Noteringar |
- Per Månsson Utter, till Navsta i Torsvi socken, Uppsala län, som han fick i livstidsförläning före 1592 och å vilket han erhöll ärftligt frälse 1611-02-26, Kolstad i Risinge socken, Östergötlands län, som han erhöll i förläning av hertig Johan 1613-10-19, samt Hult i Kvillinge socken och Uttersberg i Krokeks socken (båda i Ög.). Född 1566-09-19 i Stockholm. Tjänstgjorde i k. kansliet med säkerhet från 1584 (måhända tidigare) till 1588 som biträde hos Rasmus Ludvigsson, som under sin vård hade de indragna kyrko- och klosterarkivalierna. Kvarstod sedermera i kansliet till 1593-11-00. Förföljd av hertig Carl såsom misstänkt för sympatier för konung Sigismund, men höll sig dold på landet. Benådad på konungens dödsbädd 1611. I hertig Johans av Östergötland tjänst som kammarråd. Återinträdde efter dennes död i mars 1618 i k. kansliet. Arkivsekreterare hösten s. å. [3]. Död 1623-09-23 av pesten, innan det adelsbrev, varpå han fått konung Gustaf II Adolfs löfte, hann uppsättas, begraven i Risinge kyrka. Han är den bekante arkivmannen och genealogen, vars största arbete äro de i handskrift i riksarkivet befintliga Collectanea genealogica. 'Om honom berättas, att han i moderlivet tyckts gråta samt att han i barnaåren, under det han med sina bröder lögade sig i en sjö, nedfallit till botten, där han först skall på tredje dagen med en båtshake, den han grep fast uti, blivit upphämtad och varit vid liv, emedan en väderblåsa satt sig omkring huvudet på honom. Han måste efter konung Sigismunds nederlag vid Stångebro hålla sig undan, under det han med mycken iver efterslogs av hertig Carl, som lät utgå lysning om hans fasttagande mot belöning och gömdes då av en vän, en präst på landet, först i hans nattstugukammare och sedan, efter det en piga där velat bryta sig in för att stjäla, i ett skåp i sakristian, där prästen och hans hustru ensamma gåvo honom mat, men där han likväl blev efter några års förlopp upptäckt av klockaren, som en natt märkte, att det brann ljus i sakristian samt lät gripa honom och föra honom till konung Carl IX. Insattes av denne i ett svårt, tvåårigt fängelse på Nyköpings slott, under det rannsakningen försiggick. Blev därefter av konungen, som glömt hans namn och kallade honom den Gamla Grå, framkallad och fick nåd. Bodde sedan på sin egendom Uttersberg, till dess han åter för sin redlighet och skicklighet blev inkallad i tjänst.' Gift 1:o 1589 med Margareta Andersdotter, död 1611-07-18 på Kolstad samt begraven i Norrköping, dotter av kyrkoherden i Västeråkers pastorat av Uppsala ärkestift Andreas Erici och Catharina Olofsdotter. Gift 2:o 1613-07-11 i Stockholm, Nikolai förs.4 med Birgitta Simonsdotter i hennes 2:a gifte, som levde änka 1631 (gift 1:o med Jakob Long).Barn:1. Anders Persson Utter, adlad Utter, född 1592. Överstelöjtnant och kommendant. Död 1640. Se Tab. 2.1. Johan Persson Utter, adlad Utter, född 1605. Ståthållare. Död 1654. Se Tab. 3.
|