Noteringar:

Ebba Eriksdotter (Vasa), död 21 november 1549 i Vreta kloster, Östergötland. Ebba var Gustav Vasas syssling och andra svärmor, mor till drottning Margareta Leijonhufvud.Ebba var dotter till Erik Karlsson (Vasa) och Anna Karlsdotter (Vinstorpaätten). Gift 18 januari 1512 i Söderköping, Sankt Laurentii, Östergötland, med Erik Abrahamsson (Leijonhufvud). Hon blev änka då maken avrättades vid Stockholms blodbad år 1520.Ebba blev kungens svärmor år 1536. De första åren då hennes dotter var drottning bodde Ebba vid svenska hovet, där hon sades ha utövat stort inflytande (dock ej i politiska frågor); det sades att kungen inte vågade säga emot henne. Ebba var katolik hela sitt liv och drog sig snart tillbaka till Vreta kloster, som åtnjöt hennes beskydd under den pågående svenska reformationen; Kungen gav klostret i gåva till Ebba år 1536. Hon är begravd i Linköpings domkyrka och har hedrats med en ståtlig gravtumba.Barn:Abraham (1512- 1556) Birgitta (1514 - 1572) Margareta (1516 - 1551) Sten (1518 - 1568) Märta (1520 - 1584) Anna, gift Bielke († 1540)

Ebba gift Erik Abrahamsson Lejonhufvud den 19 Jan 1512 i Sankt Laurentii (E). Erik (son till Abraham Kristiernsson Lejonhufvud och Birgitta Månsdotter Natt och Dag) föddes 1472; dog den 8 Nov 1520 i Stockholm. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Margareta Eriksdotter Leijonhufvud (ofta men eg. felaktigt "Margareta Leijonhufvud"), drottning av Sverige 1536-1551.Född 1 januari 1516 på Ekebergs slott i Närke. I samband med faderns död 1520 flyttade hon tillsammans med modern och sina syskon till Lo slott, Gräfsnäsi sjön Anten, 2 mil söder om Nossebro, ca 8 mil nordost om Göteborg, i Västergötland, dotter till Erik Abrahamsson d.ä. Leijonhufvud och Ebba Eriksdotter (Vasa). Död 26 augusti 1551 på Tynnelsö slott i Mälaren. Begravd 1551 i Uppsala domkyrka.Hon var endast 4 år gammal när hennes far under Stockholms blodbad halshöggs på Stortorget i Stockholm 8 november 1520.Gift 1 oktober 1536 med Gustav Vasa i hans andra äktenskap.Margareta var tjugo år yngre än sin gemål, men trots åldersskillnaden tycks hon ha funnit sig väl till rätta i sin roll. Med sitt milda, vänliga sätt lär hon ha utövat ett lugnande inflytande över Gustav Vasa.Margareta behöll hela livet sin katolska tro medan Gustav Vasa genomförde reformationen.Hon avled i augusti 1551 efter en kort tids sjukdom. Gustav Vasa skall ha tagit hennes bortgång mycket hårt och enligt samtida källor var Gustav Vasa efter den dagen "aldrig så lustig till sin lekamen som tillförne". [källa behövs]Hon födde tio barn på tretton år. Av dessa överlevde åtta stycken barndomen, vilket var en ovanligt hög siffra på 1500-talet.Barn:Johan III (1537-1592) kung av Sverige 1567-1592 Katarina (1539-1610) gm. Edzard II av Ostfriesland Cecilia (1540-1627) gm. Christoph II av Baden Magnus (1542-1595) hertig av Östergötland Karl, död späd Anna (1545-1610) gm. Georg Johan I av Pfalz-Veldenz Sten (1546-1547) Sofia (1547-1611) gm. Magnus II av Sachsen-Lauenburg (1543-1603), brorson till Gustav Vasas första gemål Elisabet (1549-1597) gm. Cristoph av Mecklenburg Karl IX (1550-1611) kung av Sverige 1599-1611





