Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Ulv (Wulfsige Spraklings) Torgilsson

Man - 1026


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Ulv (Wulfsige Spraklings) Torgilsson dog 1026 i Roskilde.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl, Riksföreståndare

    Noteringar:



    I Norge regerade Olaf Haraldsson, eller Olaf digre, han som senare skulle bli känd som Olav den helige. Han var nära bundsförvant med Anund Jakob i Sverige, bl a var han gift med dennes syster. Dessa bägge samlade sig år 1026 till ett gemensamt anfall mot Knut den store vid Helge å. Resultatet av slaget var att Knut inte längre hade något att frukta från detta håll. Hur Estrids make,Ulf jarl, ställde sig i konflikten vet vi inte, men troligen såg Olav och Anund Jakob honom som en potentiell bundsförvant eftersom hans förhållande till Knut inte var vidare gott. Kort efter slaget ledde detta till att Ulf dräptes i Roskilde, naturligtvis på Knuts anstiftan. Som försoning för dråpet gav Knut sin syster Estrid, stora jordagods.

    Ulv gift Estrid Svendsdatter 1018. Estrid (dotter till Svend "Tveskägg" Haraldsen och Swietoslawa (Gunhild) av Polen) föddes cirka 997; dog den 9 Maj 1074 i Roskilde, Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Svend Estridsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1019; dog den 29 Apr 1074 i Söderup.
    2. 3. Asbjörn Ulfsen Spraklings  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 2

  1. 2.  Svend Estridsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Ulv1) föddes cirka 1019; dog den 29 Apr 1074 i Söderup.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Den norske kungen Harald "Hårdråde" fick sitt tillnamn p g a sin hårdhet mot stormännen. Harald skickade oavbrutet norska vikingaflottor att förhärja Danmarks kuster, och Sven Estridsson, som en augustikväll 1062 angriper honom vid mynningen av Nissan utanför Hallands kust, lider själv ett förkrossande nederlag. Flera hundra vikingaskepp deltog enligt källorna i slaget utanför Halmstad. Harald Hårdråde lyckas personligen erövra Svens skepp sedan Sven själv med nöd klarat sig i land. Fred sluts i alla fall till sist på norsk-danska gränsen i Göta älv.Sven var gift fyra gånger och hade utomäktenskapliga barn. Fem utomäktenskapliga barn blev kungar i Danmark - utöver dessa fem söner är ytterligare tio utomäktenskapliga söner och fyra döttrar nämnda i de historiska källorna.I början av 1800-talet menade P E Lindskog att Gudhems kloster grundats ca 1052 av en kvinna vid namn Gunhild. Förhistorien till detta var att hon år 1048 hade gift sig med den skånskbördige danske kungen Svend Estridsen, son till Sven Tveskäggs dotter Estrid. Det var f.ö. troligen Svend som var en av Adam av Bremens främsta sagesmän. I en skolie i Adams verk får vi vet att man kom över de svenska bergen för att hämta den fromma drottning Gunhild.Men väl gifta insåg kyrkan genom den Hamburgske ärkebiskopen Adalbert att Svend och Gunhild båda var alldeles för nära släkt med varandra, så efter hot om bannlysning fick Gunhild år 1049 ett skiljobrev. Gunhild har menats ha varit en dotter till Anund Jakob, och maken var då hennes kusin. Men hon kan också ha varit Anunds änka, Adam skrev ju att hon var drottning.År 1049 vandrade drottning Gunhild hem igen, till Västergötland och till Gudhem som var ett av hennes gods. På gränsen mellan Halland och Västergötland träffade hon Stenkil som var på väg till hennes förre man Svend Estridsen för att få stöd för att kunna bli kung. Med sig hade han dekanen Adalvard som av Adam av Bremen lär ha beskrivits som en "ödmjuk, gästfri och i övrigt förträfflig västgöte". Adalvard blev senare biskop i Skara.

    Familj/Make/Maka: Gunhild Svensdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 4. Svend Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (som barn).

