrade med fyra hästar av arvegodsen 1562 och 15635. Ståthållare på Jönköpings slott 1563-07-14, men ovisst om han tillträdde befattningen6. Underskrev arvsföreningen7 1569-01-26. Gjorde jämte hustrun sitt testamente 1576-03-24. Död 1580 och ligger jämte henne begraven på Torestorps kyrkogård. Gift med Anna Olofsdotter, född efter 1503, som på konung Kristierns befallning 1520 fördes fången till Danmark, varifrån hon återkom tillsammans med riksföreståndaren Sten Stures änka Kristina Gyllenstierna 1524. Död 1579-05-12 enl. inskriften på hennes gravsten på Torestorps kyrkogård10, dotter av häradshövdingen Olof Arvidsson (Stenbock, nr 12) och Karin Haraldsdotter (Lake, nr 53).Barn:Knut. Svarade för fodringen i Möre 15428. Beseglade arvsföreningen i Västerås 1544. Var t. f. fogde i Sevede härad någon tid 1544 och på Kronoberg 15458. Fogde i Möre 1547-06-16-15508. Underskrev konung Gustafs testamente 1560-06-13 och ständernas bevillning 1561-04-15. Var icke på mönstringen 1562 och 1563, "då han inga gods hade att mönstra för, ty båda hans föräldrar levde"5. Levde 15655. Död ogift.Christoffer. Skeppshövidsman. Död 1602. Se tab 3.Anna, död i barnsäng 1561-07-12 och ligger jämte sin man begraven i Åsle kyrka Skaraborgs län. Gift med riddaren och riksrådet Anders Pedersson (Lilliehöök af Fårdala, nr 1), i hans 1:a gifte, död 1572.Brita, född 1530 på Svanserid, död 1592 (efter 19/2). Gift 1552-09-25 med krigsöversten Lars Pedersson (Hård af Segerstad, nr 17), död 1563.Catharina, till Svaneholm, levde ännu9 1621-05-23 och troligen ännu 162910, men var död 163310. Gift 1:o 1574-06-20 på Svanserid med krigsöversten och ståthållaren Brynte Birgersson (Lillie af Aspenäs, nr 109), i hans 2:a gifte, död 1586. Gift 2:o med Arvid Månsson (Stierna, nr 77), död 1596 före 23/5.Christina, född 1537, död 1593-07-09 och ligger jämte sin man begraven på Synnerby kyrkogård Skaraborgs län. Gift med ståthållaren Arvid Göransson Svan, av en adlad, men ej introd. ätt, född 1542, död 1610-04-08.Marina. Gift med riksrådet och ståthållaren Göran Eriksson Ulfsparre (af Broxvik, nr 9), död 1612.TAB. 3. | Knutsson Ribbing, Nils (I37191)
|
| 7359 | Nils Ahlroth, Nils Erik Ahlrot, född 19 april 1920 i Skivarp, Skåne, död 24 juni 1991 i Staffanstorp, Skåne, var en svensk underhållare och skådespelare.Ahlroth började som snickare och spelade som amatör den enhjulscyklande bondkomikern Skånska Nisse. Han började i kören på Hippodromteatern i Malmö 1938. Han var engagerad vid Malmö stadsteater perioden 1944-1950, och bildade 1952 ett eget resande revysällskap som han turnerade med fram till 1978. Under en period på 1980-talet var han engagerad vid Sagoteatern i Sölvesborg. Han blev mest känd för sin huvudroll som fastighetsskötare i TV-serien N.P. Möller. | Ahlroth, Nils Erik (I17593)
|
| 7360 | Nils Bosson (översiktstab 3A, son av Bo Bosson, tab 8), till Åkerö i Bettna socken, Södermanlands län. Väpnare 1394. Riddare 1399. Häradshövding i Norrbo härad 1401 och i Jönåkers härad 1408-1430. Var medlem av räfstetingsdomstolarna i Uppland 1414. Underskrev som riksråd traktaten med Polen 1419, då han skrev sig till Lindholmen i Orkesta socken, Stockholms län. Han och hans fru hemulade 1422 till Uppsala domkyrka Ragvasta gods. Grundlade 1426 en prebenda under S:t Annas kapell därstädes. Instiftade 1430 i Strängnäs ett ärkedjäknedöme till minne av sin första fru. Levde 1432. Gift 