Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Christopher Zaulich
- ca 16791. Christopher Zaulich dog cirka 1679 i Almundsryd (G). Andra Händelser:
- Yrke: Brukspatron i Sunnerö, Skatelöv, Ägare till Ålshults bruk i Ryd
Noteringar:
Christopher Zaulich är enligt uppgift en dansk ofrälseman, enligten annan yngre relation (1738) av holländsk härkomst. Barn: Anna Catharina Maria Dorothea född 1664 Marta född 1672-09-05 Ägare till Ålshults bruk i Almunryds församling och Torne Hammare."Gyllenhielms man på Huseby under järnbrukets första tid, AntoniusSchwarts (Suers), etablerade sig efter ett par år som egenföretagare och grundade ett konkurrentföretag i det närbelägnaTorne. Såväl masugn som stånghammare var i drift redan 1631, mendet blev endast Torne hammare som kom att bestå en längre tid."(Boken Historia om Småland av Lars-Olof Larsson sid. 180) Vid bergstinget 1744 uppvisade de dåvarande ägarna till Ålshultoch Torne ett på tyska avfattat köpebrev av den 19 juni 1664,enligt vilket Johan och Paulus von Schoting till ChristopherZaulich sörsålde Ålshults brik med alla dess tillhörigheter,bestående av masugn, hammare, dammar och dylikt samtbesättningsrätten till Ålshults gård, hammargrunden vid Torne omtvå tunnlands vidd, skattegården Sunnerön, Sundet om ett halvtskattehemman och Timmerön i Åsnen. Timmerön sägs vid dettatillfälle (1744) för inte så länge sedan vara från bruket vunnenoch lagd under ett rusthåll. De båda Schotingarna var borgare iRonneby; Paulus var systerson till Arnold de Rees; Johan uppges ibergmästarerelationen 1694 ha varit intressent med de Rees. Den nye ägaren hade knappt tillträtt Ålshult och Torne förränåborna i Tvetaryd, Torsås by, Årenäs, Slagestorp, Ringshult ochÅsen klagade dels över den skada, som åsamkades dem genomuppdämning av vattnet vid Torne hammare, dels över en intäkt vidSunnerön, som skulle ha beviljats en skrivare - vars namn dockicke utsatts - vid bruket och sedan vidare ha konfirmerats påEhrengisle Olofsson, den kände stamfadern till släkternaCavallius, Cavalli, Cavallin och Hyltén-Cavallius. Målet var förevid borgrätt i Vrankunge den 24 januari 1665 med Härlundafriherreskaps allmoge, då de nämnda åboarna företräddes av Börje iTvetaryd. Zaulich gjorde beträffande uppdämningen av vattnetgällande att bönderna hade fått vederlag härför, men Börjereplikerade, att endast två frälsebönder hade "tagit skäl därföre"men inte de andra. Zaulich sa sig inte vilja tillfoga dem någonskada och gick nu med på att ej dämma upp vattnet längre än tillvalborgsmässotid och att därefter icke åter inhämta och tillstämmadet förrän vid Mathei tid (21 september). Beträffande intäkten sa sig Zaulich ej vilja stå efter denna utanallenast få njuta det som av ålder och med rätta tillhört Tornebruk. Han ville dock nyttja mulbete i proportion till sina ägor. Bönderna begärde även att få njuta sin gamla fädrift i norr ochsöder utmed Torne, vartill Zaulich svarade att han inte visstenågot om deras hävd härvidlag eller varifrån den var kommen ochansåg att denna sak borde uppskjutas till Arnold de Rees hemkomstför att utredas av honom. Borgrätten beslöt också om uppskov tillvidare syn och rannsakan. Uppgift om att sådan syn ägt rum haricke påträffats. Den första tiden efter övertagandet av Ålshult och Torne boddeZaulich på Sunnerön, som i början av 1650-talet bebotts avnyssnämnde Ehrengidsle Olofsson, men senare flyttade han tillGrövik i Almundsryd, där han avled något av åren 1678-1680.Eftersom han var närvarande på häradstinget 