    Familj/Make/Maka: Gyda Anundsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Familj/Make/Maka: Tora Torbergsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Familj/Make/Maka: Ellisif (Elisabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I "den vise" Storfst av Kiev och Ingegärd Olofsdotter) dog (efter 1019). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 5. Thorgils Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 6. Harald III "Hen" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1041; dog den 23 Apr 1080.
    2. 7. Knud "den helige" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1043; dog den 10 Jul 1086 i Odense.
    3. 8. Svend "Korsfarer" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1050; dog cirka 1097.
    4. 9. Oluf I "Hunger" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1052; dog den 24 Aug 1095.
    5. 10. Erik "Ejegod" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1056; dog den 10 Jul 1103 i på Cypern.
    6. 11. Niels Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1064; dog den 2 Jul 1134 i Stade, Tyskland.
    7. 12. Björn Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1100.
    8. 13. Knud Magnus Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Rom, Italien.
    9. 14. Thorgils Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Venden.
    10. 15. Sigurd Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Venden.
    11. 16. Benedict Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 10 Jul 1086 i Odense.
    12. 17. Guttorm Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    13. 18. Ömund Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    14. 19. Ulf "Ubbe" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1104).
    15. 20. Svend "Tronkraever" Svendsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog i Viborg.
    16. 21. Ingrid Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    17. 22. Gunhild (Helene) Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    18. 23. Ragnhild Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    19. 24. Sigrid Svendsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  2. 3.  Asbjörn Ulfsen Spraklings Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Ulv1)

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 25. Signe Asbjörnsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 3

  1. 4.  Svend Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog (som barn).

  2. 5.  Thorgils Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Rysk Furste


  3. 6.  Harald III "Hen" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1041; dog den 23 Apr 1080.

    Noteringar:



    Harald Hen (ses också stavat Hein eller Hén), född 1041, död 17 april 1080, var kung av Danmark 1076-1080.Harald var en av Sven Estridssons fjorton söner, av vilka fem kom att bli danska kungar. Harald var den äldsta och han fick tillnamnet Hen. Hen (eller Hein) betyder liten slipsten och skulle beskriva kungens milda och fredliga natur. Han dog år 1080 efter att ha regerat i bara fyra år och gravsattes i Dalby kyrka.Harald fick ett gott eftermäle på båda sidor om Öresund, "en meget retfærdig hersker", förtäljer Roskildekrönikan. Han avskaffade ordalierna, det vill säga de relativt nymodiga inslag i brottmålsrättegångar som införts med kristendomen och byggde på gudsdomar där bland annat den anklagade kunde tvingas gå med glödande järn i händerna för att hans skuld skulle kunna bedömas, så kallad järnbörd.


  4. 7.  Knud "den helige" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1043; dog den 10 Jul 1086 i Odense.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Dansk kung under åren 1080-86. Knut "den Helige" gifte sig med Adele av Flandern, dotter till Robert I Friso Av Flanderna och Prinsessa Gertrud Av Ssachsen (Adele av Flandern föddes under 1060 och dog under 1115.)Knut fick efter mordet martyrglans och kanoniserades samt skrinlades 1101 19/4. Han räknas som Danmarks skyddshelgonEfter sin död blev Knud helgonförklarad året 1101 av påven Urban II. Knuts jordiska kvarlevor ´ blev gravsatt i St. Knuds kyrka i Odense samma år.Citat från Anbytarforum beträffande Adele av Flandern.........Du säger vidare att du anser det vara ett steg framåt att Adèle av Flandern verkar vara avförd ur diskussionen. ?? Sedan när är Adéle av Flandern avförd ur diskussionen? Och av vem? Såvitt jag vet har inga nya uppgifter framkommit som skulle kunna omvärdera eller kasta nytt ljus över henne och över frågan huruvida hon är respektive inte är mor till Knutsdöttrarna Cecilia och Ingegerd. Att Knut den helige är deras far har vi väl ändå kommit fram till som en rimlig slutsats (se ovan), men jag kan inte se att vare sig Saxo eller någon annan i detta sammanhang säger något bestämt om Adèle. Således finns det ju inga större skäl att gång efter annan bara reprisera de gamla argumenten. Dock kan väl ändå sägas, att Adéle ändå måste anses som "huvudmisstänkt" till moderskapet, eftersom hon är Knuts enda hustru, och att han inte kan beläggas ha haft en enda för eftervärlden känd älskarinna. Tvärtom har han i stället ofta framställts som motsats till sin far, vilken hade mängder av älskarinnor. Dessutom är ju två av Folkungaättens mest frekventa namn Karl och Magnus, alltså Charlemagne = Karl den store. Man kan nämligen använda förekomsten av förnamn som indicier för släktskapsspekulationer - inte frånvaron av dem, vilket jag väl ovan har visat.

