| Noteringar |
I 1552 års jordalängd för Urshult nämnes: Gjord i Esbjörnamåla. Det bör vara samme man som Djur Nilsson som där brukade en kronomåle och i utlagor presterade bl.a. 2 lispund (17 kg) smör pr. år. Citat ur Vejdes: Gårdarna i Urshult. Gjord är utan ringaste tvivel identisk med den Gjur eller Djur som 1557 med fl. år skrives för Esbjörnamåla och det är inte omöjligt att han är samme Gjurd som år 1598 satt på det dåmera från en ringa måle till helt och fulsuttet kronohemman upphöjda Esbjörnamåla. I så fatt skulle hans bondetid varat i nära ett halvsekel. Förvisso var han en driftig och framgångsrik man ty på gården kunde nu födas 2 gilla oxar, 1 stut, 11 kor, 1 kviga, 3 getter och 1 sto. Årliga utsädet var 6 tunnor och smörskatten hade stigit till 4 lispund. Tiondet av hemmanet utgick med 4 skäppor råg och 5 skäppor korn. En son eventuellt sonson) till Gjord var Måns Djursson vilken nämnes 1610 som kronolänsman i Urshult och Almundsryd och i denna roll kom att spela en viss roll i det gränskrig som följande år bröt ut och på ett synnerligen kännbart sätt berörde bl.a. bygden söder om Åsnen. En vårdag 1611 kom plötsligt larm om ett förestående danskt infall eller som domboken på sitt kärva språk uttrycker det "Ett hastigt röke och rop att fienden var förhanden och ville göra infall vid gränsen uti Urshultagäld" Länsman Måns kastade sig i sadeln och red i hast omkring i bygden för att uppbåda bönderna. Tydligen har sedan allmogen samlats vid pastoratets kyrkor för vidare avtåg till de gamla välkända vaktställena nere vid landamäret, Midingsbråte (Bråtan) Bjällerhult (vid nuvarande Fridafors) och Kompersmåla. I fejden synes Måns Djursson förhållit sig på ett sätt som väckt försvarsledningens gillande, ja t.o.m. Konungens nådiga välbehag. Ett tecken härpå utgör Gustav II Adolfs brev av den 20 juli 1612, varigenom denne ej blott förlänar länsman Måns bördsrätt på Esbjörnamåla kronohemman utan även befriar honom från "alla årliga och vissa (d.v.s. ordinarie) utlagor" Däremot vore han förpliktigad att med all trohet tjäna Kongl. Maj:t och Kronan samt förskaffa sin herre vissa (säkra) kunskaper om fienden och "att med andre våre trogna undersåtar göra det mesta avbräck och motstånd som kan och förmår" I hans skyldigheter ingick alltså bl.a. spionage. Det förefaller troligt att Måns Djursson nu fastare blivit knuten till försvarsväsendet, därpå tyder den pampiga titel som tillägges honom i ett tingsprotokoll några år senare "Ärlig och Manhaftig Måns Djursson i Esbjörnamåle, Löjtnant under Nils Anderssons knektapahn" (Kinnevalds dombok 1616 24/5) Kopia av kungabrevet se Växjö stifts- och landsbibliotek. Samlingar till Ny Smålands beskrivning. Se Svenska Släktkalendern "Om släkten Diursson" Årgång 1919 sid. 199 och årgång 1843 sid. 236 under samma rubrik. Källa: Torvald Jönsson Karlshamn.
|
.jpg)
.jpg)
ca 1530 - 
