Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Ulvhild Håkonsdotter

Kvinna


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Ulvhild Håkonsdotter

    Noteringar:



    Härstammar från en norsk släkt.Först gift med Niels direkt efter Margareta Fredkullas död. Sedan med Inge Halstensson. Därefter med Niels Svensson. Förskjuten från Niels före hans död.





    Ulvhild, drottning i Sverige, av norsk börd, gift med Inge d. y. och därefter med Sverker d.ä.

    Ulvhild Håkansdotter är den svenska drottningslängdens verkliga "femme fatale", en manslukerska, giftmörderska och intrigmakerska av italienska renässansdimensioner.Ulvhild föddes ca 1095 som dotter till den norske ländermannen och t.f. jarlen Håkon Finnsson (av Finn Skjalges ätt).År 1116 gifte hon sig med svenska kungen Inge den yngre. År 1118 sägs hon ha lurat Inge att mörda hans samregent och äldre bror kung Filip. År 1125 blev Inge förgiftad med en ond dryck i Vreta, och bakom mordet stod sannolikt hustrun Ulvhild och stormannen Sverker Kolsson, som kan ha varit drottningens älskare.Ulvhild gifte hon om sig 1130 med den svenske kungen Magnus den starkes far, kung Niels Svendsson av Danmark. Samma år sägs hon ha övertalat Magnus att mörda hertig Knud Lavad samt Sverker att med list besegra sina motståndare bland svearna och västgötarna. År 1132 lämnade hon kung Niels (som dog under outredda omständigheter kort där på, 1134) och ingick ett tredje gifte: med Sverker nu relativt obestridd kung i Sverige. År 1135 blev hon mor till Karl Sverkersson, sedemera kung i Sverige.Hon upplät 1143 kungsgården Alvastra åt cisterciensmunkarna och kan därför ses som grundare av Alvastra kloster, senare även Nydala, Varnhem och Gudhem.Det var oftast drottningarna som stödde biskoparna och munkarna och såg till att mark donerades till klostren. Så till exempel ska klostret Alvastra ha tillkommit på initiativ av drottning Ulvhild för att sona ett av hennes makes många illdåd: han hade låtit avrätta en tjänare genom att i tre steg sänka ner honom i kokande bly. Det var också drottning Ulfhild som tillsammans med ärkebiskop Eskil lät inkalla stenhuggare som byggde den stora katedralen i Lund, Nordens andliga centrum. Katedralen helgades åt den Helige Laurentius, "de fattigas och eländas skyddshelgon". Den högtidliga invigningen skedde år 1145.År 1148 avled hon, troligen på Alvastra kungsgård.

    Ulvhild gift Inge (den yngre) Halstensson 1116. Inge (son till Halsten Stenkilsson) föddes 1075; dog 1125. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Ulvhild gift Niels Svendsen 1130. Niels (son till Svend Estridsen) föddes cirka 1064; dog den 2 Jul 1134 i Stade, Tyskland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Ulvhild gift Sverker "den äldre" Kolsson 1135. Sverker (son till Erik "Årsäll" Kol Svensson) föddes cirka 1100; dog den 25 Dec 1156. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Karl Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1135; dog den 12 Apr 1167 i Visingsö.
    2. 3. Sune "Sik" Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    3. 4. Kol Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1169.
    4. 5. Johan Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1152.
    5. 6. Ingegerd Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1204.


Generation: 2

  1. 2.  Karl Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Ulvhild1) föddes cirka 1135; dog den 12 Apr 1167 i Visingsö.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Sverige

    Noteringar:



    Karl Sverkersson, c:a 1130-1167, kung c:a 1161-1167.Karl Sverkersson var son till Sverker d.ä. Karl var gift med Kristina Stigsdotter, dottern till en storman i Skåne.Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade skrivna urkunderna i Sverige, en av dem försedd med kungens sigill. Under sina år som Sveriges kung vistades Karl mest på Visingsö. Han avslutade faderns byggnadsprojekt på ön, borgen vid Näs och kyrkorna Ströja och Kumlaby. Idag finns delar av Ströja kyrka kvar - det är det mäktiga tornet som är en del av nuvarande Brahekyrkan. Ströja kyrka byggdes för att vara en kunglig helgedom.Enligt ryska källor drog kung Karl i stid mot Novgorod 1164.År 1161 dödade Karl den danske prinsen Magnus Henriksson och valdes till kung. Tidigare hade han haft en stark ställning i Götaland, vilken med tiden blev osäker.Men trots att Karl Sverkersson garderat sig så noggrannt på sin väl skyddade borg vid Näs på Visingsös södra udde, gick han inte säker på sin ö.Efter skärtorsdagsmässan i Ströja kyrka på Visingsö, i april 1167, mördades Karl i Stigby på väg hem till sin borg vid Näs. Han höggs ner av en nygammal konkurrent om tronen, nämligen Knut Eriksson, son till Erik "den helige" Jedvardsson. Knut hade oförmärkt lyckats ta sig över till Visingsö. Mordet ägde rum i Stigby, inte långt från borgen Näs, och fortfarande står en ek planterad på platsen som ett minne av händelsen.Under Karls regering blev Uppsala ärkestift och den engelske cisterciensermunken Stefan från Alvastra blev landets förste ärkebiskop. Stefan var engelsman och en av de första cisterciensermunkarna, som kommit till Alvastra. En delegation från Sverige hade rest till påven för att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Det splittrade riket skulle få en enda ledare för sin kyrka, utnämnd att samla alla stift i Svealand och Götaland under sig. Beslutet togs av påven Alexander III och i staden Sens i Frankrike invigdes Stefan söndagen den 5 augusti 1164 till Sveriges förste ärkebiskop - invigningen förrättades av Danmarks ärkebiskop Eskil. Detta enande av den kyrkliga organisationen 1164 lade grunden till skapandet av riksenheten Sverige.