    Knud gift Adele av Flandern 1080. Adele (dotter till Robert I Greve av Flandern och Gertrud av Sachsen) föddes 1060; dog Apr 1115. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 26. Karl (den Danske) Knudsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1127 i Flandern.
    2. 27. Ingegerd Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1085.
    3. 28. Cecilia Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1131).

  5. 8.  Svend "Korsfarer" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1050; dog cirka 1097.

    Noteringar:



    Död på korståg i Mindre Asien


  6. 9.  Oluf I "Hunger" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1052; dog den 24 Aug 1095.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Danmark

    Noteringar:



    Olof Hunger, död 18 augusti 1095, son till Sven Estridsson, var kung av Danmark från 1086. Han gifte sig med den norske kungen Harald Hårdrådes dotter Ingegerd, men de fick inga barn. Under Olofs tid rådde missväxt i Danmark och han blev möjligen offrad för att råda bot på svälten. Han är den ende regenten i den danska kungalängden, vars begravningsplats är okänd, även om vissa menar att han kan ha blivit begraven nära nuvarande Bjerringbro på Midtjylland.


  7. 10.  Erik "Ejegod" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1056; dog den 10 Jul 1103 i på Cypern.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Erik I Ejegod, kung i Danmark 1095-1103.Eriks äldre bror Olof blev kung 1086, efter mordet på deras äldre bror Knud. Rykten spreds att mirakler inträffade vid den döde kungens grav och Erik såg i detta en politisk möjlighet; böndernas uppror under Oluf hade skett mot Guds vilja. Erik stödde den helgonkult som börjat utvecklats kort tid efter Knuds död och olyckarna stärkte det parti som stött Knud och vars ledare nu var Erik. Efter brodern Olof Hungers död 1095 valdes Erik till kung och "snart vek den förhatliga hungersnöden och Guds hämnd bort från folket", som det står i Roskildekrönikan. Erik fick tillnamnet Ejegod, "den ständigt gode". Men krönikan står i grunden på Olofs sida: "Men om detta överflöd var Eriks förtjänst och hungersnöden Olofs skuld, när nu ingen av dem förtjänade vad som skedde, det ver bara Han, som känner till allt innan det sker, och som ordnar allt, när och hur Han vill". Nödåren var inget som kunde skyllas på Olof, och Erik kunde inte ta åt sig äran av de goda åren, i synnerhet som han "fann på många orimliga och orättfärdiga lagar". Erik Ejegod fortsatte som kung att verka för Knuds kanonisering. Han reste till och med som pilgrim till Rom och fick i Bari 1098 påven Urban III:s bifall. Han verkade även för att ett ärkestift skulle inrättas i Lund direkt under påvestolen, helt fritt från Hamburg-Bremerstiftets inflytande. När frågan inte löstes snabbt nog påkallade Erik ett nytt möte i Rom. Påven Urban II dog den 29 juli 1099 och efterträddes av Paschalis II (1099-1118).Den 19 april 1101 lades Knuds kvarlevor i ett helgonskrin som placerades i Sankt Knuds kyrka krypta i Odense som ännu finns kvar. Danmark hade fått ett helgon.Erik deltog år 1101 tillsammans med kung Inge d. ä. Stenkilsson