| Noteringar |
- Johan von Emmertz tillhörde en släkt som synes vara föga känd. Hanvar född den 30 juni 1656 i Stockholm som son till köpmannenAlbrecht Emers eller von Emersen. Denne tillhörde huvudstadenstyska församling och i denna döptes Johan liksom tre äldre syskontill honom.(Församlingens födelsebok har formen Johannes, men isenare källor kallas han genomgående för Johan). Han har som giftpåträffats redan på 1680-talet som handelsman och fältskär iKarlshamn, där intill 1706 åtminstone tio barn föddes. (V TorsåsHembygdsförenings årsskrift 1953). Johan gifte sig 1688 med Maria Dorothea ChristophersdotterZaulitz. I slutet av 1600-talet var han chirurgus, fältskär och handelsmani Karlshamn. I slutet av 1600-talet bodde han på Ronnebygatan iKarlshamn. Se boken "Karlshamns historia" del 1 sidan 66. Allabarnen är födda i Karlshamn. I tidskriften "Släkt och Hävd" år1984 sid. 164 sägs att "unge personen Olof Uhr lär barberarämbetethos mäster Johan von Emmertz." ... Från Blekinge och Bräkne Härads domböcker hämtas följande enl.Vanja Jonassons debattinlägg i "Rötter 23 mars 2000": 1698-05-23 (Film JR 397) Tubbaryd med inbygget uppbjudes av Karlshamns stads Chirurgo mäst.Johan Emmertz som han köpt av välb-ne Herr Överste Löjtnanten ochKommendanten Köningzfelt för 300 Cr Smt. Per Söfrensson iSölvesborg begärde lagfarten på Tubbaryd med nybygget må vila intill dess aktionen emellan Herr Överste Löjtnanten honom vinnerslut 3 gånger. 1700-01-22 Olof Åkesson i Kölja instämt Sven Månsson i Kölja, som ärhuvudsvag. Sven knivskurit Olof. Olof begär kompensation dels förutlägg till Stads Barberaren i Karlshamn mäster Johan von Emmertzsom kurerat honom, dels för sveda och värk. Nämns görs Svenshustru Inga. 1701-11-05 Uppbud (Film 1871 och 1872) 5/16 dels Tubbaryd Sk av Borgaren i Karlshamn Johan von Emmers,köpt av handelsmannen Christoffer Faust för Salig TullnärenSchotings arvingar dottern Lenchen con Schotin. 1702-02-20 Uppbud 5/16 (5/26) dels Skatteh Tubbaryd av Borgaren Johan von Emmers iKarlshamn 2 gånger. 1702-05-20, þ 23 5/16 dels Skatteh Tubbaryd för Stadskirurgen i Karlshamn, Johanvon Emmers 3 gånger. 1709-10-26, þ 14 Fasta på 5/16 delar av Skattehemmanet Tubbaryd för Bruks PatronJohan von Emmers. 1710-07-12 þ 14 5/8 dels Sk Tubbaryd av Prosten i Karlshamn och Asarum OlausOrstadius köpt av Bruks Patron Johan von Emmers och h.h. MadameMaria Zaulich 1 gång. 1710-10-24 Uppbud 5/8 dels Sk Tubbaryd av Prosten i Karlshamn Olaus Orstadius köptav Brukspatron Johan von Emmers 2 gånger. 1711-02-07 Uppbud 5/8 dels Tubbaryd av Prosten och Kyrkoherden i Karlshamn ochAsarum Olaus Orstadius som han av Brukspatron Johan von Emmers ochdess h Maria Zaulich för 1000 C Smt. tillhandlat efter köpebrev 15september 1709, uppbjuds till Kungl. Majt. och Kronan 3 gånger. 1712-10-31 Uppbud 1 1/3 dels Frälseh Hunnemara samt 3/4 dels Städje Frälseh Öjavadav Över Auditeuren Johan Langenhielm köpt av Contra..üden Albrechtvon Emmers arvingar och dess pupillers förmyndare 1 ggr. ... Brukspatron Johan von Emmerts, som 1709 förvärvade Lessebo Bruk,var av tysk härkomst och till yrket ursprungligen läkare. Som"chirurgus och barberare" var han i slutet av 1600-talet verksam iKarlshamn. Genom sitt giftemål med Maria Dorotea Zaulich, dottertill brukspatronen Christoffer Zaulich på Ålshults järnbruk ochTorne Hammare, blev han 1696 jämte sin svåger Magnus Blominnehavare av dessa företag. Detta sambruk upphörde 1709, då vonEmmertz lämnade Ålshult och ensam övertog Torne. Han saknadesåledes icke