Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Östergötland, Riddare, Herre till Bjälbo

Noteringar:

Bengt snivil eller snivel, svensk högreståndsperson som ska ha levt på 1100-talet, men endast känd från 1400-talsskrifter. Enligt Saxo var han son till Folke den tjocke och prinsessan Ingegärd Knutsdotter av Danmark.Barn:Birger Bengtsson (känd som Birger Brosa)Magnus Bengtsson (Magnus Minnisköld)Karl Bengtsson (känd som Karl Döve)Folkungaätten är den etablerade benämningen på en medeltida svensk kungasläkt som också ibland i litteraturen kallas för Bjälboätten. Till Folkungaätten räknas en del av de personer som agnatiskt härstammade från Bengt snivil. Han hade tre kända söner, Birger, Magnus och Karl.Släkten brukar indelas i ett antal grenar och med Folkungaätten avses i allmänhet den gren som utgick från Birger jarl och i ett antal generationer från och med Birgers son Valdemar Birgersson kom att inneha kungamakten. Gällande de andra grenarna, se länkar nedan.Namnet Folkungaätten menas ibland vara efter en Folke Filbyter, vilken emellertid inte är en historisk person. Beteckningen infördes 1616 av Johannes Messenius som hämtade uppgifterna från en i senare avskrift bevarad 1400-talskälla. Enligt denna källa härstammade både Birger Jarl och de av hans politiska motståndare som kallades folkungar från personer med namnet Folke.Den ofta förekommande uppgiften att "folkungar" närmast skulle vara en "partibeteckning" framfördes först av Rolf Pipping som hans personliga uppfattning och senare gav Erik Lönnroth Pipping sitt stöd. Uppfattningen bygger på jämförelser med norska förhållanden och de där förekommande beteckningarna "kuvlungar" och "ribbungar" m fl.Beteckningen Bjälboätten efter ättens stamgods Bjälbo i Östergötland kunde eventuellt vara en mer adekvat benämning för släkten eftersom Bjälbo är det tidigaste kända godset i dess ägo; dock är Folkungaätten sedan länge etablerat i historievetenskaplig, särskilt medeltidsgenealogisk, litteratur. Valet av beteckning är en historievetenskaplig konvention och som sådan en stipulativ definition. Den kan alltså varken vara rätt eller fel, bara mer eller mindre adekvat. Det som tvingar fram en dylik konvention är att släkten i fråga själv inte kallade sig någonting alls.Folkungaätten dog ut i slutet av 1300-talet med Erik Valdemarsson (d.y.). Carina Stridlund

Familj/Make/Maka: Ulfhild Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Birger Brosa "den leende", död 1202, den förste svenske jarl man känner till. Han tillhörde Bjälboätten, namngiven efter jordegendomen Bjälbo i Östergötland. Han ägde jord och förfogade över rättigheter i Närke, Värmland, Östergötland och Södermanland, sannolikt även i andra landskap.Birger Brosa var Sveriges mäktigaste man under 1200-talet och under hans ämbetstid fick landet en lång och välbehövlig period av fred. Birger Brosa gjorde betydelsefulla insatser i sin tids nordiska politik, bl a stödde han birkebeinarnas ledare, Sverre, som blev norsk kung. Han byggde sin maktposition på släktskap med samtliga nordiska kungasläkter.

Familj/Make/Maka: Birgitta Haraldsdotter "Gille". [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Östgötsk storman
• Bosatt: Bjälbo, Bjälbo sn

Noteringar:

Magnus Minnesköld var storman i Östergötland och anges i Västgötalagens lagmanslängd som ägare till gårdenBjälbo, belägen o Göstrings härad i Östergötland. Gården låg invid kyrkan i Bjälbo, vilken tillkom under 1100-talets senare delMagnus Minnesköld antas ha varit gift två gånger. Namnet på kvinnan i första giftet är okänt. När han blev änkling i slutet av 1100-talet, gifte Magnus om sig med Ingrid Ylva, antagligen dotter till Sune Sik. Magnus och Ingrid Ylva hade sonen Birger - Birger jarl.Magnus Minnesköld dödades i slaget vid Gestilren i Västergötland 1210.Ursprunget till binamnet ”Minnesköld” är okänt – en teori är att namnet syftar på ordet ”minni” (minne) och kan eventuellt kopplas till det vanliga nordiska bruket att ”dricka minni”, det vill säga att dricka ”minnesskål”. Enligt en annan teori skall ordet snarare tolkas som ”mindre”, varvid binamnet får betydelsen ”mindre sköld”. (Källa: Dick Harrison)