av Sverige och kung Magnus Barfot av Norge i trekungamötet i Kongahälla (nuvarande Kungälv) för att sluta fred mellan länderna. Om Eriks egenskaper som regent är inte mycket känt. Han tycks i likhet med Knud den helige ha arbetat för att stärka kungamakten och han gjorde det i samförstånd med kyrkan. Han var gift med en stormannadotter, Bodil, och hennes brorson Asser blev den nye biskopen i Lund. Kyrkan och kungamakten var lierade och gav varandra sitt stöd.Saxo Grammaticus skildrar Erik som en man, som till kropp och ande var en stor man, men skriver också kritiskt om kungen, som beskylls för att vara konstant otrogen mot sin fagra drottning Bodil, en tapper kvinna som var begåvad med en ängels tålamod.År 1103 for Erik på pilgrimsfärd till det heliga landet. Eriks förbindelser med påven syftade inte bara till att få Knud helgonförklarad. Han tog en av flera traditioner vägen över Rom, där påven-på gästens begäran-till slut gick med på att låta Danmark få ett eget ärkebiskopsdöme. Ärkesätet kom att ligga i Lund. Detta var en stor händelse, eftersom det under senaste halvseklet förts en bitter kamp om den kyrkliga överhögheten över Nordens länder mellan de tyska prelaterna i ärkebiskopdömet Hamburg-Bremen och England, som hade nära band till Danmark. Från och med nu utgjorde Norden en egen kyrklig enhet utanför Bremens inflytande.Ärkebiskopdämet Lund omfattade till en början hela Danmark, Norge, Sverige, Island, Rügen (som ännu inte kristnats) samt i praktiken även de öar i Nordatlanten, som var knutna till den norska monarkin. Det är ingen överdrift att påstå att Lund i och med detta blev ett viktigt maktcentrum.År 1104 blev Asser Nordens förste ärkebiskop. Året dessförrinnan hade Erik och drottning Bodil gett sig iväg på en ny pilgrimsresa. Deras son Harald Kesja hade tillsammans med Asser satts att styra riket. De kungliga resenärerna kom till Konstantinopel och fortsatte sedan till Cypern. Där avled Erik Ejegod 1103. Drottningen forsatte till Jerusalem; traditionen berättar att hon insjuknade och slutade sina dagar på Oljeberget.Utom äktenskapet hade Erik barnen Erik II (Emune), Benedict och Ragnhild - även Harald Kejsa kan ha varit född utom äktenskapet.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 29. Harald "Kesja" Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1080; dog 1135.
    2. 30. Erik II "Emune" Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1090; dog den 25 Sep 1137.
    3. 31. Benedict Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    4. 32. Ragnhild Eriksdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1152.

    Erik gift Bodil Thrugotsdotter 1086. Bodil (dotter till Thrugot "Fagrskinna" Ulvsson och Torgunna Vagnsdotter) dog 1103 i Oljeberget vid Jerusalem. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 33. Knud "Lavard" Eriksen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 12 Apr 1096 i Roskilde; dog den 7 Jan 1131 i Haraldsted Skov vid Ringsted.

  8. 11.  Niels Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1064; dog den 2 Jul 1134 i Stade, Tyskland.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Danmark

    Noteringar:



