Andra Händelser:

• Yrke: Rådman i Malmö

Noteringar:

"Lars Kockum var ledamot av stadens äldste 1762, Riksdagsman 1769-72 och blev rådman sistnämnda år. Liksom fadern skrev han sitt namn Kockom. Först gick han i sämskmakarlära hos fadern men när han blivit gesäll begav han sig ut i världen för att söka sin utkomst på egen hand. När han återvände hamnade han i Malmö och fick plats hos sämskmakare Jochum Pfeiffers änka, Anna Christina Jönsdotter, med vilken han förlovade sig. Innan giftermålet blev av dog hon emellertid 1743 22/8. När han gifte sig 1744 med Anna Christina Ruhe köpte han för 810 daler smt en gård vid Östergatan med gammalt nr. 116 och satte här upp eget garveri. Här bodde han till 1756 då han köpte sig en större gård. Dessutom ägde han många andra gårdar i Malmö. 1745 blev han mästare och erhöll samma år burskap. 1766 fick han tillstånd att idka "ratlask skinns beredning". I 17 år drev han sin garverirörelse, som gick raskt framåt och 1773 fick sonen Henrik övertaga densamma. Den var då den andra i ordningen inom denna industri med ett tillverkningsvärde av 900 daler smt (G.Clemensson: Malmö stads historia s. 163). Han var mycket skicklig i sitt fack och dessutom god ekonom och blev med tiden en burgen man. Bouppteckningen visar en behållning av c:a 4.626 riksdaler specie. Han vann högt anseende för ovanlig klokhet och duglighet och hade sina medborgares fulla aktning och förtroende." (Vissa uppgifter från Släkt o Hävd 1964/2) Utdrag ur utredningen "Släkten Kockum" av Alvar Platen i Malmö Fornminnesförenings Minnesskrift 1909-1919: "Som yngling kom han i sämskmakarelära hos sin fader. Bliven gesäll begav han sig ut i världen för att fullkomna sig och söka sin utkomst på egen hand. Därunder hamnade han i Malmö, varest han fick plats hos sämskmakare Jochum Pfeiffers änka Anna Christina Jönsdotter. Med henne blev han efter någon tid förlovad. Emellertid blev det tilltänkta giftermålet med henne icke av, ty hon insjuknade svårt och avled den 22 augusti 1743. Redan dessförinnan eller i juli samma år ansökte han i sämskmakarämbetet att bliva antagen till mästare. Hans ansökan mottogs välvilligt, enär änkan och hennes barn därigenom skulle bliva "konserverade", varför han fick löfte om bifall, såsnart han framvisat sina läro? och födelseattester. Efter änkans död blev till obehaglig överraskning hans ansökan avslagen. Han vände sig då den 7 påföljande september till magistraten med begäran om handräckning för att erhålla mästerskap itrots av sämskmakareämbetets uppställda hinder. Tio dagar senare resolverade magistraten, att hinder icke förefunnos för Kockom, att förfärdiga mästerstycke, och att om det för gott erkändes, han skulle i ämbetet intagas samt att han sedan fick utöva sitt hantverk här. Dock dröjde det ända till den 13 februari 1745, innan han, sedan han blivit mästare och avlagt ed, fick burskap. Hans trolovades frånfälle var naturligtvis en svår sorg och jämväl missräkning för den framåtsträvande unge mannen. Visserligen var hon icke vidare förmögen, men ägde dock sin iboende gård n:o 121, nu n:o 23, vid Ostergatan, med däri inhysta garveri, som Kockom skött för henne och naturligtvis påräknat att fortsätta. Denna plan fick nu uppgivas. Änkefru Pfeiffers hus och kvarlåtenskap fick försäljas, varigenom hennes två döttrar blevo tillförsäkrade vardera c:a 430 dlr smt. Alldeles lottlös blev Kockom dock icke, ty änkan hade på sitt yttersta förklarat att han skulle få 100 daler smt. Denna summa utlades också kontant till honom av sterbhuset. Kockom (denna skrivform av namnet brukade han i likhet med fadern) tappade icke modet tillfölje de motgångar, som sålunda mötte. Det dröjde icke länge, innan han lät trösta sig. Påföljande år förlovade han sig med en dotter av färgare Henrik Ruhe och gifte sig snart därpå med henne. Samma år eller 1744 den 12 oktober köpte han för 810 daler smt. en gård på Östergatan med gammalt n:o 116 och satte här upp ett eget garveri. Troligtvis fick han svärfaderns bistånd härtill, ty själv ägde han icke mycket vid denna tid. Han måtte varit mycket skicklig i sitt fack och dessutom god ekonom, ty affären gick så bra, att han med tiden blev en burgen man. Men han vann icke endast bärgning, utan även ett högt anseende för ovanlig klokhet och duglighet samt sina medborgares fulla aktning och förtroende. Fällberedare Kockoms namn förefinnes därför tidigt, och ofta i Malmö stads handlingar. Kockom behöll icke den ovan nämnda gården längre än till 1756, då han den 6 februari tillbytte sig mot denna en större väster därom liggande gård med gammalt n:o 118 & 119 jämte tillhörande lego våningar n:o 111-115, eller nuvarande n:o 21 Östergatan. För denna gård gav han 1700 daler smt. med kvittning av 1000 daler smt. för den förra. Han tillköpte 1760 ytterligare den öster intill liggande gården. I 17 år bodde han och bedrev han sin garveriaffär i dessa gårdar, tills han, hunnen 52 års ålder, år 1773 överlät garveriet till sin son Henrik, till vilken han samtidigt även sålde den stora gården n:o 118?119. Den mindre öster därom belägna gården behöll han samt bodde där, tills han 1779 sålde även den till sonen samtidigt med att han inköpte gården n:o 608, nu 7 b, vid Södergatan, dit han själv inflyttade. Sedan hans hustru här avlidit, sålde han gården 1782 och lär hava bosatt sig i förhyrd lägenhet vid Kyrkogatan. Ännu några av Kockoms fastighetsaffärer skall här anföras. År 1751 köpte han gården n:o 85 i Rundelsgatan. Gården n:o 58 & 59 i Grönegatan köpte han 1775 på auktion för 615 daler smt, men sålde den åter 1779 för 100 rdr. specie. Han var dessutom en tid ägare av en del av Möllevången. Han köpte nämligen på auktion den 9 maj 1763 efter avl. borgmästare Josias Hegardt jorden n:o 2 i Möllevången och den 4 aug. 1764 av faktor C. L. Hegardt de s. k. Demsterska jordarna på nordsidan därom samt den 21 okt. 1765 för 4900 daler smt. av hovjägmästare J. L. von Gröniger dels husen n:o 6 och 8 vid Södra Förstaden, dels 2 jordar i Möllevången. Den sålunda sammanköpta egendomen delade han senare i två lotter mellan sonen Henrik och svärsonen Thomas Nicklasson. Kockom tyckes hava haft ett något häftigt lynne. Detta framgår av följande händelse. Borgerskapets kavallerikår hade en sammankomst 1764, varvid diskussion uppstod om en person, som sökt inträde i kåren, skulle antagas eller icke. Lars Kockom, som vid den tiden var korporal vid kåren, uppstod då och förfäktade livligt sin rätt att ensam besluta om antagandet. Motsagd, blev han grov i munnen och begagnade så hårda, anstötliga ord mot såväl officerarne, som manskap, att hela kåren råkade i uppror och förklarade sig ej vilja tjänstgöra, förrän upprättelse vunnits. Kockom, som snart ångrade sin överilning, fick framföra sin ursäkt till den inför magistraten årådhuset i och för detta ändamål uppkallade kåren. Från och med den 15 februari 1762, då Kockom invaldes till ledamot av stadens äldste, blev han allt mera anlitad i kommunala och allmänna värv. Till 1769 års riksdag blev han vald som en av stadens ombud i borgareståndet. Hans riksdagsmandat förnyades till den viktiga riksdagen 1771?72. Under sitt vistande vid sistnämnda riksdag blev han den 1 aug. 1772 så gott som enhälligt vald till rådman. Han tillträdde detta ämbete i september samma år och bibehöll det till sin död. Vid sidan av denna nya befattning hade "rådman Kockom", såsom han hädanefter benämndes, förordnande att hava tillsyn över hamnbyggnaden samt från den 20 febr. 1773 att vara syssloman för den s. k. von Conowska ladugården. Lars Kockom avled, nära 71 år gammal, den 23 maj 1790. Vid bouppteckningen efter honom utgjorde behållningen c:a 4626 riksdaler specie. Härav tillföll sonsonen Johannes enligt testamente en sjättedel eller c:a 771 rdr. specie och varje barn 1927 rdr. specie. Kockom var sedan 1744 gift med ?4~ Christina Ruhe (dotter av färgaren i Malmö Henrik Ruhe och Gertrud Persdotter), född den 19 augusti 1725, död den 4 september 1782."

