Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Inge "den äldre" Stenkilsson

Man - 1110


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Inge "den äldre" Stenkilsson dog 1110.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Sverige

    Noteringar:



    Inge d.ä., ca 1055-1110, kung i Sverige eller möjligen endast i Västergötland. Han regerade troligen från 1079 till 1110, med avbrott 1084-1087. Han var son till Stenkil. Inge gynnade kristendomen och lät tillsammans med hustrun Helena anlägga nunneklostret i Vreta. Inge fördrevs c:a 1084 för en tid av sin hedniske svåger Blot-Sven, men dödade senare denne. Mordet skedde på Toströn i Mälaren. Hans förbindelser med påven är omvittnade i ett brev från Gregorius VII 1080, i vilket han kallades "Ingo gloriosus Suetonum Rex - Inge, svearnas ärorike konung". Under Inges regering hölls ett fredsmöte ("trekungamötet") i Kongahälla, nära det nuvarande Kungälv, då Inges dotter Margareta Fredkulla giftes bort med kung Magnus Barfot av Norge.Uppgiften om att Blot-Sven skulle varit svåger till Inge är mycket osäker. En källa anger att Inge dog 1112.Inge blev i sin barndom skickad till Holmgård (Novgorod) i Ingermanland för att uppfostras och sägs där ha växt upp tillsammans med kung Jarepolk Waldemarsson. Inge var 11 år och fortfarande i Holmgård när hans far dog. Inge blev 1079 vald till kung i Sverige som en arvtagare till Stenkil, men blev fördriven från Uppsala 1084 av allmogen då han vägrade blota. Hans svåger Blotsven erbjöd sig då att blota om han fick bli kung. Det tyckte allmogen var ett bra förslag och utsåg honom till kung. Inge lär ha vistats på Axavalds slott i Västergötland under tiden. Blot-Sven var gift med en syster till Inge d.ä. Inge var samtidigt gift med Mö eller Helena, en syster till Blot-Sven. Inge återvände 1085 eller 1086 till Svealand och dödade Blot-Sven och blev därefter ensam kung i Sverige till sin död 1112. Han tillsatte flera biskopar, byggde kyrkor och utväxlade brev med påven.Inge grundade Vreta kloster som det första nunneklostret i Sverige c:a 1110, tillsammans med sin hustru Helena, som efter Inges död blev dess första abedissa. Grundplåten till klostret var andelar i ett flertal gårdar runt Vreta såsom Kungsbro, Mjölorp, Lilla Wreta, Brunnby, Håckla och Broby vid södra änden av Tåkern. Det stora gårdsinnehavet i de centrala delarna av Östergötland tyder på ett starkt engagemang i denna bygd. De kan visserligen ha kommit till Inge vid hans giftermål med Helena vilket donationsbrevet tyder på då bägge två står som donatorer. Tyvärr finns donationsbrevet inte bevarat i original.Traditionellt anses Inge vara knuten till Västergötland men varför skulle han i så fall anlägga det första klostret i Sverige i Östergötland? Snarare tyder det på att han har sina rötter i närheten av Vreta. I avskriften av donationsbrevet som gjorts av Rasmus Ludvigsson står även att Kung Inge är begravd i Vreta, så även hans drottning Helena. Då Inge d.y. aldrig var gift med någon Helena måste detta avse Inge d.ä. Det är tämligen rimligt att tänka sig att han vill bli begravd på den plats där han satsat på att bygga upp ett kloster vid denna tidpunkt då många fortfarande var hedningar. Enligt den först på 1400-talet tillkomna Prosaiska krönikan skall Inge ha segrat i fem strider i Skåne och innehaft detta landskap i 3 år men blivit mördad där i sin säng. Denna historia har i lilla rimkrönikan kompletterats med att han begravts i Varnhem. Det som är egendomligt i sammanhanget är att Inge den äldre var mesta tiden verksam i Västergötland. Inge från Levene, förtäljer legenden, bodde som kung på kungsgården i Ytterberg i Hornborga och hade sitt jaktslott i Ingatorp, några rejäla stenkast från Hångers by där han skall ha dött. Han är också omtalad som begravd på Hångers ödekyrkogård men flyttad 1212 till Varnhems klosterkyrka och sägs ligga under en sten utan inskription i mittgången i klosterkyrkan.(Sverige och dess regenter)I närheten av Hånger låg kung Inge den äldres hovgård, och kungens vilorum blev Hångers kyrkogård. Han dog omkring 1110 och gravsattes här under en huggen häll, 7 fot lång och 3 fot bred med bilden av ett svärd inristad på den flata översidan. Vid hällens båda gavlar har stått huggna kors, sådana man ser på kungagravarna vid Varnhem. Efter hundra år, omkring 1212, flyttades kung Inges stoft till Varnhem. I Varnhems klosterkyrka finns också ett minnesrum över honom med en tumba och en minnestavla som Johan III lät uppföra 1574 under ledning av Rasmus Ludvigsson, med följande inskription: "Konung Inge Stenkilsson (Inge d.ä. ) minnesrum Här ligger begraven Ingo, Svea och Gjöta konung, med thet namnet den tredje. Han älskades storligen af sina undersåtare efter han styrde Sverige medh drängskap och bröt aldrig Sveriges lag, the i varje landskap vedertagne voro, han vandt Skåne med fäm strider under Sverige igen, och hade thet i try åhr, under sin hand. Ena natt varsdt han i sina säng mördad av skåningarna åhr MLXIV (1064), då gingo Wästgjöte til och boro honom hem til Axavald, och sade sig aldrig försvinna den skadan. Han jordades i Warnhem och under sin sten här fridoger hvilar." Inskription på tumban "Här ligger Kung Inge, som aldrig något företog mot landet o styrde riket med myckan trohet, förenade Skåne med fäderneslandet, sedan Danskarna blivit fem gånger besegrade. Han föll i Skåne för mördarhand år 1064. Anm. Tumban är endast ett minnesrum. Graven är belägen i mittgångens västra del." Det verkar som om Rasmus Ludvigsson enbart studerat Lilla Rimkrönikan när han skapat minnesrummet. Dessa uppgifter stämmer dåligt med övriga källtexter. Likaså dödsåret. Man får nästan en känsla av att det inte är samma person som omtalas här. Det kan vara så att det är fråga om en västgötsk kung som man senare har blandat ihop med Inge d.ä. Gamla hedniska sättet att räkna årets början från längsta natten blev nu ändrat till 1 januari enligt det romerska sättet, cirka 1080.