    Nils, född cirka 1064, död 25 juni 1134, dansk kung från 1104.Nils var den yngste av Sven Estridssons söner. Han efterträdde sin bror Erik Ejegod på tronen. Som regent var han svag och viljelös, men lät leda sig av sin kloka gemål Margareta Fredkulla (som han äktade 1105) samt efter hennes död av sonen Magnus.Efter ett olyckligt krig mot venderna i Vagrien (Holstein) gjorde han 1115 sin brorson Knut Lavard till hertig i Slesvig. Efter drottningens död 1130, lät Nils övertala sig att röja Knut Lavard ur vägen. Knut mördades redan i januari 1131 av Magnus. För att rentvå sig för delaktighet måste Nils förvisa sin son, men kallade honom snart tillbaka och tog honom även till medregent. Följden blev ett inbördeskrig, där Nils besegrades i slaget vid Foteviken den 4 juni 1134, där Magnus stupade. Efter att ha flytt blev Nils själv överfallen och dödad av Slesvigs borgare den 25 juni samma år.Nils hustru i andra giftet, Ulvhild Håkansdotter från Norge, var änka efter kung Inge den yngre Hon gifte sig senare med svenske kung Sverker den äldre.

    Niels gift Ulvhild Håkonsdotter 1130. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  9. 12.  Björn Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog cirka 1100.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl i Sönderjylland


  10. 13.  Knud Magnus Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog i Rom, Italien.

  11. 14.  Thorgils Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog i Venden.

  12. 15.  Sigurd Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog i Venden.

  13. 16.  Benedict Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog den 10 Jul 1086 i Odense.

  14. 17.  Guttorm Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1)

  15. 18.  Ömund Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1)

  16. 19.  Ulf "Ubbe" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog (efter 1104).

  17. 20.  Svend "Tronkraever" Svendsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1) dog i Viborg.

  18. 21.  Ingrid Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1)

    Familj/Make/Maka: Olav "Kyrre" Haraldsen. Olav (son till Harald "Hårdråde" Sigurdsen och Tora Torbergsdotter) föddes 1050; dog den 22 Sep 1093. [Familjeöversikt] [Familjediagram]


  19. 22.  Gunhild (Helene) Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1)

  20. 23.  Ragnhild Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1)

  21. 24.  Sigrid Svendsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Svend2, 1.Ulv1)

  22. 25.  Signe Asbjörnsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Asbjörn2, 1.Ulv1)

    Familj/Make/Maka: Skjalm Tokesen Hvide. Skjalm (son till Toke Trylle) föddes cirka 1031; dog cirka 1113. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 34. Sune Skjalmsen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (före 1140).
    2. 35. Asser Rig Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1148.
    3. 36. Ebbe Skjalmsen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1150.
    4. 37. Toke Skjalmsen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1145.
    5. 38. Margrete Skjalmsdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1160).
    6. 39. Cecilie Skjalmsdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1160).


Generation: 4

  1. 26.  Karl (den Danske) Knudsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Knud3, 2.Svend2, 1.Ulv1) dog cirka 1127 i Flandern.

  2. 27.  Ingegerd Knudsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Knud3, 2.Svend2, 1.Ulv1) föddes 1085.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Dansk prinsessa

    Noteringar:



    Ingegärd Knutsdotter av Danmark, även kallad Ingerd, född mellan 1080/85, var en prinsessa av Danmark. Hon blev en anmoder till Bjälboätten.Hon var dotter till kung Knut den helige av Danmark och Adele av Flandern och syster till Cecilia Knutsdotter av Danmark . Då hennes far avsattes år 1086 lämnade hennes mor Danmark och återvände till Flandern, medan Ingegärd och hennes syster följde med sin farbror Erik och hans hustru Bodil, som blev deras fosterföräldrar, till exil i Sverige. Systrarna blev båda gifta med svenska stormän. Cecilia återvände till Danmark, där hon omtalas 1131, men det finns inga uppgifter om att Ingegärd ska ha gjort detsamma.Ingegärd var gift med Folke den tjocke och mor till Bengt Snivil.

    Ingegerd gift Folke "den Tjocke" Ingevaldsson cirka 1082. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 40. Knut Folkesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 41. Cecilia Folkesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 42. Arnold Ulf Folkesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    4. 43. Holmger Folkesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    5. 44. Bengt Folkesson "Snivel"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  3. 28.  Cecilia Knudsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Knud3, 2.Svend2, 1.Ulv1) dog (efter 1131).

