Andra Händelser:

• Yrke: Abbot of Deer

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Lord

Noteringar:

Anders Keith (Andrew Keith) var 1568–1573 kapten till en trupp skotska kavallerister. Han inkom i riket under Johan III:s tid.1574 blev han kommendant för Vadstena slott och blev utnämnd till friherre. Samma år gifte han sig med Elisabeth Birgersdotter Grip som var släkt med Johan III. Hon var dotter till Birger Nilsson Grip och Brita Joakimsdotter Brahe och barnbarn till Margareta Eriksdotter Vasa, syster till Gustav Vasa och Joakim Brahe; kungen betalade troligen deras bröllop.1576 blev han hovkommissionär.1579 blev han Kapten för kavalleriet och 1583 blev han guvernör för Västmanland och Dalarna. Samma år var han också sändebud till drottning Elisabet I av England.I mitten av 1580-talet får han en gåva: Marby på Oknön i Mälaren och detta gjorde han till sitt herresäte. Han var roman katolik och en varm anhängare till kung Sigismund vilket gjorde honom impopulär i Dalarna, där man 1596 försökte mörda honom. När han 1598 sökte förvisa Hertig Karl blev han fängslad och dödad. (Enligt en annan källa dog Anders Keith år 1597).Hans son, Johan Neaf blev mördad I Stockholm år 1607 när han återvände från kung Sigismund i Polen. Elisabeth Birgersdotter Grip dog 1624 på Finsta i Skederid. De fick aldrig några barn.





Hypotesen Andrew Keith - James Keith - Friedrich Keij har, säger Mac Key, ett allvarligt fel "äktenskapet mellan Andrew Keith och Elisabeth Grip var enligt alla källor barnlöst.""Men är det" fortsätter han "verkligen så otänkbart att Elisabeth, för att få sitta i orubbat bo på Finsta efter Linköpings blodbad och räfsten bland rådsherrarna, förnekade och smusslade undan sonen James bland de övriga statarbarnen på Finsta. Eller följde måhända James med sin fader Andrew till Polen 1597?"

Familj/Make/Maka: Elisabeth Birgersdotter Grip. Elisabeth (dotter till Birger Nilsson Grip och Brita Joakimsdotter Brahe) dog 1624 i Finsta, Skederid (AB). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Major

Noteringar:

Jacob Keitz majorÅr 1613 först antagen uti K.Gustaf Adolfs krigstjänst i Ryssland, sedan tjänt uti 36 år, imedlertid på egen bekostnad till Cronones tjänst på särskilte tider överfört ifrån Skottland 2:ne Complette kompanier soldater. Commenderad 18 år för stabsmajor (!) och esomoftast uti överste och överstelöjtnants ställe. Satte omsider livet till uti Polska kriget för R (rikets förmodligen. G:s anm.) fiender. Hustru Beata Giebs."Det är måhända lite överraskande att denne Jacob Keitz och James Keith med så stor säkerhet kan påstås vara samma person. Eva Granberg har i en skrivelse "Skotten James Keith, major i svensk tjänst, hans anknytning till Älghult (socken) och något om hans ättlingar" redovisat sina forskningar. Inledningsvis skriver hon"James Keith, min anfader i tionde led, fick 1651 tre gårdar av drottning Christina, vilket redan J. Silfving omnämnt i sin bok "Krigare, Godsägare, Fattighjon". Det är genom ifrågavarande gåvobrev avseende dessa tre gårdar man kan utläsa att skotten James Keith och den svenska majoren Jacob Keitz eller Keits (hon säger sig ha sett tjugotal olika stavningar av namnet Keith) är samma person.Gåvobrevet finns i kammararkivet och är undertecknat av drottning Christina d 31 Maij 1651.Ovannämnd skrivelse av Eva Granberg innehåller i övrigt en mängd uppgifter som synes styrka den uppfattning hon redovisat.





Majoren James Keith kom i svensk tjänst 1613 i "MuskoW, 1630 värvade 200 skottska soldater på "egen omkostning", 1646 fick 300 daler av drottning Kristina för att fara till Skottland", "att komma till sitt arv igen". År 1648 är han tillbaka i Sverige och får då pension som major. Drottning Kristina donerade 1651 tre gårdar till honom, hans hustru och äkta manliga bröstarvingar i Uppvidinge härad, Wäxjö län, nämligen i Hälleberga socken Trulleboda, som han gjorde till säteri, samt i Älghults socken Silverekemåla och Siren i Fröseke, båda belägna c:a 1 1/2 mil norr om Trulleboda. Enligt Palmskiöldska samlingarna i U.U.B. satte James Keith "livet till för rikets fiender i Polneske kriget". Hans hustru var Beata Gibb. Belägg för att Ludvig är son till James finnes i ett Kungligt brev av 7/4 1676, i vilket Karl XI ger sitt samtycke till giftermål mellan svenska ofrälse Ludvig Keitz och Märta Björnram, icke minst i "anseende till vad hans fader major Jakob Keitz haver gjort för Oss och Sveriges Krona".