Lars gift Anna Christina Ruhe 1744. Anna (dotter till Henrik Ruhe och Gertrud Persdotter) föddes den 19 Aug 1725 i Malmö Sankt Petri (M); dog den 4 Sep 1782 i Malmö Karoli (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Rådman i Malmö

Noteringar:

"Efter skolstudier kom han i sämskmakarelära hos fadern. Sedan han blivit gesäll, sändes han utomlands för vidare utbildning. Hemkommen ingick han icke i faderns affär, som avsett var, utan övergav sitt hittillsvarande yrke för att ägna sig åt annat. Anledningen härtill var, att han förälskat sig i en ung flicka, som fadern antagligen icke gillade såsom svärdotter. Hon var visserligen icke medellös, ty hon hade 1763 fått 600 daler i fädernearv, och då hennes moder just dött, d. 18. 11. 1769, blev hennes arv efter henne c:a 1690 daler surt, vilka dock lågo i den av hennes fader i livstiden bedrivna bryggerirörelsen och i hans gård. Orsaken till den äldre Kockoms ogillande får därför sökas i andra förhållanden och kanske även i båda kontrahenternas ungdom - de voro 1769 icke mer än respektive 21 och 16 år gamla. Henrik "Kockum" (så skrev han och hans efterkommande namnet) genomdrev dock sitt beslut, sökte och fick d. 3. 3. 1770 burskap som bryggare, varpå han övertog sin avdöde svärfars bryggeri. Han hade nämligen gift sig med sin käraste strax på våren detta år. Han fortsatte emellertid ej länge med bryggerirörelsen, ty redan 1773 återgick han till sitt ursprungliga yrke och övertog samtidigt av fadern, som försonat sig med honom, dennes affär samt den stora gården på Östergatan, där affären bedrevs. Han köpte av fadern 1779 även dennes därintill liggande och iboende gård. De gamla husen åt Östergatan ombyggde han, varvid det ännu befintliga boningshuset uppfördes. Henrik Kockum skötte och utvecklade affären, så att den gav ett glänsande resultat. Detta gav honom medel till andra spekulationer och förvärv, vilka gjorde honom till en efter den tidens begrepp rik man. Det var dock ej blott som sådan, han vann anseende, utan tillfölje sina personliga inneboende egenskaper samt tillfölje ådagalagd klokhet och duglighet icke minst i allmänna värv. Han blev därför i kommunalt hänseende mycket anlitad och betrodd. Sålunda blev han d. 31. 1. 1774 ledamot av stadens äldste och för en tid, fr. o. m. d. 11 febr. 1792 till d. 14 febr. 1795, dessas förman. Vidare blev han, särskilt från och med 1791, upprepade gånger adjungerad ledamot av rådsturätten och erhöll såsom sådan rådmans titel. I alla handlingar upphör han därför från och med denna tid att såsom hittills kallas faktor. Utom den stora gården å Östergatan ägde rådman Henrik Kockum en gård i Kalendegatan, n:r 297, samt det av honom år 1816 uppförda lantstället Henrikslust, vilket, beläget vid nuvarande Amiralsgatans förlängning och Henrik Smithsgatan, ännu finnes kvar. Han hade dessutom efter hand förvärvat den stora Bulltoftagården nära Malmö. Rådman Henrik Kockum avled den 12 augusti 1825, nära 77 år gammal. Han jordfästes i Caroli kyrka och begrovs å nya begravningsplatsen vid Gustav Adolvs Torg. Behållningen i Henrik Kockums bo utgjorde c:a 25,000 rdr bco. Barnens mödernearv hade dessförinnan utbetalts. Det lyste till hans första äktenskap den 11 mars 1770, och antagligen blev han gift den därpå följande april månad med Bengta Sofia Holm (dotter av bryggaren Christian Holm och Christina Joensdotter), född den 8 februari 1753. Hon avled redan vid 33 års ålder den 14 maj 1786 tillfölje en tärande feber. Kockum gifte sig för andra gången den 29 oktober 1786 med Gunilla Ruhe (dotter av färgaren Johan Daniel Ruhe och Magdalena Berckhan), född den 25 juni 1764, död den 4 april 1809."