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Ingrid Ylva Sunesdotter. Ingrid (dotter till Sune "Sik" Sverkersson) dog 1251. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Karl "den döve" var jarl av Folkungaätten och farbror till Birger Jarl, Stockholms grundare. Karl var halvbror till jarlen Birger, som i isländska källor kallas Brosa (vilket betyder "den leende").Karl Bengtsson hör till de personer i den svenska historiens gryning som är nämnda i flera källor. Han är omnämnd i Hakonarsagan, en kungasaga som skildrar den norske kungen Håkon Håkonsson, och där ges han tillnamnet "Döve". I ett dokument, daterat 1219, kallas han jarl, ett av de högsta ämbetena i riket.Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled.Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige.Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat.Den 29 november 2001 kunde Statens historiska museum ropa in en riksklenod på auktion i Stockholm: en sigillstampav brons, som tillhört medeltidsjarlen Karl Bengtsson. Det unika föremålet klubbades för ett rekordbelopp, 800 000 kronor. Den ansenliga köpeskillingen samlade museet in bland en rad privatpersoner, stiftelser, fonder och andra välvilligt inställda. Säljare var en anonym privatperson.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Sverker "den yngre" Karlsson. Sverker (son till Karl Sverkersson och Kristina Stigsdotter Hvide) dog den 17 Jul 1210 i Gestilren. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Knut Birgersson var anfader i den kända Aspenäsätten. Släkten är uppkallad efter stamgodset Aspenäs i Malexanders socken, i Ydre härad, i nuvarande södra Östergötland.Aspenäs var beläget på en smal och lättförsvarad udde i sjön Sommen. På ättens vapensköld fanns en så kallad lejonörn, det vill säga en fågel med utbredda vingar och rovdjurshuvud.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Familj/Make/Maka: Sigrid Knutsdotter. Sigrid (dotter till Knut Eriksson och Cecilia Johansdotter) föddes 1169. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Andra Händelser:

• Yrke: Lagman i Västergötland

Noteringar:

Eskil Magnusson, c:a 1175- c:a 1227, lagman i Västergötland ca 1219-1225, var äldre halvbror till Birger Jarl. Modern är inte känd.Eskil var rättshistoriskt intresserad och anses vara den som redigerat äldre Västgötalagen, Sveriges äldsta bevarade landskapslag. I Västgötalagen betonandes särskilt att Sverige var ett valrike - "Sveaer egho konung at taka ock sva vraekae".Lagen är förmodligen en sammanställning av ett flertal av tidigare lagar, vilka dock aldrig tidigare funnits på pränt. Man får väl förmoda att Eskil samtidigt modifierade dom en del.Säkert har den förste av Västergötlands lagmän, Lumber, varit en källa. Han skall ha levt på 700-talet.Den norska Håkonsagan uppger att lagman Eskil av Västergötland år 1217 ingick äktenskap med fru Kristina, änka efter den norske jarlen och tronpretendenten Håkon Galen (död 1214). Med Kristina följde hennes och Håkons son Knut, som även han reste krav på Norges krona.Eskils kontakter med Norge medförde att han även kom att få en viss betydelse för den isländska historieskrivningen. Eskil var personligen bekant med Snorre Sturlasson, som uppehöll sig i Norge 1218-20 och besökte sommaren 1219 bland andra Eskil Magnusson. Om detta så skedde i Skara, på Loholm, hemma på gården i Long eller någon annanstans vet man ingenting om.Eskil bodde i Long (förr Lung/Jälbolung) i Västergötland och hade förmodligen stora jordegendomar där. Byn Long har fått sitt namn efter det gammalsvenska ordet lung, som syftade på en upphöjd sandås. Det är byns läge vid en förhöjning över den omgivande plana slättmarken som åsyftas. Long är en av få byar, som fortfarande har kvar lite av den gamla bykänslan från tiden före storskifte, enskifte och laga skifte på 1700- och 1800-talen. De flesta byarna i Västergötland sprängdes när gårdarna flyttades ut till nya lägen på markerna, men i Long valde man en annan lösning: gårdarna ligger fortfarande kvar i sina medeltida lägen på bytomten och åkrarna strålar i en solfjäderform ut från byn-inte minst detta är värt ett besök i byn Long!(Källa: bl.a. Dick Harrison - Jarlens sekel och Västergötlands museum - Birger Magnusson, den siste jarlen)