    Kung 1161-67. Anses ha grundat Gudhems kloster i Västergötland genom en donationBlev ihjälslagen av Knut Eriksson på sin Gård Näs på Visingsö som sedan länge tillhört Sverkersätten.Karl Sverkersson (Sverkerska ätten). Kung av Sverige mellan 1161 och 1167. Född på 1130-talet. Vald till kung ca 1161 efter att ha besegrat och dödat Magnus Henriksson. Karl tycks ha varit erkänd som kung i Götaland före 1160 och kan ha varit inblandad i de händelser som ledde till Erik den heliges död; troligen hade han makten i Västergötland även under företrädarens regering. Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade, i Sverige skrivna urkunderna, en av dem med kungens sigill. Den är utfärdad tillsammans med ärkebiskop Stefan av Uppsala och gäller Viby kloster. Under Karls regering blev Uppsala ett ärkestift. I ett brev från 1164 5/8 utnämnde påven en tidigare munk från Alvastra vid namn Stefan till Sveriges förste ärkebiskop på begäran av Karl, svearnas och göternas konung, biskoparna och jarlen Ulf. Karl lämnade också betydande gåvor till bl a Vreta och Nydala kloster. Ett svenskt anfall mot Ryssland (Ladoga) ägde rum 1164, men misslyckades. 1167 12/4 överfölls Karl, som vistades på borgen Näs (Visingsö), av tronkrävaren Knut Eriksson och dödades. Gift omkring 1163 med efterföljande ana. Död 1167 12/4 på Visingsö (F). Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E)

    Karl gift Kristina Stigsdotter Hvide 1163. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 7. Cecilia Karlsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog cirka 1221.
    2. 8. Sverker "den yngre" Karlsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 17 Jul 1210 i Gestilren.

  2. 3.  Sune "Sik" Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Ulvhild1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Hertig i Östergötland

    Noteringar:



    Två av den tidigare kungens, Karl Sverkersson, bröder lyckades den hårdföre Knut Eriksson under sin levnad uppspåra och mörda, medan en tredje bror, hertig Sune, lyckades undkomma via Danmark till Polen. Där antog Sune efternamnet Sijk - sannolikt för att fortsättningsvis slippa förknippas med sina Sverkerska släktingars blodbesudlade namn. Kanske också skrämd av faderns och brödernas samt även sina Erikska ättemotståndares respektive hastiga, bråda död...Hertig Sune Sijk gifte sig efter ett antal år med en polsk ädlings dotter, men återvände till sitt fädernesland först efter kung Knuts död, då ju en ny regent av Sverkerska ätten, brorsonen Sverker d.y., satt på hemlandets tron. Med sig vid återflytten hade Sune Sijk inte bara hustrun utan också en dotter vid namn Ingrid Ylva. Familjen bosatte sig på de lantegendomar i Alvastratrakten, vilka hertig Sune ärvt efter sin far, kung Sverker d.ä. Småningom uppvaktades hertig Sunes dotter, Ingrid Ylva, av den unge ädlingen Magnus Minnesköld av den s.k. Folkungaätten.Hertig Sune föddes omkring 1150 (en annan källa anger 1132). Den fredlige hertig Sune dog efter ett långt liv sotdöden ca 1220. I likhet med sin mördade bror, kung Karl Sverkersson, donerade Sune under livstiden jordegendomar till nunneklostret i Vreta och till munkklostret i Alvastra - brodern Karl först och mest, nämligen redan år 1162.Uppgifterna om Sune Sijk är osäker; hans existens ifrågasätts av sakkunniga medeltidsforskare. En grav med Sune Sijks namn finns i Vreta klosterkyrka, men gravstenen är inte samtida.





    Begravd: Vreta Kloster Han är begravd i en stor sarkofag i det högra sidokoret i Vreta Kloster Kyrka

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 9. Ingrid Ylva Sunesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1251.
    2. 10. Ulfhild Sunesdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  3. 4.  Kol Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Ulvhild1) dog cirka 1169.

