Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Sjörup

Noteringar:

Jöns Månsson förekommer tämligen flitigt i Lunds Domkapitels arkiv: FIIe:1 nr. 82 - odat 4 sid, FIIe:8 nr. 03 - 1698 7 sid, FIIe:8 nr. 63 - 1700 4 sid, FIIe:14 nr 94 - 1719 3 sid, FIIe:15 nr 09 - 1720 4 sid.Dessa brev och skrivelser har mycket information att ge om Jöns Månsson. Flera av dem utgör klagoskrifter ang. dåliga löneförhållanden. Något av breven har skrivits tillsammans med flera andra klockare i trakten. Innan J.M. erhöll sin klockaretjänst i Sjörup undervisade han ungdomen i Skivarps socken i religion. Detta hade han skött mycket bra och "alltid varit ärlig och nykter". I Lunds Domkapitels arkiv finns bland annat en del av hans ansökningshandlingar till klockareplatsen i Sjörup. Hans betyg från förre arbetsgivaren, kyrkoherden Jonas Wahr i V.Nöbbelöv och Skivarp, lyder sålunda: "Såsom närvarande ungekarl Jöns Månsson hafver sedan förleden Påsketid åhr 1697 till dato, sig till informator för ungdomen i Skifvarps sochn låtit, och om sitt förhållande uthi samma sin tienst, af undertecknade ett attestum begärer, ty kan jag ej annat om honom Jöns Månsson betyga än att han uthi samma sin tienst och uthi förbemälte tyd hafver warit flytig och ungdomen både till församlingens och mitt uthi theres Christendoms stycken informerat, och illiest uthi sitt lefverne warit stilla, sachtmodig och nykter, at honom förden skull medh skiäl i ett gott wittnesbörd meddehlas. Nöbbelöv d. 9 February Anno 1698 //Jonas Wahr." Tjänsten i Sjörup tillträdde Jöns Månsson 1698 som efterträdare till avlidne Mauritz Sörensson. Även i Sjörup undervisade han, parallellt med klockaresysslorna, barn och ungdom i kristendomskunskap och i skrivning. En kombination av klockareyrket och skolmästartjänsten var vanlig på den tiden och även långt senare. Av hans ansökningshandlingar att döma var han en mycket duktig sångare men sämre som talare. Endast en kort tid efter det han tillträtt klockaretjänsten i Sjörup förekommer han i Ljunits härads renoverade dombok, på datumen 22/6 1699 (mål nummer 22). Han var då kallad till tinget som vittne i ett mål "angående slagzmåhl" varigenom bonden Bror Larsson i Tingarödh" blivit utsatt. Av protokollets innehåll får man en aning om hur umgänget i bygden kunde se ut i slutet av 1600-talet: Bror Larsson hade en dag förliden vår hälsat på hos Jöns Månssons i Sjörup. Vid samma tillfälle hade även svarandena i detta mål varit på besök, nämligen drängarna Christopher Larsson i Sjörup samt Per Jönsson och Jacob Andersson. Drängarna och Bror "kommo uti något ordhkast medh hvarandra", varvid Bror lämnade stugan och gick ut på gården, dit klockaren en stund tidigare gått ut för att hugga ved. Bror Larsson berättade för klockaren att de tre drängarna "dhe truga at willia hafva lyfvit af mig dher inne". I samma stund kom en av drängarna, Christopher Larsson, ut på gården och försökte övertala Bror att komma in igen. När övertalningsförsöket misslyckades tog drängen tag i Bror Larsson och slog omkull honom, därute på gårdsplanen. Ungefär samtidigt kom ytterligare en av de tilltalade drängarna, Per Jönsson, ut på gården. Med en käpp som han hade i handen slog han Bror några slag i huvudet och samtidigt kom även den tredje, tilltalade drängen ut från boningshuset. När även han gick till attack mot Bror Larsson ingrep klockaren så att Bror kunde undkomma och fara hem till Tingaröd. Bror Larsson var givetvis närvarande vid detta ting. Han berättade att han "af dessa drängier blivit så illa hanterat så at hans axel och kropp var heelbla". Detta verifierades även av länsmannen som "besichtigadt Bror Larson och befunnidt att dhet vänster skullderbladh på honom varit blått". Enligt protokollet berättade Bror även "att hans hufvud var så slagit sampt heela hans kropp att han dheraf måst 14 dagars tyd hållas vyd sängen". Ett annat vittne i målet, Pehr Jacobsson, berättade att också han varit inne hos klockarens vid tillfället ifråga. En av de tilltalade drängarna - Per Jönsson - hade då framtagit en kniv. Klockarens hustru hade då genast reagerat och tagit denna ifrån honom. När denne Jönsson nu, inför sittande tingsrätt, tillfrågades vad han skulle använda kniven till uppgav han "att han tagit fram knyfven att karfva tobak medh, och som dhe andre finge see knyfven fara dhe alle pa honom så att han intet fick karfva någon toback". (målet uppsköts)



År 1699 gifte sig Jöns Månsson med ("konserverade") sin företrädares änka, Catharina Margareta Samuelsdotter. När hon dog, 1748, överlät Jöns Månsson sitt ämbete till sonen Jacob Sjöberg och flyttade samtidigt till den andre sonen, Jöns Sjöberg, som var kronolänsman i Stora Herrestad. Där bodde Jöns Månsson ännu vid sitt frånfälle den 23:e april 1749. Under många år i början av 1700-talet var det Jöns Månsson som skötte kyrkbokföringen i Sjörup. Detta framgår klart av dottern Gunnels födelsenotis 1703, där han skriver "min lilla dotter".





Den 9 may blef klockaren Jöns Månsson begrafven, som blef död den 23 aprilis i St. Herrestad därest han sedan Michaeli tid i förledet åhr hade varit hos sin son länsmannen Jöns Siöberg AEt 79 år 2 månader.



Den 23 april dödde i Herresta cronolämdzmannens Jöns Siöbergs fader Jöns Månsson, blef begrafven i Siörup, därest han tillförne warit klåckare, 83 åhr gammal.

Jöns gift Catharina Margareta Samuelsdotter 1699 i Sjörup (M). Catharina (dotter till Samuel Söffresen Ellbom och Marna Hansdotter Wernich) föddes cirka 1664 i Ystad (M); dog den 26 Mar 1748 i Nr 17, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 1 december föddes min lilla dotter och christnades den 4 ditto och wart kallat GUNNEL.





I Sjörups födelsebok 1703 har Gunnels fader, klockaren Jöns Månsson, skrivit: "Den 1 December föddes min lilla dotter..." Denna lilla dotter växte upp och i 1716 års mantalslängd nämns en Gunnel som piga hos kyrkoherde Engelholm i Sjörups prästgård - möjligen är det samma Gunnel. I vilket fall som helst gifte hon sig 1723 med korpralen Lars Frifeldt i Varmlösa. Gunnel blev 65 år gammal.





Den 9 november dödde och den 24 begrofs änckan Gunella Jönsdotter i Varmlösa, 65 år gammal, siukdomen ålderdom och bräcklighet.