16/9 1678 i Kinnevaldshärad, men nämns "salig 14/6 1680. (V. Torsås Hembygdsförenings årsbok 1953) Marianne Arvidsson säger i debattinläg i "Rötter" 23 maj 2000följande: "Jag har Christoffer Zaulich i mina papper som andre make tillMärta Fredriksdotter, född??, död 1696. Hon var tidigare gift medbruksägaren Hubert de Besche. Om Christoffer Zaulich har jagföljande uppgifter. Han var arrendator på Åryds Bruk. Hanbetecknas som holländare eller vallon, var först bisittare tillbergmästaren Johan Dreffling. Arrenderade från 1662 Ryds bruk, ägtav major N V Rosebquist, övertog 1664 Ålshults Bruk, Almundsryd sn(nämnd där 1669) med Torne Bruk, V.Torsås socken av brödernaSchoting och 1678-80 på sin gård Grövik, Almundsryds sn. Märta Fredriksdotter fortsatte driften efter sin makes död. Honåteruppbyggde Torne Bruk 1689. G 2 m MÄRTA FREDRIKSDOTTER, d (bg 1696) i V. Torsås (G). Bosatt i Grövik, Almundsryd sn. Barn:MARIA DOROTHEA ZAULICH, f 1664, d 1748
Christopher gift Märta Fredriksdotter cirka 1660. Märta föddes cirka 1626 i Tunaberg (D); dog 1696 i Västra Torsås (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]
Barn:
- 2. Anna Catharina Zaulich föddes i Västra Torsås (G).
- 3. Maria Dorothea Zaulich föddes cirka 1664 i Västra Torsås (G); dog den 17 Mar 1748 i Västra Torsås (G).
- 4. Marta Zaulich föddes den 5 Sep 1672 i Västra Torsås (G).
Generation: 2
2. Anna Catharina Zaulich (1.Christopher1) föddes i Västra Torsås (G). 3. Maria Dorothea Zaulich (1.Christopher1) föddes cirka 1664 i Västra Torsås (G); dog den 17 Mar 1748 i Västra Torsås (G). Noteringar:
Enligt åldersuppgift är Maria Dorothea Zaulich född omkring 1664,kanske i V. Torsås, dotter till brukspatronen Christopher Zaulichoch hans hustru Märtha. Maria Dorothea Zaulitz och Johan fick 11 barn,alla födda iKarlshamn, varav två dog innan de hunnit bli ett år. Barn: Maria Albrekt Dorothea född 1690-07-19 Märtha född 1691- död 1691 Court född 1693-05-06 Göran född 1695-11-02 Abraham född 1696-11-18 Märtha född 1699-07-19 död 1699-07-26 Märtha född 1702-06-28 Jakob född 1703-09-03 Margareta född 1706-10-12 Efter makens död 15 februari 1736 står hans änka, Maria DorotheaZaulich som ägare till Torne till sin död. Året efter mannens död begärde hon hos bergstingsrätten att fåanta så mycket folk, som erfordrades till att driva bruket. Dettafann sig denna så mycket mindre kunna förvägra henne som bruketendast hade sju anställda och rätten nogsamt visste, att dennaarbetskraft ej var tillräcklig. Några uppgifter om antaletarbetare vid Torne de närmaste åren därefter ha icke stått att få,men 1743 fanns där en hammarsmedssven, som förrättademästarsysslan, en lärdräng, en kolgosse, två sågskärare, fyrafamnvedshuggare och körare och två kolare. Av dessa arbetade detre förstnämnda vid härden. Antalet arbetare vid Torne håller sigsedan några år framåt omkring 9-11 för att vid 1750-talet vissa åruppgå till 16-17, däribland en tid en bruksskogvaktare. Det storaflertalet av dessa arbetare utgjordes av famnvedshuggare, kolareoch dagsverkskarlar. Det förefaller som om dessa arbetare i regelha varit från trakten. Möjligen kom däremot smederna och derasgesäller från andra bruk, även om det bland dessa kanske harfunnits några som från far till son ha stannat vid Torne hammare.Som helhetsbedömning kan sägas att rekryteringen på 1700-talett ärhelt annan än under Tornes grundläggningstid med dess starkainslag av valloner. Maria Dorothea Emmertz, född Zaulich, avled på Sunnerön den 17mars 1748 i en uppgiven ålder av 84 