    Familj/Make/Maka: Helena Totilsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Ragnvald Ingesson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1110.
    2. 3. Kristina Ingesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 18 Jan 1122.
    3. 4. Margareta "Fredkulla" Ingesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1135.
    4. 5. Katarina Ingesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1100; dog 1170.


Generation: 2

  1. 2.  Ragnvald Ingesson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Inge1) dog cirka 1110.

    Noteringar:



    Ragnvald skall ej förväxlas med "Ragnvald Knaphövde" som var son till Olof näskonung.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 6. Ingrid Ragnvaldsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog (efter 1161).

  2. 3.  Kristina Ingesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Inge1) dog den 18 Jan 1122.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Kristina gift Mstislav I Storfst av Kiev 1095. Mstislav (son till Vladimir II "Monomachos" Storfst av Kiev och Gytha av England) föddes 1076; dog den 15 Apr 1132. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 7. Ingeborg av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 8. Isjaslav II Storfst av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1096; dog den 13 Nov 1154.

  3. 4.  Margareta "Fredkulla" Ingesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Inge1) dog 1135.

    Noteringar:



    Blev bortgift med Magnus Barfot vid ett fredsmöte i Konungahälla 1103. Hon fick en stor hemgift i form av ett stort antal gårdar. Hon gav en del av dessa till sin systerdotter Ingeborg vid dennes bröllop.Saxo omtalar att Margaretas delning av arvet efter fadern Inge d.ä. orsakade mångårig svår osämja mellan daner och svear. Likväl hade hon själv planerat giftermålet för brorsdottern Ingrid Ragvaldsdotter och systerdottern Ingeborg av Ryssland, för att därigenom bereda ynnest åt sin son Magnus Nielsson. Denne erhöll en betydande godsmassa i Västergötland och utsågs efter Inge d.y. död till göternas konung.





    Margareta Fredkulla, död omkring 1130, norsk, senare dansk drottning, dotter till den svenske kungen Inge d. ä. Hon blev kallad "fredskolla" - fridsjungfru. Som bekräftelse på freden mellan fadern och Magnus Barfot av Norge giftes hon 1101 med den senare. Inga barn föddes i detta äktenskap. Efter makens död 1103 gifte hon sig följande år med kung Niels av Danmark.