1:o med Ingeborg Ragvaldsdotter, död före (RHKn.) 1404-12-13, dotter av väpnaren Ragvald Magnusson (Vinstorpaätt) till Åkerö och en dotter till väpnaren Lars Ingebjörnsson (ekeblad). Gift 2:o med Kristina Johansdotter, död 1430 (Collijn, Helga lekamens gilles handlingar, I, s. 28.), dotter av riddaren Johan Gregersson (Gren, spets från sidan) och Karin Sunesdotter (två nedvända spärrar).Barn:1. Ingeborg Nilsdotter, levde 1426. (RHKn.) Gift före (RHKn.) 1413-07-04 med hövidsmannen på Akershus, riddaren Svarte Jöns Nilsson (Skåning) till Åkerö 1394-1440, död (RHKn.) före 1444-03-16.2. Bo Nilsson. Häradshövding. Se tab 10.2. Elin Nilsdotter, till Ängsö, ligger jämte sin senare man begraven i Ängsö kyrka. Gift 1:o med Ficke Olofsson (kluven sköld, vänstra fältet delat), efter vilken hölls arvskifte 1437. Gift 2:o redan 1439 (RHKn.) med riddaren och riksrådet Fader Ulfsson (en Sparre), till Ängsö, 1435-1488.2. Joen Nilsson 1430, var död 1452.2 Sigrid Nilsdotter. Gift (RHKn.) med väpnaren och häradshövdingen Ulf Staffansson (tillbakaseende ulv), i hans 2:a gifte [gift 1:o 1411 med Birgitta Jönsdotter (Stensta-ätt)], död före 1438-05-25. | Bosson Natt och Dag, Nils (I37448)
|
| 7361 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I11459)
|
| 7362 | Nils Jönsson (översiktstab1, son av Jöns Abjörnsson, tab1). Förekommer i brev mellan åren 1377-1383, död mellan 1390-07-11 och5 1391-06-10, samt begraven i Nydala kloster. Han ihjälslog jämte Nils Eriksson (sparre) sin vapenfrände och antagligen nära släkting Peter Knoppo. Gift med Catharina Petersdotter, dotter av Peter Hemmingsson (2 stjärnor snett över skölden) och Sigrid Magnusdotter (kluven sköld).Barn:? Magnus Nilsson. Levde 1399.Peder Nilsson. Väpnare. Se tab7.? Jöns Nilsson. Han och de följande syskonen överlåta 1422 till Nils Jönssons (faderns?) broder Magnus all den rätt, deras fader haft i Lida i Burseryds socken. Han hade dottern Margareta, vilken uppgives såsom gift med Matts Läma, av den yngre Läma-ätten.? Knut Nilsson, levde 1422.? Sigge Nilsson, levde 1422.? Ingegerd Nilsdotter, levde 1422. | Jönsson (stjärna), Nils (I37281)
|
| 7363 | Nils Mattsson Kagge (son av Mattias Kagge, Tab. 2), till Fjällskäfte i Floda socken, Södermanlands län. Bosatt i Floda socken redan 1477. Omtalas ofta i handlingarna på riksföreståndaren Svante Stures tid. Levde ännu (Stockholms tankebok 1511.) 1511-06-04. Gift 1:o med Anna Pedersdotter, dotter av riksrådet Peder Ericsson till Granhammar (Örnflycht, nr 84), och Karin Arendsdotter (av Ulfsläkten). Gift 2:o med Karin, som levde änka 1526.Barn:1. Erland Kagge. Konung Gustaf I:s dräng 1523. Bevistade Västerås riksdag 1527. Namnes bland frälset i Södermanland (G I r.) 1537-01-15.1. Margareta Kagg. Gift före 1535 med slottsloven på Leckö, häradshövdingen Lars Mattsson Kafle (nr 70), död omkring 1570.1. Mattias Nilsson Kagg. Slottsloven på Leckö. Se Tab. 5.1. Karin Kagg. Arvskifte efter henne 1555. Gift med riddaren och riksrådet Hans Claesson Kyle (nr 5), i hans 1:a gifte, död 1588. | Mattsson Kagge, Nils (I37258)
|
| 7364 | Nils Mårtensson med hustru står i mantalslängden 1698, men inte 1699 på Ölöv Nr 11. | Mårtensson, Nils (I228)
|
| 7365 | Nils Nilsson hvars förra hustru Ingar Nilsdotter dog den 29 december 1798, blev gift i Balkåkraden 5 februari 1800 med denna hustru, som är född därstädes 1771. | Familj F44
|