    Noteringar:



    Blev utropad som Kung i Östergötland Försökte ta makten i hela Sverige mot Knut Eriksson. Stupade i Bjälbo 1169 mot Knut Eriksson


  4. 5.  Johan Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Ulvhild1) dog cirka 1152.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl

    Noteringar:



    Danske Kung Sven Grathes länsman i Halland var Carl, tillhörande det kungliga huset. Han hade en skön gemål och en syster, som var änka. Johan upptändes av kärlek till dessa, bortförde och skändade dem. Detta blev en anledning till krig. Sven trodde tillfället var bra. Kung Sverker var gammal och overksam, partier delade landet. Sven inbröt således i de småländska landskapen Finnveden och Värend. Han valde vintern då man bäst kunde färdas i landet. Den hjälp han räknade med från Knut och Waldemar erhöll han dock inte. Sverker skall ha lämnat landet och bönderna åt sig själva. Men dessa försvarade sig duktigt. Danskarna överfölls av bönderna både i öppen terräng och i bakhåll och de förlorade fälttåget. Anledningen till kriget är bekant bara för Saxo. I berättelsen om dess förloppoch utgång överensstämmer Knytlingasagan noga med Saxo. Fälttåget pågick 1152-53. Ett romerskt sändebud gjorder resor i Skandinavien i sin kyrkas ärende år 1152. Detta sändebud sökte förgäves att avråda Sven från det tilltänkta fälttåget i Sverige.Johan blev för sitt kvinnoröveri ihjälslagen av allmogen på tinget.-1152.Han var Jarl.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 11. Cecilia Johansdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  5. 6.  Ingegerd Sverkersdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Ulvhild1) dog cirka 1204.

    Noteringar:

    Abedissa i Vreta i 40 år



Generation: 3

  1. 7.  Cecilia Karlsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Karl2, 1.Ulvhild1) dog cirka 1221.

    Noteringar:

    Abedissa i Vreta 1204-1221


  2. 8.  Sverker "den yngre" Karlsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Karl2, 1.Ulvhild1) dog den 17 Jul 1210 i Gestilren.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung av Sverige

    Noteringar:



    Sverker Karlsson (Sverkerska ätten). Kungav Sverige mellan 1196 och 1208. Född ca 1164. Död 1210. Vald till kung 1195 eller 1196, avsatt 1208, stupad 1210. Efter Knut Erikssons död valdes den nye kungen, Sverker d y, ur den 1167 fördrivna ätten. Den nye kungen gynnade kyrkan; år 1200 utfärdades privilegier för denna, som beviljades skattefrihet för all jord den då innehade. Härigenom skapades det s k andliga frälset. Vid sitt val till kung hade Sverker ingen son och lovade, att en son till företrädaren skulle bli tronföljare. I äktenskapet med Birger brosas dotter föddes emellertid år 1201 en son, Johan, som efter morfaderns död utsågs till jarl och spefullt kallades "den byxlöse". Dettta Sverkers försök att säkra tronen för sin dynasti ledde till strider med Knut Erikssons söner, som sökt stöd i Norge. Vid Älgarås i Västergötland stupade tre av dessa; den fjärde, Erik Knutsson räddade sig. Han återkom som tronkrävare en andra gång och besegrade nu Sverker på nyåret 1208 vid Lena i samma landskap. Sverker flydde till Danmark. Valdemar Sejr av Danmark och påven försökte förgäves återinsätta honom. Vid ett försök att återta kronan stupade Sverker i ett blodigt slag vid Gestilren i Västergötland; det ägde rum i juli 1210. Sverker blev troligen begravd i Alvastra.

    Familj/Make/Maka: Benedikta Ebbesdotter Hvide. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 12. Margareta Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 7 Dec 1232.
    2. 13. Kristina Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 20 Maj 1248.
    3. 14. Helena Sverkersdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

    Familj/Make/Maka: Ingegerd Birgersdotter (Folkungaätten). Ingegerd (dotter till Birger Bengtsson "Brosa" och Birgitta Haraldsdotter "Gille") föddes 1180; dog 1230. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 15. Johan Sverkersson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1201; dog den 10 Mar 1222 i Visingsö (F).

  3. 9.  Ingrid Ylva Sunesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Sune2, 1.Ulvhild1) dog 1251.