år. I bouppteckningen efterhenne, som icke förrättades förrän den 29 maj 1749, värderadesTorne stångjärnshammare med en fotkvarn, i anseende till attingenderas villkor stode att förbättra på grund av brist på vattenoch närheten till andra hamrar och kvarnar, till endast 1.400 drsmt. Sundet upptogs i värde till 500 dr och Kassamåla, på vilkethemman den avlidna sålt skatterätten till åborna, till 430 dr.Sunnerön hade makarna Emmertz redan 1715 givit till sonen Cort.Bland övriga tillgångar kan nämnas ett parti tackjärn om 44skeppund, som värderades till 220 dr. Samtliga tillgångar i boetvärderades till 6.928 dr. I denna summa var inräknat vad barnentidigare fått (3.613 dr), men ej en osäker fordran hos en son,handelsmannen Albrekt Emmertz, på 2.963 dr. Sonen Abraham Emmertzinlämnade en förteckning på dödsboets skulder, som uppgick till2.229 dr., varför till delning fyra bröder och fyra systraremellan återstod endast 1.085 dr. smt. (Albrekt Emmertz ansågs hafått ut sin del). Det långa dröjsmålet med bouppteckningen - över ett år förgick juefter dödsfallet innan den förrättades - torde ha hängt samman mednågra affärstransaktioner mellan arvingarna, där sonen löjtnantenAbraham Emmertz var huvudpersonen. Åtskilliga månader förebouppteckningen hade han löst ut några av syskonen ochsyskonbarnen med sammanlagt 1.800 dr. smt. Därvid värderades enbrorslott till 400 och en systerlott till 200 dr. smt. Denna affärgenomfördes under häftig konkurrens med bruksherrarna på Ålshult,bröderna Olof och Gulich Bergquist, den förre bruksägare och densenare bruksinspektor. Därunder kom det till en så häftigsammanstätning mellan Abraham Emmertz och Gulich Bergquist attEmmertz tillfogade sin antagonist blodvite, för vilket hannaturligtvis blev stämd inför tinget. Den av allt att dömasynnerligen lyckade affären krönte Abrahamn Emmertz genom attomedelbart efter bouppteckningen av brodern Cort von Emmertzförvärva hemmanet Sundet för 500 dr. smt. Köpebrevet är dateratden 1 juni 1749. Åtskilliga år efter dessa händelser (målet avgjordes vid Allbohäradsrätts höstting 1762, þ 88) blev Abraham Emmertz stämd avsystern Maria Emmertz' barn, Johan, Christian och Maria Thurau(Thuro), på innestående arv efter morbrodern Cort von Emmertz.Syskonen Thurau påstod bl a att ej allt hade upptagits till sitträtta värde och en del inte alls i bouppteckningen 1749 efterMaria Dorothea Zaulich. Kärandena företräddes av inspektor GulichBergquist på Ålshult, som till bestyrkande av påståendet uppvisadeett utdrag ur Stockholms kämnärsrätts protokoll den 26 januari1759. Enligt detta vittnade pigan Sara Månsdotter, edligen avhörd,att hon hört Abraham Emmertz vid samtal med hustrun efter hansmoders begravning säga, att om de skulle köpa gården Sundet ochbergsegendomen så ville han ge 6.000 dr smt och ännu mera, om deicke kunde få dem för denna summa. Vidare ansåg käranden Sunnerönvara värd 1.600 dr smt och ville att köpet skulle återgå, då Cortvon Emmertz som svagsint var satt under förmyndare då köpetgjordes upp. Emmertz hänvisade till värderingsmännens uppgifter ibouppteckningen efter modern och uppgav att han sedermeraöverenskommit med sina syskon att på varje brorslott skulle falla800 dr smt och på varje systerlott i proportion därtill (hälften).Häradsrätten ogillade syskonen Thuraus anspråk, då varkenbouppteckningen eller köpet av Sunnerön överklagats och värderadeCort von Emmertz tillgångar på grundval av bouppteckningen ochköpebrevet till 1.300 dr smt(arvslotten efter modern till 800 droch försäljningssumman för Sunnerön till 500 dr)G 1680 m JOHAN VON EMMERTZ, f 1656 i Stockholm (Tyska förs.), d 1736 i V. Torsås (G). Brukspatron, Läkare i Sunnerö, Skatelöv sn (G). Barn:DOROTHEA VON EMMERTZ, f 1690, d 1761COURT VON EMMERTZ, f 1693, d 1752ABRAHAM VON EMMERTZ, f 1696, d 1772