Margareta Leijonhufvud (Eriksdotter) var katolik och blev som Gustav Vasas andra gemål Sveriges drottning 1536. Hennes mor, Ebba Eriksdotter Vasa, var syssling till kungen. Genom sitt andra äktenskap knöt Gustav an till de ledande kretsarna inom landet.Margareta bodde förmodligen på borgen Loholmen, belägen i sjön Anten utanför nuvarande Alingsås, när Gustav Vasa kom för att hämta sin brud. På Loholmen bodde även Margaretas bror, Sten, och hans hustru Ebba Månsdotter från Upplo.Drottning Margareta omtalas allmänt som mild och god och hade ett omvittnat lugnande inflytande på sin makes häftiga humör. Tiden med Margareta har ansetts som den lyckligaste i Gustavs liv. Margareta vistades gärna på Gripsholms slott. Hon födde totalt 10 barn; 5 söner och 5 döttrar.Hon dog hastigt på Strängnäsbiskoparnas gamla borg Tynnelsö den 25 augusti 1551, trettiofem år gammal. "Då miste solen sitt sken" skriver krönikören Per Brahe lapidariskt om hennes frånfälle. Brodern Sten Eriksson formulerar systern minne med orden: "Av allsmäktig Gud med allgod lycksalighet begåvad; både rika och fattiga det bekände." Dessa omdömen har starkt påverkat en senare eftervärld, som tecknat en ljus bild av såväl drottning Margareta som relationen mellan makarna.Margareta var en liten och gracil varelse, bara 155 cm lång. Hon begravdes i Uppsala domkyrka 1560.

Margareta gift Gustav I Eriksson Vasa 1536. Gustav (son till Erik Johansson Vasa och Cecilia Månsdotter Eka) föddes den 12 Maj 1496 i Lindholmen, Orkesta sn; dog den 29 Sep 1560 i Stockholm. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

ohan III, 1537-92, svensk kung 1568, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud, bror till Erik (XIV) och Karl (IX).Johan gifte sig 1562 den polska prinsessan Katarina Jagellonica (1526-83), syster till Sigismund II av Polen. Som hertig av Finland intog Johan en självständig ställning och råkade i konflikt med Erik XIV genom sin expansionspolitik i Baltikum och sitt giftermål. P. g. a. sina förbindelser med Sigismund II dömdes Johan av riksdagen 1563 till döden och satt en tid inspärrad på Gripsholms slott. Då Eriks sinnessjukdom blev alltmer uppenbar, frigavs Johan. Han förenade sig med hertig Karl, gjorde i spetsen för adeln uppror mot Erik och efterträdde sin bror på tronen. Erik hölls länge fängslad och mördades - möjligen på Johans order - 1577.Under 1570-talet befäste Johan väldet över Estland, erövrade från Ryssland delar av Ingermanland och vann gentemot Lübeck kontrollen över handeln på Ryssland.Johan, som var en lärd teolog, sökte medla mellan lutheraner och katoliker och lät därför utarbeta en ny kyrkoordning, Nova ordinantia. Sin son Sigismund lät han uppfostra i den katolska läran och uppnådde därmed att denne 1587 valdes till polsk kung.Johan var en typisk renässansfurste även i sitt stora bildnings- och konstintresse, främst manifesterat i praktfulla slottsbyggen, bl a Borgholms, Uppsala och Kalmar slott. Johan behärskade flera språk: latin, tyska, franska, engelska och finska. Engelska lärde sig Johan på plats i England, där han framförde brodern Eriks frieri till Elisabet. Från England hämtade han också spelen tennis och fotboll, som han introducerade i Sverige. I England spelade Johan tennis med bl. a. markisen av Northumberland. Johan kan därför kallas Sveriges förste professionelle tennisspelare.Till det yttre var Johan den av bröderna, som mest liknade Gustav Vasa och hade från denne också ärvt ett koleriskt temperament, men i övrigt var han så olik fadern som tänkas kan. Han saknade helt sinne för ekonomi och redan när han kom till makten var den kungliga silverkammaren förkrossande tom. Allt silver, som Gustav Vasa beslagtagit hade gått åt i kriget mot Danmark. För Johan tycks detta ha varit något obegripligt. En gång lovade han Karin Månsdotter en belöning om hon ville berätta var skatten var nergrävd på Stockholms slott.Efter Katarina Jagellonicas död 1583 gifte han 1585 om sig med Gunilla Bielke (1568-97). Gunilla Bielke var hela 42 år yngre än Johans första hustru, Katarina Jagellonica.1945-1946 öppnades Vasagraven i Uppsala domkyrka. Den medicinska undersökningen kunde inte belysa frågan om Johan III:s sista sjukdom och död. Han hade haft en ganska spenslig kroppsbyggnad, ca 171 cm lång med långsmalt ansikte. Tänderna visade måttlig grad av tandröta och på skelettet sågs inga sjukliga förändringar.