  4. 5.  Katarina Ingesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Inge1) föddes 1100; dog 1170.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Noteringar:



    Inge den äldres yngsta barn, dottern Katarina, blev efter 1120 gift med den för tapperhet berömde prinsen Björn Järnsida, son till den danske namnkungen Harald Kesja (riksföreståndare i Danmark 1103-04), och dennes gemål Ragnhild, dotter till kung Magnus Barfot av Norge. Harald Kesja, som hade fyra äktdödda och elva illegitima barn, var själv frilloson till kung Erik Ejegod av DanmarkI äktenskapet föddes omkring 1125 dottern Kristina som redan 1134 blev faderlös, då prins Björn mördades på uppdrag av sin farbror Erik Emune.Sannolikt kort före 1150 blev hon gift med den uppsvenske namnkungen Erik Jedvardsson, sedemera Erik den helige, som 1150 erkändes som kung av svearna och senare 1156 också av götarna.Under fyra år, 1156-60, har Kristina varit drottning över hela sveaväldet. Hon gjorde sig därvid främst känd för sin bittra fiendskap mot det av Sverkersätten ca 1150 grundade Varnhems kloster, vars munkar tvangs lämna landet och söka skydd i Danmark.I sitt äktenskap med kung Erik hade Kristina fyra barn, sönerna Knut, (sedmera kung) och Filip samt döttrarna Margareta (gift med kung Sverre av Norge) och Kartarina ( gift med den norske stormannen Niels Blake).Hon blev änka 1160 vid kung Eriks fall utanför Trefaldighetskyrkan i Östra Aros (Uppsala) och torde ha räddat sig samman med kungens tromän och den blott elvaårige sonen Knut. Troligen medtog de den döde kungens huvud med krona.Kristina dog förmodligen i början av sin son kung Knuts regering, kanske omkring 1170, i så fall femtio år gammal.

    Familj/Make/Maka: Björn "Järnsida" Haraldsen. Björn (son till Harald "Kesja" Eriksen och Ragnhild Magnusdotter) dog cirka 1134. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 9. Ulfhild Björnsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 10. Kristina Björnsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 3

  1. 6.  Ingrid Ragnvaldsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Ragnvald2, 1.Inge1) dog (efter 1161).

    Familj/Make/Maka: Harald "Gille" Magnusen. Harald (son till Magnus "Barfot" Olavsen) dog den 14 Dec 1136 i Bergen. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Familj/Make/Maka: Arne Ivarsen Stavreim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 11. Margrete Arnesdatter Stavreim  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  2. 7.  Ingeborg av Kiev Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Kristina2, 1.Inge1)

    Ingeborg gift Knud "Lavard" Eriksen 1116. Knud (son till Erik "Ejegod" Svendsen och Bodil Thrugotsdotter) föddes den 12 Apr 1096 i Roskilde; dog den 7 Jan 1131 i Haraldsted Skov vid Ringsted. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 12. Irmingard Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 13. Margareta Knudsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 14. Valdemar "den store" Knudsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 14 Jan 1131 i Slesvig; dog den 12 Maj 1182 i Vordingborg.

  3. 8.  Isjaslav II Storfst av Kiev Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Kristina2, 1.Inge1) föddes 1096; dog den 13 Nov 1154.

    Familj/Make/Maka: NN av Hohenstaufen. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 15. Jevdokija Isjaslavna av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 16. Mstislav II Isjaslavitj Stfst av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 13 Aug 1172.

  4. 9.  Ulfhild Björnsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (5.Katarina2, 1.Inge1)

    Familj/Make/Maka: Bengt Folkesson "Snivel". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 17. Birger Bengtsson "Brosa"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 9 Jan 1202.
    2. 18. Magnus Bengtsson "Minnesköld"  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1208.
    3. 19. Karl "den döve" Bengtsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 8 Aug 1220.

  5. 10.  Kristina Björnsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (5.Katarina2, 1.Inge1)

    Familj/Make/Maka: Erik "den helige" Jedvardsson. Erik (son till Jedvard Thordsson Bonde och Cecilia Svensdotter) föddes 1120; dog den 18 Maj 1159. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 20. Knut Eriksson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1150; dog den 8 Apr 1196.
    2. 21. Katarina Eriksdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Generation: 4

  1. 11.  Margrete Arnesdatter Stavreim Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (6.Ingrid3, 2.Ragnvald2, 1.Inge1)

    Familj/Make/Maka: Simon Kåresen. Simon dog (efter 1190). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 22. Andres Simonsen Stavreim  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1184; dog cirka 1218.