    Noteringar:



    Magnus Minnesköld knöt genom sitt andra gifte en viktig dynastisk förbindelse, då han äktade Ingrid Ylva, sondotter till kung Sverker d.ä. (mördad 1156). I detta äktenskap föddes sonen Birger.Ingrid Ylva var mor till Birger Jarl och änka efter Magnus Minnesköld – hon var Bjälbosläktens ättemor. Ingrid Ylva blev en legend redan i sin livstid vid mitten av 1200-talet. Hon var en av flera starka änkor som styrde riket efter de blodiga segrarna mot Danmark. Om henne sades att hon var trollkunnig och att så länge hon höll sitt huvud högt skulle intet ont drabba folkungaätten. Därför säger traditionen att hennes döda kropp blev inmurad i stående ställning i en pelare i Bjälbo kyrka.Med järnvilja fostrade hon sina söner i en skoningslös tid där den starkares rätt var den enda lag som gällde. Att just en av hennes söner till slut skulle segra i maktkampen kunde inte ha förvånat någon. Ingrid Ylva bodde i också Skänninge och efter att maken stupat i slaget vid Gestilren 1210 gifte hon, vad vi vet, inte om sig utan dog som änka ca 1251.Om BjälboSkulle man vilja sätta fingret på Sveriges mest centrala och betydelsefulla punkt och finna dess bultande historiska och politiska hjärtslags ursprung så skulle man kunna peka på Bjälbo. Innan Sverige liknade det rike vi känner idag stod makten mellan fyra släkter med ursprung i det bördiga Östergötland och Västergötland: Eriksätten, Stenkilska ätten, Sverkerätten samt Bjälboätten från Bjälbo, senare kallad Folkungaätten med t ex Magnus Ladulås och hans söner Birger, Erik och Valdemar; kända från Håtunaleken och Nyköpings gästabud.I Bjälbo föddes i början på 1200-talet Bjälboättens störste historiska person, Magnus Ladulås far, riksjarlen Birger Jarl som gjorde fred och enade Sverige och anlade Stockholm. Man kan säga att här stod Sveriges vagga, fyra stycken för att vara precis, Bjälboättens fyra kungar banade allesammans vägen för nationalstaten Sverige och de blev också kungar över Norge och Danmark. Som folkungarnas stamgods var Bjälbo rikets förnämaste kungaresidens.Stenkyrkan byggdes på 1100-talets första hälft och ingick som en del i Bjälboättens stamgård och huvudgård Bjälbo. Ingrid Ylva sägs ha skänkt den stora klockan till kyrkan år 1240 och den kallas förstås för Ingrid Ylvas klocka; en klocka som fortfarande ringer i Bjälbo kyrka. Av huvudgårdens förnäma boningshus finns inga synliga rester kvar över mark men sannolikt låg byggnaderna omedelbart väster om kyrkan. Runt kyrkan och gården växte under 1200-talet upp en by med inte mindre än 14 gårdar.Av det medeltida godskomplexet i Bjälbo kvarstår idag det mäktiga kyrktornet uppfört i början av 1200-talet. Detta torn är unikt i svensk byggnadskonst. Tornrummet användes som tillfällig tillflyktsort när stridande ätter tävlade om makten i landet. Traditionen berättar att Birger jarls mor, Ingrid Ylva, bodde i tornet.

    Familj/Make/Maka: Magnus Bengtsson "Minnesköld". Magnus (son till Bengt Folkesson "Snivel" och Ulfhild Björnsdotter) dog 1208. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 16. Karl Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1220.
    2. 17. Bengt Magnusson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1237.
    3. 18. Birger Jarl Magnusson (Folkungaättern)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1200; dog den 21 Okt 1266 i Bjälbo, Bjälbo sn.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 19. Elof (Vingad pil?)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  4. 10.  Ulfhild Sunesdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Sune2, 1.Ulvhild1)

  5. 11.  Cecilia Johansdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (5.Johan2, 1.Ulvhild1)

    Familj/Make/Maka: Knut Eriksson. Knut (son till Erik "den helige" Jedvardsson och Kristina Björnsdotter) föddes cirka 1150; dog den 8 Apr 1196. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 20. Sigrid Knutsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1169.
    2. 21. Knut Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1172; dog 1205.
    3. 22. Helena Knutsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1174.
    4. 23. Erik X Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1180; dog den 10 Apr 1216.
    5. 24. Joar Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1205.
    6. 25. Jon Knutsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1205.


Generation: 4

  1. 12.  Margareta Sverkersdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Sverker3, 2.Karl2, 1.Ulvhild1) dog den 7 Dec 1232.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Familj/Make/Maka: Wizlaw I Fst av Rügen. Wizlaw (son till Jaromar I Fst av Rügen) dog den 7 Jun 1249. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 26. Jaromar II Fst av Rügen  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1260.

  2. 13.  Kristina Sverkersdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Sverker3, 2.Karl2, 1.Ulvhild1) dog den 20 Maj 1248.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Kristina gift Heinrich Burwin II Fst v Mecklenburg 1200. Heinrich (son till Heinrich Burwin I Fst v Mecklenburg och Mechthild v Sachsen) föddes 1170; dog den 5 Dec 1226. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 27. Johann I Fst av Mecklenburg  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1211; dog den 1 Aug 1264.