Familj/Make/Maka: Johan von Emmertz. Johan (son till Albrecht von Emersen och Maria Witholtz) föddes den 30 Jun 1656 i Tyska Sankta Gertrud (AB); dog den 15 Feb 1736 i Västra Torsås (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]
Barn:
- 5. Maria von Emmertz föddes i Karlshamn (K).
- 6. Albrekt von Emmertz föddes i Karlshamn (K).
- 7. Dorothea von Emmertz föddes den 19 Jul 1690 i Karlshamn (K); dog den 26 Apr 1761 i Qvänarp, Berga (G).
- 8. Märtha von Emmertz föddes 1691 i Karlshamn (K); dog 1691 i Karlshamn (K).
- 9. Court von Emmertz föddes den 6 Maj 1693 i Karlshamn (K).
- 10. Göran von Emmertz föddes den 2 Nov 1695 i Karlshamn (K).
- 11. Abraham von Emmertz föddes den 18 Nov 1696 i Karlshamn (K).
- 12. Märtha von Emmertz föddes den 19 Jul 1699 i Karlshamn (K); dog den 26 Jul 1699 i Karlshamn (K).
- 13. Märtha von Emmertz föddes den 28 Jun 1702 i Karlshamn (K).
- 14. Jakob von Emmertz föddes den 3 Sep 1703 i Karlshamn (K).
- 15. Margareta von Emmertz föddes den 12 Okt 1706 i Karlshamn (K).
4. Marta Zaulich (1.Christopher1) föddes den 5 Sep 1672 i Västra Torsås (G).
Generation: 3
5. Maria von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes i Karlshamn (K). 6. Albrekt von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes i Karlshamn (K). 7. Dorothea von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 19 Jul 1690 i Karlshamn (K); dog den 26 Apr 1761 i Qvänarp, Berga (G). Noteringar:
Dorothea är född 19 juli 1690 i Karlshamn och dotter tillBrukaspatron Johan von Emmertz och Maria Dorothea Zaulich. Dorothea gifter sig omkring 1715 med Regementsskrivare JonasWickenberg. Barn: Anna Lena och Eleonora född 1717. Enligt Torsten Jarnvall i Bromma måste Dorothea ha ytterligarebarn. Vid försäljningen 1759 av en gård till Eleonora JulianaWickenberg och hennes man Israel Carlsson talar nämligen Dorotheavon Emmertz om "mine andre Barn och arfwingar" (VLA, SunnerboAI:10, uppb. 1759 17/10). Är månne Anna Lena W. identisk med denAnna Helena W. som dog 1783 i Sthlm, Klara förs.? Denna senareAnna Helena W. var gift med kofferdistyrmannen Olof Blomquist (Död1778 i Sthlm, Klara förs.) och hade en syster Maria Christina W.,som åtminstone 1783 var bosatt i Karlskrona. Maria Christina W vardå änka efter handelsmannen, tidigare kanslivaktmästaren, CarlPeter Beck. I Långaryd (Jönk) gifte sig 1749 31/12 en soldat (vid Jönk. reg.?)Pehr W. En Magnus W. f omkr. 1729, död omkr. 1802, varpappersmakare på Bruzaholm (Ingatorp, Jönk.). Var dessa bådamöjligen söner till Jonas W. och Dorothea von Emmertz? 1748 avlider Dorotheas mor Märta von Zaulich och det uppstår dåstora arvstvister. Läs mer om detta i moderns levnadsbeskrivning.Dorothea Emmertz dör av bröstvärk i Kvänarp i Berga den 26 april1761 och är då 68 år gammal.G 1715 m JONAS WICKENBERG, f 1685, d 1749 i Berga sn (G). Regementsskrivare i Växjö (G). Barn:ELEONORA JULIANA WICKENBERG, f 1717, d 1797
Familj/Make/Maka: Jonas Wickenberg. Jonas (son till Hans Persson Wickenberg och Maria Svensdotter Crantzberg) föddes cirka 1685 i Hövik, Gränna (F); dog 1749 i Berga (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]
Barn:
- 16. Eleonora Juliana Wickenberg föddes cirka 1717; dog 1797 i Tykatorpet, Berga (G).