    Andra Händelser:

    • Yrke: Dansk prinsessa

    Noteringar:



    Cecilia Knutsdotter, född 1081/85, död efter 1131, dansk kungadotter. Hon var dotter till kung Knut den helige av Danmark och Adele av Flandern och syster till Ingegärd Knutsdotter av Danmark. Gift med Erik jarl i Västergötland.Då hennes far avsattes år 1086 lämnade hennes mor Danmark och återvände till Flandern, medan Cecilia och hennes syster följde med sin farbror Erik och hans hustru Bodil, som blev deras fosterföräldrar, till exil i Sverige. Systrarna blev båda gifta med svenska stormän. Cecilia återvände till Danmark med sin man, där maken blev Jarl over Falster och paret bosatte sig på Haraldsted vid Ringsted. Hon omtalas senast 7 januari 1131, då Knud Lavard skulle besöka dem sedan han firat julen hos kung Niels i Roskilde. Cecilia misstänkte att Knud skulle bli dödad och försökte förgäves få honom att avstå från sitt möte med Nils son Magnus. Knud mördades alltså (sannolikt) av sin kusin och rival Magnus den 7 januari 1131. Efter helgonförklaring av Knud fick denna dag benämningen Knudsdagen (Tjugondag Knut). I samband med ändring av kalendern under 1600-talet kom Knutsdagen istället att infalla den 13 januari.Cecilia hade sönerna Knut och Carl.

    Familj/Make/Maka: Erik N af Falster. Erik dog (efter 1145). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 45. Inge Eriksdatter af Falster  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1150).

  4. 29.  Harald "Kesja" Eriksen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Erik3, 2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1080; dog 1135.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Riksföreståndare i Danmark

    Noteringar:



    I danska källor är Harald skildrad som en av seklets värsta våldsverkare och horkarlar. Harald Kesja dödades av sin egen halvbror Erik II (Emune).





    Harald Kesja, död 1135, var en dansk prins, oäkta son till Erik Ejegod. Far till Olof Haraldsson och Björn Haraldsson Järnsida.Harald Kesja sattes enligt uppgift att styra över riket vid faderns pilgrimsfärd till Jerusalem. Vid underrättelsen om dennes död blev dock inte Harald utan hans farbror Nils kung av Danmark. Harald och hans halvbror Erik Emune gjorde då år 1130 uppror mot sin farbror, kung Nils av Danmark. Efter mordet på Knut Lavard hoppades han på att kunna bli tronkandidat, men då han inte lyckades få stöd för detta bytte han dock senare sida. Efter att Nils son Magnus stupat i slaget vid Foteviken 1134 erkändes han av farbrodern bli som kung. Han vistades därefter på Jylland där han hade talrika anhängare, men överrumplades 1135 av Erik Emune, som fångade och avrättade honom och alla hans söner. Endast en, Olof Haraldsson lyckades undkomma.

    Familj/Make/Maka: Ragnhild Magnusdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 46. Björn "Järnsida" Haraldsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1134.
    2. 47. Olof Haraldsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1141.

  5. 30.  Erik II "Emune" Eriksen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Erik3, 2.Svend2, 1.Ulv1) föddes cirka 1090; dog den 25 Sep 1137.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Danmark

    Noteringar:



    Erik Emune, född omkring 1090, död 18 juli 1137, kung av Danmark 1134-1137. Oäkta son till Erik Ejegod.Erik blev tidigt jarl på Lolland och lät 1131 utropa sig till kung, sedan hans halvbroder Knut Lavard blivit mördad av Magnus Nilsson. Först förlorade han flera slag, men till slut segrade han i det stora slaget vid Foteviken, i sydvästra Skåne, 1134, över sin farbror Nils och dennes son Magnus. Han fick då tillnamnet Emune, "den minnesvärde".Efter slaget vid Foteviken blev Erik Emune hyllad som kung på Sankt Libers hög vid Lund. Han tog Lund som säte och gjorde staden till Danmarks huvudstad.1135 lät Erik avrätta sin halvbroder Harald Kesja och tio av dennes söner. 1136 anföll han Rügen, intog Arkona och tvingade invånarna att för en kort tid anta kristendomen. Den 18 september 1137 mördades Erik på tinget i närheten av Ribe av stormannen Sorte Plov och blev begravd i Ribe domkyrka.Erik gifte sig 1130 med den ryska furstinnan Malmfrid av Kiev, dotter till storfurst Mstislav av Ryssland. Hon hade tidigare varit gift med den norske kungen Sigurd Jorsalafarare, men blivit förskjuten.