Familj/Make/Maka: Karin Hansdotter. Karin dog den 17 Nov 1592. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Johan gift Katarina Jagellonica 1562 i Litauen. Katarina föddes 1526 i Polen; dog 1583 i Stockholms domkyrkoförsamling (AB). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Johan gift Gunilla Johansdotter Bielke 1585 i Västerås domkyrkoförsamling (U). Gunilla (dotter till Johan Axelsson Bielke till Häradssäter och Räfvelsta och Margareta Axelsdotter Posse) föddes den 25 Jun 1568 i Dagsberg (E); dog den 19 Jul 1597 i Dagsberg (E). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Först ut att gifta sig var Katarina, som i oktober 1559 firade bröllop med greven Edzard av Ostfriesland. Genom äktenskapet ville man från Vasahovets sida skapa en handelsallians västerut och samtidigt hitta en bundsförvant mot Danmark, Katarina fick Katarina fick genom sina handelskontakter genom åren många uppdrag att sälja och köpa varor åt sina syskon,Hennes liv i Ostfriesland skulle dock präglas av en trettio år lång maktkamp mellan Edzard och hans yngre bror. Familjen och grevskapet splittrades även av religiösa motsättningar där Katarina och Edzard verkade för den lutherska läran. Katarina blev prisad för sina teologiska kunskaper och gav som änka ut meditationer, utläggningar, över olika bibelspråk.Beskrivningen av henne som extra from och gudfruktig behöver dock inte vara helt sann utan kan ses som ett uttryck för en samtida idealbild. Fromheten hindrade dock inte Katarina från att lägga sig i såväl sin mans som sin äldste sons befogenheter. När hon blev änka hamnade hon i konflikt med sonen angående sina rättigheter. Katarinas utgångspunkt var att det var hon som hade överhöghet och domsrätt i änkesätet och att hon därmed var direkt underställd den tyskromerske kejsaren snarare än sin son.Katarina och Edzard fick elva barn, sex söner och fem döttar.