  3. 14.  Helena Sverkersdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Sverker3, 2.Karl2, 1.Ulvhild1)

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Noteringar:

    Rövades ur Vreta Kloster av Sune Folkesson

    Familj/Make/Maka: Sune Folkesson (Folkungaätten). Sune (son till Folke Birgersson (Folkungaätten)) dog 1247. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 28. Katarina Sunesdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1252.
    2. 29. Benedikta Sunesdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1261.

  4. 15.  Johan Sverkersson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (8.Sverker3, 2.Karl2, 1.Ulvhild1) föddes cirka 1201; dog den 10 Mar 1222 i Visingsö (F).

    Noteringar:



    Jarl 1210-16, Kung 1216-22 Krönt i Link.domkyrka. Enligt Broocman skall han vara begravd i Linköpings Domkyrka. Enligt Olof Dalin skall han vara begravd i Alvastra. Han dog på Visingsö





    Johan Sverkersson, 1201-1222, kung 1216-1222, son till Sverker d.y. Karlsson.I en samtida isländsk notis anges att han utnämndes till jarl, när han blott var en vinter gammal, en ”byxlös jarl”, som efterträdare till morfadern, Birger Brosa.I tre år bar Johan "den unge" kungatiteln företrädd av förmyndare. Han kröntes i Linköping 1219 vid 18 års ålder. Den danske kungen Valdemar försökte förhindra kröningen genom att vädja till påven. Skälet var att han ansåg sig företräda sin systersons intressen. Hans vädjan skapade problem.År 1220 företog Johan ett framgångsrikt korståg till Finland och Estland. Han gjorde den gamla estniska fästningen Leal (estn. Lihula) till högkvarter och påbörjade ett missionsarbete. Johan återvände till Sverige.De svenska trupperna i Estland överfölls en tidig morgon, 8 augusti 1220, av hedniska estländare från ön Ösel. En häftig strid utbröt varvid så gott som hela den svenska truppen nedgjordes. Under striderna dödades också den svenske jarlen Karl och biskop Karl från Linköping.Han avled av sjukdom och begravdes i Alvastra kloster. Han var ogift och den siste av den sverkerska kungaätten. Enligt Västgötalagens kungalängd, som nedtecknades ett par decennier efter Johans död, hade han varit en ”godvillig” kung, och hela landet sörjde honom.


  5. 16.  Karl Magnusson (Folkungaätten) Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Ingrid3, 3.Sune2, 1.Ulvhild1) dog 1220.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Biskop i Skara

    Noteringar:



    Karl Magnusson, biskop i Östergötland, bror till Birger jarl.En av de första stora kungliga och kyrkliga ceremonierna under 1200-talet skedde i Linköpings domkyrka: kröningen av Johan Sverkersson, troligen år 1219. Värd för evenemanget var biskop Karl Magnusson. Kring sig hade han ytterligare fem biskopar, däribland den kröningsförrättande ärkebiskopen av Uppsala.Vid denna tid tävlade tyska och danska korsfarare i Baltikum om att karva ut egna terretorier med underkuvade, nödtorftigt kristnade, baltiska och finsk-ugriska bönder som ovillig arbetskraft på åkrar och fält. Svenska herremän ville också ha en bit av kakan, vilket ledde till att biskop Karl deltog i ett krigståg i österled.Expeditionen leddes av kung Johan Sverkersson. Till en början hade fälttåget framgång och kungen inrättade sitt högkvarter i Leal (nuvarande Lihula). Här övertog svenskarna en fornborg, belägen på en hög kulle och skyddad av branter på tre sidor. Med basen säkrad ryckte hären vidare in i Estland. Befolkningen underkuvades och tvingades acceptera kristendomen genom dop. Efter, som han ansåg, väl förrättat värv återvände kung Johan till Sverige.Men sedan gick allt snett: Öselborna stormade borgen Leal och segrade. Biskop Karl stupade den 8 augusti 1220 tillsammans med jarlen Karl "den döve" och det svenska väldet i västra Estland gick förlorat.(Källa: Dick Harrison - Jarlens sekel)


  6. 17.  Bengt Magnusson (Folkungaätten) Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Ingrid3, 3.Sune2, 1.Ulvhild1) dog 1237.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Biskop i Linköping, Lagman i Östergötland

    Noteringar:



    Bengt Magnusson utnämndes till biskop 1220 efter förutvarande biskopens död, brodern Karl.Han tog initiativ till ombyggnad av Linköpings domkyrka till den praktfulla katedral, som pryder stadens centrum idag. Domkyrkan är Sveriges första gotiska byggnadsprojekt, den första av Sveriges kyrkor som inte byggdes med traditionellt romanskt formspråk utan i enlighet med gotikens ideal.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 30. Magnus Bengtsson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1263.