  6. 31.  Benedict Eriksen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Erik3, 2.Svend2, 1.Ulv1)

  7. 32.  Ragnhild Eriksdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Erik3, 2.Svend2, 1.Ulv1) dog cirka 1152.

  8. 33.  Knud "Lavard" Eriksen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Erik3, 2.Svend2, 1.Ulv1) föddes den 12 Apr 1096 i Roskilde; dog den 7 Jan 1131 i Haraldsted Skov vid Ringsted.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Hertig i Slesvig, Obotriternas Kung

    Noteringar:



    Knut (Knud) Lavard, född 12 mars 1096, son till kung Erik Ejegod i Danmark; hertig i Schleswig, dansk jarl i Sönderjylland.Tillnamnet Lavard, ursprungligen "hlaford", betyder ordagrant "brödutdelaren" och är samma ord som det engelska "lord". Beteckningen syftar förmodligen på Knuts militära styrka som ledare för en hird, vars stridbara medlemmar "åt hans bröd".Knut "stred hela livet mot vikingar". Under kung Niels regeringstid (1104-1134) var Knut jarl över södra gränsområdet. Han spelade en framträdande roll under striderna mot venderna, som utförde plundringståg. Danskarna försökte gå till motangrepp med ett ledungståg 1113, som slutade med nederlag för kung Niels. Under 1100-talets första decennier växte också en allt starkare centralstyrelse fram. Kungen omgav sig med ämbetsmän och den gamla hirdens betydelse minskade. Men Niels saknade inte problem. Ett sådant gällde tronföljden. Landet var forfarande ett valrike och det var inte givet att Niels skulle efterträdas av sonen Magnus. Situationen komplicerades av att de tidigare kungarna nu hade vuxna söner som trädde fram som tronpretendenter. Främst bland dessa var Knut Lavard. Han liknade i mycket sin far Erik Ejegod och åtnjöt stor popularitet, både bland folket och stormännen. Som främste vapendragare hade han sin äldre bror Erik. Den tredje brodern Harald Kesja, som delvis ägnade sig åt sjöröveri, hade dock få anhängare. Ytterligare en kandidat fanns, Henrik Skadelår som var son till Svend Estridsens son Svend (som dog strax innan Niels valdes till kung 1104). Han slöt sig till Niels och Magnus. Er urladdning och en strid mellan de två rivaliserande grupperna var att vänta, den kom 1131. På julen 1130 bjöd kung Niels på gille i Roskilde. Många stormän mötte upp, bland dem Knut Lavard. Festen pågick i fyra dagar. Efteråt stämde den svenske kungen Magnus Nilsson och Knut möte i Haraldsted Skov (skog) norr om Ringsted. De infann sig där den 7 januari år 1131. De båda kungasönerna samtalade en stund, men plötsligt gick några beväpnade män som legat i bakhåll till anfall och högg ned Knut Lavard.Mordet väckte stort uppseende. Knut begravdes i Ringsted, rykten spreds om mirakler vid hans grav, att en källa bröt fram på platsen. Knut Lavard helgonförklarades 1169 av sin postume son Valdemar I (Valdemar den store 1131-82). Knut Lavard är skrinlagd i S:t Bendts kyrka i Ringsted 1170. Knut blev dyrkad i Skara stift under 1200-talet den 7 januari. Efter 1258 ägde Alvastra kloster en bild av Knut Lavard skuren av valrossben. Efter 1600-talet är Knut Lavards dag flyttad till 13 januari och kallas än idag "Tjugondag Knut".