Katarina gift Edzard av Ostfriesland den 9 Jul 1558. Edzard dog 1599. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Cecilia 1540-1627, svensk prinsessa, dotter till Gustav Vasa.Den vackra Cecilia hade med greve Johan av Ostfriesland en kärlekshistoria som väckte stor skandal, det s. k. Vadstenabullret.Gustav Vasas äldsta dotter, Katarina hade firat sitt bröllop i Stockholm med greve Edzard av Ostfriesland. Cecilia hade då förälskat sig i brudgummens bror, Johan. Några veckor senare, vid jultiden 1559, skulle brudparet och brudgummens bror, Johan, återvända till Tyskland. Kronprins Erik och hans syster Cecilia följde de nygifta söderut.Eftersom det var sent på året stannade man i Vadstena för att fira jul. Några dagar senare nåddes Erik av skvaller om att greve Edzards bror Johan hade setts nattetid klättra in genom fönstret till det rum, där Cecilia bodde. Erik beslöt att spionera på Johan och, mycket riktigt, några nätter senare kunde man gripa inkräktaren "på bar gärning" i prinsessans sovrum- enligt uppgift "havande näpperligen hosorna på sig".Erik lät arrestera och förhöra Johan, och skickade honom sedan till kungen. Det hela var en mycket pinsam historia för Gustav Vasa, som förbannade Erik tilltag att arrestera Johan. Det blev Eriks och Per Brahes uppgift att ställa allt tillrätta igen. Som enklaste lösningen fann man att lägga skulden på Cecilias kammarjungfrur och sedan försöka gifta bort prinsessan så fort som möjligt.Ett polskt sändebud i Sverige, greve Johan Tenczynski, friade 1561 till Cecilia, men det blev inget äktenskap.Cecilia Vasa levde ett rörligt och äventyrligt liv, oftast över sina tillgångar, och ägnade sig en tid åt fartygskapningar i Östersjön för att försöka få rätsida på ekonomin. Cecilia flyttade till Arboga, som hon fått i förläning, och kallades därför "grevinnan av Arboga". Där tjänade hon pengar genom att ta ut tull och skatt. Den vidlyftiga Cecilia åtnjöt ett stort årligt underhåll, totalt långt mer än vad övriga syskon kostade sammantaget. Likväl klagade hon oupphörligt på sin kunglige broder över resterande delar av sin brudskatt, och den klagolåten fortsatte långt sedan hon 1579 lämnat Sverige för gott.Om Cecilia skrev hennes lärare i en hyllningsdikt: "Pannan är vit som snö, ögonen strålar som solen och de väna läpparna är fagrare än rosor, lockarna lyser skönare än guld".Cecilia blev katolik ca 1570. Cecilia och Kristoffer fick sex barn.Dessutom fick hon som änka en dotter, Charitas. Cecilia hade velat behålla dottern hos sig, men mot hennes vilja sattes Charitas i kloster och avgav senare klosterlöfte. Under maktkampen i Baden förhindrades Cecilia att ha någon som helst kontakt med dottern, det var först i slutet av hennes liv som de åter iick träffa varandra.Att hon som ogift änka födde en dotter bestyrkte hennes redan dåliga rykte ytterligare. I riktigt illasinnade reformerta kretsar spreds också uppgiften att Cecilia bedrev bordellverksamhet med sig själv som främsta lockfågel.Cecilia och Kristoffer fick sex barn. Dessutom fick Cecilia som änka en dotter, Charitas. Cecilia hade velat behålla dottern hos sig, men mot hennes vilja sattes Charitas i klostret Liehtenthal i Baden och avgav senare klosterlöfte. Under maktkampen i Baden förhindrades Cecilia att ha någon som helst kontakt med dottern..I slutet av sitt liv verkar Cecilia ha fått träffa sin dotter. År 1622 skrev Charitas ett brev till Cecilia och vädjade om hjälp med att återvända till klostret i Baden och bad samtidigt om att få besöka sin mor. Aret därpå, då Cecilias sonsöner återfått sina arvländer, fick Charitas komma tillbaka. Hon avled 1629 i det kloster, där hon en gång i tiden avlade sitt klosterlöfte.Cecilia kämpade förgäves för att hennes sista son i livet, Filip, som fängslats av släktingarna i Baden, skulle friges. Men denne hann avlida i fångenskapen 1620.År 1627 hade Cecilia själv gått ur tiden i Bryssel, 87 år gammal. Så Cecilia överlevde alla sina söner medan dottern Caritas avled två år efter henne 1629. Hon slapp uppleva hur hennes sonsöner fördrevs av en annan släkting till henne, brorsonen Gustav II Adolf, som engagerat sig i det pågående trettioåriga kriget.Cecilias sonsons sonsons dotter blev mor till den franske kungen Ludvig Filip I, som regerade 1830-1848. Avlägset släktskap fanns också mellan Cecilia och prinsessan Victoria från Baden, Gustaf V:s maka och Sveriges drottning 1907-1950.-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Författaren Lars Widding har skildrat episoden i Vadstena på följande sätt:”På senhösten 1559 giftes Gustav Vasas äldsta dotter, Katarina, bort med den tyske greven Edzard av Ost-Friesland. Efter bröllopet startade det nygifta paret sin resa till Ost-Friesland. De gjorde sig ingen brådska utan reste från Vasaslott till Vasaslott för att beta av smörgåsbord och vinkällare i vanlig ordning.Med på resan var också den nygifte grevens yngste bror Johan och grevens unga svägerska Cecilia. Och dessutom grevens nyblivne svåger Erik (sedermera Erik XIV) samt dennes vapendragare Charles de Mornay, en fransk adelsman som två år tidigare gått i svensk tjänst.I december anlände det kungliga följet till Vadstena slott. Då, 1559, var slottet nybyggt och helt annorlunda än det slott vi ser idag. Själva slottet var en tvåvåningsbyggnad som reste sig mitt mellan två av de fyra försvarstornen. Några murar fanns inte utan istället löpte en brant jordvall mellan tornen.Efter någon veckas ätande och drickande på slottet var det dags för avskedsfest. Dagen därpå skulle det nygifta paret dra söderut och med dem greve Edzards yngre bror Johan. De andra skulle återvända till Stockholm.Avskedsfesten igenom dansade Johan med Cecilia. I hemlighet avtalade de två unga ett möte senare på natten.Avskedsfesten blåstes av och natten gjorde sitt intåg. När Charles de Morney var ute och promenerade på borggården fick han plötsligt se en fasadklättrare som klättrade uppför ett rep som kastats ut från prinsessans fönster.de Mornay begav sig genast till kronprins Eriks kvarter och berättade vad som höll på att hända. Erik var förmodligen ganska berusad så här dags och i fyllan handlade han fullständigt omdömeslöst.Följdaktligen skickade kronprinsen slottsvakten att slå in dörren till Cecilias rum. Där stod Johan med byxorna halvt neddragna. Han grep efter sin värja men slottsvakten lyckades övermanna honom.Vild av ilska gav Erik order om att Johan skulle kastas i slottets fängelsehåla. Den gråtande Cecilia sattes i rumsarrest.Dagen därpå fördes Johan fullt öppet genom Vadstena som en usel fånge. Därefter transporterades han till ett fängelse i Stockholm. Där hanterades han så illa "att han aldrig mera kunde tänka på äktenskap eller kvinnor". Han ska alltså ha blivit kastrerad, men dessa uppgifter är osäkra.På slottet Tre Kronor i Stockholm var kung Gustav Vasa minst sagt ursinnig på sin son Erik, som på detta vis inte bara skandaliserat sin syster utan också hela kungahuset.Den pfalzgreve som man redan gjort upp äktenskapshandel med för Cecilias räkning sa upp kontraktet så snart ryktet om Vadstenaskandalen nått hans öron. Fem år efter händelsen lyckades emellertid kung Erik få sin syster bortgift med en ståndsperson.”