Familj/Make/Maka: Kristina Nilsdotter Blake. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Uppgiften om modern är osäker; Ingrid Ylva kan ha varit mor även till Kristina.(Källa: Bo Theutenberg - Folkungar och korsriddare)

Familj/Make/Maka: Sigtrygg Bengtsson Boberg. Sigtrygg (son till Bengt Matsson Boberg) dog cirka 1260. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Biskop i Skara

Noteringar:

Karl Magnusson, biskop i Östergötland, bror till Birger jarl.En av de första stora kungliga och kyrkliga ceremonierna under 1200-talet skedde i Linköpings domkyrka: kröningen av Johan Sverkersson, troligen år 1219. Värd för evenemanget var biskop Karl Magnusson. Kring sig hade han ytterligare fem biskopar, däribland den kröningsförrättande ärkebiskopen av Uppsala.Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled.Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige.Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Andra Händelser:

• Yrke: Biskop i Linköping, Lagman i Östergötland

Noteringar:

Bengt Magnusson utnämndes till biskop 1220 efter förutvarande biskopens död, brodern Karl.Han tog initiativ till ombyggnad av Linköpings domkyrka till den praktfulla katedral, som pryder stadens centrum idag. Domkyrkan är Sveriges första gotiska byggnadsprojekt, den första av Sveriges kyrkor som inte byggdes med traditionellt romanskt formspråk utan i enlighet med gotikens ideal.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl, Riksföreståndare

Noteringar:

1250 blir Valdemar Birgersson ny svensk kung. Fadern Birger Jarlblir förmyndare. Birger Jarl sluter avtal med Lübeck om tullfrihetsamt bestämmelsen att de tyskar som bosätter sig i Sverige skafölja svensk rätt.1251 besegrar Birger Jarl stormännen i slaget vid Herrevadsbromellan Västerås och Köpinge. 1253 möter Birger Jarl norske kungenHåkon Håkonsson vid Lindboholmen i Bohuslän. Man förhandlar bl aom att tillsammans gå i fejd mot Danmark. Mötet hålls troligen påborgen på Hisingen.1254 får Birger Jarl påven att stadfästa jarlens förslag ominförande av länsområden för sina söner. Länen ska dock liggaunder den äldste sonen Valdemars kungliga överhöghet. HertigMagnus får Södermanland, Bengt en del av Finland och Erik fårtroligen en del av Småland.

1256 misslyckas Birger Jarl med att, tillsammans med Tyska orden,anlägga ett svensk brohuvud söder om Finska viken.

1261 gifter sig Birger Jarl med Mechtilde av Holstein, änka efter kung Abel i Danmark. Hon kommer att överleva honom och dö1288 i Kiel.

1266 - Birger Jarl dör den 21 oktober på Jälbolung i Västergötlandoch begravs i Varnhems cistercinerkloster.



Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248-1266 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid.Utan Birger Jarl - inget Sverige. Kraftkarlen och tyrannen Birger grundade Stockholm, han lät bygga landets första slott och borgar, formade skattesystemet, reformerade penningväsendet, lade grunden för det andliga och världsliga frälset, expanderade Sverige i öster och gav landet en kust i väster, vid Göta älvs mynning.Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Ett uppror mot Birger och hans ätt slogs ned 1251.Under Birgers regering skapades en stark central regeringsmakt i Sverige på bekostnad av de olika landskapens intressen. Birger utförde ett storartat lagstiftningsarbete; särskilt kända är de så kallade fridslagarna (hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid). Dessa lagar utgjorde de första svenska rikslagarna. Birger hade kyrkans stöd sedan han förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248. Han företog ett korståg till Finland, där han anlade fästet Tavastehus.Birgers utrikespolitik syftade till samförstånd inom Norden. Han försökte främja handelns utveckling bl a genom handelsavtal med Lübeck.Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument.Av denna anledning anses Stockholm ha fötts detta år. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren.Före Birger jarl hade Sverige bara en handfull egentliga städer: Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Visby och Kalmar. Under andra hälften av 1200-talet tillkom många nya - Nyköping, Linköping, Uppsala, Enköping, Västerås, Örebro, Arboga, Jönköping, Strängnäs, Skänninge och Västervik. Efter ytterligare något decennium hade stadskartan utökats med Östhammar, Köping, Torshälla, Tälje, Trosa, Norrköping, Hästholmen, Vimmerby, Växjö och Åbo.Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina, efter kungen Erik "läspe och halte", donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum.Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein.Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik. Graven öppnades och restaurerades första gången 1922 och har åter öppnats 2002. En DNA-analys har utförts och bekräftar, att det är Birger jarl, som ligger i graven. I graven ligger också sonen Erik och Birger jarls andra hustru, Mechtild.Det har varit vanligt tidigare att ange "cirka år 1200" som Birgers födelseår, men analyserna av hans skelett har visat att han var i 55-årsåldern när han dog, varför forskarna har skjutit fram födelseåret ett decennium.1854 restes en staty föreställande Birger jarl på Riddarholmen. Statyn dominerar än i dag torget framför den kyrka, som hans son Magnus lät bygga och sedemera begravas i.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten.Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.

Birger gift Ingeborg Eriksdotter 1235. Ingeborg (dotter till Erik X Knutsson och Rikissa Valdemarsdotter) föddes 1214; dog den 17 Jun 1254. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Den jarl som dominerade svensk rikspolitik på 1220-, 1230 och 1240-talen hette egentligen UIf Karlsson. Han var son till jarl Karl döve, som stupade i strjd mot esterna vid Leal år 1220. Men det är som ”Ulf fase” jarlen har gått till historien. Ingen forskare vet exakt vad ordet ”fase” (eller ”fasi,” som det står i dåtidens källor) betyder. Den vanligaste tolkningen ger dock vid handen att det skall uttydas som ”den fasansfulle” eller ”den förskräcklige”.Överhuvudtaget är Ulf fase något av en gåta. Det saknas förklaring till hur han lyckades klamra sig fast vid makten så länge, trots att landet härjades av tronsstrider mellan kungarna Erik Eriksson och Knut långe samt andra stormän. Det är inte heller känt hur hans långa ämbetsperiod slutade, om han störtades av kung Erik och Birger Magnusson (Birger jarl), eller om han dog en fredlig död 1248.Däremot är det känt att hans son Karl Ulfsson under 1250-talet valde att lämna Sverige och söka sig till de tyska korsriddarna i Baltikum. Han slutade vid deras sida mot litauerna i slaget vid Durben den 13 juli 1260. Karls död tolkades som en kristen martyrdöd och avsatte talrika spår i de historiska källorna, medan omständigheterna vid Ulf fases eget frånfälle är och förblir oklara.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Jarl 1210-16, Kung 1216-22 Krönt i Link.domkyrka. Enligt Broocman skall han vara begravd i Linköpings Domkyrka. Enligt Olof Dalin skall han vara begravd i Alvastra. Han dog på Visingsö





