| Noteringar |
Jacob Keitz majorÅr 1613 först antagen uti K.Gustaf Adolfs krigstjänst i Ryssland, sedan tjänt uti 36 år, imedlertid på egen bekostnad till Cronones tjänst på särskilte tider överfört ifrån Skottland 2:ne Complette kompanier soldater. Commenderad 18 år för stabsmajor (!) och esomoftast uti överste och överstelöjtnants ställe. Satte omsider livet till uti Polska kriget för R (rikets förmodligen. G:s anm.) fiender. Hustru Beata Giebs."Det är måhända lite överraskande att denne Jacob Keitz och James Keith med så stor säkerhet kan påstås vara samma person. Eva Granberg har i en skrivelse "Skotten James Keith, major i svensk tjänst, hans anknytning till Älghult (socken) och något om hans ättlingar" redovisat sina forskningar. Inledningsvis skriver hon"James Keith, min anfader i tionde led, fick 1651 tre gårdar av drottning Christina, vilket redan J. Silfving omnämnt i sin bok "Krigare, Godsägare, Fattighjon". Det är genom ifrågavarande gåvobrev avseende dessa tre gårdar man kan utläsa att skotten James Keith och den svenska majoren Jacob Keitz eller Keits (hon säger sig ha sett tjugotal olika stavningar av namnet Keith) är samma person.Gåvobrevet finns i kammararkivet och är undertecknat av drottning Christina d 31 Maij 1651.Ovannämnd skrivelse av Eva Granberg innehåller i övrigt en mängd uppgifter som synes styrka den uppfattning hon redovisat.
Majoren James Keith kom i svensk tjänst 1613 i "MuskoW, 1630 värvade 200 skottska soldater på "egen omkostning", 1646 fick 300 daler av drottning Kristina för att fara till Skottland", "att komma till sitt arv igen". År 1648 är han tillbaka i Sverige och får då pension som major. Drottning Kristina donerade 1651 tre gårdar till honom, hans hustru och äkta manliga bröstarvingar i Uppvidinge härad, Wäxjö län, nämligen i Hälleberga socken Trulleboda, som han gjorde till säteri, samt i Älghults socken Silverekemåla och Siren i Fröseke, båda belägna c:a 1 1/2 mil norr om Trulleboda. Enligt Palmskiöldska samlingarna i U.U.B. satte James Keith "livet till för rikets fiender i Polneske kriget". Hans hustru var Beata Gibb. Belägg för att Ludvig är son till James finnes i ett Kungligt brev av 7/4 1676, i vilket Karl XI ger sitt samtycke till giftermål mellan svenska ofrälse Ludvig Keitz och Märta Björnram, icke minst i "anseende till vad hans fader major Jakob Keitz haver gjort för Oss och Sveriges Krona".
James Keith var enligt Palmskiöld, som redan nämnts, gift med Beata Gibb. Detta är också ett skottskt familjenamn. Familjen är av normandisk härkomst, den kommer från en liten stad i Normandie, de Gibués. Vid mina förfrågningar i Skottland under min resa där i juni d.å. är emellertid namnet Beata fullständigt okänt i det landet. Vem är då Beata Gibb? Hon kan vara dotter till regementskvartermästaren vid Kalmar regemente, William Gibb, enligt Rudelius död 1638. Han var gift, men okänt med vem. Kan han ha varit gift med en svensk adelsdam, då Beata är ett typiskt svenskt adelsnamn under denna tid, och Ludvig och Friedrich fått sina namn från Beata Gibbs mors sida? Deras tyskklingande namn kan också få sin förklaring av att de fötts under faderns 16-åriga tjänstgöringstid i trettioåriga kriget och fått sina namn efter tyska faddrar. James Keith och Beata Gibbs äldste son hette dock Georg, ty för Trulleboda står i mantalslängden under 1675-76 Jöran Kettz.
|
.jpg)
.jpg)
(efter 1569) - 1657
Andrew (Anders) Keith till Forsa och Finsta 
2x