  2. 12.  Irmingard Knudsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Ingeborg3, 3.Kristina2, 1.Inge1)

  3. 13.  Margareta Knudsdatter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Ingeborg3, 3.Kristina2, 1.Inge1)

    Familj/Make/Maka: Stig Tokesen Hvidelaeder. Stig (son till Toke Skjalmsen Hvide och Gyda) dog 1151 i Gedbæck vid Viborg. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 23. Kristina Stigsdotter Hvide  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  4. 14.  Valdemar "den store" Knudsen Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (7.Ingeborg3, 3.Kristina2, 1.Inge1) föddes den 14 Jan 1131 i Slesvig; dog den 12 Maj 1182 i Vordingborg.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Danmark

    Noteringar:



    Valdemar I ("den store"), 1131-1182, dansk kung 1157, postum son till Knut Lavard. Valdemar kämpade 1154–1157 om kronan med Knut Magnusson och Sven Grate. År 1157 delade de riket varvid Jylland tillföll Valdemar Men Sven lät strax efteråt mörda Knut och dödades själv i samband med ett slag mot Valdemar. Denne var nu ensam kung i riket. Han råkade snart i strid med ärkebiskop Eskil som krävde oberoende för kyrkan och denne tvangs 1161 till flera års exil. Däremot fick Valdemar under hela sin regering helhjärtat stöd in- och utrikespolitiskt av Roskildebiskopen Absalon, som 1177 blev Eskils efterträdare på ärkestolen. Bl.a. angrep de i samverkan de hedniska venderna och intog 1169 Rügen -en början till den expansion längs Östersjöns sydkust som fullföljdes av Valdemars söner Knut Valdemarsson och Valdemar II "segraren".

    Familj/Make/Maka: Tove. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 24. Christoffer Valdemarsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1149; dog cirka 1173.

    Valdemar gift Sofia Wolodarowna av Minsk 1157 i Viborg. Sofia (dotter till Volodar Glebovitj Fst av Minsk och Ryksa av Polen) föddes 1141; dog den 5 Maj 1198. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 25. Sophie Valdemarsdatter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1159; dog cirka 1208.
    2. 26. Knud VI Valdemarsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1163; dog den 12 Nov 1202.
    3. 27. Valdemar "Seir" Valdemarsen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes den 28 Jun 1170; dog den 28 Mar 1241 i Vordingborg.
    4. 28. Ingeborg Valdemarsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1175; dog 1238.
    5. 29. Helena Valdemarsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1176; dog den 22 Nov 1233.
    6. 30. Rikissa Valdemarsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1178; dog den 8 Maj 1220.

  5. 15.  Jevdokija Isjaslavna av Kiev Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Isjaslav3, 3.Kristina2, 1.Inge1)

    Familj/Make/Maka: Mieszko III "Stary" Fst av Storpolen. Mieszko (son till Boleslaw III "Krzywousty" Fst av Polen och Salome av Berg-Schelklingen) dog den 13 Mar 1202. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 31. Anastasia av Polen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  6. 16.  Mstislav II Isjaslavitj Stfst av Kiev Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Isjaslav3, 3.Kristina2, 1.Inge1) dog den 13 Aug 1172.

    Mstislav gift Agnieszka av Polen 1161. Agnieszka (dotter till Boleslaw III "Krzywousty" Fst av Polen och Salome av Berg-Schelklingen) föddes 1137. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 32. Roman Mstislavitj Stfst av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 19 Jun 1205.

  7. 17.  Birger Bengtsson "Brosa" Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Ulfhild3, 5.Katarina2, 1.Inge1) dog den 9 Jan 1202.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl

    Noteringar:



    Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till. Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland. Han ägde jord och förfogade över rättigheter i Närke, Värmland, Östergötland och Södermanland, sannolikt även i andra landskap.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man under 1200-talet och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter.

    Familj/Make/Maka: Birgitta Haraldsdotter "Gille". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 33. Ingegerd Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1180; dog 1230.
    2. 34. Folke Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 17 Jul 1210 i Gestilren.
    3. 35. Knut Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1178; dog den 31 Jan 1208 i vid Lena.
    4. 36. Margareta Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    5. 37. Kristina Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    6. 38. Magnus Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    7. 39. Filip Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1200.