| 7366 | Nils Olsson. Lantbrukare. Född 2/2 1717 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Nils bodde "vid torget". Bouppteckningen 1777 redovisar sannolikt endast en del av hans ursprungliga egendom. Han hade då några ryggar kornjord i Östervång och 2 kpl i Lillevång. Död 1/1 1777 i Trelleborg (M) (N Ottosson). | Olsson, Nils (I7326)
|
| 7367 | Någon gång mellan 1650-1652 flyttade han till Ekeröd. | Jepsön, Peder (I25130)
|
| 7368 | Nämnd 1344 - 1346 | Lindormsson (sparre över blad), Bengt (I37169)
|
| 7369 | Nämnd 1677 i Mtl med hustru. | Rasmusson, Lars (I1047)
|
| 7370 | Nämnd som skattebonde åren 1550-1565 | Harald (I25243)
|
| 7371 | Nämndeman åren 1665-16981669: Bekänner inför rätten nämndeman Staffan i Fagrasjö att han handlade av Anders Grytstöpare ifrån Jönköping i Fagrasjö grytor 2 st, och gav därföre 4 lisp. fläsk samt något penningar och väv därtill.1709: Abraham Månsson i Kallanähs Praesens tillstår sig hafwa länt af Nembdeman Staffan Månsson i Fagrasiö effter obligationaf d. 24 Sept. 1698 30 D:r smt och af des Sohn Måns Staffansson 20 D:r Smt emot underpant hans Skattehemman 1/4 Wije för dem begge, hwilken 1/4 han sedan försålt till Joen Pehrsson i Wije för 120 D:r smt, hwar wed ut infra han blifwer bijbehållen och för Joen uppbiudes 1 g. såsom Abraham sättier Staffan Månsson och Måns Staffansson des bördmän J underpant för sine penningar tillhopa 50 D:r Smt 1/4 Kallanähs som des Swåger Ehrengisle Pehrsson ifrån Kongl. Maj:t och Cronan under Skattmanna Rätt och börd effter bref af d. 27 Nov. 1701 kiöpt och Abraham sedermehra af sin Swåger för samma Summa uthi börden Nembl. 70 D:r smt sig tillhandlat, hwilken 1/4 Kallanähs Parterne som pant nu låtea uppbiuda 1 g. och der med åthnögas, så frampt den af andra ograverad finnes, Förbehållandes Nembdeman och des Sohn sig att förblifwa wed sin första pant 1/4 Wije och deruthinnan hafwa sin proportionale säkerheet emot den ofwanrörde pantägaren om denna senare 1/4 Kallanähs på något sätt skulle gå dem undan och elliest i framtijden blifwa graverad: Skohlandes Abraham Månsson i Kallanähs till Nembdeman Staffan Månsson och des Sohn Måns Staffansson 6 markers Smtz förordsakade Rättegångz expenser ehrsättia och refundera. | Månsson, Staffan (I28418)
|
| 7372 | Nämns som son i huset i 1699 års mantalslängd.I 1709 års mantalslängd står denne Jöran Mattsson skriven för ena halvan av Katslösa nummer 7, medan fadern brukade den andra. J.M. uppges här vara gift. | Matsson, Jöran (I582)
|
| 7373 | När alla deras barn föds kallas han Måns Månsson, men i vigselboken heter han Mats Månsson, alltså skrivfel av prästen i födelseboken, Gunne har Matsson i efternamn i Bräkne-Hoby, så förmodligen heter han Mats. | Månsson, Mats (I42519)
|
| 7374 | När assessorn i Svea hovrätt Erik Bring adlades 1654 med namnet Gyldenbring, anhöll han att få upptaga sin "fadermoders morbrors Sven Hjorts sköldmärke". Därför innehåller vapnet följdriktigt en hjort i silver stående på bakbenen i ett blått fält (Raneke: Svensk adelsheraldik, tavla 80). Gör man sig besvär att forska i den nyadlade assessorns släkt, finner man att hjorten som sköldemärke där kan följas som ett ledmotiv mer än 150 år tillbaka i tiden till 1400-talets slut.Erik Gyldenbring var född 1619 i Fröderyd i Växjö stift som son till socknens kyrkoherde Nicolaus Bringius. Både herdaminnet och Elgenstiernas ättartavlor anger farfadern vara kyrkoherden