Johan Sverkersson, 1201-1222, kung 1216-1222, son till Sverker d.y. Karlsson.I en samtida isländsk notis anges att han utnämndes till jarl, när han blott var en vinter gammal, en ”byxlös jarl”, som efterträdare till morfadern, Birger Brosa.I tre år bar Johan "den unge" kungatiteln företrädd av förmyndare. Han kröntes i Linköping 1219 vid 18 års ålder. Den danske kungen Valdemar försökte förhindra kröningen genom att vädja till påven. Skälet var att han ansåg sig företräda sin systersons intressen. Hans vädjan skapade problem.År 1220 företog Johan ett framgångsrikt korståg till Finland och Estland. Han gjorde den gamla estniska fästningen Leal (estn. Lihula) till högkvarter och påbörjade ett missionsarbete. Johan återvände till Sverige.De svenska trupperna i Estland överfölls en tidig morgon, 8 augusti 1220, av hedniska estländare från ön Ösel. En häftig strid utbröt varvid så gott som hela den svenska truppen nedgjordes. Under striderna dödades också den svenske jarlen Karl och biskop Karl från Linköping.Han avled av sjukdom och begravdes i Alvastra kloster. Han var ogift och den siste av den sverkerska kungaätten. Enligt Västgötalagens kungalängd, som nedtecknades ett par decennier efter Johans död, hade han varit en ”godvillig” kung, och hela landet sörjde honom.

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Sune Folkesson träffade i sin ungdom kung Sverkers dotter Helena i Näs borg på Visingsö. Helena placerades på Vreta kloster. Först när kung Sverker stupat i slaget vid Gestrilren, kunde Sune hämta sin Helena från klostret ("klosterrovet vid Vreta"). Sune deltog f.ö. själv i slaget vid Gestrilren på folkungarnas sida mot kung Sverker.Sune och Helena bosatte sig på Sunes borg Älgarås och de fick fyra döttrar.

Familj/Make/Maka: Helena Sverkersdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare

Familj/Make/Maka: Kristina Fastesdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Filip Birgersson (Aspenäs-ätten). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Lagman i Västergötland

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Karl Ingeborgasson Lejonbalk. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Påven Innocentius (IV) till biskopen i Linköping med tillstånd för Karl "Sistryggsson" och Helena Petersdotter att gifta sig med varandra trots släktskap i fjärde led, eftersom kung Valdemar och Birger jarl bett om detta med hänsyn till de fördelar giftermålet skulle innebära för riket. Perugia 22 oktober 1252.

Karl gift Helena Petersdotter 1252. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Gustav Petersson. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Knut. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Lagman i Östergötland

Familj/Make/Maka: Ragnhild. Ragnhild dog 1262. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Rikissa blev aldrig Norges drottning, för hennes Håkon dog före sin far Håkon Håkonsson "den gamle", som levde ända till 1263.Rikissa gifte om sig med en tysk furste, Henrik av Werle (Mecklenburg).

Rikissa gift Heinrich I Fst v Werle-Güstrow 1262. Heinrich dog den 8 Okt 1291. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Valdemar Birgersson, ca 1240-1302, kung i Sverige 1250-75, son till Birger Jarl och prinsessan Ingeborg.Valdemar valdes till kung 1250, men fram till faderns död 1266 stod han helt i skuggan av denne. Han gifte sig 1260 i Jönköping med den danska prinsessan Sofia. Platsen kan även vara Öninge i Ödeshög, Erikskrönikan uppger Ymninge.Valdemar råkade snart i konflikt med sina bröder Magnus Ladulås och Erik. Magnus, som stöddes av bl.a. kyrkan, besegrade 1275 Valdemars styrkor vid Hova och tvang honom att abdikera.Någon krigargestalt var inte Valdemar. När hans trupper kämpade mot brodern Magnus Ladulås vid Hova i Tivedsskogarna 1275, den strid som slutade med hans avsättning, låg han själv och sov i det närbelägna Ramundeboda medan hans drottning Sofia satt och spelade schack. Så förtäljer i alla fall Rimkrönikan…Som underhåll fick han delar av Götaland men fråntogs dessa 1279. Han beskylldes bl.a. för att ha begått hor med hustruns vackra syster Jutta.For att sona sina synder företog Valdemar en pilgrimsfärd till Rom 1274 och erkände påven som sin överherre.Återkommen till Sverige kallade han stormännen till ett möte i Vadstena på försommaren 1275. Bröderna Magnus och Erik hade förenat sina krafter och dessutom lejt dyra trupper av den danske kungen, Erik glipping. I juni mötte de Valdemars styrkor vid Hova och besegrade dem grundligt. Valdemar och Sofia flydde till Norge. Magnus blev i stället vald till kung vid Mora sten. Men Valdemar återvände, greps och blev åter frigiven. Men efter att några år ha bott i Danmark tillfångatogs Valdemar på nytt och insattes 1288 som statsfånge på Nyköpingshus.Valdemar hade flera till namnet kända älskarinnor, sist en som hette Lukardis och med henne blev han troligen vigd.Var Valdemar är begravd är omdiskuterat; vanligtvis anges Vreta kloster men även Riddarholmskyrkan (då Gråmunkekyrkan) har nämnts.