Gunnela gift Lars Åstradsson Frifelt den 5 Mar 1723 i Sjörup (M). Lars (son till Åstrad Hansson och Mätta Persdotter) föddes cirka 1693 i Varmlösa Nr 10, Katslösa (M); dog den 5 Feb 1746 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 3 january om aftonen födes min lilla sohn och christnades den 10 ditto och vart kallat MÅNS

Noteringar:

Den 12 january föddes min lilla son är döder.

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Sjörup

Noteringar:

Den 12 marty föddes klåckarens Jöns Månssons son uti Siörup och christnades den 16 ditto och wart kallat JACOB.





Den 23 december dödde och den 15 januari begrofs gamle avskedade klockaren Jacob Sjöberg i Siörup, 66 år gammal, siukdomen vattusot.

Familj/Make/Maka: Annika Nilsdotter. Annika föddes Sep 1713; dog den 11 Mar 1737 i Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Jakob gift Dina Hummer den 21 Okt 1737 i Bjäresjö (M). Dina föddes cirka 1706 i Alunbruket, Andrarum (L); dog den 30 Mar 1788 i Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kronolänsman i Stora Herrestad

Noteringar:

Den 15 januari klockan 2 eftermiddag föds klåckarens Jöns Måns lilla sohn uti Siörup och christnades den 20 ditto och wart kallat JÖNS.

Familj/Make/Maka: Elna Thomasdotter. Elna föddes cirka 1721; dog den 15 Jan 1786 i Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Enligt Hfl skulle hon vara född 1705. Men hon kan också vara född omkring 1701.





Den 27 december dog och den 6 januari begrofs Märta Andersdotter??? i Sjörup 80 år gammal, siukdom ålderdomssvaghet. Skall förmodligen vara Jönsdotter eftersom det finns en bouppteckning 1793-01-07 efter henne.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Smed på Varmlösa Nr 4, Katslösa

Noteringar:

Emellan den 27 och 28 december wid midnat föddes Lars Fryfelts och Gunnel Jönsdotters lilla son i Warmlösa och christnades den 1 januari 1724, och blef kallat PETTER.





Denne Peter Larsson Frifeldt tycks ha varit en tämligen välkänd person i Katslösabygden, vid den här tiden. Han förekommer på ett otal ställen i bland annat Ljunits härads dombok, bland annat den 1/6 samt 24/10 1764 (mål nr. 37 resp. 12). Båda målen handlar om samma sak, nämligen nämndemannen Lars Svenssons i Villie svin, vilka p.g.a. dålig gärdesgård kommit in på Varmlösaböndernas marker och ätit upp stora kvantiteter ärter. En av de utsatta bönderna var just Peter Frifeldt. Denna "rättsprocess" blev långdragen och fler mål i saken finns i domboken den 28/2 1765 (mål 1), 7/5 1765 (mål 6 - 15 sidor), 8/5 1765 (mål 9 - 5 sidor), 8/5 1765 (mål 11 - 3 sidor), 9/5 1765 (mål 12 - 28 sidor). Vid en rättegång 10/10 1769 (mål 2) om något bråk som uppstått under en högmässa i Katslösa kyrka 1767 vittnade Peter Larsson i följande ordalag: "Att han juldagen hört prästen som predikade, uti predikningen afstannade men hwad han sade säger sig intet hafwa hört emedan witnet satt långt neder i kyrkian." Vid en annan rättegång den 15:e juni 1770 (Ljunits o H:s häradsrätt/LLA) var P.L.F. inkallad som vittne. Saken gällde ett mål där kornetten Lorentz Löfberg instämt bonden Jeppa Nilsson i Varmlösa, för att denne vid ett flertal tillfällen "angripit med owett och skymfeliga utlåtelser emot käranden". Angreppen skulle tydligen ha med något arrende att göra - Jeppa Nilsson arrenderade nämligen jord av Löfberg som brukade gården Varmlösa 9. Och så blev då Frifeldt vittne i saken. Han berättade bland annat att under sommartiden 1769 hade Jeppa Nilsson "uti wittnets (Frifeldts) påhör varit ganska obeskiedlig emot herr cornetten Löfberg". Nilsson hade kommit in till Löfberg hos Frifeldt med en yxa på armen. Då läste Löfberg upp arrendekontraktet för Jeppa Nilsson, "hwaruti bland annat stod att Jeppa alltid skulle wara höflig och skickelig" o.s.v. I Ljunits dombok den 6/9 1771 (mål 2) förekommer Petter Larsson (nu ej nämnd som Frifeldt) som en av sex svarandeparter. Tillsammans med nämndemannen Jeppa Mattisson samt Varmlösabönderna östre Per Andersson, Hans Mårtensson, Sven Persson samt Nils Hansson var han stämd till tinget av Villies kyrkoherde, Jöns Leche. Denne hade fått allt sitt gräs nedtrampat i en äng där dessa Varmlösabönder tjudrat 36 hästkreatur på bete. I Ljunits härads dombok den 30/5 1781 inleds en mycket långvarig och omfattande rättegång där Elisabeth Bengtsonia, dåvarande innehavare av gården Varmlösa nummer 9, anklagade Peter Frifeldt för att "altsedan mitt anträde till hemmanet no. 9 icke på något sätt welat med mig öfwerenskomma om den plats hwarpå han bygdt större delen af sina hus och gård, ehuru samma plats från urminnes tider warit ansedd och brukad såsom gatuplats under det hemman jag nu bebor. Altså och på det icke genom min efterlåtenhet denna gatugrund må omsider blifwa aldeles afskild från den af mig bebodda rusthållsdel, finner jag mig föranlåten att ödmjukast anhålla det Petter Larsson måtte blifwa lagligen kalla och stämd till nästkommande Ljunits härads laga sommarting, för att derstädes wisa med hwad rättighet han kommit att bygga på ofwannämnda gatuplats, hälst det är bewisligt att hemmanet no. 4 har sin gårds tomt på annat ställe i byn belägen". Saken upprörde Petter Frifeldt så till den milda grad att han gick till klockaren i Solberga, Swen Elberg. Med dennes hjälp författades en lång och detaljerad skrivelse till tingsrätten. Han framhåller här bl.a: "Jag ärkänner wäll at ett annat ställe i byen är rätta gårdstomten för mitt hemman no. 4, men påtager mig derföre icke den beskyllning at utan rättighet hafwa min åbyggnad på det ställe den nu står. Rättigheten at på detta ställe bygga har min afledne fader Lars Frifeldt lagligen åtkommit, på det sätt at rätta ägaren till den tomt iag nu bebor, och som från urminnes tjder haft den såsom en sig tillhörig gatuplats, nembligen afledne åboen på no. 10 Hans Åstradsson har till denna plats afstadt sin rättighet åt min fader redan år 1724". Saken låg till så att Petter Frifeldts fader, Lars Frifeldt å Varmlösa 4, var broder till den nämnde Hans Åstradsson. Dessa två skrev mycket riktigt ett överlåtelsekontrakt år 1723/1724, då Lars Frifeldt köpte Varmlösa nummer 4. Saken tog nu en helt annan vändning än den Bengtsonia förmodligen väntat sig. Rätten ansåg sig nämligen inte kunna besluta i denna fråga, då både Varmlösa nummer 4 och 9 var kronohemman.





Den 13 oktober dog och den 28 begrofs Petter Larsson i Warmlösa 81 år gammal af åldersomsbräcklighet.