Henrik gift Bengta Sofia Holm den 11 Mar 1770. Bengta (dotter till Christian Holm och Christina Joensdotter) föddes den 8 Feb 1753 i Malmö; dog den 14 Maj 1786 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Henrik gift Gunilla Ruhe den 29 Okt 1786. Gunilla (dotter till Johan Daniel Ruhe och Magdalena Berckhan) föddes den 25 Jun 1764 i Malmö Karoli (M); dog den 4 Apr 1809 i Malmö Karoli (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Sämskmakaregesäll

Familj/Make/Maka: Thomas Nicklasson. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Garverifabrikör i Malmö

Christian gift Johanna Cecilia Bergh den 7 Dec 1794. Johanna föddes den 23 Sep 1768; dog den 19 Dec 1846. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Lorens (son av Henrik Kockum och Bengta Sofia Holm, tab. 9), född den 6 maj 1773, gick efter slutade skolstudier i garverilära hos fadern och blev gesäll. Otillfredsställd med denna verksamhet, slog han om och blev köpman samt erhöll 1800 burskap som handlande, varefter han idkade huvudsakligen spannmålshandel. Han köpte 1800 gården n:o 31 b vid Östergatan av fadern för 4000 rdr bco. Här hade han sin bostad till 1810, då han flyttade till Östergatan n:o 3. Han bytte nämligen då bort sin hittills iboende gård till borgmästare C. M. Nordlindh mot dennes gård Adelgatan n:o 4 (Tunnelns hus) med en mellanavgift för sin del av 15666 rdr. 32 sk. bco., för att samma dag bortbyta denna gård till major P. D. Silfverskjöld mot dennes gård n:o 3 Östergatan, varvid han fick 6,666 rdr. bco. i mellanavgift. I sitt nya hus på Östergatan bodde Kockum sedan till 1824, då han sålde det till kammarrättsrådet E. Quensel för 12,000 rdr. bco, för att inflytta i tobaksfabrikens, det forna Jörgen Kocks, hus. Han hade nämligen 1821 av svärmodern övertagit hennes affär eller den stora firman Frans Suell samt alla hennes fastigheter för en nominel köpesumma av 54,500 rdr. bco. Det gällde att rädda ett sjunkande skepp och Kockum tog modigt befälet på skutan, och kanske han lyckats i sin svåra uppgift, om han fått leva lälnge nog. Av de Suellska fastigheterna bortbytte han 1825 Möllevången till landshövdingen friherre M.Stackelberg mot två hus i Hälsingborg och kontant 20,000 rdr. bco. Det var dock ej hela Möllevången, ty en del därav om c:a 10 tunnland sålde han samma år till fabrikör Georg Heintze för 3,000 rdr. bco. Lorens Kockum lär hava varit en ovanligt intagande och vänsäll man. I affärer var han driftig och djärv oaktat många motgångar. Han dog i Köpenhamn den 31 maj 1825, jordfästes i Caroli kyrka och nedsattes i nya begravningsplatsen vid Gustav Adolfs Torg. Sedan den 19 oktober 1801 var han gift med Anna Sofia Suell, dotter av kommerserådet Frans Suell och Anna Catharina av Trolle, född den 28 mars 1777 och död den 17 mars 1831.

