Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa av Danmark

Rikissa gift Erik X Knutsson 1210. Erik (son till Knut Eriksson och Cecilia Johansdotter) föddes 1180; dog den 10 Apr 1216. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Kung i Sverige från 1222-1229 och 1234 (ev. redan 1232)-1250. När Johan Sverkersson dött år 1222 som den siste av sin släkt på manssidan, var det fritt fram för Eriksönerna igen. Det blev Erik Eriksson, kallad "den läspe och halte" som valdes till tronföljare. Erik Eriksson var endast c:a89 år gammal, när han kröntes till kung 1224. Under hans minderårighet styrdes riket först av ett kollegium. Erik var en svag regent, som försökte ta sig ton mot sitt råd av inflytelserika biskopar och stormän. På grund av sin uppstudsighet fick han till och med dra sig tillbaka från tronen några år, när en av hans förmyndare, Knut Holmgersson Långe, gjorde uppror 1229 med hjälp av folkungapartiet och besegrade Eriks anhängare vid ”Olustrom” (möjligen Ostra, i Sundby socken i Södermanland). Erik fördrevs från tronen och flydde till Danmark. Efter Knuts död 1234 återvann han makten; ett nytt uppror slogs ner av hans svåger, Birger, som blev jarl 1248 och Eriks allsmäktige rådgivare. Under Eriks sista tid som kung framträdde hans jarl Birger Magnusson mer och mer som den verklige ledaren. Erik var gift med Sune Folkessons dotter Katarina, dotterdotter till Sverker d. y. Han dog barnlös 1250 och därför utslocknade även den Erikska ätten. Sitt tillnamn har han fått efter Erikskrönikans uppgift om att han var "något så läsper vid" och att "halta det var ock hans sed".

Familj/Make/Maka: Katarina Sunesdotter (Folkungaätten). Katarina (dotter till Sune Folkesson (Folkungaätten) och Helena Sverkersdotter) dog 1252. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa i Sverige

Marianna gift Barnim I Hg av Pommern 1238. Barnim (son till Bogislaw II Hg av Pommern och Miroslawa av Pommerellen) föddes 1218; dog den 14 Nov 1278. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa i Sverige

Noteringar:

Ingeborg, död 1254, svensk prinsessa, dotter till kung Erik Knutsson.Ingeborg blev c:a 1235 gift med Birger Jarl och mor till bl.a. kungarna Valdemar Birgersson och Magnus Ladulås, vilkas arvsanspråk till tronen grundades på kunglig härstamning genom modern. I äktenskapet föddes fyra söner och tre döttrar.

Ingeborg gift Birger Jarl Magnusson (Folkungaättern) 1235. Birger (son till Magnus Bengtsson "Minnesköld" och Ingrid Ylva Sunesdotter) föddes 1200; dog den 21 Okt 1266 i Bjälbo, Bjälbo sn. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa i Sverige

Familj/Make/Maka: Nils Sixtensson Sparre af Tofta. Nils (son till Sixten Sixtensson Sparre av Tofta) föddes 1188; dog 1250. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Anastasia gift Heinrich I "der Pilger" Fst av Mecklenburg 1259. Heinrich (son till Johann I Fst av Mecklenburg och Luitgard v Henneberg) föddes 1230; dog den 2 Jan 1302. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Rikissa blev aldrig Norges drottning, för hennes Håkon dog före sin far Håkon Håkonsson "den gamle", som levde ända till 1263.Rikissa gifte om sig med en tysk furste, Henrik av Werle (Mecklenburg).