Nicolaus Andreae i Bringetofta men 1952 kunde Gunhild Almén visa i en artikel i Släkt och Hävd (s.106) att kyrkoherden i Fröderyd hette Nicolaus Johannis och bara var styvson till denna småländska Bringsläkts stamfader i Bringetofta. Modern Elin Nilsdotter har således tidigare varit gift med Johan eller Jöns, om vilken man ingenting vet.Vem var då farmoderns morbror Sven Hjort? I Stiernmans Suecia illustris kan man läsa: "Sven Pedersson Hjort har 1561 av Kung Erik XIV för sina trogna tjänster med adliga privilegier och sköldmärke blivit benådad, näml. en springande hjort uti ett blått fält, skrafferingen röd och blå och ovan på hjälmen två hjorthorn såsom själva brevet utvisar." I stort sett samma vapen som Erik Gyldenbring erhåller 1654 - fast man får kanske antaga att hjorten i Sven Pederssons sköld varit naturfärgad. För övrigt är det bara hjälmprydnaden som avviker.Silfverstolpe (Historiskt Bibliotek 3, 1876?77 p. XVIII ff.) presenterar ett släktregister i Kammararkivet uppgjort av Rasmus Ludvigsson. Enligt detta var Sven Hjort son till en fattig bonde Per Olsson och hans hustru Karin, dotter till Joen Månsson, som var Lars Skumes brorson. Han kallades av konung Gustav 21/11 1551 "vår trotjänare Sven Pedersson till Ljungsnäs" (Sandbergska samlingen. FF 15271) och får 19/3 1562 frihet och frälse för sig och sina efterkommande på tre gårdar, som tillhört Lasse Skume. I Nils Henrikssons frälserannsakning kallas han Sven Pedersson till Ljungnäs och sägas vara en "Kungl. Maj:ts hovtjänare, som nu förvärvat sig sköld och hjälm." Han var död barnlös 1578, då hans ofrälse arvingar omtalas (K.A. Smålands handl. 1578:11). Enligt en uppgift i Sandbergska samlingen skulle Sven Pedersson ha blivit adlad redan av Kung Gustav I.Enligt samma släkttavla (Rasmus Ludvigssons) var Lasse Nilsson Skume son till lille Nils Mickelssen och blev adlad av kung Hans 5/6 1499 (ÄSF har 1/10) med följande vapen: "en halv rödkronat hjort med grön kvist i munnen i ett blått fält och till hjälmtecken en hel hjortavia (det vill säga hornkrona)". (Se Raneke: Svensk Adelsheraldik tav. 81.) Samtidigt fick han frälsefrihet på en gård i Ljungsnäs och fem andra gårdar "dem han säger sig lagligen hava fånget". När han 1516 gör ett jordabyte med Karin Haraldsdotter (Lake) på Torpa skriver han sig "Lasse Skume till Limmared". Genom sitt gifte med Elin, dotter till häradshövdingen Broder Buth i Bragnum, kom han in i den mera betydande adeln, som blivit behandlad i tredje häftet av Äldre Svenska frälsesläkter (ÄSF). Där hänvisas till en uppgift i Palmskiöldska samlingen. att Lasse Skume blivit adlad redan 17/9 1484 av Sten Sture. Svägerskan Kerstin Brorsdotter hade med riksrådet Åke Hansson Tott en illegitim dotter Ingeborg, vars dotter Karin Hansdotter blev Johan III:s frilla och stammoder för den svenska ätten De la Gardie.Lasse Skume omtalas mellan åren 1500 och 1510 som häradshövding i Ås och Kind, vilka befattningar svärfadern Bro(de)r Buth tidigare innehaft. Han var död barnlös 1523, när hans ofrälse släktingar begärde att få tre av hans frälsegårdar till skatte. Änkan Elin Brorsdotter bodde 1535 på Ljungsnäs, som var hennes morgongåva men senare indrogs till kronan. Först 1562 återförvärvades gården av Lasse Skumes släkting Sven Persson Hjort. Då generalprofossen Olof Andersson 1566 sökte rappa åt sig Ljungnäs, förklarades detta av att Sven Hjort tydligen