| Noteringar |
- Enligt åldersuppgift är Maria Dorothea Zaulich född omkring 1664,kanske i V. Torsås, dotter till brukspatronen Christopher Zaulichoch hans hustru Märtha. Maria Dorothea Zaulitz och Johan fick 11 barn,alla födda iKarlshamn, varav två dog innan de hunnit bli ett år. Barn: Maria Albrekt Dorothea född 1690-07-19 Märtha född 1691- död 1691 Court född 1693-05-06 Göran född 1695-11-02 Abraham född 1696-11-18 Märtha född 1699-07-19 död 1699-07-26 Märtha född 1702-06-28 Jakob född 1703-09-03 Margareta född 1706-10-12 Efter makens död 15 februari 1736 står hans änka, Maria DorotheaZaulich som ägare till Torne till sin död. Året efter mannens död begärde hon hos bergstingsrätten att fåanta så mycket folk, som erfordrades till att driva bruket. Dettafann sig denna så mycket mindre kunna förvägra henne som bruketendast hade sju anställda och rätten nogsamt visste, att dennaarbetskraft ej var tillräcklig. Några uppgifter om antaletarbetare vid Torne de närmaste åren därefter ha icke stått att få,men 1743 fanns där en hammarsmedssven, som förrättademästarsysslan, en lärdräng, en kolgosse, två sågskärare, fyrafamnvedshuggare och körare och två kolare. Av dessa arbetade detre förstnämnda vid härden. Antalet arbetare vid Torne håller sigsedan några år framåt omkring 9-11 för att vid 1750-talet vissa åruppgå till 16-17, däribland en tid en bruksskogvaktare. Det storaflertalet av dessa arbetare utgjordes av famnvedshuggare, kolareoch dagsverkskarlar. Det förefaller som om dessa arbetare i regelha varit från trakten. Möjligen kom däremot smederna och derasgesäller från andra bruk, även om det bland dessa kanske harfunnits några som från far till son ha stannat vid Torne hammare.Som helhetsbedömning kan sägas att rekryteringen på 1700-talett ärhelt annan än under Tornes grundläggningstid med dess starkainslag av valloner. Maria Dorothea Emmertz, född Zaulich, avled på Sunnerön den 17mars 1748 i en uppgiven ålder av 84 år. I bouppteckningen efterhenne, som icke förrättades förrän den 29 maj 1749, värderadesTorne stångjärnshammare med en fotkvarn, i anseende till attingenderas villkor stode att förbättra på grund av brist på vattenoch närheten till andra hamrar och kvarnar, till endast 1.400 drsmt. Sundet upptogs i värde till 500 dr och Kassamåla, på vilkethemman den avlidna sålt skatterätten till åborna, till 430 dr.Sunnerön hade makarna Emmertz redan 1715 givit till sonen Cort.Bland övriga tillgångar kan nämnas ett parti tackjärn om 44skeppund, som värderades till 220 dr. Samtliga tillgångar i boetvärderades till 6.928 dr. I denna summa var inräknat vad barnentidigare fått (3.613 dr), men ej en osäker fordran hos en son,handelsmannen Albrekt Emmertz, på 2.963 dr. Sonen Abraham Emmertzinlämnade en förteckning på dödsboets skulder, som uppgick till2.229 dr., varför till delning fyra bröder och fyra systraremellan återstod endast 1.085 dr. smt. (Albrekt Emmertz ansågs hafått ut sin del). Det långa dröjsmålet med bouppteckningen - över ett år förgick juefter dödsfallet innan den förrättades - torde ha hängt samman mednågra affärstransaktioner mellan arvingarna, där sonen löjtnantenAbraham Emmertz var huvudpersonen. Åtskilliga månader förebouppteckningen hade han löst ut några av syskonen ochsyskonbarnen med sammanlagt 1.800 dr. smt. Därvid värderades enbrorslott till 400 och en systerlott till 200 dr. smt. Denna affärgenomfördes under häftig konkurrens med bruksherrarna på Ålshult,bröderna Olof och Gulich Bergquist, den förre bruksägare och densenare bruksinspektor. Därunder kom det till en så häftigsammanstätning mellan Abraham Emmertz och Gulich Bergquist attEmmertz tillfogade sin antagonist blodvite, för vilket hannaturligtvis blev stämd inför tinget. Den av allt att dömasynnerligen lyckade affären krönte Abrahamn Emmertz genom attomedelbart efter bouppteckningen av brodern Cort von Emmertzförvärva hemmanet Sundet för 500 dr. smt. Köpebrevet är dateratden 1 juni 1749. Åtskilliga år efter dessa händelser (målet avgjordes vid Allbohäradsrätts höstting 1762, þ 88) blev Abraham Emmertz stämd avsystern Maria Emmertz' barn, Johan, Christian och Maria Thurau(Thuro), på innestående arv efter morbrodern Cort von Emmertz.Syskonen Thurau påstod bl a att ej allt hade upptagits till sitträtta värde och en del inte alls i bouppteckningen 1749 efterMaria Dorothea Zaulich. Kärandena företräddes av inspektor GulichBergquist på Ålshult, som till bestyrkande av påståendet uppvisadeett utdrag ur Stockholms kämnärsrätts protokoll den 26 januari1759. Enligt detta vittnade pigan Sara Månsdotter, edligen avhörd,att hon hört Abraham Emmertz vid samtal med hustrun efter hansmoders begravning säga, att om de skulle köpa gården Sundet ochbergsegendomen så ville han ge 6.000 dr smt och ännu mera, om deicke kunde få dem för denna summa. Vidare ansåg käranden Sunnerönvara värd 1.600 dr smt och ville att köpet skulle återgå, då Cortvon Emmertz som svagsint var satt under förmyndare då köpetgjordes upp. Emmertz hänvisade till värderingsmännens uppgifter ibouppteckningen efter modern och uppgav att han sedermeraöverenskommit med sina syskon att på varje brorslott skulle falla800 dr smt och på varje systerlott i proportion därtill (hälften).Häradsrätten ogillade syskonen Thuraus anspråk, då varkenbouppteckningen eller köpet av Sunnerön överklagats och värderadeCort von Emmertz tillgångar på grundval av bouppteckningen ochköpebrevet till 1.300 dr smt(arvslotten efter modern till 800 droch försäljningssumman för Sunnerön till 500 dr)G 1680 m JOHAN VON EMMERTZ, f 1656 i Stockholm (Tyska förs.), d 1736 i V. Torsås (G). Brukspatron, Läkare i Sunnerö, Skatelöv sn (G). Barn:DOROTHEA VON EMMERTZ, f 1690, d 1761COURT VON EMMERTZ, f 1693, d 1752ABRAHAM VON EMMERTZ, f 1696, d 1772
|
.jpg)
.jpg)
ca 1664 - 1748 (84 år)
1656 - 1736 (79 år)
Syskon
2x 
Johan von Emmertz