- 17. Anna Lena Wickenberg
8. Märtha von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes 1691 i Karlshamn (K); dog 1691 i Karlshamn (K). 9. Court von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 6 Maj 1693 i Karlshamn (K). 10. Göran von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 2 Nov 1695 i Karlshamn (K). 11. Abraham von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 18 Nov 1696 i Karlshamn (K). 12. Märtha von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 19 Jul 1699 i Karlshamn (K); dog den 26 Jul 1699 i Karlshamn (K). 13. Märtha von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 28 Jun 1702 i Karlshamn (K). 14. Jakob von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 3 Sep 1703 i Karlshamn (K). 15. Margareta von Emmertz (3.Maria2, 1.Christopher1) föddes den 12 Okt 1706 i Karlshamn (K).
Generation: 4
16. Eleonora Juliana Wickenberg (7.Dorothea3, 3.Maria2, 1.Christopher1) föddes cirka 1717; dog 1797 i Tykatorpet, Berga (G). Noteringar:
Barn: Anders född 1744, Jonas född 1746, Maja född 1748-11-17, Johanfödd 1753-03-02, Stina född 1757-07-24, Karl född 1760 och Kerstinfödd 1763-03-22. Modern Dorothea von Emmerts säljer 1759 en gård till Eleonora ochhennes make Israel Carlsson. (VLA, Sunnerbo AI:10 uppb. 175917/10).G m ISRAEL KARLSSON, f 1721 i Berga sn (G), d 1804 i Berga sn (G). Bosatt i Tykatorp, Berga sn (G). Barn:JONAS ISRAELSSON, f 1746, d 1818
Familj/Make/Maka: Israel Karlsson. Israel (son till Karl Jönsson och Anna Israelsdotter) föddes 1721 i Tykatorpet, Berga (G); dog den 15 Apr 1804 i Tykatorpet, Berga (G). [Familjeöversikt] [Familjediagram]
Barn:
- 18. Anders Israelsson föddes cirka 1742 i Tykatorpet, Berga (G); dog den 13 Mar 1810 i Hörda, Berga (G).
- 19. Jonas Israelsson föddes 1746 i Tykatorpet, Berga (G).
- 20. Maja Israelsdotter föddes den 17 Nov 1748 i Tykatorpet, Berga (G).
- 21. Johan Israelsson föddes den 2 Mar 1753 i Tykatorpet, Berga (G).
- 22. Stina Israelsdotter föddes den 24 Jul 1757 i Tykatorpet, Berga (G).
- 23. Carl Israelsson föddes 1760 i Tykatorpet, Berga (G).
- 24. Kerstin Israelsdotter föddes den 22 Mar 1763 i Tykatorpet, Berga (G).
17. Anna Lena Wickenberg (7.Dorothea3, 3.Maria2, 1.Christopher1)