  7. 18.  Birger Jarl Magnusson (Folkungaättern) Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Ingrid3, 3.Sune2, 1.Ulvhild1) föddes 1200; dog den 21 Okt 1266 i Bjälbo, Bjälbo sn.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Jarl, Riksföreståndare

    Noteringar:



    1250 blir Valdemar Birgersson ny svensk kung. Fadern Birger Jarlblir förmyndare. Birger Jarl sluter avtal med Lübeck om tullfrihetsamt bestämmelsen att de tyskar som bosätter sig i Sverige skafölja svensk rätt.1251 besegrar Birger Jarl stormännen i slaget vid Herrevadsbromellan Västerås och Köpinge. 1253 möter Birger Jarl norske kungenHåkon Håkonsson vid Lindboholmen i Bohuslän. Man förhandlar bl aom att tillsammans gå i fejd mot Danmark. Mötet hålls troligen påborgen på Hisingen.1254 får Birger Jarl påven att stadfästa jarlens förslag ominförande av länsområden för sina söner. Länen ska dock liggaunder den äldste sonen Valdemars kungliga överhöghet. HertigMagnus får Södermanland, Bengt en del av Finland och Erik fårtroligen en del av Småland.

    1256 misslyckas Birger Jarl med att, tillsammans med Tyska orden,anlägga ett svensk brohuvud söder om Finska viken.

    1261 gifter sig Birger Jarl med Mechtilde av Holstein, änka efter kung Abel i Danmark. Hon kommer att överleva honom och dö1288 i Kiel.

    1266 - Birger Jarl dör den 21 oktober på Jälbolung i Västergötlandoch begravs i Varnhems cistercinerkloster.