Rikissa gift Heinrich I Fst v Werle-Güstrow 1262. Heinrich dog den 8 Okt 1291. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Valdemar Birgersson, ca 1240-1302, kung i Sverige 1250-75, son till Birger Jarl och prinsessan Ingeborg.Valdemar valdes till kung 1250, men fram till faderns död 1266 stod han helt i skuggan av denne. Han gifte sig 1260 i Jönköping med den danska prinsessan Sofia. Platsen kan även vara Öninge i Ödeshög, Erikskrönikan uppger Ymninge.Valdemar råkade snart i konflikt med sina bröder Magnus Ladulås och Erik. Magnus, som stöddes av bl.a. kyrkan, besegrade 1275 Valdemars styrkor vid Hova och tvang honom att abdikera.Någon krigargestalt var inte Valdemar. När hans trupper kämpade mot brodern Magnus Ladulås vid Hova i Tivedsskogarna 1275, den strid som slutade med hans avsättning, låg han själv och sov i det närbelägna Ramundeboda medan hans drottning Sofia satt och spelade schack. Så förtäljer i alla fall Rimkrönikan…Som underhåll fick han delar av Götaland men fråntogs dessa 1279. Han beskylldes bl.a. för att ha begått hor med hustruns vackra syster Jutta.For att sona sina synder företog Valdemar en pilgrimsfärd till Rom 1274 och erkände påven som sin överherre.Återkommen till Sverige kallade han stormännen till ett möte i Vadstena på försommaren 1275. Bröderna Magnus och Erik hade förenat sina krafter och dessutom lejt dyra trupper av den danske kungen, Erik glipping. I juni mötte de Valdemars styrkor vid Hova och besegrade dem grundligt. Valdemar och Sofia flydde till Norge. Magnus blev i stället vald till kung vid Mora sten. Men Valdemar återvände, greps och blev åter frigiven. Men efter att några år ha bott i Danmark tillfångatogs Valdemar på nytt och insattes 1288 som statsfånge på Nyköpingshus.Valdemar hade flera till namnet kända älskarinnor, sist en som hette Lukardis och med henne blev han troligen vigd.Var Valdemar är begravd är omdiskuterat; vanligtvis anges Vreta kloster men även Riddarholmskyrkan (då Gråmunkekyrkan) har nämnts.

Noteringar:

Kristina, Birger jarls dotter (och änka efter herr Sigge till Ljuna), upprättar sitt testamente på följande sätt: Till munkarna i Alvastra, hos vilka hon samman med sin make valt sin gravplats, skänker hon gården Ljuna (Hogstads socken)1 i sin helhet med undantag av en åtting och en tomt, vilka hon med alla tillägor oupplösligen knyter till sin gård "wallær"; detta sker dock på villkor att all avkastning av nämnda gård (Ljuna?) årligen den 29/8 skall utbetalas till vederkvickelse för hela konventet, om möjligt i form av gemensam extra förplägnad, och att man firar hennes årsdag. Vidare skänker hon till Linköpings domkyrka gården Normlösa (Normlösa socken), där man å biskopens vägnar skall upprätta ett altare, vid vilket varje vecka två mässor skall hållas för de döda, en för jungfru Maria samt en dödsmässa för hennes avlidne make2. Slutligen skänker hon också 1 mark silver till varje kloster i Sverige, med undantag av dem på Gotland och i Finland, till nattvardsvin och 1/2 mark silver till varje hospital i riket. Sigillanter är utfärdaren, kung M(agnus), dennes bror hertig B(engt) av Finland, biskop B. (fel för H.?) i Linköping samt utfärdarens döttrar Margareta och Helena. Vittnen var abbot Nils i Alvastra och Kristinas konfessor broder Knut från Söderköping. 1285. (Or.perg. RA 0101)