James Keith var enligt Palmskiöld, som redan nämnts, gift med Beata Gibb. Detta är också ett skottskt familjenamn. Familjen är av normandisk härkomst, den kommer från en liten stad i Normandie, de Gibués. Vid mina förfrågningar i Skottland under min resa där i juni d.å. är emellertid namnet Beata fullständigt okänt i det landet. Vem är då Beata Gibb? Hon kan vara dotter till regementskvartermästaren vid Kalmar regemente, William Gibb, enligt Rudelius död 1638. Han var gift, men okänt med vem. Kan han ha varit gift med en svensk adelsdam, då Beata är ett typiskt svenskt adelsnamn under denna tid, och Ludvig och Friedrich fått sina namn från Beata Gibbs mors sida? Deras tyskklingande namn kan också få sin förklaring av att de fötts under faderns 16-åriga tjänstgöringstid i trettioåriga kriget och fått sina namn efter tyska faddrar. James Keith och Beata Gibbs äldste son hette dock Georg, ty för Trulleboda står i mantalslängden under 1675-76 Jöran Kettz.

Familj/Make/Maka: Beata Gibb. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Löjtnant och Strandridare

Noteringar:

Släkten Key har djupa rötter i Småland. I både Anrep och Elgenstierna kan man läsa att släkten härstammar från den skotska klanen MacKay, men nya rön visar istället att stamfadern Fridrich Key troligen var son till den från skottland invandrade majoren Jakob Keitz. Två av Fridrich Keys sonsöner, häradshövdingarna Johan och Fredrik Key, ansökte i slutet av 1700-talet om adelskap och åberopade då som skäl att de härstammade från en skotsk adelssläkt, men utan resultat. Genom dessa två bröder delades sen släkten Key i de två grenarna Edshult och Windö. En av Fridrich Keijs många ättlingar var den världsberömda författarinnan Ellen Key, som lät uppföra Strand vid Vättern, nära Alvastra kloster...





Fridrich Keij, född 1630 (åu); upptagen som löjtnant i rullorna över Carl Gustaf Skyttes dragonreg:te år 1678; strandridare; har undertecknat en kompaniorder med namnet Fridrich Keij; den förste stamfadern som med säkerhet kan beläggas; ägare av frälsehemmanet Wijnstorp 1687-88 (källa: KGF-Nytt nr 95, dec 2006 s.6-8 - Jakob Keitz och några av hans efterkommande av Claës Linder och Karin Carlson); † 1687-09-11, då han besökte en släkting till sin hustru på Kunhults gård norr om Eksjö. Gift 1677-03-19 med Elisabet Henriksdotter Philman, i hennes 1: äktenskap (gift 2:o med löjtnanten Erik Streng, som troligen stupade under Karl XII:s fanor år 1705), född 1650, † 1735, dotter till den välbärgade handelsmannen Henrik Philman från Kalmar.Söner:En son, född och † 1680.Henrik Key, född 1681 (åu). Han fick namn efter sin morfar; sattes som tioåring i skolan 1691-03-05, men därefter är hans vidare öden okända - troligen dog han ung eller ogift.Jakob Key, född 1686; kronobefallningsman; † 1735. se Tab 2

Fridrich gift Elisabeth Henriksdotter Pihlman den 19 Mar 1677. Elisabeth föddes cirka 1650; dog 1735. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Rusthållare, Sergeant vid Kalmar regemente

Noteringar:

Stammar familjen Key från klanen Keith, som enligt Sir Thomas Innes of Learney, Lord Lyon King of Arms, är bärare av ett av de mest romantiska namnen i skottsk historia? Ännu har jag ej funnit ett direkt bevis, men åtskilliga indirekta för detta påstående, vilka jag härmed vill redovisa. Vid forskningar förra året i min mors släkt fann jag en anmoder, Beata Keis i Hässlid i Virserums socken. Själv skrev hon sitt namn Keitz, för övrigt med en utsökt piktur. I direktör J. Silfvings bok "Krigare, godsägare, fattighjon" fann jag snabbt hennes härkomst. Hon var enda barnet till rustmästaren vid Kalmar regemente, Ludvig Keitz, död i Landskrona "in octobris 1677" och Märta Björnram på Örsasjögle säteri i Tveta socken. Ludvig Keitz var son till skottske majoren James Keith, som kom i svensk tjänst 1613 i "MuskoW, 1630 värvade 200 skottska soldater på "egen omkostning", 1646 fick 300 daler av drottning Kristina för att fara till Skottland", "att komma till sitt arv igen". År 1648 är han tillbaka i Sverige och får då pension som major. Drottning Kristina donerade 1651 tre gårdar till honom, hans hustru och äkta manliga bröstarvingar i Uppvidinge härad, Wäxjö län, nämligen i Hälleberga socken Trulleboda, som han gjorde till säteri, samt i Älghults socken Silverekemåla och Siren i Fröseke, båda belägna c:a 1 112 mil norr om Trulleboda. Enligt Palmskiöldska samlingarna i U.U.B. satte James Keith "livet till för rikets fiender i Polneske kriget". Hans hustru var Beata Gibb. Belägg för att Ludvig är son till James finnes i ett Kungligt brev av 7/4 1676, i vilket Karl XI ger sitt samtycke till giftermål mellan svenska ofrälse Ludvig Keitz och Märta Björnram, icke minst i "anseende till vad hans fader major Jakob Keitz haver gjort för Oss och Sveriges Krona".

Familj/Make/Maka: Märta Jakobsdotter Björnram af Helgås. Märta (dotter till Jakob Larsson Björnram af Helgås och Catharina Johansdotter Eketrä) föddes cirka 1655 i Örsaskögle, Tveta (H); dog den 13 Jun 1726 i Örsaskögle, Tveta (H). [Familjeöversikt] [Familjediagram]