    Knud gift Ingeborg av Kiev 1116. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 48. Irmingard Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 49. Margareta Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 50. Valdemar "den store" Knudsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 14 Jan 1131 i Slesvig; dog den 12 Maj 1182 i Vordingborg.

  9. 34.  Sune Skjalmsen Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (25.Signe3, 3.Asbjörn2, 1.Ulv1) dog (före 1140).

  10. 35.  Asser Rig Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (25.Signe3, 3.Asbjörn2, 1.Ulv1) dog 1148.

    Noteringar:



    Lod kirken i Fjenneslev bygge.





    Asser Rig var en son till den ansedda och mäktige hövdingen på Rügen Skjalm Hvide och växte upp med danske kungens Erik Ejegods son Knud Lavard.Vid faderns död (omkring 1114) ärvde han sin del i faderns egendomar och blev själv en rik och mäktig man, innehavare av gården Fjenneslev på Själland i Danmark. Här födde hans hustru Inge, vilken skall ha varit av kunglig börd, deras tvillingar Esbern Snare och Absalon Hvide, vilka via sin fosterbror också kom att stå kungahuset nära.Sina sista år tillbringade Asser som munk i det av honom stiftade Sorö kloster, och avled 13 dagar efter klosterkyrkans invigning, där han begravdes i ett av koren.Hans hustru, som fortfarande levde år 1151, födde förutom de båda tvillingarna även dottern Ingefred.

    Familj/Make/Maka: Inge Eriksdatter af Falster. Inge (dotter till Erik N af Falster och Cecilia Knudsdatter) dog (efter 1150). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 51. Esbern Snare Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1128; dog cirka 1204.
    2. 52. Absalon Snare Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1128 i Fjenneslev, Danmark.
    3. 53. Ingefred Assersdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  11. 36.  Ebbe Skjalmsen Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (25.Signe3, 3.Asbjörn2, 1.Ulv1) dog 1150.

    Noteringar:



    Lod trækirke i Bjernede bygge. Ejer Knardrup ved Ganløse. Bjernede rundkirke havde en forgænger i Pedersborg..

    Familj/Make/Maka: Regnild. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 54. Fin Ebbesen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (före 1190).
    2. 55. Sune Ebbesen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1186; begravdes i Sorö, Danmark.
    3. 56. Gyda Ebbesdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1140 i Bavelse, Danmark; dog cirka 1200.
    4. 57. Benedikta Ebbesdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1165.
    5. 58. Toke Ebbesen Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1180.

  12. 37.  Toke Skjalmsen Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (25.Signe3, 3.Asbjörn2, 1.Ulv1) dog 1145.

    Familj/Make/Maka: Gyda. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 59. Ingefred Tokesdatter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 60. Stig Tokesen Hvidelaeder  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1151 i Gedbæck vid Viborg.

  13. 38.  Margrete Skjalmsdatter Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (25.Signe3, 3.Asbjörn2, 1.Ulv1) dog (efter 1160).

  14. 39.  Cecilie Skjalmsdatter Hvide Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (25.Signe3, 3.Asbjörn2, 1.Ulv1) dog (efter 1160).

    Noteringar:



    Skænkede Sorø Kloster 2 gårde i Førslev (Førslev S., Ringsted H. eller Førslev S., Øster Flakkebjerg H.) eller Ferslev (Ferslev S., Horns H.). Noget af eller måske hele det gods nord for Sorø, der kendes fra børnebørnene, må formodes at have været Cecilies arv eller medgift. - Boede på borgen i det nuværende Pedersborg nord for Sorø. I Gavebogen kaldt Cecilie af Borg og betegnet som "En meget from kvinde". Efter et helt upålideligt men underholdende sagn eftertragtet af kong Valdemar.

    Familj/Make/Maka: Peder Torstensen. Peder dog (efter 1173). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 61. Ingerd Ceciliesdotter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1205.


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.