Lorens gift Anna Sophia Suell den 19 Okt 1801 i Malmö. Anna (dotter till Frans Suell och Anna Catharina af Trolle) föddes den 28 Mar 1777 i Malmö; dog den 17 Mar 1831 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Helena Fowelin. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Garvaregesäll

Andra Händelser:

• Yrke: Godsägare

Johan gift Anna Brita Bergh Okt 1813. Anna (dotter till Petter Bergh och Christina Ifversson) föddes den 15 Sep 1794; dog den 2 Dec 1867 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Ekonomidirektör, Godsägare till Fredriksberg och Agnesfrid

Familj/Make/Maka: Maria Elisabeth Malmros. Maria (dotter till Per Malmros och Helena Bergman) föddes den 6 Jul 1795 i Malmö Sankt Petri (M); dog den 26 Nov 1847. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Lantbrukare i Östra Kattarp

Lars gift Johanna Gustava Silfverdahl den 27 Dec 1805 i Södra Sallerup (M). Johanna föddes 1774 i Malmö; dog 1836. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kommisarie, Förrådsskrivare

Gesa gift Nils Magnus Hammar den 20 Sep 1800 i Malmö Karoli (M). Nils föddes den 1 Sep 1776 i Helsingborg. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Garverifabrikör i Malmö

Lorens gift Anna Maria Bergh den 9 Jun 1823. Anna föddes den 23 Sep 1799; dog den 18 Mar 1881. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Bengta gift Johan Daniel Ruhe den 29 Dec 1816 i Malmö. Johan föddes den 7 Jul 1791 i Malmö; dog den 16 Apr 1836 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Henriette gift Christian Bergh den 10 Dec 1820. Christian föddes den 10 Sep 1793; dog den 25 Dec 1866. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Henrik Kockum blev student vid Lunds Universitet 1818 och ägnade sig efter avslutade studier först åt handels- och senare åt lantbruksverksamhet. Av Jan Kockum på Bulltofta inköpte han hälften av Limhamnsgården och blev sålunda possessionat. Han ägde och bebodde först gården gammalt n:o 357-358 på hörnet av Kyrko- och Kalendegatorna samt därefter gården gammalt n:o 137-140, nu n:o 24, vid Öster, Mäster Nils- och Mårtensgatorna. Henrik Kockum avled den 23 april 1858. Han var sedan 28 december 1834 gift med Julia Lundberg, dotter av kronofogden Christian Lundberg och Gustava Carolina Centervall, född den 6 februari 1810 och död den 9 april 1845.

Henrik gift Julia Lundberg den 28 Dec 1834. Julia (dotter till Christian Lundberg och Gustava Carolina Centervall) föddes den 6 Feb 1810; dog den 9 Apr 1845 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Grundare av Kockums Mekaniska Verkstad

Noteringar:

Frans Henrik föddes i Malmö i det hus, som fordom låg där Sydsvenska Dagbladets fastighet nu är uppförd (detta skrevs 1919), och som på den tiden ägdes och beboddes av hans föräldrar. Det var den 27 september 1802. Han döptes i hemmet den sept. Efter slutade studier blev han bokhållare på sin faders kontor. Redan vid denna tid hade han, så ung han var, gjort sig så välkänd att han av alla sina vänner och bekanta var mycket högt skattad och åtnjöt stort förtroende. Glad, älskvärd och öppen var han gärna med i goda sällskap, men var samtidigt stadgad och ordentlig samt ytterst flitig och arbetsam, varjämte han ådagalade ett för sin ålder ovanligt utvecklat förstånd. Vid den krasch, som uppstod efter hans faders plötsliga död den 30 maj 1825, bibehöll den 23-årige Frans, oaktat sin djupa sorg, sitt lugn i känslan av sitt ansvar gent emot moder och syskon, vilka nu stodo utan tillgångar. Tack vare hans förut skildrade egenskaper gingo faderns borgenärer in på det förslag, han framlade för dem, att få arrendera fastigheterna n:o 517-528 och den däri inhysta handelsaffären och tobaksfabriken. Kontrakt härom undertecknades d. 1 aug. 1825. Följande år lyckades han erhålla sådan kredit och finansielt understöd, att han kunde på konkursauktionen efter fadern den 29 mars inropa nämda fastigheter jämte fabriken för 20,000 rdr. banko, samma belopp som fadern 5 år tidigare förbundit sig betala. Den 16 okt. detta år, 1826, erhöll han kommerskollegiums stadfästelse på att få fortsätta tobaks- och snusfabrikation, och då han dessutom samma år erhållit burskap såsom borgare i staden, var han nu vid 24 års ålder sin egen herre och ägare av en stor fabrik. Det var djärvt men duktigt gjort av den unge Kockum, ty han stod då med som man säger två tomma händer. Det enda egna kapital han hade att insätta, var duglighet, arbetsamhet och en okuvlig energi. Med dessa egenskaper som hjälptrupper, tydligtvis hans arv från morfadern, på vilken han i sitt väsen i mycket bråddes, tog han modigt upp kampen och gick segrande ut från, den. Hans förtroendemän blevo visst icke jävade i sin goda uppfattning om honom. Tobaksfabriken uppdrev han inom några år genom modernisering beträffande såväl den maskinella utrustningen som fabrikatens beredningssätt och sammansättning, ävensom genom fördelaktiga inköp av råmaterial, till att bliva en särdeles vinstgivande affär och en av de främsta i landet, i likhet med vad den var på Frans Suell d. y:s tid. Denna fabrik blev också alltsedan hans så att säga mjölkko, som försåg honom med medel till alla de många andra affärer och företag, den outtröttligt verksamme och iniatiativrike mannen antingen själv grundade, inspirerade, var intresserad uti eller förlagsman för. Ar 1866 överläts tobaksfabriken till F. H. Kockums tobaksfabriksaktiebolag, i spetsen för vilket fortfarande Kockum kvarstod. Aren 1840-41 anlade han på södervärn i Malmö ett tidsenligt gjuteri med mekanisk verkstad, en anläggning som med tiden växte ut till en storartad betydelse och senare utvidgades med varvsanläggning vid hamnen. Det var storindustrien, som gjorde sin entre i Malmö. Det var första steget till storstaden Malmö, ty detta för sin tid betydande företag som, 1866 ombildat till aktiebolag, ännu fortlever i Kockums Mekaniska Verkstads aktiebolag, har spelat en viktig roll i stadens fenomenala utveckling. Efter att flera år hava studerat vitbetssockerindustrien i Tyskland samt undersökt och utexperimenterat möjligheterna för den samma i vårt land, införde Kockum vitbetssockertillverkning vid den gamla sockerfabriken i Landskrona, i vilken han var medintressent och till vilkens ledare antogs en tysk fackman. Landskrona sockerfabrik övertogs 1853 av ett på Kockums initiativ bildat aktiebolag, Skånska Sockerfabriksaktiebolaget, för vilket han sedan i dess styrelse och som dess ordförande nedlade ett förtjänstfullt arbete i nära 22 år. Sedan detta bolag lyckats genomkämpa en del kritiska år, utvecklades denna industri till en oanad höjd och mäktig betydelse för hela landet. Långt därförut eller 1846, inköpte han Örmo järnverk, masugn och gjuteri med tillhörande gårdar och skogar. Hans bruksrörelse, som därmed börjades, ökades senare genom ytterligare förvärv, såsom Kallinge bruk med valsverk och spikfabrik samt Ronneby fabrik för förtenta kärl. Dessa undergingo, försåvitt där icke förekommo rena nyanläggningar, storartad utveckling. Av Örmo bruk har senare fram= gått Konga aktiebolag, samt av Kallinge- och Ronnebyverken, Kockums Järnverksaktiebolag. Han inköpte Wirums kopparverk, Rumma, Ramsta, Skatö, Sohlstad och Lebo koppargruvor i Småland. Wirum med underlydande kostade 290,000 rdr. rmt. Dessa bruk avyttrade han efter en del år till ett engelskt bolag. Tegelbruket i Lomma, senare utvecklat till även cementfabrik, blev under hans ledning en betydande industri, som han dock sålde 1871. Av andra hans företag skall nämnas Gellivare malmfält. För exploaterande av detta bildades ett bolag, vari ingingo, utom Kockum ett antal skånska godsägare, R. Tornerhielm, J. Stjernblad, H. Ramel, H. Stjernsvärd och J. von Schwerin. Affären visade sig snart så dålig, att den kanske blivit ruinerande, om man icke efter ett spännande förspel, lyckats bliva av med malmfälten. Kockum förlorade c:a 30,000 rdr. härpå, så nog fick han erfara att det är ej guld allt som glimmar, men det fick han allt känning av mer än den gången. Han var en tid ägare av Stadt Hamburgs värdshus i Malmö. I Höganäs stenkolsverk var han stor intressent. I Malmö var han intressent och grundare av flera industriella anläggningar, såsom Malmö gaslysningsaktiebolag, anlagt 1852, vars ordförande han vari många år, Malmö Manufakturaktiebolag med dess stora bomullsspinneri, Malmö Ångbåtsaktiebolag, Malmö Franska Angkvarnsaktiebolag, Benmjölsaktiebolaget, Tändsticksfabriken Phoenix, Malmö Porslinsfabrik. Varje stort och gagnande företag kunde påräkna hans intresse och kraftiga medverkan. Även utomlands dels ägde han, dels var han intressent i flera affärsföretag, såsom tobaks-, såp- och porterfabriker i Åbo i Finland, mekanisk verkstad i Fuzes Abony i Ungarn och utvärdshuset Klingenberg i Kristiania. Till styrande och ledande av alla dessa verk räckte hans arbetsförmåga till. Motgångar och svikna förtroenden, som mer än en gång kommo i hans väg, kunde icke nedslå hans elastiska sinnelag och omutliga handlingskraft. Kanske han i somligas tanke var väl optimistisk och ville omfatta för mycket och ibland åsidosatte nödig försiktighet, men dessa, som så dömde, togo ej med i betraktande det storslagna i hans sinne och hans vettskådande blick, som ej kunde nöja sig med vardagslivets vanliga skrapkor. När stormen kom i hans liv - och den kom mer än en gång i form av dåliga konjunkturer, andra affärshus fall och obevekligt stränga kreditorer - kunde den ej fälla honom till marken, såsom det torde gått en var annan, utan han höll sig upprätt, stödd av sina vänners och medborgares eniga och fasta förtroende och bistånd. Trots motigheter och bekymmer lyckades han leda sina företag framåt till allt storslagnare och mäktigare former, icke blott till sin egen tillfredsställelse, utan till det allmännas gagn. Till Malmö stads uppsving har han genom sin verksamhet inom staden i icke ringa mån bidragit, ja, kanske varit en av de huvudsakliga tillskyndarna. Men det var icke endast Malmö, som fick gott av hans företag. Många andra orter, provinsen Skåne och hela landet rönte spår härav och fingo del av den rika skörd; som uppstått av det utsäde, han så flitigt och villigt gav bort. Vi behöva endast tänka på hans initiativ till den nutida vitbetsockerindustrien inom landet, för att lättast kunna fatta detta. Det var således icke endast av sina egna affärer, fast så nära sammanknutna med andras, som Kockum var intresserad. Han hade en vaken blick och livlig medkänsla för det allmännas bästa och tog därför hänsyn härtill vid startandet av sina egna företag. Sin födelsestad älskade han högt och deltog med glädje i arbetet för den sammas framåtskridande, så mycket hans strängt upptagna tid medgav. Bland kommunala befattningar, han innehade, skall här nämnas, att han var ledamot av hamndirektionen och av fabriks- föreningens fullmäktige samt av direktionen för tekniska skolan. Han blev ledamot av "stadens äldste" 1831 samt var stadsfullmäktig åren 1863-75. Som. offentligt erkännande av hans gagnerika verksamhet blev han tilldelad Nordstjärneordens riddarekors, vilket på den tiden var en för en affärsman hög utmärkelse. I det enskilda livet var Kockum en god make och fader. I hans och hans blida makas vackra och patriarkaliska hem fördes ett gästfritt hus, där tack vare värdens och värdinnans älskvärdhet gästerna trivdes förträffligt. Sitt vinterhem hade han inrett i morfaderns forna våning i det gamla Jörgen Kockska huset vid Västergatan, där även tobaksfabriken var inrymd inåt gården, ända tills det nuvarande fabrikskomplexet 1874, blev uppfört. Sitt sommarhem, kallat Holmen, hade han, sedan tomten därtill 1839 blivit inköpt, så småningom anlagt, fulländat och förskönat, så att det blev en av stadens vackraste sevärdheter, där det, uppfört i ädel stil, låg inbäddat i yppig, lummig grönska mellan Rönneholmsvägen och tomter, å vilka senare mekaniska verkstaden anlades. Kockums trofasta karaktär, hjärtegodhet, glada lynne och livliga väsen förskaffade honom många personliga vänner och beundrare bland såväl högre, som lägre stående, men inga ovän ner, ty även hans motståndare måste hysa odelad aktning, för den ädle och geniale mannen. Han trivdes gärna i goda vänners sällskap, där han hade tillfälle att utbyta tankar och få nya intryck. Han var därför medlem av sådana sällskap som Amaranthen och Knutsgillet, i detta senare mångårig stolsbroder. Kockum var sedan den 7 juni 1829 gift med ,Christiana (Jeanna) Dorothea Beijer (dotter av stadsläkaren, doktor Gottfried Beijer och Agneta Maria Halling), som var född natten mellan den 2 och 3 december 1805. (Kyrkoboken angiver henne vara född den 2:dre, men i familjen firades hennes födelsedag den 3:dje, och den daton finnes även å kravmonumentet). Mellan Frans och Jeanna Kockum existerade en sällsynt lycklig och innerlig äktenskaplig förening, som varade här på jorden i 48 år, och som ej ens brast i döden, ty de följdes åt. Jeanna Kockum, som vårdat sin svårt insjuknade man, fick själv intaga sjukbädden, för att först gå bort. Hon avled den 8 februari 1875. Då man varsamt underrättat den sjuke mannen härom, hade han sagt sig skola följa henne. Så skedde, ty den 12 Februari avsomnade han i sitt 73:dje år. Hur högt han var skattad och hur allmänt avhållen han var, gav sig tillkänna då hans och hans makas stoft samtidigt fördes till viloplatsen å kyrkogården vid Gustav Adolvs Torg. Den som var med vid den färden, kan icke förgäta den storslagna, gripande anblicken av detta kolossala sorgetåg med de två blomsterhöljda kistorna i spetsen. Det utgjordes icke blott av familjemedlemmar, släktingar och vänner, medarbetare och underordnade såsom vid vanliga större begravningar. Nej, det var så gott som hela stadens innevånare, som dels voro med i processionen och dels mött i en väldig massa, tätt packad, kantande vägen längs de gator och torg, där processionen skred fram och önskande att därmed giva uttryck av sitt deltagande i den allmänna sorgen. Hela staden stod sörjande vid båren.