erfarenhet om småländsk järnhantering, då hansamtidigt med övertagandet av hela Torne blev ägare av LesseboBruk. När von Emmertz övertog Lessebo, låg verksamheten vid järnbruketså gott som nere. De svårigheter att anskaffa malm och kol, somföreträdarna haft att kämpa med, mötte även den nye ägaren.Malmhämtningen hade visserligen underlättats genom att bruket fåtttillgång till Rottnens sjömalm, men denna kunde endast förvärvasmed ökade kostnader. Kriget medförde också efter nederlaget vidPoltava större påfrestningar på näringslivet genom ökadearbetslöner, minskad tillgång på arbetskraft, dryga skatter ochandra förhållanden. Den nye bruksägaren ställdes således införstora svårigheter. I främsta rummet gällde det att åter sätta bruket i stånd.Masugnen, dammarna och rännorna var nämligen vid von Emmertztillträde till stor del odugliga, hamrarna endast "någorlundabehållna" och "brukshusen i grund nedruttna". Masugnen ochhamrarna måste därför undergå en grundlig reparation, som synes hafullbordats 1711. Efter nya förbättringsarbeten 1714 höll masugnenstånd till 1720, då det befanns nödvändigt att ommura den, innannågon blåsning kunde företas. Ny hytta uppfördes 1723, men iövrigt inskränkte man sig till mindre omfattande arbeten, och 1726stod man åter inför nödvändigheten att ombygga såväl masugn somhammarsmedja. När von Emmertz 1728 försålde Lessebo, hade dessaarbeten dock ännu icke kommit till utförande. Se vidare om Johan von Emmertz på Lessebo Bruk i GustafClemenssons bok "Lessebo 1658-1856". Johans intresse torde ha koncentrarats på Torne hammare och degårdar, som han ägde i dess närhet. För att driva upp bruksdriftenvid Lessebo fordrades kraftigare tag än von Emmertz var mäktig.Han nämns 1725 "gammal och sjuklig" och då bruket vid denna tidför att kunna drivas krävde omfattande reparationer ochnybyggnader, föredrog han att lämna Lessebo. Genom överenskommelseden 14 november 1727, som bekräftades genom salubrev den 6 april1728, försålde han för 5.500 dr smt Lessebo bruk med masugn,hammarsmedja, knippsmedja, pappersbruk, såg och kvarn, LesseboBruksgård, en fjärdedel i Lessebo Östregård, kallad Hanemålen,samt rustningsrätten av hemmanet Ormeshaga Lillegård på 1/4mantal. Köpare var Daniel Schröder, som var halvbror till sonenAbraham Emmertzþ hustru Emerentia Schröder. Johan von Emmertz avled den 15 februari 1736 på Sunnerön iSkatelöv, som ligger på gränsen mellan Västra Torsås och Skatelöv.Han var då 79 år och 8 månader gammal. Ingen bouppteckning. Enl. V Torsås Hembygdsförenings årsskrift 1953 avled Märta Zaulich1696 och ledningen av Ålshult och Torne övertogs av hennes mågar,Magnus Blom, gift med Märta Zaulich och Johan von Emmertz, giftmed Maria Dorothea Zaulich. Blom och von Emmertz drevbruksrörelsen tillsammans till 1709. I början av 1700-talet varTorne hammare åter nedrutten och synes ha ombyggts hösten 1702.Vid ålshults masugn inträffade den 16 augusti 1705 en olycka, idet att pipan störtade ned och fördärvade hela masugnsfyllet.Brukspatronen Blom begärde året därpå hjälp av bergstinget. Hanuppgav då att kostnaderna för reparationen komme att ruinerahonom, om han ej fick hjälp. Masugnen blev också uppbyggd och vari gång år 1707. År 1708 sysselsattes vid Ålshult och Tornesammanlagt 29 personer. Ålshult gjorde vid denna tid bomber ochkanonkulor för amiralitetets räkning. Tillverkningen anges 1705till 355 skeppund årligen. Några uppgifter om hur mycket som viddenna tid tillverkades vid Torne har ej påträffats. Det tillåtnasmidet var 100 skeppund