Noteringar |
Jöns Månsson förekommer tämligen flitigt i Lunds Domkapitels arkiv: FIIe:1 nr. 82 - odat 4 sid, FIIe:8 nr. 03 - 1698 7 sid, FIIe:8 nr. 63 - 1700 4 sid, FIIe:14 nr 94 - 1719 3 sid, FIIe:15 nr 09 - 1720 4 sid.Dessa brev och skrivelser har mycket information att ge om Jöns Månsson. Flera av dem utgör klagoskrifter ang. dåliga löneförhållanden. Något av breven har skrivits tillsammans med flera andra klockare i trakten. Innan J.M. erhöll sin klockaretjänst i Sjörup undervisade han ungdomen i Skivarps socken i religion. Detta hade han skött mycket bra och "alltid varit ärlig och nykter". I Lunds Domkapitels arkiv finns bland annat en del av hans ansökningshandlingar till klockareplatsen i Sjörup. Hans betyg från förre arbetsgivaren, kyrkoherden Jonas Wahr i V.Nöbbelöv och Skivarp, lyder sålunda: "Såsom närvarande ungekarl Jöns Månsson hafver sedan förleden Påsketid åhr 1697 till dato, sig till informator för ungdomen i Skifvarps sochn låtit, och om sitt förhållande uthi samma sin tienst, af undertecknade ett attestum begärer, ty kan jag ej annat om honom Jöns Månsson betyga än att han uthi samma sin tienst och uthi förbemälte tyd hafver warit flytig och ungdomen både till församlingens och mitt uthi theres Christendoms stycken informerat, och illiest uthi sitt lefverne warit stilla, sachtmodig och nykter, at honom förden skull medh skiäl i ett gott wittnesbörd meddehlas. Nöbbelöv d. 9 February Anno 1698 //Jonas Wahr." Tjänsten i Sjörup tillträdde Jöns Månsson 1698 som efterträdare till avlidne Mauritz Sörensson. Även i Sjörup undervisade han, parallellt med klockaresysslorna, barn och ungdom i kristendomskunskap och i skrivning. En kombination av klockareyrket och skolmästartjänsten var vanlig på den tiden och även långt senare. Av hans ansökningshandlingar att döma var han en mycket duktig sångare men sämre som talare. Endast en kort tid efter det han tillträtt klockaretjänsten i Sjörup förekommer han i Ljunits härads renoverade dombok, på datumen 22/6 1699 (mål nummer 22). Han var då kallad till tinget som vittne i ett mål "angående slagzmåhl" varigenom bonden Bror Larsson i Tingarödh" blivit utsatt. Av protokollets innehåll får man en aning om hur umgänget i bygden kunde se ut i slutet av 1600-talet: Bror Larsson hade en dag förliden vår hälsat på hos Jöns Månssons i Sjörup. Vid samma tillfälle hade även svarandena i detta mål varit på besök, nämligen drängarna Christopher Larsson i Sjörup samt Per Jönsson och Jacob Andersson. Drängarna och Bror "kommo uti något ordhkast medh hvarandra", varvid Bror lämnade stugan och gick ut på gården, dit klockaren en stund tidigare gått ut för att hugga ved. Bror Larsson berättade för klockaren att de tre drängarna "dhe truga at willia hafva lyfvit af mig dher inne". I samma stund kom en av drängarna, Christopher Larsson, ut på gården och försökte övertala Bror att komma in igen. När övertalningsförsöket misslyckades tog drängen tag i Bror Larsson och slog omkull honom, därute på gårdsplanen. Ungefär samtidigt kom ytterligare en av de tilltalade drängarna, Per Jönsson, ut på gården. Med en käpp som han hade i handen slog han Bror några slag i huvudet och samtidigt kom även den tredje, tilltalade drängen ut från boningshuset. När även han gick till attack mot Bror Larsson ingrep klockaren så att Bror kunde undkomma och fara hem till Tingaröd. Bror Larsson var givetvis närvarande vid detta ting. Han berättade att han "af dessa drängier blivit så illa hanterat så at hans axel och kropp var heelbla". Detta verifierades även av länsmannen som "besichtigadt Bror Larson och befunnidt att dhet vänster skullderbladh på honom varit blått". Enligt protokollet berättade Bror även "att hans hufvud var så slagit sampt heela hans kropp att han dheraf måst 14 dagars tyd hållas vyd sängen". Ett annat vittne i målet, Pehr Jacobsson, berättade att också han varit inne hos klockarens vid tillfället ifråga. En av de tilltalade drängarna - Per Jönsson - hade då framtagit en kniv. Klockarens hustru hade då genast reagerat och tagit denna ifrån honom. När denne Jönsson nu, inför sittande tingsrätt, tillfrågades vad han skulle använda kniven till uppgav han "att han tagit fram knyfven att karfva tobak medh, och som dhe andre finge see knyfven fara dhe alle pa honom så att han intet fick karfva någon toback". (målet uppsköts)
År 1699 gifte sig Jöns Månsson med ("konserverade") sin företrädares änka, Catharina Margareta Samuelsdotter. När hon dog, 1748, överlät Jöns Månsson sitt ämbete till sonen Jacob Sjöberg och flyttade samtidigt till den andre sonen, Jöns Sjöberg, som var kronolänsman i Stora Herrestad. Där bodde Jöns Månsson ännu vid sitt frånfälle den 23:e april 1749. Under många år i början av 1700-talet var det Jöns Månsson som skötte kyrkbokföringen i Sjörup. Detta framgår klart av dottern Gunnels födelsenotis 1703, där han skriver "min lilla dotter".
Den 9 may blef klockaren Jöns Månsson begrafven, som blef död den 23 aprilis i St. Herrestad därest han sedan Michaeli tid i förledet åhr hade varit hos sin son länsmannen Jöns Siöberg AEt 79 år 2 månader.
Den 23 april dödde i Herresta cronolämdzmannens Jöns Siöbergs fader Jöns Månsson, blef begrafven i Siörup, därest han tillförne warit klåckare, 83 åhr gammal.
|