| Noteringar |
- Ätten Sinclair eller Saint-Clair, såsom namnet ursprungligen skrevs, är en av Skottlands äldsta och förnämligaste släkter. Den omtalas först på 1100-talet, då en William Saint-Clair av konung David I erhöll baroniet Rosslyn. En av dennes ättlingar, även med namnet William, är känd från tronstriderna efter konung Alexander III:s död och var därefter en av Skottlands ledande män i dess motstånd mot engelska konungen Edvard I, men blev tillfångatagen av engelsmännen i slaget vid Dunbar 1296. Hans äldste son, sir Henry Sinclair, död 1330, konung.Robert Bruces vän och medhjälpare, hade sonen sir William, dödad 1330 av morer i Spanien på en färd till det heliga landet. Han var gift med Isabella, dotter och arvtagerska till Malise, Jarl av Stretheam, Caithness och Orkneyöarne, och hade sonen Henry, död omkring 1400, som 1379 av norske konungen Håkan erkändes som jarl av Orkneyöarna. Dennes sonson William Sinclair, född omkring 1404, död 1480, blev även erkänd som jarl av Orkneyöarna under norska kronans överhöghet 1434, men avstod, sedan Norges konung avträtt öarna till Skottland, sina rättigheter till dessa åt den skotska kronan 1471. Han var skotsk stor amiral och kansler samt erhöll 1455 skotsk peersvärdighet med titlarna lord Sinclair och earl av Caithness. Under förra hälften av 1600-talet gingo tre sinsemellan nära besläktade medlemmar av släkten, David, Anders och Frans Sinclair, i svensk krigstjänst och blevo var för sig under olika nummer introducerade på riddarhuset såsom svenska adelsmän. I vilket släktskapsförhållande den gren av släkten, till vilken de hörde, stod till ovanstående, är icke utrett. Såsom grenens äldste kände stamfader upptaga släktregistren en Henry, lord Sinclair, som stupade vid Flodden 1513, gift med Margaret, dotter av Patrik Hepburn, earl av Bothwell. Hans son William, lord Sinclair, död omkring 1550, och gift 1515 med Elisabet, dotter av William Keith, earl Marishal, blev fader till Henry, lord Sinclair, gift 1:o med Janet, dotter av lord Lindsay, 2:o med Elisabet, dotter av lord Forbes. Denne Henry uppgives i andra giftet haft sonen Henry Sinclair, gift med Margaret Sutherland, dotter av lord Duffus. Som sistnämnda Henrys son upptaga släktregistren en John Sinclair, gift med Margaret Ballantyne, dotter av lord Stanhouse, och som dennes son även en John Sinclair, herre till Seba och Brobster, gift med Marie, dotter av lord Blantyre, vilken hade sönerna John, William och James. Av dessa uppgives John vara fader till Frans Sinclair, naturaliserad Sinclair, nr 444, William fader till David Sinclair, naturaliserad Sinclair, nr 626, och James farfader till Anders Sinclair, naturaliserad Sinclair, nr 965.Denna härledningskedja, åtminstone vad beträffar de senare släktleden, lider utan tvivel av stora felaktigheter. Den förste John Sinclair, vilken enligt släktregistren hade bröderna David och William, kan, om hans farfarsfar gifte sig 1515, icke gärna vara född tidigare än i mitten av 1560-talet, och kan således näppeligen vara farfars farfar till Frans och David, vilka tydligen voro födda senast 1610. Ännu osannolikare synes vara, att han skall varit farfars farfars far till den 1614 födde Anders Sinclair. Sannolikt förhåller det sig så, att släktled och personer med lika förnamn förväxlats och eventuellt fördubblats. Emellertid finns för närvarande ingen möjlighet att utreda släktskapen mellan stamfäderna för de svenska ätterna Sinclair, vilka dock sannolikt voro sins emellan nära befryndade.Litteratur: R. W. Saint-Clair, The Saint-Clairs of the Isles being a history of the sea-kings of Orkney and their scottish successors of the surname of Sinclair (Auckland, 1898). L. A. Morrsion, History of the Sinclair family in Europe and America (Boston, 1896).
- William Sinclair, till Seba. Gift med Barbe Halcro, dotter av baron Hugo Halcro.
|
.jpg)
.jpg)
Barbe Halcro 