Frans gift Christiana (Jeanna) Dorothea Beijer den 7 Jun 1829 i Malmö. Christiana (dotter till Gottfried Beijer och Agneta Maria Halling) föddes den 12 Feb 1805 i Malmö; dog den 8 Feb 1875 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Sofia gift Weddig Borg den 24 Jun 1827 i Malmö. Weddig föddes den 3 Jan 1801; dog den 18 Apr 1838 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Catharina gift Gottfried Beijer den 3 Nov 1837 i Malmö. Gottfried föddes den 23 Feb 1801; dog den 18 Jan 1878 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Cecilia gift Adolf Faxe den 31 Jul 1846 i Malmö. Adolf föddes den 16 Jul 1811; dog den 3 Jul 1878 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Handelsman i Stockholm

Andra Händelser:

• Yrke: Generaladjutant, Generalguvernör i Astrakan, General, Adelsman

Noteringar:

Utdrag utredningen "Släkten Kockum" av Alvar Platen i Malmö Fornminnesförenings Minnesskrift 1909-1919): På Konung Gustaf IV Adolfs rekommendation intogs han i Kejsar Nicolai I pagekår, blev senare officer vid ett ryskt dragonregemente, utmärkte sig i striderna på Kaukasus, avancerade till general, blev adlad jämte brodern, utnämndes till generaladjutant hos Kejsar Alexander II och generalguvernör i Astrakan och erhöll storkorset av flera ryska ordnar. Han donerade 1849, då generalmajor och bosatt i Daghestan, en summa om 533 riksdaler 16 skilling banko, som tillfallet honom i arv i Malmö, att under Malmö magistrats vård utgöra en fond för bevarande av hans farfars och fars minne. Räntan skulle användas till understöd av antingen någon fattig borgaränka i Malmö eller ock någon därvarande fattig, förhoppningsfull borgarson, som får undervisning i stadens skola. Fonden existerar ännu, men sammanslagen med den s. k. fattigmedelskassan, vilket icke torde motsvara donatorns avsikt. En intressant episod ur general Kockums liv tilldrog sig under en av de bataljer, vari han under krigen i Kaukasus deltog. Han råkade under denna i strid med en tcherkesshövding, med vilken han utkämpade en fullkomlig envig. Han besegrade hövdingen och fällde honom till marken. För att skaffa sig troféer från denna kamp, beslöt han att taga den fallnes vapen. Då han för detta ändamål böjde sig över den sårade hövdingen, sade denne till honom: "Tag icke mina vapen, döda mig", vartill Kockum svarade: "Nej, jag skall icke döda dig, men taga dina vapen". Hövdingen sade då: "Klokt handlade du, ty hade du tagit mitt liv och kvarlämnat mina vapen, hade medlemmarna av min stam icke vilat, förrän du blivit dödad med dessa mina vapen". Kockum skänkte senare till två av sina svenska släktingar åt vardera en vacker dolk av tscherkesshövdingens utrustning. Den ene av dessa förvaras nu å Malmö museum, dit skänkt av överstinnan Ida Zander, född Kockum. General Kockum, som tappert fäktat i många blodiga bataljer, råkade 1867 under vistelse i Petersurg skära sig i ett finger. Härav fick han stelkramp och dog. Han var gift med hovdamen Varvara Melnikow, som avled före mannen