Petter gift Anna-Stina Börjesdotter den 5 Nov 1749 i Katslösa (M). Anna-Stina (dotter till Börje Nilsson och Elna Trullsdotter) föddes den 22 Jun 1730 i Södra Villie Nr 17, Villie (M); dog den 7 Maj 1814 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Skomakare och Reservekarl i Varmlösa, Katslösa

Noteringar:

Den 24 maj föddes Corporalens Frifelts son i Warmlösa och kallades wid dopet MÅNS.





Måns Frifeldt förekommer i Herrestads härads dombok den 25/11 1757(mål nr. 52). Han var instämd av skomakareämbetet i Ystad, som menadeatt han utfört olovligt arbete åt tre nämndemän i Stora Tvären vidYstad - "hwarmedelst skomakareembetet menar sig såsom skattedragarekommit mistning af hwad dem med rätta tillkommit". Frifeldt varemellertid inte närvarande vid tinget, dels för att han var sjuk menockså för att han icke fått kallelse i tid. Nämndemännen Per Jönsson,Mårten Jönsson och Måns Månsson uppgav i rätten "att de icke kundeförneka att Frifeldt arbetat hos dem" men försvarade sig med det attskomakarämbetet i Ystad var för dyra och dels tog alldeles för lång tidpå sig - allmogen fick ibland vänta halva år på att få sin skortillbaks. Till yttermera visso, förklarade de, var Frifeldt krigsman"med frihet sig med handtwärk nära, dock utan att hålla någon wärkstadmed giesäller och poikar. Såväl Frifeldt som nämndemännen i Stora Tvärenfriades helt av häradsrätten.





Den 9 marty dog och den 19 begrofs skomakaren Måns Frifelt uti Warmlösa, 71 åhr gammal, siukdomen infärtes bråk.

Måns gift Elna Hansdotter den 23 Nov 1754 i Balkåkra (M). Elna föddes cirka 1726; dog den 2 Nov 1792 i Varmlösa, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Rusthållare på Varmlösa Nr 12, Katslösa

Noteringar:

Den 27 november föddes och den 3 december christnades corporalens Lars Frifelts son från Warmlösa, nom. OLA. Testes: Hans Nilsson ibm., broderen Jacob Jönsson från Ystad, hustru Mätta Åstrads, hustru Anna Nilsdotter af Siörup socken.





Den 7 januari dödde och den 22 dito begrofs rusthållaren Ola Larsson i Warmlösa, 41 år 6 veckor gammal, blifvit om natten villfahren, och fallit uti en grop så att han kommit under hästar och vagn samt blifvit i vatnet qväfvd strax wid Snårestad.





Den tråkiga olyckan som berövade Ola Larsson livhanken finns ej upptagen i Ljunits härads ordinarie dombok. Observera det märkliga faktum att också Ola Larssons son Hans 1814 dog under liknande omständigheter som sin fader!!

Ola gift Hanna Börjesdotter den 24 Mar 1755 i Katslösa (M). Hanna (dotter till Börje Nilsson och Karna Andersdotter) föddes cirka 1715 i Södra Villie Nr 17, Villie (M); dog den 29 Jan 1788 i Varmlösa Nr 12, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 4 oktober klockan 9 föddes Lars Fryfelts lilla dotter i Warmlösa, bapt. den 10 dito, nom. MARIA. Susept. Anna Samuels hustru i Siörup. Testes: Jacob Jönsson i Siörup, Hans Åstradsson i Warmlösa, Ola Jacobsson ibm., Malena Mauridsdotter i Siörup, Else Hans Nils i Warmlösa, Boel Per Ols ibm.





Den 28 november begrofs Lars Fryfelts lilla dotter af Warmlösa vyd namn Maria.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Katslösa nr 1

Noteringar:

Den 2 november hor:3tra postM: natus Lars Frifelts son af Warmlösa, moder Gunnela Jönsdotter, bapt: 5 ejusdem, nom: SÖREN. Susept. Anna Samuel i Siörup. Testes: Ryttaren Nils Flinck i Måsby, drängen Hans Åstradsson, Hans Nilsson ibm, pigorna Boel Månsdotter, Mätta Månsdotter och Ingar Jönsdotter.





Sören Larsson har med sitt namn undertecknat flera avKatslösa/Sjörups sockenstämmor, bland annat 1796. Gården på Katslösa 1övertogs i sinom tid av sonen Ola Sörensson men ännu i 1811 årshusförhörslängd står Sören Larsson och hans hustru skrivna sominhyseshjon där. Bouppteckning efter Sören Larsson förrättades den 4/6 1816.

Sören gift Karna Heljesdotter den 8 Apr 1767 i Katslösa (M). Karna (dotter till Helje Nilsson och Elsa Trullsdotter) föddes den 13 Maj 1744 i Nr 2, Katslösa (M); dog den 16 Dec 1816 i Nr 1, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Ravlunda

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Löderup

Anna gift Peter Ahlström den 2 Mar 1768 i Sjörup (M). Peter (son till Märta Jönsdotter) föddes cirka 1738; dog den 28 Apr 1775 i Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Anna gift Jonas Falck den 29 Maj 1776 i Sjörup (M). Jonas föddes 1746; dog den 8 Jun 1802 i Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Maria gift Olaus Hagerman den 27 Nov 1772 i Sjörup (M). Olaus föddes cirka 1722; dog den 15 Mar 1797 i Södra Villie, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Klockare i Sjörup

Noteringar:

Den 28 april dödde klockaren Peter Ahlström af hetsig feber och begrofs den 7 may, 37 år gammal.

Peter gift Anna Catharina Jacobsdotter Sjöberg den 2 Mar 1768 i Sjörup (M). Anna (dotter till Jakob Jönsson Siöberg och Dina Hummer) föddes den 29 Nov 1743 i Nr 17, Sjörup (M); dog den 2 Mar 1797 i Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Ölöf Nr 17, Östra Wemmenhög och Lilla Beddinge Nr 1

Noteringar:

Den 31 december hor:5ta postM, natus. Petter Larssons son i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt. den 6 januari, nom. LARS. Susept. Sissa Hans Åstrads i Warmlösa. Testes: Åke Dinesson, drängen Ola Larsson, Måns Larsson i Warmlösa, Magnus Samuels i Sohlberga, pigan Elna Andersdotter, Kerstina Nilsdotter, Boel Hansdotter ibm.





Lars Petersson var frälsebonde på Ölöv nummer 17 åtminstone åren 1778-1798. Senare flyttade familjen till L.Beddinge nummer 1, där Lars Petersson var åbo. Gårdenövertogs sedermera av svärsonen Jöns Hansson. Allihop kom från Dybeck till L.Beddinge 1 år 1813.





Den 30 mars dog och den 8 april begrofs encklingen och undantagsmannen Lars Pettersson från Lilla Beddinge nr. 1 af ålderdomssvaghet, 81 år 3 månader gammal.