Cecilia gift Kristoffer Baden-Rodemacher 1564 i Stockholm. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Östergötland

Noteringar:

Magnus, 1542-1595, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.Magnus fick i faderns testamente hela Dalsland och delar av Östergötland, Närke, Småland och Västergötland som hertigdöme. Han var högt begåvad och musikalisk. Efter faderns död bröt emellertid en sinnessjukdom ut 1563. Den blev senare permanent, och från 1574 kunde han inte längre förvalta sitt hertigdöme.För Magnus planerades ett giftemål med Anna, som var äldre syster till Katarina Jagellonica. Magnus bror, Johan, var en ivrig förespråkare för ett sådant giftemål mellan Magnus och Anna. Orsaken var nog bl.a. det faktum, att detta skulle göra det möjligt för honom själv att gifta sig med systern, Katarina. Men trots att Magnus och Anna inte gifte sig blev det giftemål mellan Johan och Katarina. Magnus förblev ogift.Magnus, som stod brodern Erik (senare Erik XIV) mycket nära, vistades mest i Vadstena på Vadstena slott, till vilket sägner om hertig Magnus och havsfrun blev knutna. Han vistades de sista åren före sin död på kungsgården Kungsbro vid Roxen i Östergötland.Magnus är begravd i Vadstena klosterkyrka.

