| Noteringar |
P.A. uppges i sin dödsattest i Katslösa födelsebok av år 1805 vara 87 år fyllda, dödsorsaken var åldersbräcklighet. Att det är rätt dödsnotis bekräftas av den bouppteckning som senare upprättades. Åldersuppgiften innebär att han skulle vara född 1718. I husförhörslängden 1776 uppges han vara 60 år gammal och enligt den uppgfiten skulle han alltså vara född 1716. Någon Per Andersson står emellertid ej att finna i dessa års födelsebok för Katslösa församling. Orsaken var nog att han förmodligen var född i Villie. Från denna socken finns ingen födelsebok bevarad från det aktuella året. Om vi istället börjar många år senare och följer Per Andersson bakåt från hans vuxna liv, erbjudes vissa ledtrådar kring hans förflutna. I katekismilängden 1750 står han, tillsammans med "hustru Ellna", noterad för Varmlösa nummer 3. I samma längd för år 1735 står istället Anders Matsson med hustru "Dåretha" noterad för nummer 3, tillsammans med barnen Per, Karna och Elna. En djupdykning i mantalslängderna visar att Anders Matsson stod skriven för 3:an år 1725 men att gården 1722 och många år dessförinnan brukades av en Anders Larsson. En uppgift som styrker påståendet att Per Andersson inte var född i Varmlösa, utan inflyttad, förekommer i Ljunits dombok av år 1780 (ej bekräftad). Han säges där ha vistats i Varmlösa by under 50 år och skulle enligt denna uppgift ha kommit dit omkring 1730. Emellertid saknas i skrivande stund konkreta BEVIS för de av mig angivna föräldrarna, det vill säga Anders Matsson och hans hustru. Om mina uppgifter ang. P.A:s föräldrar är felaktiga är givetvis även den övriga anföljden bakåt fel. 1760 nämns i Katslösa vigselbok en dräng och rusthållare Per Andersson som gift med Bengta Henriksdotter, änka efter åbon Ola Jacobsson på Varmlösa 1. Rimligtvis kan ju detta inte vara den aktuelle Per Andersson, ty han var ännu vid denna tid gift med Elna Persdotter som inte dog förrän 1762. Husförhörslängden bekräftar detta antagande såtillvida att det också på Varmlösa 1 fanns en åbo/rusthållare med namnet Per Andersson...och hustru Bengta Henriksdotter. Med andra ord: det fanns två Per Andersson i Varmlösa, vid denna tid, och bägge var rusthållare och åboar på var sitt hemman. Låt mig nu istället utgå ifrån de uppgifter som bevisligen är riktiga. När Per 1746 ingick sitt första äktenskap skedde detta i Villie kyrka. Villies vigselbok förmäler: "Juni d. 18 copulerades drängen Pehr Andersson med pigan Elna Persdotter, begge i Varmlösa". 1749 fick makarna en son som döptes till Mats, ett tydligt tecken på att Anders Matsson förmodligen var hans farfar - OM inte också hans mormor hetat Matsdotter och att sonen lika gärna kunnat få sitt namn därifrån. En annan tämligen avgörande uppgift kommer från den av Katslösas husförhörslängder som börjar år 1813. Här finner vi en sondotter till Per Andersson, vid namn Elna Matsdotter. Hon och hennes man fick 1817 en dotter som döptes till...Dorothea - samma namn som Per Anderssons mor haft. Nästintill ett bevis för släktskap med tanke på namnets ovanlighet. Många år senare, nämligen den 11:e oktober 1764, förekommer P.A. i Ljunits härads dombok (mål nr. 37 samt 24:e oktober 1764 mål 12). Han var kärandepart i ett rättsmål där nämndemannen Lars Svensson i Villie (tillika morbroder till Per A.) fick stå till svars för att hans svin kommit lösa och då gått in på grannarnas ärtland. Per Andersson som hade "utsått sju åttingar kom att lida sju skäppor". Det visade sig att bristfälliga gärdesgårdar var orsaken till att svinen kunnat komma igenom. Det råder ingen som helst tvekan om huruvida den här nämnde Per Andersson också är den rätte, ty av protokollet framgår tydligt och klart att han var boende på Varmlösa nummer 3. Detta tvisteärende skulle komma att bli mycket långvarigt. Det togs ånyo upp på följande datum i domboken: 28/2 1765 (mål 6 - 15 sidor), 8/5 1765 (mål 9 - 5 sidor), 8/5 1765 (mål 11 - 3 sidor), 9/5 1765 (mål 12 - 28 sidor)
I ett domboksprotokoll av den 11/10 1770 (mål 18) förekommer Per Andersson som vittne i ett ärende angående olovlig trädfällning i Hörröds fridlysta skog. Åbon Truls Börjesson i Varmlösa är svarandepart i det ärendet. Den 6/9 1771 är en viss "östre Per Andersson" en av sju Varmlösabönder som instämts till tinget av Villies kyrkoherde, Jöns Leche. 36 stycken kreatur hade tjudrats på en kyrkoherden tillhörig äng så att de nedtrampat gräset "innan det blifwit i stack satt". Det talas här om "östre Per Andersson i Varmlösa", vilket med all säkerhet innebär att det också fanns ytterligare minst en Per Andersson. Frågan är således vilken P.A. som är vilken.
I ett mål av den 21:e oktober 1773 har Per Andersson och nämndemannen Jeppa Mattisson i Varmlösa instämts av Carl Hallenborg på Rydsgård för att de självsvåldigt låtit anlägga en mindre vattenkvarn "i den så kallade Fårabäcken som flyter vid Varmlösa. Vid tinget den 30:e mars 1774 var Per Andersson och hans hustru, Boel Mårtensdotter, instämda för "olofligt brännwinsbrännande (mål nummer 15).
Av Per Anderssons - på nummer 3 - bouppteckning framgår att han gifte om sig efter första hustruns bortgång. Nästa gemål hette Boel Mårtensdotter och var enligt husförhörslängden född 1723. Hon och Per kvarbodde på Varmlösa 3, där Per dog den 12:e mars 1805. I den bouppteckning som förrättades efter honom (Lj:s hdsrätt 21/3 1805:19) nämns en del intressant lösöre: ett målat hörnskåp, en ekekista med lås, ett wattenpass, ett tobaksbräde, en tobakspipa, en piprensare, en sax, en spegel, en rakeknif, en psalmbok. Av dessa saker kan man åtminstone utläsa att Per Andersson var piprökare!
Den 16 januari dog och den 24 begrofs Pär Andersson i Warmlösa 87 år gammal af åldersbräcklighet.
|
.jpg)
.jpg)
ca 1718 - 1805 (87 år)
Syskon
Anders Mattsson