Lars gift Mallena Olofsdotter den 18 Jun 1777 i Katslösa (M). Mallena (dotter till Olof Mårtensson och Elna Olofsdotter) föddes den 14 Jul 1756 i Balkåkra (M); dog den 16 Jan 1831 i Nr 1, Lilla Beddinge (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 25 marty hor:4ta. anteM, nata Petter Frifelts dotter i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt den 29 ejusdem. nom. ELNA. Susept. Boel Per Ols i Warmlösa. Testes: Nils Börjesson i Egarp, Magnus Samuelsson i Sohlberga, Måns Frifelt, Ola Larsson, Anders Börjesson, hustru Sissa Hans Åstrads, Karna Nilsdotter i Warmlösa, hustru Mallena Nils Flincks i Katslösa.





Den 11 april blef Petter Larssons Frifelts dotter död och blef begrafven den 19 ejusdem. Nom. Elna. AEt 18 d.

Noteringar:

Den 17 november hor:9na postM, nata. Petter Fryfelts dotter i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt. den 25 ejusdem, nom. ELNA. Susept. Boel Per Ols ibm. Testes: Per Trulsson i Ö. Wemmenhög, Nils Flinck, Nils Börjesson i Egarp, Sissa Hans Åstrads, Marna Åke Dines, pigan Boel Månsdotter i Warmlösa.





Den 8 november dödde Petter Frifelts dotter och blef begrafven den 20 ejusdem. Nom. Elna. AEt 4 år 9 d.

Andra Händelser:

• Yrke: Frälsebonde i Torsjö, Örsjö

Noteringar:

Den 5 september hor:10ma postM, natus. Petter Frifelts son i Warmlösa, mater Anna Böriesdotter, bapt. den 7 ejusdem, nom. BÖRJE. Susept. Sissa Hans Åstrads ibm. Testes: Måns Frifelt, Åke Dinesson, Anders Börjesson, Sören Larsson i Warmlösa, Ingar Nils Pers, pigan Karna Hansdotter i Warmlösa.





Bouppteckning efter Börje Pettersson förrättades den 17/3 1817. Han efterlämnade änkan Bengta Nilsdotter samt en enda bröstarvinge, nämligen dottern Anna som vid denna tid var gift med åbon Jöns Jönsson som övertagit Ekarp 4.

Börje gift Bengta Nilsdotter den 27 Dec 1789 i Slimminge (M). Bengta (dotter till Nils Andersson och Hanna Fransdotter) föddes den 18 Nov 1757 i Slimminge (M); dog den 15 Mar 1829 i Ekarp Nr 4, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 12 april hor:3tia postM, nata. Petter Lars Frifelts dotter i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt. den 13 ejusdem, nom. HANNA. Susept. Boel Per Ols i Warmlösa. Testes: Ola Larsson, Anders Börjesson, hustru Elna Måns Frifelt, Sissa Hans Åstrads i Warmlösa.

Hanna gift Mårten Svensson den 15 Jul 1785 i Katslösa (M). Mårten (son till Sven Mårtensson och Anna Mårtensdotter) föddes den 7 Okt 1758 i Tingaröd, Västra Nöbbelöv (M); dog den 22 Okt 1837 i Varmlösa Nr 13, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 5 maj hor: anteM, natus. Petter Larssons Frifelts son i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt. den 9 ejusdem, nom. JÖNS. Susept. Boel Per Ols ibm. Testes: Måns Frifelt, Ola Larsson, Sören Larsson, Trulls Börjesson, hustru Hanna Ola Lars, Boel Anders Börjes, Ingar Nils Pers, hustru Karna Hansdotter i Warmlösa.

Noteringar:

Den 26 juni hor post mer. 4ta, natus. Petter Fryfelts sohn i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt. den 2 juli, nomen NILS. Susept. Boel Per Ols ibm. Testes: Måns Fryfelt, Nils Persson, Ola Hansson, drängen Sören Larsson, hustru Bengta Hans Hans?, Boel AndersBörjes, Kjerstena Truls Börjes, Anna Ola Hans ibm.





Den 4 oktober dödde och den 18 dito begrofs Peter Larssons son i Warmlösa benämnd Nils. 4 1/2 år gammal, siukdomen koppor.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo i Norra Vallösa (Carlsborg)

Noteringar:

Den 8 juni hor ante mer xma, natus. Petter Fryfelts son i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter. bapt den 9 ejusdem, nomen HANS. Susept. hustru Boel Per Ols. Testes: Ola Larsson, Hans Hansson, hustru Hanna Ola Hans ibm.





I bl.a. husförhörslängden 1811-1822 står Hans Petersson och hans familj skrivna för N.Vallösa nummer 2. Många år senare, nämligen i Sjörups husförhörslängd 1844-1850, är makarna istället noterade för enonumrerad backstuga i "Carlsborg". I denna avlider maken 1848. Ihusförhörslängden finns en notering om att makarna "njuter fattighjelp".Enligt ett urtima ting i Ljunits häradsrätt den 13/6 1817 fick Hans Pettersson och hans familj, natten mellan den 6:e och 7:e juni samma år påhälsning av tjuvar, som brutit sig in i deras mathus i Norra Vallösa. Samma tjuvar hade härjat på många andra ställen i bygden, bl.a. hos Jöns Olsson i V.Nöbbelöv, Mårten Andersson i Södra Vallösa samt hos nämndemannen Knut Andersson i Norra Vallösa. Kanhända har saken inte så värst mycket med Hans Petersson att göra men förtjänar ändå att återges i detalj, då själva rättsärendet innehåller många intressanta detaljer.Tjuvarna, den förre soldaten Sven Mårtensson och Stina Sörensdotter hade av allt att döma haft ett tämligen stort verksamhetsområde. Ändå undkom, åtminstone Sven Mårtensson, sitt straff på ett mycket spektakulärt sätt. Han lyckades nämligen rymma från arrestlokalen i häradsfängelset, där de satt i väntan på rättegång. I domboksprotokollet står att läsa: "Sven Mårtensson hade sistledna natt fått tillfälle att utpractisera sig från arrestrummet" trots att han haft en "trädblack" om bägge benen. I samma rum fanns drängen Anders Nilsson från Ruuthsbo och han hade haft en "jernbållt om begge benen". Rätten antog att Sven Mårtensson med hjälp av en kniv, eller något annat redskap, lyckats uppbryta det mindre hänglås som satt runt "järnbållten eller fjettren" runt Anders Nilssons ben. Denna hade sedan använts som hjälpmedel då de uppbrutit den större hänglåsen för trädblacken på Sven Mårtensson. På så vis blev de båda lossgjorda från sina fängsel och fast beslutna att rymma. Med gemensamma krafter nedbröt de järnkakelugnen i arrestrummet så att Sven Mårtensson, som var liten och klen, genom kakelugnshålet kunde krypa ut i förstugan och sedan direkt ta till flykten. Anders Nilsson hade däremot snällt fått stanna kvar i arresten, då kakelugnshålet var för trångt för honom. Stina Sörensdotter som förvarades i det östra arrestrummet hade genom skiljeväggen till det västra rummet kunnat höra det buller som uppstått i samband med Sven Mårtenssons rymning. Stina Sörensdotter upphämtades från fängselset och förklarade inför sittande rätt att hon under en tid varit i Sven Mårtenssons sällskap. Detta kom sig av att hon under den tid "han hållits i förvar å Landscrona fästning" fått ett falskt brev. Ett brev som skrevs i hennes avlidne mans namn och intygade att han ännu var i livet, "under fångenskap i Moscov". Sedan Sven Mårtensson återfått sin frihet tycks de bägge ha dragit land och rike runt och Stina hade en tid tjänst hos korpralen Rosengren i Sandby i Ingelstads härad medan Sven Mårtensson hade plats hos kvartersmästaren Moelle på borrby gård.Den 7:e juni 1817 blev emellertid Sven och Stina "gripna och fasttagna" på Kadesjö gårds ägor, försedda med stöldgods som de förmodligen tillgripit under en stöldturné i Ljunits och Vemmenhögs härader. Sven Mårtensson hade "både silfver och annat mera som icke kunnat honom tillhöra men hon har därutj aldrig deltagit och icke ens af honom fådt minsta kunskap om åtkomsten till det han haft". Sven Mårtensson och Stina hade under några nätter, innan de blev fasttagna, uppehållit sig hos Nils Arfwidsson och hans hustru Elisbeth Hansdotter i Södra Vallösa. Dessa makar uppgav att de inte hade minsta kännedom om parets förehavanden. Hela målet avskrevs så småningom, då den tilltalade Sven Mårtensson rymt och ej kunde återfinnas.