Familj/Make/Maka: Sigge Guttormsson. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Magnus Ladulås, född c:a 1240, död 1290, svensk kung 1275, andre son till Birger Jarl.Magnus kom efter faderns död 1266 jämte brodern Erik i tvist med den äldre brodern kung Valdemar, som 1275 besegrades vid Hova i Västergötland, varpå Magnus valdes till kung. Kröningen skedde den 24 maj i Uppsala domkyrka. Han stödde sig vid olika tillfällen på kyrkan, som belönades med omfattande privilegier. Även det världsliga frälset utbildades och erhöll skattefrihet (Alsnö stadga) och ett riksråd började framträda.Magnus kompletterade faderns fridslagar och förbjöd våldgästning. Under Magnus regering började bergsbrukets produkter bli eftersökta i Europa och gav en viktig skatteinkomst till kronan. Med hjälp av inflyttade tyskar nådde även stadsväsendet en starkare utveckling.Halland spelade en central roll i Nordens medeltida historia. Fästet Lagaholm vid Lagan (nuvarande Laholm) var viktigt och 1278 möttes kungen av Danmark, Erik Klipping, och kungen av Sverige, Magnus Ladulås, här för att diskutera politiska problem. Samtidigt passade man på att roa sig med bl. a. torneringsspel.Magnus hade sönerna Birger, vald till kung redan under Magnus livstid (1284), Erik och Valdemar. Döttrarna hette Ingeborg och Rikissa. Under sin livstid kallades han "konung Magnus gamle", tillnamnet "ladulås" är av senare datum.Som dödsorsak har tidigare analyser pekat på att Magnus Ladulås led av kroniska lungproblem eller hjärtsvikt. Magnus Ladulås är begravd i Riddarholmskyrkan i Stockholm, en kyrka som han själv lät bygga. I graven finns även drottning Helvig, dottern Rikissa och en sonson. Ytterligare tre män är oidentifierade, liksom ett treårigt barn.-------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om tillnamnet "ladulås" ursprung:Den vanligste, klassiska teorin är att Magnus "ladulås" kallas så eftersom han satte lås för bondens lada.Alsnö stadga är en av de viktigaste historiska texterna i Sverige; bland mycket annat finns där ett gästningsförbud som skyddade bönderna från stormännens våldgästningar, och alltså i överförd bemärkelse utgjorde ett lås för ladan. Var det detta förbud som gav oss Magnus ladulås? I de bevarade källorna finns under lång tid inget annat tillnamn än "den gamle"; i en klagodikt från början av 1400-talet finns så ett stycke rubricerat Epythafium regis Magni ladhalas. Hur man utläser "ladhalas" på latin är okänt, men i den s.k. Lilla rimkrönikan från 1450-talet beskrivs etymologin som just "lås för ladan".En annan teori är att Magnus även hade förnamnet Vladislav. Enligt Alf Henrikson ligger det dock till på det här viset: Magnus Birgersson (son till Birger Jarl) hette även Vladislav. Det namnet har den latinska formen Ladislaus (som Carl blir Carolus etc.), vilket försvenskats till Ladulås."...vilket visserligen inte kan bevisas i brist på egenhändiga vittnesbörd, men är så sannolikt att det är nästan säkert".Alf HenriksonAtt han verkligen varit döpt till Vladislav skulle, åter enligt Henrikson visserligen inte kunna bevisas (vilket låter märkligt), men åtminstone kunna förklaras av hans slaviska påbrå på mödernet. Hans mormors mormor var polsk prinsessa och hette Rikissa, ett namn som även bars av Magnus ladulås mormor, syster och dotter. Det finns även andra exempel på mäktiga familjer med förgreningar på båda sidor om Östersjön. I det perspektivet verkar Vladislav inte särskilt malplacerat.Det kan tilläggas att alla inte är lika övertygade om teorins riktighet. Dick Harrison listar tre alternativ - det klassiska "Lås-för-ladan", antingen i positiv bemärkelse eller som öknamn, och så "Ladislaus". Han påpekar de nämnda bristerna i Ladislaus-teorin och kommer fram till att den är fullkomligt omöjlig att bevisa; icke desto mindre är det inte svårt att kontra med att den förefaller betydligt sannolikare än Lås-för-ladan, som inte är mer bevisbar den.Referenser:Nationalencyklopedin: Magnus LadulåsAlf Henrikson, Svensk historiaDick Harrison, Jarlens sekel, sid 232----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten. Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.Nya rön 2011Kung Magnus Ladulås och hans familj har i århundranden trotts vara begravda i Riddarholmskyrkan i Stockholm. Men nya analyser 2011 av skelettdelarna avslöjar att det är en bluff.De nio personer som fanns i gravtumban som öppnades är begravda någon gång kring cirka 1430–1520. Kung Magnus Ladulås dog redan 1290.”Att resultaten skulle vara missvisande kan uteslutas”, skriver professor Göran Possnert vid Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande."Redan den första av de olika analyser som vi låtit göra avslöjar alltså att kung Johan III på 1570-talet hade låtit placera Magnus Ladulås tumba över fel grav", säger filosofie doktor Maria Vretemark på Västergötlands museum.Hon är vetenskapligt ansvarig för projektet och anser att forskarnas upptäckt är "sensationell" och en "fantastisk historia". Hon förutspår att den kommer att väcka genklang i stora delar av forskarvärlden."Den visar vikten av källkritik förstås, men också hur maktens män på 1400- och 1500-talen på olika sätt använder historien för att nå politiska syften", säger hon.Men nu är alltså den historiska lögnen avslöjad – efter mer än 400 år.Arbetet med att hitta Magnus Ladulås kvarlevor är dock inte avslutat. Projektgruppen tror att kung Magnus ligger begravd i den södra graven framför koret, den grav där kung Karl Knutsson lät sig begravas på 1400-talet.En tillståndsansökan att öppna Karl Knutssons grav har skickats till hovet.