Noteringar:

Kristina, Birger jarls dotter (och änka efter herr Sigge till Ljuna), upprättar sitt testamente på följande sätt: Till munkarna i Alvastra, hos vilka hon samman med sin make valt sin gravplats, skänker hon gården Ljuna (Hogstads socken)1 i sin helhet med undantag av en åtting och en tomt, vilka hon med alla tillägor oupplösligen knyter till sin gård "wallær"; detta sker dock på villkor att all avkastning av nämnda gård (Ljuna?) årligen den 29/8 skall utbetalas till vederkvickelse för hela konventet, om möjligt i form av gemensam extra förplägnad, och att man firar hennes årsdag. Vidare skänker hon till Linköpings domkyrka gården Normlösa (Normlösa socken), där man å biskopens vägnar skall upprätta ett altare, vid vilket varje vecka två mässor skall hållas för de döda, en för jungfru Maria samt en dödsmässa för hennes avlidne make2. Slutligen skänker hon också 1 mark silver till varje kloster i Sverige, med undantag av dem på Gotland och i Finland, till nattvardsvin och 1/2 mark silver till varje hospital i riket. Sigillanter är utfärdaren, kung M(agnus), dennes bror hertig B(engt) av Finland, biskop B. (fel för H.?) i Linköping samt utfärdarens döttrar Margareta och Helena. Vittnen var abbot Nils i Alvastra och Kristinas konfessor broder Knut från Söderköping. 1285. (Or.perg. RA 0101)