Hans gift Ingar Persdotter den 20 Mar 1801 i Sjörup (M). Ingar (dotter till Pehr Larsson och Anna Heljesdotter) föddes den 4 Dec 1781 i Norra Vallösa Nr 10, Sjörup (M); dog den 1 Apr 1844 i Norra Vallösa, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 17 augusti föddes och samma dag döptes smeden Petter Larssons Frifelts och hustru Anna Börjesdotters döttrar ELNA och MARIA uti Warmlösa, den förra bar hustrun Hanna Ola Hans den senare bar Kierstena Truls Börjes. Faddrar: Ola Hansson, Måns Larsson Frifelt, Karna Anders Börjes alla uti Warmlösa.





Den 12 september dödde och den 5 oktober begrofs Petter Frifelts dotter Elna 1 månad gammal af okiänd barnsiukdom.

Noteringar:

Den 17 augusti föddes och samma dag döptes smeden Petter Larsson Frifelt och hustru Anna Börjesdotters döttrar ELNA och MARIA uti Warmlösa, den förra bar hustrun Hanna Ola Hans, den senare bar hustru Kierstena Truls Börjes. Faddrar: Ola Hansson, Måns Larsson Frifelt, Karna Anders Börjes alla uti Warmlösa.





Den 20 augusti dödde och den 5 oktober begrofs Petter Frifelts dotter Maria, 3 dagar gammal af okiänd barnsiukdom.

Andra Händelser:

• Yrke: Nämdeman och Rusthållare på Tullstorp Nr 6

Noteringar:

Den 28 juni föddes och den 2 juli döptes 1 gossebarn från Warmlösa benämndt MÅNS, dess fader Peter Larsson, moderen Anna Börjesdotter. Faddrar. Ola Larsson i Warmlösa, Truls Börjesson ibm., Hanna Ola Hans ibm. Mätta Nils Pärs ibm., jordegumman Kierstena Bengts bar barnet.

Måns gift Elna Larsdotter (före 1797). Elna (dotter till Lars Persson och Hanna Larsdotter) föddes cirka 1772; dog den 24 Jan 1801 i Tullstorp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Måns gift Meretha Knutsdotter den 7 Apr 1802 i Tullstorp (M). Meretha (dotter till Knut Hansson och Pernilla Larsdotter) föddes den 11 Sep 1784 i Tullstorp (M); dog den 22 Apr 1863 i Tullstorp (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Sergeant, Åbo och Kyrkvärd på Varmlösa nr 4

Noteringar:

Den 3 marti föddes och den 4 döptes 1 drängebarn från Warmlösa, benämnd OLA, dess fader Peter Larsson Frifelt, moder Anna Börjesdotter. Faddrar var Måns Frifelt i Warmlösa, Nils Hansson ibm. Kierstena Truls Börjes ibm. Mätta Börjesdotter ibm. Ola Hanssons hustru Hanna ibm. bar barnet.





Ola Petersson var närvarande vid den auktion som hölls iV.Nöbbelövs prästgård den 26:e och 27:e september 1806, då han enl.auktionsprotokollet köpte 2 hackelseknivar. Han förekommervidare i Ljunits härads dombok den 7/5 1822 (mål nummer 7). Han var kallad som vittne i en äktenskapstvist mellan MårtenPersson i Varmlösa och hans hustru, Ingar Jönsdotter (dotter till JönsEriksson). Dessa makar hade "trätts" i långa tider, bl.a. om att gårdenvar svårt skuldsatt. Deras äktenskap hade urartat dithän att"Mårten Persson flere gånger hotat att taga lifwet af henne", alltsåhustrun. Något för tiden så ovanligt som "skillnad i äktenskapet" hadeockså varit på tal och uppenbarligen hade Ingar lämnat sin make om äntemporärt. Enligt protokollet hade hon yttrat att "hon hellre gick ochsänkte sig, än flyttade till honom". Ola Petersson var instämd somvittne av hustrun, Ingar.Ola Petersson berättade i rätten att han och ett annat avvittnena, Nils Persson, cirka fem eller sex veckor före denna rättegånghemma på sin gård (Varml. 4) haft ett enskilt samtal med Mårten Perssonom förhållandet mellan honom och hans hustru. Då han funnit dem båda "böjda till förening" hade han genast, tillsammans med vittnet NilsPersson, begivit sig till Ingars fader, Jöns Eriksson, för att ordnaförlikning. Här uppkom ånyo frågan om skillnad i äktenskapet vilketslutligen även Mårten Persson biföll, "så wida det kunde skje lagligenoch på sådant sätt, att hwardera af dem war berättigad att widare sökaderas lycka".



Ola och hans hustru framlevde ålderdomen som undantagsfolk på Varmlösa 4, som då övertagits av sonen Per. Gården hade varit i släkten i flera generationer men just Ola var den som fick vara med och uppleva hur den 1804 enskiftades. Nummer 4 var en av de gårdar som flyttade ut från byn. De gamla längorna revs och nya uppfördes någon kilometer norr därom (numera/1997 Harry Tufvessons ställe). Ola Petersson har undertecknat enskiftesprotokollet med sitt initialbomärke: "O.P.S" - tydligen var han oförmögen att skriva sitt eget namn. Ola var i unga da'r sergeant, dock har detta ej kunnat beläggas med generalmönsterrullors hjälp. Enligt muntlig tradition brukade han, tillsammans med socknens övriga militärer, i full mundering paradera utanför Katslösa kyrka då det om söndagen var högmässa (ref: Albert Mauritzson i Snårestad = barnbarns barnbarn till O.P.). En släkting, Torsten Persson i Villie, har en halv värja som enligt uppgift fordom skall ha tillhört Ola Petersson. Enligt minnen som ovannämnde Albert M. hört sin fader berätta, från slutet av 1800-talet då han gick med mat till sin farfader (som alltså var son till Ola Petersson), brukades alltid värjan i uniformen vid paradering i samband med gudstjänster på söndagarna. Däremot fick vapnet läggas bakom ett svart skynke som drogs för i vapenhuset så länge som gudstjänsten pågick.Ola Peterssons och hans hustrus gravsten är ännu bevarad på Katslösa kyrkogård, närmare bestämt nordväst om men alldeles intill kyrkan. Den renoverades av undertecknad för ett tjugotal år sedanmen har dessvärre sedan dess gradvis vittrat sönder. Det kors som fordomprydde stenens ovansida är nu borta och stenens inskription ärnästintill omöjlig att läsa. På Södra Vallösa nummer 3 - f.d. Mauritz Svenssons ställe dit Ola Peterssons son Pers dotter Karna flyttade i samband med sitt giftermål, finns ännu i skrivande stund (1997) ett hörnskåp med Ola Peterssons initialer O.P.S. och även hans hustrus. Året som står på skåpet är 1797 (exakt år?).