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

I december 1562 gifte Anna sig med pfalzgreven Georg Johan av Pfalz-Veldenz-Lützelstein, som tidigare friat till Cecilia, Annas syster. Familjens besittningar låg i södra Tyskland och i norra Alsace. Pfalzgreven var från svensk sida intressant genom sina släktskapsförbindelser med andra tyska furstar. Georg Johan hade tack vare Annas hemgift blivit en av de rikaste pfalzgrevarna och påbörjade en rad kostsamma projekt som till slut ruinerade familjen. Vid sin död lämnade han mycket stora skulder efter sig, vilket även kom att påverka kommande generationer.Först mot slutet av sitt liv, när familjens finanser förbättrats något, kunde Anna återvända till ett av sina änkesäten, Lauterecken. För att spara pengar hade hon tidigare valt att bosätta sig vid döttrarnas hov. Som änka fortsatte hon att utöva ett symboliskt moderskap genom att ta på sig rollen som gudmor till Lautereckens barn. Det är också bilden av Anna som god och omsorgstagande, en »mor Anna», som satsade på familjen och höll sig utanför politiken som blivit tongivande i eftervärldens bild av henne.Anna och Georg Johan fick totalt tolv barn När Anna blev änka 1592 levde åtta av parets tolv barn. Två av döttrarna, Ursula och Anna Margareta, var då redan gifta. De andra åtta barnen avled under de närmaste åren.Anna dog 1810 och är begravd i kyrkan i Sankt Remigiusberg. År 2002 bisattes Annas och de andra fjorton familjemedlemmarnas kvarlevor på nytt. Med anledning av detta reste man också en minnessten över familjen. Bara ett hundratal meter från kyrkan låg slottet, där Anna födde sitt första barn, Georg Gustav. Slottet ligger dock i ruiner sedan trettioåriga kriget.

Anna gift Georg Hans Pfaltz-Veldenz den 20 Dec 1562 i Stockholm. Georg dog 1592. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Sofia föddes den 29 oktober 1547 på Stockholms slott som fjärde dotter till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.Vid sin halvbror Erik XIV:s kröning deltog också den artonårige hertig Magnus av Sachsen-Lauenburg, son till hertig Franz, brorson till Gustav Vasas första gemål, Katarina av Sachsen-Lauenburg och alltså kusin till den nykrönte kung Erik. Han tjänstgjorde på svensk sida i Nordiska sjuårskriget, blev Eriks dryckesbroder och hans spion mot bröderna, därpå 1566 överbefälhavare vid dansk-norska gränsen.1566 friade Magnus till den fyra år yngre Sofia och trolovning ägde rum. Två år därefter underskrevs äktenskapskontraktet, varvid den snikne brudgummen tillförsäkrade den vanliga magnifika hemgiften på 100.000 daler jämte rikaste utstyrsel.Bröllopet firades den 4 juli 1568 i samband med kung Eriks egen vigsel med Karin Månsdotter och hennes kröning till Sveriges drottning. På Stortorget fördelades en helstekt oxe och fontärnerna sprutade vin och öl.Sofia var den enda av systrarna som blev kvar i hemlandet. Paret fick ett underlållslän i Sverige, då Magnus inte kunde försörja sin fru i Tyskland. Det stod snart klart att Sofia for både )sykiskt och fysiskt illa i äktenskapet. Hennes syskon försökte tala Magnus tillrätta, och på olika sätt hjälpa systern. Magnus missbrukade också sin ställning gentemot underlydande bönder i förläningen.Eftersom Magnus inte kunde försörja sin hustru fick han stanna kvar i kung Eriks tjänst, men övergick efter några veckor till dennes fiender, hertigarna Johan och Karl, och fick till bostäder slotten Vänngarn och Ekolsund. På Västerås slott, dit Magnus var förlagd som krigsöverste, föddes 1570 hertigparets son Gustav.Då hans far, hertig Franz, 1571 avgick i Lauenburg till förmån för sin yngre son Franz, protesterade Magnus, samlade krigsfolk i Nederländerna och anföll och skövlade 1574 den Lauenburgska staden Ratzeburg. För sin makas hemgift värvade han trupper och han lät sälja alla hennes smycken och klenoder.När Johan III gav honom Sonnenburg på Ösel i förläning, råkade han i delo med danskarna där och blev regelrätt landsvägsrövare. Magnus hade utvecklats till en rå, brutal knekttyp som visade Sofia "okärlighet, spott och skamligt förtal" samt slog henne så att hon blev "huvudsvag". Äktenskapet upplöstes med skilsmässa och efter tio års äktenskap utvisades han till slut ur Sverige.I Tyskland levde Magnus ett sådant vilt liv att hans bror Franz med kejsarens tillstånd måste spärra in honom på Ratzeburgs slott, där han satt i femton långa år tills han avled 1603.Sofia och Magnus fick minst sex barn, varav sonen Gustav var det enda som nådde vuxen ålder. Relationen till honom blev problemfylld för Sofia. Hennes vana att skämma bort Gustav oroade familjen. Istället för att som brukligt skicka iväg sonen till ett annat hov verkar Sofia behållit Gustav hos sig på Ekolsund, bland »enfaldigt folk» som varken »sett eller lärt» hur det gick till vid ett hov, som hennes bror Karl uttryckte saken. Som förälder var det Sofias ansvar att ge Gustav en sådan uppfostran att han kunde uppfylla sina furstliga förpliktelser.Johan III tog vård om Sofia och barnet samt överflyttade Magnus förläningar, Lagunda, Håbo och Erlingshudra härader till sin syster. Hennes son Gustav blev således en bortskämd lätting, men utvecklades efter en utlandresa så väl att hertig Karl kunde göra honom till slottsloven på Kalmar slott - han dog av ett vådaskott i knät 1597.Av breven att döma blev Sofia besatt av sin ekonomi. Lika uppenbart är att hon inte litade på sin omgivning. Mot slutet av sitt liv levde hon sparsamt och alltmer isolerat på Ekolsund tills hon avled nästan utblottad 17 mars 1611. Sofia överlevde även sonen Gustav, som avled av ett vådaskott år 1597. Även Sofia uppvisar drag av sinnessjukdom, som kallades "hufvudsvaghet".Begravningen skedde i största enkelhet i Stängnäs domkyrka och hon fick varken minnesvård eller epitafium.