detta år enligt rusttjänstlängden varit fånge i Danmark. (J E. Almqvist i Herrgårdarna under reformationstiden s.295 f.) Både Ljungnäs och Limmared, som Lasse Skume skrev sig till, ligger i nuvarande Tranemo socken i Kinds härad.1466 tillerkändes en viss Måns Nilsson och hans bror gårdarna Vigby och Backa i Kinds härad som gottgörelse för att Gunne Biörsson slagit ihjäl deras far Nils Mickelsson. (Sandbergska samlingen. FF 15305 s.1.) När Måns Nilssons sondotters man Per Olsson 1523 begär att få just dessa gårdar i arv efter Lasse Skume, bevisar detta att han är den icke namngiven brodern i dokumentet 1466. (Sandbergska samlingen. ibid. s.2.)Den som trasslat till Lasse Skumes släktförhållande är Jean Silfving, som velat identifiera hans far med frälsemannen Nils Mickelsson i Björnskog i Västra härad. i Småland, död omkring 1529. (Genealogisk. tidskr. 1959 s.153 ff.) Den rätte Nils Mickelsson har i själva verket varit bonde i Kinds härad i Västergötland och död redan 1466. Jag tackar Stig Östensson i Växjö, som utrett detta genealogiska problem i brev 20/8 1994. Tack vare att ett par medlemmar uppnått frälsestatus kan man på grund av lyckliga omständigheter följa en bondesläkt i södra Västergötland tillbaka till 1400-talts början ? ja den äldste namngivne stamfadern Mickel bör vara född redan i slutet av 1300-talet ? och sju generationer bakåt från prästsonen Erik Gyldenbring som adlades 1654. | Pedersson Hjort, Sven (I38234)
|
| 7375 | När Elisabeth Nilsdotter den 11 juni 1727 gifte sig med Sven Larsson i Källtorp betydde detta en förening av tre i Kristdala högt ansedda släkter. Själv var hon en Sabelskjöld på medernet. Hennes man Sven Larsson var son till rusthållaren och nämndemannen Lars Svensson i Källtorp och hans hustru i första giftet prästdottern Karin Duraeus. Lars Svensson i sin tur tillhörde på mödernet gamla träthultsläkten. Han var dotterson till Olof i Träthult och kusin med dåvarande kyrkoherden Olof Meurling. Alla som härstammar från Elisabeth och Sven räknar följaktligen härstammning inte bara från Sabelskjöldarna utan också från prästsläkten Duraeus och den gamla Träthultsläkten.Sven Larsson var vid vigseln skriven i Källtorp men bodde senare först i Saxtorp, som till hälften ägdes av hans far, och därefter i Jakobstorp, som han 1756 fick i gåva av sina svärföräldrar.Efter process med svågern Gabriel Classon tillerkändes han 1744 (ST Ú 20) halva Källtorp (1/8 mtl). Ett sockenstämmoprotokoll berättar att han den 30 november 1739 tog avsked från kyrkvärdssysslan efter sex års tjänst. Han har även en tid varit nämndeman. En fullständig utredning av Sabelskjöldsläktens alla grenar intill nu kan här inte presteras. Det skulle ta åratal att forska fram en sådan, och den skulle, om det gick att utföra, ta hundratals boksidor i anspråk. Vi nöjer oss med att säkerställa och redogöra för de första generationerna. För Elisabeth Nilsdotters gren avtrycker vi Ch Meurlings framställning i Carlssons hembygdsbok från 1900 med tillägg av Moody Erlandsson. Meurlings uppställningmed generationssiffror har den fördelen att man genast ser på vilket avstånd från stammodern, i detta fall Ingeborg Sabelskjöld, en viss person befinner sig. En person som exempelvis har siffran 3 framför namnet är barnbarnsbarn till henne, och det gäller alla med samma siffra. Man kan också säga att dessa 3-or härstammar från stammodern och stamfadern