Ola gift Karna Olsdotter den 27 Dec 1795 i Katslösa (M). Karna (dotter till Ola Hansson och Hanna Jeppsdotter) föddes den 13 Mar 1778 i Varmlösa Nr 10, Katslösa (M); dog den 11 Jan 1864 i Varmlösa Nr 4, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Lars gift Hanna Mårtensdotter den 12 Nov 1780 i Katslösa (M). Hanna (dotter till Mårten Larsson och Bereta Trulsdotter) föddes den 15 Nov 1756 i Nr 16, Katslösa (M); dog den 9 Mar 1812 i Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Elsa gift Oluf Trulsson den 31 Maj 1795 i Katslösa (M). Oluf (son till Truls Börjesson och Kerstina Olsdotter) föddes den 24 Apr 1769 i Varmlösa Nr 2, Katslösa (M); dog 1842 i Västra Nöbbelöv (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den 9 februari hor:6ta anteM, natus. Ola Lars son i Warmlösa, mater Anna Börjesdotter, bapt. den 10 ejusdem, nom. LARS. Susept. Boel Per Ols ibm. Testes: Petter Larsson, Måns Larsson, Jöns Jönsson, hustru Boel Anders Börjes, Marna Åke Dines i Warmlösa.





Den 17 december dödde Ola Lars son i Warmlösa och blef begrafven den 28 ejusdem, nom. Lars. AEt 2 år 10 m.

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Katslösa Nr 15

Noteringar:

Den 3 juli hor:2ma ante M, natus. Ola Lars son i Warmlösa, mater Hanna Börjesdotters son HANS, bapt. den 10 ejusdem. Susept. Boel Per Ols ibm. Testes: Hans Williamsson, Måns Frifelt, drängen Sören Larsson, Truls Börjesson, Marna Åke Dines, Anna Petter Lars, Boel Anders Börjes i Warmlösa.





Dec. 17 dog Jan. 5 1815 begrofs Åboen Hans Olsson på nr. 15 iKatslösa."





Följande protokoll ur Uppbuds- och lagfartsprotokollen i Ljunits härads dombok, sommartinget 1802:"Till förmyndare för omyndiga barnen, gossen Ola och flickorna Carna, Hanna och Gunilla, hvilka efter deras, den 2dra Febr: innewarande år med döden afledna moder, hustrun Ingeborg Trulsdotter på No. 15 Katslösa, uti mödernearf bekommit, hwarthera 23 Rdr. 30 Sk. enligt utredning den 17:e sidstl:na February. Warder deras fader, åboen Hans Olsson i Kattslösa, enligt... härigenom lagligen förordnad, med åläggande, at berörda penningar som inalles utgöra 94 Rdr. 24 Sk. behörigen förränta."



Hans Olssons tragiska bortgång har lämnat mycket omfattande spår i Ljunits härads dombok, då brott inledningsvis ej kunde uteslutas. Dock konstaterades att Hans Olsson själv icke varit vållande till olyckan. Obduktionsläkaren kunde dessutom konstatera att Hans Olsson vid olyckstillfället ej varit berusad. Till yttermera visso intygadeKatslösas kyrkoherde, Lars Hellman, att Hans Olsson "ägde wackerChristendomskunskap, redigt begrepp, wisade mycken wördnad wid denheliga nattwarden, war sällan saknad i kyrkan och i umgänget foglig ochbyen wärdig". Hans Olsson tilläts således att begravas i vigd jord.I "Bilagor till Katslösa dödbok" (HI:1/LLA) återfinnes ett "utdrag afprotokollet, hållet wid urtima ting med Ljunits Härad i Stora Herrestad d. 27 December 1814". Detta ting hölls således i den tingssal i dettingshus i Stora Herrestad, som i dag är muséum. Protokollet lyder,efter smärre förtydliganden sålunda:"Då genom den nu hållna rannsakningen ingen omständighetförekommit som med skäl kunnat föranleda till misstanke emot någon atthafva föröfvat det wåld å åbon Hans Olsson från Katslösa, som enligtRegements- och Medecinae Doctoren och Chirurgie Magistiren Ulfsberg den 18 i denna månad utgifne besigtningsattest ostridgt förorsakat hans den 16de förutgående timade död, och då om ock någon upplysning härom för närwarande vunnits det warit utom gränsen för denna Häradsrättsdomsrättighet att dermed widtaga annan åtgärd, än hänskjuta ytterligareransakning härom till wederbörlig domstol, sedan det blifwit upplyst attstället å hwilket Hans Olsson funnits sanslös och följeaktligen äfvenfått sitt banesår, är beläget å Ystads mark. Alltså finner urtimahäradsrätten, med förvisande af målet i denna omständighet till behörigdomstol, att der upptaga, om ytterligare skäl dertill skulle föranleda,sig obehindrad att skräda till pröfning och bestämmande af Hans Olssonsbegrafningssätt. Och emedan bemälte Herr Medecinae Doctorsbeskrifningsattest fullkomligt styrker, att Hans Olsson långt ifrån attwara af drycker öfverlastad, troligen fått ett starkt slag öfverhufvudet och under detta tillstånd antingen sjelf kommit i denställningen emellan så kallade wagnstjufvan och hjulet - då de öfrigeskadorne tillfogats - eller att densamme tillfogat honom slaget underafdånandet blifwit bragdt i denna ställning och att Hans Olsson dödt afkallbrand efter en föregången stark inflammation, såsom en följd afföröfvade våldsamheter. Enär det är afgjordt att Hans Olsson icke själfsig lifwet afhändt - kyrkoherde Hellmans utgifne prästebevis derjemteupplyser att Hans Olsson i lyfstiden ägt wacher christendomskunskap ochredigt begrepp - finner urtima häradsrätten med tillämpning af 13:e cap.3:e paragrafen Missgärningsbalken skjäligt tillstödja och förordna detHans Olssons döda kropp må ärligen och på wanligt sätt begrafvas."(handlingen har "å Ljunits härads urtima tingsrätts vägnar"undertecknats av J.H.Efwerlöf)