Familj/Make/Maka: Sigge Guttormsson. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Magnus Ladulås, född c:a 1240, död 1290, svensk kung 1275, andre son till Birger Jarl.Magnus kom efter faderns död 1266 jämte brodern Erik i tvist med den äldre brodern kung Valdemar, som 1275 besegrades vid Hova i Västergötland, varpå Magnus valdes till kung. Kröningen skedde den 24 maj i Uppsala domkyrka. Han stödde sig vid olika tillfällen på kyrkan, som belönades med omfattande privilegier. Även det världsliga frälset utbildades och erhöll skattefrihet (Alsnö stadga) och ett riksråd började framträda.Magnus kompletterade faderns fridslagar och förbjöd våldgästning. Under Magnus regering började bergsbrukets produkter bli eftersökta i Europa och gav en viktig skatteinkomst till kronan. Med hjälp av inflyttade tyskar nådde även stadsväsendet en starkare utveckling.Halland spelade en central roll i Nordens medeltida historia. Fästet Lagaholm vid Lagan (nuvarande Laholm) var viktigt och 1278 möttes kungen av Danmark, Erik Klipping, och kungen av Sverige, Magnus Ladulås, här för att diskutera politiska problem. Samtidigt passade man på att roa sig med bl. a. torneringsspel.Magnus hade sönerna Birger, vald till kung redan under Magnus livstid (1284), Erik och Valdemar. Döttrarna hette Ingeborg och Rikissa. Under sin livstid kallades han "konung Magnus gamle", tillnamnet "ladulås" är av senare datum.Som dödsorsak har tidigare analyser pekat på att Magnus Ladulås led av kroniska lungproblem eller hjärtsvikt. Magnus Ladulås är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm, en kyrka som han själv lät bygga. I graven finns även drottning Helvig, dottern Rikissa och en sonson. Ytterligare tre män är oidentifierade, liksom ett treårigt barn.-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om tillnamnet "ladulås" ursprung:Den vanligste, klassiska teorin är att Magnus "ladulås" kallas så eftersom han satte lås för bondens lada.Alsnö stadga är en av de viktigaste historiska texterna i Sverige; bland mycket annat finns där ett gästningsförbud som skyddade bönderna från stormännens våldgästningar, och alltså i överförd bemärkelse utgjorde ett lås för ladan. Var det detta förbud som gav oss Magnus ladulås? I de bevarade källorna finns under lång tid inget annat tillnamn än "den gamle"; i en klagodikt från början av 1400-talet finns så ett stycke rubricerat Epythafium regis Magni ladhalas. Hur man utläser "ladhalas" på latin är okänt, men i den s.k. Lilla rimkrönikan från 1450-talet beskrivs etymologin som just "lås för ladan".En annan teori är att Magnus även hade förnamnet Vladislav. Enligt Alf Henrikson ligger det dock till på det här viset: Magnus Birgersson (son till Birger Jarl) hette även Vladislav. Det namnet har den latinska formen Ladislaus (som Carl blir Carolus etc.), vilket försvenskats till Ladulås."...vilket visserligen inte kan bevisas i brist på egenhändiga vittnesbörd, men är så sannolikt att det är nästan säkert".Alf HenriksonAtt han verkligen varit döpt till Vladislav skulle, åter enligt Henrikson visserligen inte kunna bevisas (vilket låter märkligt), men åtminstone kunna förklaras av hans slaviska påbrå på mödernet. Hans mormors mormor var polsk prinsessa och hette Rikissa, ett namn som även bars av Magnus ladulås mormor, syster och dotter. Det finns även andra exempel på mäktiga familjer med förgreningar på båda sidor om Östersjön. I det perspektivet verkar Vladislav inte särskilt malplacerat.Det kan tilläggas att alla inte är lika övertygade om teorins riktighet. Dick Harrison listar tre alternativ - det klassiska "Lås-för-ladan", antingen i positiv bemärkelse eller som öknamn, och så "Ladislaus". Han påpekar de nämnda bristerna i Ladislaus-teorin och kommer fram till att den är fullkomligt omöjlig att bevisa; icke desto mindre är det inte svårt att kontra med att den förefaller betydligt sannolikare än Lås-för-ladan, som inte är mer bevisbar den.Referenser:Nationalencyklopedin: Magnus LadulåsAlf Henrikson, Svensk historiaDick Harrison, Jarlens sekel, sid 232----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten. Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.Nya rön 2011Kung Magnus Ladulås och hans familj har i århundranden trotts vara begravda i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men nya analyser 2011 av skelettdelarna avslöjar att det är en bluff.De nio personer som fanns i gravtumban som öppnades är begravda någon gång kring cirka 1430–1520. Kung Magnus Ladulås dog redan 1290.”Att resultaten skulle vara missvisande kan uteslutas”, skriver professor Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande."Redan den första av de olika analyser som vi låtit göra avslöjar alltså att kung Johan III på 1570-talet hade låtit placera Magnus Ladulås tumba över fel grav", säger filosofie doktor Maria Vretemark på Västergötlands museum.Hon är vetenskapligt ansvarig för projektet och anser att forskarnas upptäckt är "sensationell" och en "fantastisk historia". Hon förutspår att den kommer att väcka genklang i stora delar av forskarvärlden."Den visar vikten av källkritik förstås, men också hur maktens män på 1400- och 1500-talen på olika sätt använder historien för att nå politiska syften", säger hon.Men nu är alltså den historiska lögnen avslöjad – efter mer än 400 år.Arbetet med att hitta Magnus Ladulås kvarlevor är dock inte avslutat. Projektgruppen tror att kung Magnus ligger begravd i den södra graven framför koret, den grav där kung Karl Knutsson lät sig begravas på 1400-talet.En tillståndsansökan att öppna Karl Knutssons grav har skickats till hovet.