stångjärn eller samma kvantitet sombergmästaren 1689 satt som maximum för hammarens kapacitet. Fördetta erlades ett skeppund i hammarskatt årligen, antingen härsmides litet eller mycket. Av senare uppgifter att döma är dettvivelaktigt, om den tillåtna maximikvantiteten uppnåddes någotår. I sin relation 1710 säger bergmästaren, att här smiddes litetmen gott arbetsjärn. År 1709 köpte Johan von Emmertz Lessebo järn- och pappersbruk, dithan också flyttade från Karlshamn. Samtidig separerade han ochBlom. Von Emmertz blev ensam ägare till Torne och Blom tillÅlshult. Ålshult och Torne räknades dock fortfarande som ett bruk.Genom ett kontrakt som upprättades och som torde ha gällt så längeTorne hade privilegier på stångjärnssmide, förband sig Ålshult atttill Torne leverera erforderligt spilljärn för tillverkning av dentillåtna kvantiteten stångjärn. Amiralitetets beställningar vid Ålshult upphörde omkring 1710,vilket även torde ha återverkat på Torne. Avsättningen på järnfrån Torne blev ringa, men detta berodde ej enbart på krigsoronutan kanske också i lika hög grad på konkurrensen från detnärbelägna Huseby. Vid detta bruks hammare tillverkades nämligen,liksom vid Torne, endast grövre stångjärn, som gick till Skåne,samt bruksjärn. Johan vin Emmertz hade också svårt att få folktill sina bruk. Vid Lessebo fanns 1713 endast 21 personeranställda, medan Ålshult vid samma tid hade 31 och Huseby 46. År1718 hade Lessebo och Torne tillsammans 25 anställda, vilket sägsvara hälften av vad som behövdes, men flera hade ej kunnatanskaffas. Hur många som anställda enbart vid Torne vid denna tidframgår ej av relationerna och bergstingsdomböckerna, ur vilkadessa uppgifter hämtats. Att döma av mantalslängderna för dennatid torde antalet arbetare vid Torne ha varit omkring 10, av vilkatre arbetade vid härden. I början och mitten av 1720-talett nybyggdes Torne hammaresuccessivt. 1723 byggdes en ny härd och något år senare nybyggdessjälva smedjan. Dammarna och rännorna nämns dock under flera årvara i behov av reparation. Omkring 1725 synes den ena av de tvåhärdarna ha tagits ned. Den murades aldrig mera upp. Det tillåtnasmidet ansågs mycket väl kunna utsmidas vid en härd. Redan under Johan von Emmertz tid på Lessebo, troligen från år1716, och ännu på 1740-talet synes Torne ha skötts av sonen Cortvon Emmertz, kanske inte alltid på bästa sätt. På bergstinget 1727kärade Lars Larsson i Grimslöv till Cort von Emmertz för ett lassjärn, som han hade tillhandlat sig året innan. Detta järn hadebefunnits vara så grovt och illa slaget, att Lars Larsson ejkunnat få det sålt. Han ville nu ha pengarna åter eller ett lassgott järn i stället. Cort von Emmertz lovade så småningom att LarsLarsson till hösten skulle få fyra skeppund gott järn i ställetför det oanvändbara. Johan von Emmertz sålde 1728 Lessebo till Daniel Schröder ochflyttade till Sunnerön. Han var emellertid gammal och sjuklig. Mankan inte märka att hans bosättning där innebar något uppsving förTorne. I början av 1730-talet hade sålunda hammaren endast 2-4arbetare. Johan von Emmertz avled den 15 februari 1736 på Sunnerön, enligtdödboken 79 år och 8 månader gammal. Hans änka, Maria DorotheaZaulich, står sedan som ägare av Torne till sin död.G 1680 m MARIA DOROTHEA ZAULICH, f 1664 i V. Torsås (G), d 1748 i V. Torsås (G). Bosatt i Sunnerö, Skatelöv (G). Barn:DOROTHEA VON EMMERTZ, f 1690, d 1761COURT VON EMMERTZ, f 1693, d 1752ABRAHAM VON EMMERTZ, f 1696, d 1772
|
.jpg)
.jpg)
1656 - 1736 (79 år)
1652 - 
Syskon
Albrecht von Emersen