  8. 18.  Magnus Bengtsson "Minnesköld" Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Ulfhild3, 5.Katarina2, 1.Inge1) dog 1208.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Östgötsk storman
    • Bosatt: Bjälbo, Bjälbo sn

    Noteringar:



    Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gårdenBjälbo, belägen o Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare delMagnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison)

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 40. Eskil Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1227.
    2. 41. Kristina Magnusdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

    Familj/Make/Maka: Ingrid Ylva Sunesdotter. Ingrid (dotter till Sune "Sik" Sverkersson) dog 1251. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 42. Karl Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1220.
    2. 43. Bengt Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1237.
    3. 44. Birger Jarl Magnusson (Folkungaättern)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1200; dog den 21 Okt 1266 i Bjälbo, Bjälbo sn.

  9. 19.  Karl "den döve" Bengtsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Ulfhild3, 5.Katarina2, 1.Inge1) dog den 8 Aug 1220.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl

    Noteringar:



    Karl "den döve" var jarl av Folkungaätten och farbror till Birger Jarl, Stockholms grundare. Karl var halvbror till jarlen Birger, som i isländska källor kallas Brosa (vilket betyder "den leende").Karl Bengtsson hör till de personer i den svenska historiens gryning som är nämnda i flera källor. Han är omnämnd i Hakonarsagan, en kungasaga som skildrar den norske kungen Håkon Håkonsson, och där ges han tillnamnet "Döve". I ett dokument, daterat 1219, kallas han jarl, ett av de högsta ämbetena i riket.Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled.Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige.Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat.Den 29 november 2001 kunde Statens historiska museum ropa in en riksklenod på auktion i Stockholm: en sigillstampav brons, som tillhört medeltidsjarlen Karl Bengtsson. Det unika föremålet klubbades för ett rekordbelopp, 800 000 kronor. Den ansenliga köpeskillingen samlade museet in bland en rad privatpersoner, stiftelser, fonder och andra välvilligt inställda. Säljare var en anonym privatperson.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 45. Ulf "Fase" Karlsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1248.
    2. 46. Karl Karlsson (Ulv-ätten)(Vingad pil)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  10. 20.  Knut Eriksson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Kristina3, 5.Katarina2, 1.Inge1) föddes cirka 1150; dog den 8 Apr 1196.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige

    Noteringar:



    Hade redan före 1177 gett gåvor till Gudhems kloster. Den förste som låter sig begravas i Varnhems Klosterkyrka. Tog sig med några man till Näs på Visingsö och slog ihjäl Kung Karl Sverkersson den 12 april 1168. Utropade sig sedan till Kung. Dog på Göta-Gård i Eriksberg socken i Gäsene Härad i Västergötland den 8 april 1199.





    Knut Eriksson, död 1196, kung av Sverige ca 1167- ca 1195, son till Erik den helige och drottning Kristina.Då fadern dräptes, flydde Knut troligen ur riket. Han återkom omkring 1167, dödade Karl Sverkersson på Visingsö och utropades till kung. Han stred därefter flera år mot olika tronpretendenter, främst Karls brorsöner Kol och Burislev, men även dessa besegrades och dödades och han erkändes som gemensam kung 1169..Med jarlen Birger Brosa som medhjälpare förde Knut en kraftfull politik. En handelstraktat med Henrik Lejonet och Lübeck ledde till starkt tyskt inflytande på näringslivet, men Knut hade också andra västeuropeiska kontakter. Han återupptog den inhemska myntningen.År 1180-1190 blev Mälaren en insjö, sundet en strid ström och skeppade varor måste omlastas på Stadsholmen, där Knut anlade en köping med kunglig kastal för upptagande av tull. Därmed blev han Stockholms verklige grundläggare.Knut var en av Sveriges medeltids allra duktigaste kungar. Knut Erikssons dotter Sigrid giftes bort med den duglige riksjarlen Magnus Broka av folkungätten.Knut Eriksson dog en naturlig död på Eriksbergs kungsgård i Gäsene härad, Västergötland, och begravdes i Varnhem. Eftersom han efterlämnade fyra minderåriga söner valdes huvudmannen för den Sverkerska släkten, Sverker Karlsson, till kung.

    Familj/Make/Maka: Cecilia Johansdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 47. Sigrid Knutsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1169.
    2. 48. Knut Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1172; dog 1205.
    3. 49. Helena Knutsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1174.
    4. 50. Erik X Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1180; dog den 10 Apr 1216.
    5. 51. Joar Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1205.
    6. 52. Jon Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1205.

  11. 21.  Katarina Eriksdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (10.Kristina3, 5.Katarina2, 1.Inge1)

    Familj/Make/Maka: Nils Blake. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 53. Kristina Nilsdotter Blake  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.