    Birger jarl, död 1266, statsman, enligt traditionen av Folkungaätten, Sveriges styresman 1248-1266 under svågern Erik Erikssons och sonen Valdemars kungatid.Utan Birger Jarl - inget Sverige. Kraftkarlen och tyrannen Birger grundade Stockholm, han lät bygga landets första slott och borgar, formade skattesystemet, reformerade penningväsendet, lade grunden för det andliga och världsliga frälset, expanderade Sverige i öster och gav landet en kust i väster, vid Göta älvs mynning.Tronstrider mellan Sverkerska och Erikska ätterna försvagade kungamakten, och statsledningen låg helt i Birgers händer, särskilt sedan hans son Valdemar 1250 valts till kung. Ett uppror mot Birger och hans ätt slogs ned 1251.Under Birgers regering skapades en stark central regeringsmakt i Sverige på bekostnad av de olika landskapens intressen. Birger utförde ett storartat lagstiftningsarbete; särskilt kända är de så kallade fridslagarna (hemfrid, kyrkofrid, tingsfrid och kvinnofrid). Dessa lagar utgjorde de första svenska rikslagarna. Birger hade kyrkans stöd sedan han förhandlat med påvens sändebud vid kyrkomötet i Skänninge 1248. Han företog ett korståg till Finland, där han anlade fästet Tavastehus.Birgers utrikespolitik syftade till samförstånd inom Norden. Han försökte främja handelns utveckling bl a genom handelsavtal med Lübeck.Birger jarl anses också ha grundlagt Stockholm. År 1252 undertecknade han två så kallade skyddsbrev, som är daterade i Stockholm. Det är första gången stadens namn förekommer i ett dokument.Av denna anledning anses Stockholm ha fötts detta år. Någon stad grundade han inte, men han lät bygga en befästning på den nuvarande Helgeandsholmen för att säkra inloppet till Mälaren.Före Birger jarl hade Sverige bara en handfull egentliga städer: Sigtuna, Skara, Lödöse, Söderköping, Visby och Kalmar. Under andra hälften av 1200-talet tillkom många nya - Nyköping, Linköping, Uppsala, Enköping, Västerås, Örebro, Arboga, Jönköping, Strängnäs, Skänninge och Västervik. Efter ytterligare något decennium hade stadskartan utökats med Östhammar, Köping, Torshälla, Tälje, Trosa, Norrköping, Hästholmen, Vimmerby, Växjö och Åbo.Nyköping nämns första gången i de skriftliga källorna år 1250, då änkan Katarina, efter kungen Erik "läspe och halte", donerade området till Gudhems kloster. Då fanns en mindre bosättning med myntverk på platsen, men det var knappast en stad. Tre år senare bytte nunnorna i Gudhem bort orten till Birger jarl, som lät bygga en stark borg, Nyköpings hus, som i ombyggt skick ännu står kvar. Hantverkare och köpmän sökte sig dit och efter några decennier var Södermanlands nuvarande residensstad ett faktum.Birger hade sex barn med Ingeborg, bland dem två som blev kungar: Valdemar och Magnus (Ladulås). Han gifte 1261 om sig med Mechtild av Holstein.Han ligger begravd i Varnhems klosterkyrka tillsammans med sin maka Mechtild och sonen Erik. Graven öppnades och restaurerades första gången 1922 och har åter öppnats 2002. En DNA-analys har utförts och bekräftar, att det är Birger jarl, som ligger i graven. I graven ligger också sonen Erik och Birger jarls andra hustru, Mechtild.Det har varit vanligt tidigare att ange "cirka år 1200" som Birgers födelseår, men analyserna av hans skelett har visat att han var i 55-årsåldern när han dog, varför forskarna har skjutit fram födelseåret ett decennium.1854 restes en staty föreställande Birger jarl på Riddarholmen. Statyn dominerar än i dag torget framför den kyrka, som hans son Magnus lät bygga och sedemera begravas i.----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Om forskningen kring Birger jarl och Magnus "ladulås":DNA analyser ger ytterligare stöd till hypotesen om att graven vid lekmannaaltaret i Varnhem är Birger jarls grav.I maj 2002 gjordes en öppning av den grav i Varnhems klosterkyrka i Västergötland som anses innehålla kvarlevorna av Birger jarl. Syftet med gravöppningen var att göra en noggrann undersökning av benresterna från 1200-talet och med moderna osteologiska analysmetoder testa om kopplingen till Birger jarl, hans hustru Mechtild och sonen Erik var trovärdig. Historiskt kända data, tillsammans med resultaten från benanalyserna, ligger till grund för tolkningen. Nu får denna hypotes även stöd av DNA-undersökningar som utförts på kvarlevorna. Ett team med forskare från Västergötlands museum, Uppsala universitet och Rättsmedicinalverket, har använt den allra senaste DNA tekniken för att undersöka benen från Varnhem.DNA-analyserna av benen i graven visar på den typen av släktskap som personerna i Birger Jarls grav antas ha haft - Erik var son till Birger och Mechtild var inte mor till Erik. DNAt från de medeltida benen visar tydligt att de tre personerna i graven inte hade samma mor, eller tillhörde samma linje på mödernet. Metchild skall ju inte heller vara Eriks mor. Dock verkar det finnas ett faderskapsförhållande mellan den äldre och yngre mannen i graven, kvarlevorna från vad som förmodligen är Birger och sonen Erik. ”När man räknar på våra data är sannolikheten för ett faderskap mellan de här två personerna minst 65%”, säger Andreas Karlsson vid Rättsmedicinalverket i Linköping. Det går däremot inte att direkt fastställa kvarlevornas identitet, eftersom man inte känner till några släktingar att jämföra DNAt med.När DNA-analysen nu genomförts har den sista pusselbiten i det forskningsprojekt som inleddes med gravöppningen 2002 således fallit på plats. Historiska data, osteologiska resultat och DNA-analysen samverkar till en mycket trovärdig koppling mellan graven i Varnhem och Birger jarl (död 1266), hans andra hustru Mechtild (död 1288) och hans näst yngste son Erik (död 1275).2011 öppnas graven i Riddarholmskyrkan för fortsatt forskning. 2010 stod det klart att Magnus Ladulås grav i Riddarholmskyrkan i Stockholm får öppnas för undersökning. Ansökan lämnades in 2009 i samband med planeringen av 800-årsfirandet av Birger jarl 2010. Bakom beslutet står Riksmarskalksämbetet som i samråd med Länsstyrelsen och Statens Fastighetsverk fattat beslutet. Kungliga vetenskapsakademien, Vitterhetsakademien, Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har också gett sitt medgivande.Syftet med undersökningen är att analysera kvarlevorna av de sju individer som gravlagts i graven mellan 1290-1360. Detta arbete behövs för att med modern teknik kunna fastställa släktskapet mellan Birger jarl och övriga medlemmar i Bjälboätten.Projektet är en fortsättning på den gravöppning, som utfördes 2002 i Varnhems klosterkyrka.

    Birger gift Ingeborg Eriksdotter 1235. Ingeborg (dotter till Erik X Knutsson och Rikissa Valdemarsdotter) föddes 1214; dog den 17 Jun 1254. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 31. Rikissa Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1236; dog 1288.
    2. 32. Valdemar Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1238; dog 1302.
    3. 33. Kristina Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1245.
    4. 34. Magnus Ladulås Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1240; dog den 18 Dec 1290 i Visingsö.
    5. 35. Katarina Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1245.
    6. 36. Ingeborg Birgersdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1245; dog den 30 Jun 1302.
    7. 37. Erik Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1250; dog 1275.
    8. 38. Bengt Birgersson (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1254; dog 1291.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 39. Gregers Birgersson (oäkta Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1276.

  8. 19.  Elof (Vingad pil?) Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (9.Ingrid3, 3.Sune2, 1.Ulvhild1)

    Noteringar:



    Elofs släktskap är osäkert. Troligtvis var han son till Magnus, men en annan teori är att han var son till Ingrid Ylva i ett tidigare äktenskap och därmed inte var son till Magnus.