En genomgång av detta nära 50-sidiga rättsprotokoll ger, tack vare många detaljerade vittnesmål, en viss bild av vad som egentligen hände den ödesdigra dag då Hans Olsson, efter ett besök i Ystad, förolyckades så svårt att han senare avled. Dock ger alla uppgifter och vittnesmål ett mycket rörigt och svårsammanställt intryck. Dock tycks händelseförloppet ha varit det följande: Måndagen den 12:e december 1814 hade Hans Olsson begivit sig från hemmet i Katslösa till Ystad redan på morgonen eller tidiga förmiddagen. Ett av vittnena, nämndemannen NilsJönsson från S.Villie 13 som också själv satt med i rätten, hade klockanett på middagen den aktuella dagen inne i Ystad sammanträffat med HansOlsson. De två hade tillsammans gästat en så kallad matbod "der de tagitsig hwardera en sup brännvin och sedermera åtskillts". Nils Jönssonframhöll dock i sitt vittnemål, att Hans Olsson vid detta tillfällevarit fullkomligen frisk och inte visat minsta tecken på fylleri "ellerha varit af drycker öfverlastad". Inte heller hade han sagt något om atthan skulle ha varit "i oenighet med någon i staden eller att hanbefarade att resa därifrån". Andra vittnen var åbon Anders Mattsson från Södra Villie ochskräddaren Lars Mattsson från samma ställe. Anders M. berättade att även han varit i Ystad den aktuella dagen. Vid klockan fyra eller fem på eftermiddagen begav han sig hemåt och påträffade då, på Möllebackarna (vid västra möllan) mellan Ystad och Killesjö, Hans Olsson liggandes i gropen och hans häst och vagn stående bredvid. Runt omkring stod en samling människor, bland andra bröderna Bengt och Nils Andersson från Ljungstorp i Gussnava, handskmakaregesällen Sjödahl från Ystad samt handelsmannen Christian Sylvans drängar Jöns Larsson och Jöran Nilsson från Ystad. Alla dessas vittnesmål förefaller tämligen samstämmiga. De bägge bröderna Andersson hade också varit i Ystad, för att lämna brännved, men hade kommit till platsen redan "i skymningen", det vill säga en stund före Anders Mattsson. De båda drängarna - som för övrigt varit sysselsatta med att sprida gödsel på sin husbondes åkrar utanför sta'n - hade varit allra först på plats. De var tvungna att spänna ifrån bägge hästarna för att få loss Hans Olsson, som haft huvudet under vagnen och den ena armen mellan vagnens mittelskaklar. Drängarna hade frågat Bengt och Nils Andersson om inte de kunde ta med sig Hans Olsson hem "och wårda honom", vilket de sa' sig kunna göra. Alla hjälptes åt att lägga upp den medvetslöse Hans Olsson ihans egen vagn "som derefter kördes af Bengt Andersson". Samtidigt hade denne Bengt lagt sin egen lapprock om H.O. "för att freda honom mot kylan. Anders Mattsson hade framhållit att "han kände Hans Olsson som en beskedlig karl". Handskmakargesällen Sjödahl berättade att han i skymningen gått från Ystad för att uträtta ett ärende hos traktören Malmlöf på krogen Brostorp ett stycke utanför sta'n. Han passerade då sällskapet som stod runt Hans Olssons vagn varvid han av Sylvans drängar tillkallats för att hjälpa till att bära upp "en karl med vilken hästarna våldränt". NärHans Olsson lastats i sin vagn fortsattes färden till Brostorp där bland andra Sjödahl gick in för att uträtta sitt ärende. De bägge traktörerna, Sjöberg och Malmlöf, hade kommit ut för att bese Hans Olsson "som de trodde war af drycker öfverlastad". Anders Mattsson hade gått in på Brostorp "för att förstärka sig med en sup brennevin" och även inviterat de båda bröderna. Dessa hade emellertid "icke welat supa" utan föredrog att fortsätta mot hemmet i Ljungstorp i Gussnava, med Hans Olsson på vagnen.Bröderna medtog honom till sitt hem, eftersom de inte visstevem han var eller var han hörde hemma. När de kom in i Nils Anderssonshage i Gussnava hade "blod runnit ur hans huvud", samtidigt som han iförvirrat tillstånd yttrat: "var och en derå som var lysten, äten dettaför jag har inte warit läns på brännewijn i mitt hus på tre år". Brödernaförklarade i rätten att ingen av dem dittills trott att Hans Olssonstillstånd varit så allvarligt "utan hade ansett att det var en följd afi öfwerflöd förtärdt brännvijn". En stund efter att de fått in honom påen bänk bredvid kakelugnen i stugan hade han börjat prata och då berättat att han hörde hemma i Katslösa. Han hade då bett att få stanna hos vittnet över natten och så skedde samtidigt som Nils Andersson"hemskickade Hans Olssons hästar och wagn". Dagen därpå hade han bett att få kvarstanna ytterligare någon dag, trots att hans son kommit ditför att hämta hem honom till Katslösa. Ytterligare en dag senare, onsdagen den 14:e december, hade han yttrat att "han väl nu fick resahem, antingen han lefde eller dog" och samma dag avhämtades han av sinson. Kronolänsman Berlin anklagade bröderna Bengt och NilsAndersson för att de förvärrat situationen och rentav varit vållandetill Hans Olssons död, då han ansåg att de inte tagit tillräckligt välhand om honom. De försäkrade emellertid "på det högtidligaste att deicke på något sätt missvårdat Hans Olsson utan tvertom på allt sättvarit måna om honom och efter sin öfwertygelse således handlat rätt". Demenade att anledningen till att han kvarstannat hos dem så länge var atthans tillstånd var så dåligt att han endast "kunde tala några begripligaord" Det obduktionsprotokoll som "Medicine doctor, Chirurgie magister, Regements- och Sjukhusläkare Johan Er. Ulfsberg utfärdade lyder sålunda: "Hans Olsson var av stark kroppsbyggnad, inemot 60 år gammal och något fetlagd. Oaktat att endast två dagar passerat sedan han dog, var han angripen av röta och av rutten luft och så utspänd att han för sina bekanta var föga kännlig. Överallt på kroppen fanns kringströdda stora svarta blåsor, innehållande ett stinkande grönbrunt vatten. Huden var på hela kroppen liksom marmorerad med bruna, röda, gröna och blå fläckar som på flera ställen hade lossnat. Ansiktet var utspänt och pösigt och överdraget med en grön färg som sträckte sig över största delen av huvudskålen, nedåt öronen och något bakåt halsen. Inomhuvudskålen fanns betydliga extravasetioner av blod som bar stämpel avnågot våld mot huvudet. Hur och på vad sätt detta våld skett kan ickemed säkerhet sägas.Bröstet hade varit utsatt för en ganska stark tryckning och påinsidan syntes förödande extravasetion av blod eller inflammation.Lungorna på vänstra sidan var likt fastväxta. För övrigt syntes allaandra av bröstets innanmäten ha haft känning av stort våld och en dårpåföljande gruvlig inflammation. Uti buken var alla inälvorna friska ochsunda, utom magen som varit inflammerad. Alla bukens innanmäten varganska blodtomma, bleka och sladdriga. Kroppen företedde nu ettmärkvärdigt skådespel. Över axlarna, skulderbladen och något uppåthalsen syntes en ganska stor blod extravasetion. Vid skärning i dennavar tjockt och svart blod överallt infiltrerat till ett stycke nedåtryggen. Vid djupare undersökning fanns andra, tredje och fjärderyggkotorna avbrutna samt fasthängande vid köttet. Mitt över högraskulderbladet har huden ett stort sår, fyra tum långt av sargatutseende och fyllt av sand och smuts. Alla dessa funna omständigheter sammantagna, jämfört med tiden från det att Hans Olsson blev så illa medfaren till dess han dog samt den lilla sjukdomshistoria jag av den dödes anförvanter kunnat samla, bevisar att Hans Olsson dött av kallbrand som följd av en stark föregående inflammation. Det synes även klart att ett stort våld förövats på den döda kroppen. Hans Olsson tycks ha legat krökt, med bröstet mot något hårt och ryggen samt högra axeln vilande mot ett hjul, som under sin beständiga gång nött hål på axeln. Allt förnuft säger att Hans Olsson antingen varit överlastad av starka drycker, eller att han av någon annan människa fått ett starkt slag över huvudet och därvid dånat. Något skäl till det förstnämnda finns icke i den döda kroppen, men väl till det senare. Jag antager att Hans Olsson först fått ett starkt slag överhuvudet och därvid dånat och under detta tillstånd antagligen självkommit ner mellan vagnen och hjulet, då de senare skadorna tillfogats.Eller också har han av densamme som tillfogat honom slaget, underavdånandet blivit bragd i denna ställning för att dölja alla spår somkunde leda till upptäckande om rätta förhållandet."Denna tragiska historia blev emellertid Hans Olssons slut. Hur alltgått till förblir en väl förborgad hemlighet som han tog med sig i graven.