i 3:e led. Räkningen är exklusiv: stammen inräknas inte i antalet led. Ch Meurling säger själv att han begränsat sin uppräkning till att huvudsakligen omfatta dem som stannat i Kristdala sn. I varje familj tar han med endast så många att han kan spåra varthän utgreningen går. Helt naturligt därför nya grenar upptäckas vid fortsatt forskning. Till den Meurlingska framställningen fogar jag en avdelning "Kommentarer och tillägg", där sådana nya grenar presenteras, varvid jag bygger på egen eller andras undersökning.I begränsningens intresse följer jag i regel sådana grenar endast fram till 1800 eller något därutöver. För att visa att en gren ännu fortlever nämner jag gärna någon nutida person såsom representant för den. Urvalet av sådana personer blir givetvis subjektivt, och någon tar kanske illa upp att inte hon eller han i stället blivit nämnd, men mina läsare måste förstå att det inte går att ta med alla. Sedan de första generationerna presenterats och deras härledning någorlunda tillfredställande blivit bevisad, kan kommande släktforskare anknyta till dem. De första släktleden är svåra att säkerställa på grund av äldre tiders erbarmliga kyrkobokföring. På 1800-talet blir kyrkoböckerna noggrannare och utförligare, där går det lättare att bevisa härstammning och risken att göra fel blir mindre. | Nilsdotter, Elisabeth (I37996)
|
| 7376 | Nästa söndagen intill nyårsdagen copulerades bonden och encklingen Frantz Larsson afStora Beddinge med sin tjänstepiga Anna Andersdotter. Hans föräldrar war Lars Frantzoni Stora Beddinge och hans hustru Ellna Persdotter, men hennes föräldrar bodde uti Skurup? sochn och bye.morgongåfvan är 16 rd. smt. | Familj F494
|
| 7377 | Nævnes 1186 i Kong Knud Valdemars Stadfæstelse paa de fremfarne Kongers Gaver til Lund Domkirke | Ulfeldt, Strange (I28846)
|
| 7378 | nævnes 1241 som Vidne i et af Erkebispen i Lund udstedt Brev | Hak, Torsten (I28868)
|
| 7379 | nævnes 1277, var 1278 vidne i et skøde fra Grev Jakob til st. Clare Kloster i Roskilde og da Ridder, 12´88 nærværende ved Forhandlingerne i Helsingborg, blev 1289 Drost, fratrådte denne stilling 1292, kaldes 1293 fordum Drost | Torstensson Hak, David (I28867)
|
| 7380 | Nævnes 1292, var 1296 Ridder, stiftede 1300 et Alter i Ribe Domkirke, udsatte sit Gods for sin Broders Fængsel, skulde 1304 m. flere paaligne Skat i Ribe Stift, beseglede 1307 Hertug Christoffers Forlehning med Sønderhalland | Laendi Kaas af Sparre, Niels (I28813)
|
| 7381 | nævnes 1302 blandt Vidnerne i Kong Eriks Gjældsbrev til Byen Rostock | Bugge, Niels (I28810)
|
| 7382 | nævnes 1314, da han og Broderen beskyldes for at have rømmet fra Kongen paa Toget til Sverig, var 1322 Ridder og Nærværende paa Sjællands Landsthing, 1345 Voldgiftmand i en Trætte mellem Hr. peder Vendelbo og Jens Kaas FORBEHOLD: er ikke nævnt med efterkommere i DAA 1892. | Nielsen Panter, Henrik (I28764)
|
| 7383 | nævnes 1340 i den efter Grev Gerts Drab afsluttede Forhandling i Sønderborg mellem Grevens Sønner og Hertug Valdemar, idet det her fastsættes, at Hertug Albert af Sachsen skal afgjøre, om Strange Ebbesen skal have sit Gods tilbage eller ikke, forsegler 1341 Kong Valdemars Haandfæstning i Roskilde, var 1360 endnu kun Væbner og forseglede Haandfæstningen i Kalundborg: hans Sigil under et Brev fra 1355 viser det tværdelte Skjold | Ebbesen Bild, Strange (I28937)
|