Familj/Make/Maka: Varvara Melnikow. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Överste i Ryska genitrupperna, Adelsman

Gunilla gift Axel Norén den 18 Okt 1842. Axel föddes den 19 Maj 1807; dog den 21 Apr 1875. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Lantbrukare

Noteringar:

Han ägnade sig efter avslutade studier tidigt åt lantbruk och blev en av Skånes främste och rationellaste lantbrukare. Av fadern inköpte han den gamla herregården Lindholmen, men efter det han senare köpt även Rosengård nära Malmö, blev denna gård hans stamsäte. Som lantbrukare lyckades han som få, tack vare goda insikter i lantbruksväsendet, en ovanligt praktisk blick och stor energi. Han förstod att med, största möjliga vinst bruka jorden, samtidigt med att han höjde dennas bördighet, varigenom han ernådde sitt åkerbruks försättande i mönstergillt skick. Han var mycket anlitad i allmänna värv. Sålunda var han ledamot i styrelsen för Alnarps lantbruksinstitut, Alnarps mejeriinstitut, vari han var ordförande, Skånska hypoteksföreningen, Malmöhus läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott åren 1852-1882, Skånska länens hushållnings förening och Malmö?Ystads järnvägsaktiebolag, kontraktsordförande inom Oxie kontrakt, en av stiftarne av Malmö lantbruksklubb. Han innehade Vasa ordens kommendörskors av 1:a klassen. Peter Kockum var en godmodig och vänsäll man. Hans väsen låg ej för politiken, öppen och rättfram, som han var. Utrustad med ett varmt och gott hjärta och därtill trofast och hjälpsam hade han vunnit en stor vänskara. Kockum avled den 6 februari 1891. Han var sedan den 1 oktober 1851 gift med Hilda Cecilia Bergh (dotter av handlanden Christian Bergh och Henriette Kockum, se under tab. 10), född den 23 maj 1825, död den 20 mars 1906. Då Hilda Kockum, avhållen och vördad av alla, som kommit i beröring med henne, avled, hade hon i det närmaste uppnått den höga åldern av 81 år. Det var ett ovanligt både långt och verksamt liv, som därmed slöts. Hennes huvudsakliga uppgift var helt naturligt förlagd inom hemmets gränser och hänvisad till omvårdnaden av en stor familj och ett betydande lanthushåll. Som skapad för den man, med vilken hon var förenad i ett lyckligt äktenskap, var hon en god maka i detta ords sanna betydelse, en öm moder och en förträfflig matmor för sina underlydande. Hon var dessutom en utmärkt och angenäm värdinna i sitt gästfria, gammaldags goda hem. Bland hennes mera framträdande egenskaper voro hjärtegodhet och godmodighet. Dessa förskaffade henne en stor vänskapskrets, inom vilken hennes bortgång under allmänt deltagande kändes som ett tomrum, svårt att fylla.

Peter gift Hilda Cecilia Bergh den 1 Okt 1851. Hilda (dotter till Christian Bergh och Henriette Kockum) föddes den 23 Maj 1825; dog den 20 Mar 1906. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Eufemia gift Adolf Hans Casper Friedrich Wilhelm von Bornstedt den 16 Sep 1846. Adolf föddes den 18 Jun 1804; dog den 6 Feb 1869. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Catharina gift Carl Ludvig Forsberg den 19 Okt 1857. Carl föddes den 24 Okt 1820; dog den 13 Sep 1901. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Godsägare på Örenäs och Råbytorp

Johan gift Marie Therese Rosalie Wallgren den 23 Sep 1857. Marie (dotter till Per Wallgren och Rosalie Eberstein) föddes den 6 Apr 1835; dog den 6 Mar 1907. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Augusta gift Johan Aron Henrik Kock den 21 Okt 1857 i Västra Skrävlinge (M). Johan föddes den 3 Jan 1832 i Malmö Karoli (M); dog den 7 Sep 1882 i Nr 1, Trelleborg (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Godsägare på Bulltofta gård

Noteringar:

Sedan han 1852 avlagt studentexamen, reste han utomlands för att studera lantbruksskötsel. Efter att hava genomgått lantbruksakademien i Eldena, hemkallades han tillfölje faderns död 1854 och fick strax efter uppnådd myndighetsålder övertaga Bulltofta gård, där han sedermera bodde och verkade hela sitt liv. Under hans flitiga och insiktsfulla ledning blev denna gård efter hand en värklig mönstergård och en exponent på huru högt lantbruket i Skåne utvecklat sig vid tidpunkten för hans levnad. Corps-de-logiet blev av honom ombyggt på ett storslaget sätt, så att även det värdigt representerar en skånsk lantgård. Ludvig Kockums rika erfarenhet och beprövade duglighet blev helt naturligt tagen i anspråk för många allmänna värv. Han kallades under åtskilliga år till ledamot av hästpremieringsnämden och till ledamot av bestyrelsen för Allmänna Svenska lantbruksmötena i Malmö åren 1881 och 1896, för vilket senare han utsågs till vice ordförande. Han blev ledamot i styrelsen för Alnarps lantbruksinstitut, invaldes till ledamot av Malmöhus läns Hushållningssällskap och i dettas förvaltningsutskott samt blev detta sällskaps vice ordförande 1893 och några år därefter det sammas ordförande. Han blev utsedd till hedersledamot i Lantbruksakademien. Under åren 1876-96 var han riksdagsman i första kammaren och innehade därvid en viktig och inflytelserik roll i det politiska livet. Hans åsikter och omdöme inhämtades gärna av regeringschefen, statsminister Boström, som högt värderade honom. Då den store, kraftige mannen efter slutat livsverk den 2 april 1905 oväntat ändade sina dagar, utgjorde detta en oersättlig förlust i vida kretsar. Ludvig Kockum blev gift den 16 maj 1866 med Anna Charlotta /Lotten/ Halling (dotter av borgmästaren Carl Christian Halling och Helena Margaretha Lundberg), född den 20 augusti 1835, död den 11 februari 1912. Lotten Kockum blev genom sitt giftermål ledarinna av ett stort och gästfritt, skånskt lanthus. Hon visade sig fullt vuxen denna ställning, som hon utfyllde på ett mönstervärt sätt såväl i egenskap av husmoder, som värdinna. Särskilt som värdinna ställdes allt högre krav på henne, ju mera mannen gick upp i det politiska livet. Med klokhet och takt uppfyllde hon dessa anspråk. Hennes hem och äktenskap blev synnerligt lyckligt. Hon förstod att följa och fullt gå upp i mannens intressen och var honom ett gott stöd. Man har om dessa makar med rätta uttalat att de kompletterade varandra på ett harmoniskt sätt. Hon var kanske den kvinna i Skåneland, som satt inne med de största kunskaperna och kännedomen om sin tids politiska förhållanden och personligheter. Hon var härför högt värderad av ledande män icke blott inom provinsen utan även i landets politiska händelsers medelpunkt, i huvudstaden. - Men även åt kärleksverk egnade hon sig genom att helst i tysthet och obemärkthet sprida glädje och tröst åt behövande. Efter sin mans död ägde hon och bebodde Bulltofta, som efter henne tillföll makarnes fosterson, godsägaren Paul Werner.

Carl gift Anna Charlotta (Lotten) Halling den 16 Maj 1866. Anna (dotter till Carl Christian Halling och Helena Margareta Lundberg) föddes den 20 Aug 1835. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Bokhållare

Andra Händelser:

• Yrke: Stationsinspektör vid Lunds station

Familj/Make/Maka: Pernilla Hansdotter. Pernilla föddes 1811 i Fosie (M); dog 1892. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Gertrud Johanna Olsson. Gertrud föddes 1824; dog 1893. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Inspektor

Andra Händelser:

• Yrke: Fabrikör och Sadelmakare

Johan gift Emma Barck den 6 Apr 1863. Emma (dotter till Gustav Bengtsson Barck och Margareta Helena Malmros) föddes den 10 Feb 1828 i Malmö Karoli (M); dog den 14 Jun 1870 i Västra Sallerups kbfd (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Johan gift Anna Helena Lindberg 1872. Anna föddes den 31 Maj 1842 i Skellefteå landsförsamling (AC). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Handskfabrikör i Helsingborg

Christian gift Fredrika Lovisa Lundblad 1855. Fredrika föddes den 20 Sep 1829; dog 1909. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Borgare och Handelsman i Malmö

Lovisa gift Anders Andersson den 30 Apr 1827. Anders föddes den 22 Mar 1800 i Malmö; dog den 4 Maj 1867 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Anna gift Petter Hasselqvist den 5 Jun 1829 i Malmö. Petter föddes 1802 i Döderhult (H); dog 1859 i Kalmar (H). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Bagare och Mjölnare i Oskarshamn

Thomas gift Louise Charlotta Catharina Wendt den 1 Maj 1839. Louise föddes den 2 Nov 1816 i Karlshamn (K); dog den 1 Maj 1883 i Oskarshamn (H). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Skeppsredare och Virkeshandlare

Noteringar:

Jean Petter Hammar började redan vid 11 års ålder som lärling i en affär i Malmö. 1830 erhöll han anställning hos sin svåger Petter Hasselvist i Döderhultsvik. Öppnade 1836 egen diverse- och virkesaffär i Pataholm. Denna överlät han till sin måg Axel Johansson 1861 samt flyttade till sin gård Boda i Älem. Denna gård hade han köpt redan 1852 och tillträdde den 1854. Han lät där uppföra nya byggnader och anlade en stor trädgård. En av honom anlagd väg från stora landsvägen till gården kallas än i dag "Hammarvägen". Han ägde två fartyg Charlotta och Hoppet och ett av dessa, som var oassurerat, gick under med man och allt. Hans förhoppningar att för alltid få kvarstanna på Boda och ägna sig åt sina käraste sysselsättningar - trädgårdsskötsel och blomsterodling - blevo ej förverkligade. Förutom förlusten av fartyget hade han gått i borgen för en god vän och för att kunna betala denna borgen måste han 1866 sälja Boda, för vilken han erhöll 12.000 riksdaler riksmynt. Han fick dock bo kvar ett år utan att betala hyra. Sedan flyttade han till Långem

Jean gift Maria Christina Ekman den 27 Feb 1839 i Kalmar (H). Maria (dotter till Otto Christian Ekman och Petronella Malmgren) föddes den 27 Feb 1817 i Malmö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Carl gift Beata Charlotta Eugenia Bjoerklund den 30 Maj 1854. Beata föddes den 24 Mar 1831; dog den 5 Maj 1922. [Familjeöversikt] [Familjediagram]