Hans gift Ingeborg Trulsdotter den 1 Dec 1780 i Katslösa (M). Ingeborg (dotter till Truls Mårtensson och Kerstina Andersdotter) föddes den 9 Apr 1752 i Nr 15, Katslösa (M); dog den 1 Feb 1802 i Nr 15, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Hans gift Bengta Jönsdotter den 5 Mar 1802 i Katslösa (M). Bengta (dotter till Jöns Mattisson och Mätta Olofsdotter) föddes den 5 Mar 1781 i Varmlösa Nr 5, Katslösa (M); dog den 23 Jun 1863 i Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Husman i Varmlösa

Noteringar:

Den 27 november hora post merid. xma, natus. Ola Lars sohn i Warmlösa, mater Hanna Börjesdotter, baptisatus den 2 december, nomen LARS. Susept. Boel Per Ols i Warmlösa. Testes: Anders Börjesson, drängarna Sören Börjesson Larsson, Truls Larsson, skomakaren Måns Larsson, hustru Ingar Hans Wilhelms, Anna Lars Frifelts, Marna Åke Dines i Warmlösa.

Lars gift Bengta Persdotter den 27 Dec 1789 i Katslösa (M). Bengta (dotter till Per Persson och Kerstina Andersdotter) föddes den 2 Apr 1772 i Nr 16, Katslösa (M); dog den 24 Maj 1839 i Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Ryttare

Noteringar:

Den 7 januari hor: 8tava. anteM, natus. Ola Lars son i Warmlösa, mater Hanna Börjesdotter, bapt. den 10 ejusdem, nom. MÅNS. Susept. Anna Petter Lars ibm. Testes: Petter Larsson Frifelt, Måns Frifelt, drängen Sören Larsson Frifelt, Ingar Hans Willums, Hanna Ola Hans, Boel Anders Börjes, pigan Hanna Nilsdotter i Warmlösa.





Måns Olsson var vid tiden för sitt giftermål dräng på Katslösa nummer 9, hos Lars Andersson och Riborg Andersdotter i Katslösa. I husförhörslängden 1790-91 står han med familjen upptagen under "Katslösa husfolk". Vid generalmönstringen av Södra Skånska Kavalleriregementet 1792 antogs han på Varmlösarusthållet nummer 54, som ersättare förden Måns Warmstedt som enligt samma källa "blivit fången och ej återkommen". Av rullanframgår också att Frifeldt var 5 fot och 8* tum lång, det vill säga cirka 1,69 meter - han varmed andra ord ganska lång efter den tidens mått mätt. Företrädaren Warmstedts efterlämnade hustru, Bengta Persdotter, kvarbodde som inhyses hos Måns och hans familj.



Måns Frifeldt förekommer i Ljunits härads dombok den 8:e juni 1802 (mål nummer 6) då han var instämd till tinget av Anders Mattsson och M.Olsson i Södra Villie angående ett brutet kontrakt. Måns innehade sin ryttaretjänst fram till den 12:e juni 1806, då han fick avsked. Redan kort tid senare, nämligen året därpå, flyttade han med resten av familjen till Sövde.Inflyttningsattesten i Sövde (LLA HII:1) lyder sålunda:"Afskedade ryttaren Måns Olsson och dess hustru Elna Johansdotter flytta till Söfde socken med betyg att han är född d. 7 januari 1762 uti Warmlösa och hon är född 1766, de läste rent i bok, äga wackerChristendomskunskap. Bewistat förhören och den H. Nattwarden sistasommar. Hafwa fört beskedlig wandel".Utdrag ur Sövde dödbok 1838:





Dom. 11da p: Paschat: undantagstagsmannen Måns Olsson från Kattarp, död den 21 april af ålderdomsbräcklighet 76 år gammal".

Måns gift Elna Johansdotter den 9 Apr 1783 i Katslösa (M). Elna (dotter till Johan Gudmundsson och Bengta Persdotter) föddes den 21 Dec 1766 i Norra Vallösa, Sjörup (M); dog den 11 Jan 1839 i Kattarp, Sövde (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Anders Andersson. Anders (son till Anders Larsson och Elsa Jeppesdotter) föddes den 11 Apr 1761 i Balkåkra (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hemmansbrukare på Norra Vallösa Nr 10

Lars gift Karna Eriksdotter den 9 Mar 1794 i Katslösa (M). Karna (dotter till Erik Jönsson och Ingar Trulsdotter) föddes den 7 Feb 1776 i Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Solberga Nr 5

Familj/Make/Maka: Else Eriksdotter. Else (dotter till Erik Jönsson och Ingar Trulsdotter) föddes den 21 Aug 1778 i Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Åbo på Katslösa Nr 1

Ola gift Boel Mårtensdotter den 31 Mar 1797 i Solberga (M). Boel (dotter till Mårten Persson och Karna Jönsdotter) föddes den 21 Jul 1778 i Katslösa (M); dog den 10 Jan 1839 i Nr 1, Katslösa (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Ladufogde på Torsjö och Öja gård, Åbo på Norra Vallösa Nr 1 i Sjörup

Nils gift Boel Mårtensdotter den 24 Jun 1808 i Sjörup (M). Boel (dotter till Mårten Andersson och Anna Hansdotter) föddes den 15 Jan 1789 i Norra Vallösa Nr 1, Sjörup (M); dog den 24 Apr 1811 i Norra Vallösa Nr 1, Sjörup (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Nils gift Kerstina Persdotter den 22 Nov 1811 i Solberga (M). Kerstina (dotter till Per Nilsson och Kerstina Svensdotter) föddes den 20 Feb 1794 i Börringe (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Hanna Claesdotter. Hanna (dotter till Claes Hansson och Ingar Larsdotter) föddes den 14 Okt 1783 i Månseryd, Villie (M). [Familjeöversikt] [Familjediagram]