| 7384 | nævnes 1342 i de holstenske Grevers Feide med Kong Valdemar | Godov, Wolf (I28910)
|
| 7385 | nævnes 1362, kom til Laaland, hvor han 1394 med sin Svoger Jens Jakobsen Skave, holdt Skifte om deres Hustruers Gods, og tilfaldt der da ham Hovedgaarden Ugestorp (Udstolpe, Musse H.), solgte 1398 Gods i Aasmose i Fyn til nævnte sin Svoger, var 14 Okt. s. A. Ridder og nærværende paa Kongens Retterthing paa Ingestofte, levede endnu 1422, da han beseglede et paa Søborg udstedt Dokument | Godov, Henneke (I28907)
|
| 7386 | nævnes 1366 sammen med Broderen Hr. Henning, var ogsaa 1368 som denne Godsbesidder paa Laaland, nævnes atter 1371 og 1371 sammen med Brødrene, var 1373 Kong Valdemars Skjænk og beseglede som Vidne et Skjøde fra Kalle Jonsen af Fuglse Herred til Kongen, havde Ravnsborg i pant til 1387, da det blev indløst fra ham | Meynerstorpe, Henrik (I28722)
|
| 7387 | Nævnes 1377 lige efter Broderen i Kong Olufs Haandfæstning, men lige før ham i den skaanske Landefredsforening 1380 | Davidsen Hak, Anders (I28693)
|
| 7388 | nævnes 1386 af Koxbøle, da han tilskødede Dronning Margrethe Gods i Boltinge, Espe og Gjestelev samt Skovmosegaard og udstedte endvidere i 1400 Skøde paa al sin Rettighed i Kjerup Gaard i Kølstrup samt noget Bøndergods i Kjertinge. | Andersen Ulfeldt till Kogsbölle, Erik (I28557)
|
| 7389 | nævnes 1417 blandt Kong Eriks Forlovere ved Forliget med Hertugdømmerne, beseglede 1425 et Vidne af Baag Herredsthing, er vel den Hr. Eiler Hardenberg, som før 1472 med sin Svoger Otte skinkel og sin Søster Regitze havde givet Gods til Helligaandshuset i Assens. | Hardenberg, Eiler (I28562)
|
| 7390 | nævnes 1439 sammen med Broderen Palle, siges i en gammel Slægtebog at være dragen til Danmark med sin Broder (Wulf!) paa grund af Uenighed med Hertugen "udi Lante Holsten" og at være bleven Landsdommer i sjælland og Lehnsmand paa Kalundborg, var 1443 bosat paa Laaland og udstedte da med flere et Vidne af Laalands Landsthing, har 1446 beseglet de saakaldte "Laalands Vilkaar". | Daa, Christiern (I28593)
|
| 7391 | nævnes fra før 1308, var død 7. september 1355, da hans enke Susanne Nielsdatter Gyldenstierne m. sine efternævnte tre sønner fik pavelig bevilling på selv at måtte vælge sig skriftefader at give dem absolution i deres dødsstund; hun boede da i Odense Stift, og er muligvis gået i Kloster.Nævnes 1308, måske den Niels "Ingvordensen" (hvis der ikke var tale om Ingver Udsen). som 1341 i Roskilde besglede Kong Valdemars forpligtigelse til Adelsen, og den "Niclaus Iwærss" som 1348 var medarving efter Hr. Niels Glob af Todbøls enke, Fru Ingeborg og børnene Lars Glob og Christine Nielsdatter. | Iversen Rosencrantz, Niels (I28800)
|
| 7392 | nævnes i Fru Jytte Gyldenstiernes Vaabenbog, hvor det afbillede Vaaben tillægges hende | Ottesdatter Kabel, Karen (I28578)
|
| 7393 | Nævnes sammen med Bent Bille 1316 og 1317 | Jonsen Bille, Niels (I28733)
|
| 7394 | nævnes som Enke under sin Dødsdag 22 Aug. i "Necrlogium Ripense" og for sin Aartid gav nysnævnte Kanniker sin halve Gaard i Skads | Katarina (I28873)
|
| 7395 | Ogift | Friberg, Alf Helge Lennart (I19930)
|
| 7396 | Ogift | Friberg, Stig Bertil Ingvar (I19931)
|
| 7397 | Ogift kvinna | Åkerblom, Helga Maria (I16027)
|
| 7398 | Ogift Kvinna | Holmström, Anna Thora Elisabet Vega (I27623)
|
| 7399 | Ogift man | Åkerblom, Axel Georg (I16026)
|
| 7400 | Ogift man | Samuelsson, Hans Rudolf Ferdinand (I44203)
|