Magnus gift Hedwig av Holstein den 11 Nov 1276 i Kalmar. Hedwig föddes 1262; dog 1325. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Katarina gift Siegfried I Fst v Anhalt-Zerbst 1259. Siegfried (son till Heinrich I Fst av Anhalt och Irmgard av Thüringen) föddes 1230. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Ingeborg gift Johann I Hg av Sachsen-Lauenburg 1270. Johann (son till Albrecht I Hg av Sachsen och Helena av Braunschweig-Lüneburg) föddes 1248; dog den 30 Jul 1286. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Sverige

Noteringar:

Erik Birgersson, död 1275, son till Birger Jarl. Erik hade en medfödd, ärftlig bindvävssjukdom, som orsakade komplikationer i skelettet, vilket konstaterats vid öppningen av graven i Varnhem 2002. Vanliga kännetecken är lång kroppslängd (han var 178 cm), långa fingrar, deformering i bröstkorgen, missformade bröstben, skolios och trång tandställning. Sjukdomen har tolkats som Marfans syndrom.Erik slöt sig till brodern Magnus Ladulås uppror mot deras bror, kung Valdemar. Bröderna besegrade 1275 Valdemar vid Hova, och då Magnus blev kung samma år upphöjdes Erik till hertig.

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Finland och Biskop i Linköping

Noteringar:

Bengt Birgersson var bror till kung Magnus "ladulås". Han var hertig av Finland och biskop i Linköping 1286-1291.Linköpings biskopar förblev kungamakten närstående även under andra hälften av 1200-talet. Kung Magnus utnämnde sin bror Bengt till biskop i Linköping, något som dock, till följd av broderns smak för lyx och storskaliga projekt, knappast var till ekonomiskt gagn för biskopsstolen.År 1987 firade Linköping sitt 700-årsjubileum, med anledning av att franciskankoventet på platsen anlades 1287, med ekonomiskt bistånd av biskop Bengt.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)

Familj/Make/Maka: Ingrid Abjörnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Heinrich gift Anna av Sachsen-Wittenberg den 6 Jul 1315 i Dömitz. Anna (dotter till Albrecht II Hg av Sachsen-Wittenberg och Agnes av Habsburg) föddes 1290; dog den 22 Nov 1327. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Richiza gift Albrecht II Hzg v Braunschweig den 10 Jan 1284. Albrecht (son till Albrecht I "der Grosse" Hg av Braunschweig och Alessina av Monferrato) föddes 1268; dog den 22 Sep 1318. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Helena gift Ulf Holmgersson 1284. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Erik VI "Menved" Eriksen. Erik (son till Erik V "Klipping" Kristoffersen och Agnes av Brandenburg) föddes cirka 1274; dog den 21 Nov 1319. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Södermanland

Erik gift Ingeborg Håkonsdotter den 29 Sep 1312 i Oslo. Ingeborg (dotter till Håkon V Magnusson och Eufemia av Rügen) föddes 1301; dog den 17 Jun 1361. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Albrecht gift Agnes v Brandenburg 1300. Agnes (dotter till Konrad I Mkgf v Brandenburg och Konstanze av Polen) föddes 1275; dog 1329. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Erich gift Elisabet av Pommern 1316. Elisabet (dotter till Bogislaw IV Hg av Pommern i Wolgast och Margareta av Rügen) föddes 1290; dog den 16 Okt 1349. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riddare, riksråd, drots

Noteringar:

Barn:Erik Abjörnsson Sparre af Tofta (164034). Född 1269 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Knut Abjörnsson Sparre af Tofta (164035). Född 1270 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Kjerstin Abjörnsdotter Sparre af Tofta (164036). Född 1275 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Laurentz Abjörnsson Sparre af Tofta (164037). Född 1276 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Ingeborg Abjörnsdotter Sparre af Tofta (164038). Född 1276 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Margareta Abjörnsdotter Sparre af Tofta (76160). Född 1280 i Stockholm (AB) (Ann-Helen Lindroos). (Se XV:28782, s ). Benedikt Abjörnsson Sparre af Tofta (164039). Född 1282 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Gustav Abjörnsson Sparre af Tofta (164040). Född 1284 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Nils Abjörnsson Sparre af Tofta (31264). Född 1290 i Adelsö (AB) (John-Eric Karlsson<8>). Död 1359 i Tensta (C) (John-Eric Karlsson<8>). (Se XIV:14415, s ). Ulf Abjörnsson Sparre af Tofta (31259). Född 1291 i Adelsö (AB) (Wikipedia). Död 1348 i Adelsö (AB) (Gert Ståby). (Se XIII:7197, s ). Laurentz Abjörnsson Sparre af Tofta (76513). Född 1294 i Adelsö (AB) (Gert Ståby).

Abjörn gift Ingeborg Ulfsdotter (Ulv-ätten) den 6 Dec 1289. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]