    Elof var son till Ingrid Ylva i hennes andra äktenskap och därigenom halvbror till Birger jarl. Hans patronymikon är inte känt.Elof är framför allt känd genom ett brev från 1268 skrivet på Vadstena kungsgård (se originaltext till höger). Häri kungör han att han, med sin hustrus samtycke, har skänkt sin gård i Aspelunda med alla tillägor till Alvastra kloster, där han också väljer sin gravplats. [1]Elof hade tre barn, vilka alltså var kusiner till kung Valdemar Birgersson:Bengt Elofsson (vingad pil) Ingeborg Elofsdotter (vingad pil), gift med riddaren, lagmannen i Södermanland och riksrådet Anund Haraldsson (vingad lilja) (död 1291) med vilken hon fick dottern Helga Anundsdotter (vingad lilja). Ingeborg ärvde efter sin make en del gårds- och jordinnehav, bland annat två gårdar i Åsby utanför Arboga. Cecilia Elofsdotter (vingad pil), gift med Magnus Karlsson (Lejonbalk) Namnet på Elofs hustru(r) är okänt. Det är också ovisst om han själv förde det vapen ("vingad pil") som hans barn gjorde.

    Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 40. Ingeborg Elofsdotter (vingad pil)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    2. 41. Bengt Elofsson Boberg  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  9. 20.  Sigrid Knutsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (11.Cecilia3, 5.Johan2, 1.Ulvhild1) föddes 1169.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Prinsessa av Sverige

    Familj/Make/Maka: Knut Birgersson (Folkungaätten). Knut (son till Birger Bengtsson "Brosa" och Birgitta Haraldsdotter "Gille") föddes 1178; dog den 31 Jan 1208 i vid Lena. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 42. Cecilia Knutsdotter (Folkungaätten)  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt

  10. 21.  Knut Knutsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (11.Cecilia3, 5.Johan2, 1.Ulvhild1) föddes 1172; dog 1205.

  11. 22.  Helena Knutsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (11.Cecilia3, 5.Johan2, 1.Ulvhild1) föddes 1174.

  12. 23.  Erik X Knutsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (11.Cecilia3, 5.Johan2, 1.Ulvhild1) föddes 1180; dog den 10 Apr 1216.

    Andra Händelser:

    • Yrke: Kung i Sverige

    Noteringar:



    Kung 1208-16 Blir som första Svenska Kung krönt av ärkebiskop Valerius. Mötte både 1208 och 1210 sin motståndare med västgötska trupper..Skänkte gods i Västergötland till Alvastra kloster.Dog på Näs på Visingsö där han mest vistades.





    Erik Knutsson död 1216, svensk kung 1208-1216, son till kung Knut Eriksson.Efter faderns död uppfostrades Erik Knutsson och hans bröder sannolikt av kung Sverker d.y. men deltog ändå 1205 i en upprorsrörelse mot kungen. Upproret krossades i slaget vid Älgarås i Västergötland där Erik Knutssons bröder stupade.Erik Knutsson flydde till Norge men återkom efter ett par år och vann kronan genom att den 31 januari 1208 besegra Sverker vid Lena i Västergötland. År 1210 försökte Sverker återerövra makten men stupade vid Gestilren.Om Erik Knutssons regering är föga känt men uppenbart är att han vann stöd från såväl Danmark som kyrkan. Med en flotta på över 1000 fartyg drog kung Valdemar av Danmark i krig mot Estland och i ett sjöslag segrade Valdemar och befäste därigenom sin makt över Östersjöområdet. Detta skapade oro i Sverige eftersom danskarna nu behärskade alla inloppen till Östersjön, som därmed var ett danskt innanhav. I anfallet mot Estland deltog ca 60000 danskar.Erik var gift med Rikissa, dotter till Valdemar den store av Danmark. Han är den förste svenske kung om vilket det är känt att han krönts 1210 i gamla Uppsala "invid S:t Eriks ben" av ärkebiskop Valerius.Erik Knutsson dog av "tvinsot" och är begravd i Varnhems klosterkyrka. Han var postum far till Erik Eriksson.

    Erik gift Rikissa Valdemarsdotter 1210. Rikissa (dotter till Valdemar "den store" Knudsen och Sofia Wolodarowna av Minsk) föddes cirka 1178; dog den 8 Maj 1220. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 43. Erik "Läspe och Halte" Eriksson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1216; dog 1250.
    2. 44. Marianna Eriksdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog den 27 Jun 1252.
    3. 45. Ingeborg Eriksdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes 1214; dog den 17 Jun 1254.
    4. 46. Märta Eriksdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt
    5. 47. Sofia Eriksdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt dog 1241.

  13. 24.  Joar Knutsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (11.Cecilia3, 5.Johan2, 1.Ulvhild1) dog 1205.

  14. 25.  Jon Knutsson Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (11.Cecilia3, 5.Johan2, 1.Ulvhild1) dog 1205.


Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.