Magnus gift Hedwig av Holstein den 11 Nov 1276 i Kalmar. Hedwig föddes 1262; dog 1325. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Katarina gift Siegfried I Fst v Anhalt-Zerbst 1259. Siegfried (son till Heinrich I Fst av Anhalt och Irmgard av Thüringen) föddes 1230. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Ingeborg gift Johann I Hg av Sachsen-Lauenburg 1270. Johann (son till Albrecht I Hg av Sachsen och Helena av Braunschweig-Lüneburg) föddes 1248; dog den 30 Jul 1286. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Sverige

Noteringar:

Erik Birgersson, död 1275, son till Birger Jarl. Erik hade en medfödd, ärftlig bindvävssjukdom, som orsakade komplikationer i skelettet, vilket konstaterats vid öppningen av graven i Varnhem 2002. Vanliga kännetecken är lång kroppslängd (han var 178 cm), långa fingrar, deformering i bröstkorgen, missformade bröstben, skolios och trång tandställning. Sjukdomen har tolkats som Marfans syndrom.Erik slöt sig till brodern Magnus Ladulås uppror mot deras bror, kung Valdemar. Bröderna besegrade 1275 Valdemar vid Hova, och då Magnus blev kung samma år upphöjdes Erik till hertig.

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Finland och Biskop i Linköping

Noteringar:

Bengt Birgersson var bror till kung Magnus "ladulås". Han var hertig av Finland och biskop i Linköping 1286-1291.Linköpings biskopar förblev kungamakten närstående även under andra hälften av 1200-talet. Kung Magnus utnämnde sin bror Bengt till biskop i Linköping, något som dock, till följd av broderns smak för lyx och storskaliga projekt, knappast var till ekonomiskt gagn för biskopsstolen.År 1987 firade Linköping sitt 700-årsjubileum, med anledning av att franciskankoventet på platsen anlades 1287, med ekonomiskt bistånd av biskop Bengt.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare

Noteringar:

Oäkta son till Birger Jarl. Tillbytte sig 1272 Ängsö i likanämnd sn i Yttertjurbo hd i Västmanland mot Baldastad i Närke. Kallas dominus 1276-09-21. Ägde stora gods på Arnön i Övergrans sn i Håbo hd i Uppland. Grundade 1275 vid Uppsala domkyrka Vallby kanonikat med gods i Vaksala hd i Uppland. Hans anniversarium firades vid domkyrkan den 15 januari. Blev i likhet med flera släktingar begraven hos minoriterna i Uppsala.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare

Noteringar:

Barn:Ingeborg Ulfsdotter Ulv (76162). Född 1248 i Adelsö (AB) (Anders Krook). (Se XIV:14394, s ). Filip Ulfsson Ulv Tillbakaseende (55520). Riksråd i Långnäs, Kettilstad (E). Född 1260 i Stockholm (AB) (Mats Lundell). Död efter 1333 i Bettna (D). Son till Ulf Karlsson (Ulv) o möjligen NN Karlsdotter (Lejonbalk). Nämnd 1296-1333. Blev 1296/1303 riddare -alltså dubbad antingen vid konung Birgers bröllop 1298 eller vid dennes kröning 1302- o senast 1305 riksråd, vilket han var ännu 1322 o sannolikt ännu 1333. Uppges ha bott i "Langanaes", som identifierats med Långnäs i Kettilstad fs (Ög). Hade landbohemman i Bobergs, Göstrings, Lysings o Memmings hd i Östergötland, N Vedbo o Sevede hd i Småland, Norunda o Rasbo hd samt Åkers skeppslag i Uppland, Öknebo hd i Södermanland samt på Själland i Danmark. -Vapen: 3 bjälkvis ställda o stolpvis ordnade pilspetsar (möjligen felritning av samma vapen som faderns enligt K H Karlsson i HT 1885, s 169) o ulv. [ÄSF I:3, s 298] Margareta Ulfsdotter Ulv (164032). Född omkring 1265 i Jolstad, Vinnerstad (E) (John-Eric Karlsson<8>). (Se XV:28774, s ).

Familj/Make/Maka: N Karlsdotter Lejonbalk. [Familjeöversikt] [Familjediagram]