Sofia gift Magnus Lauenburg-Engern-Westfalen den 4 Jul 1568 i Stockholm. Magnus (son till Franz av Sachsen-Lauenburg) dog 1603. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Prinsessa

Noteringar:

Elisabet Vasa, trolovad redan 1562 och gift 1581 med Kristoffer, greve av Mecklenburg (död 1592).Elisabet blev redan som trettonåring trolovad med hertig Kristoffer av Mecklenburg. Denne var nämligen intressant i Eriks planer på erövringar i Baltikum. När Kristoffer något år senare hamnade i polsk fångenskap, bröt man från svensk sida förbindelsen. Johan föreslog äktenskap med italienska, katolska furstar medan Elisabet, liksom hennes bror Karl, däremot verkar ha arbetat för ett tyskt, lutherskt parti. Under 1570-talet var Elisabet föremål för flera olika giftermålsförhandingar, bland annat från den franske kungen Henrik III.Det franska sändebudet var full av idel lovord över Elisabet. Hans beskrivning av henne var helt i enlighet med idealbilden av hur en prinsessa skulle vara. Enligt Henrik var Elisabet vacker, behaglig, blygsam, generös mot nödlidande samt musikalisk.1581 gifte sig Elisabet slutligen med samme Kristoffer hon en gång trolovade sig med. Liksom sin storasyster engagerade sig Elisabet starkt för den lutherska läran. Det var på hennes initiativ, och i anslutning till hennes bröllop, som en av de grundläggande skrifterna för den lutherska kyrkan översattes till svenska.Elisabet blev en länk mellan syskonen i Sverige och utlandet. Hon vidareförmedlade information, och agerade budbärare mellan bröder som periodvis inte talade med varandra. Elisabets och Kristoffers giftermål ogillades av hans danskvänliga släktingar och när hon blev änka tvingades hon till slut att återvända till Sverige. Då hon hittills bara fått ut hälften av sin brudskatt fick hon nu bland annat Norrköpingshus i förläning. Elisabet verkar ha stått brodern Karl nära hela livet, och tog troligen också hans parti i den maktkamp som pågick mellan honom och Sigismund vid 1590-talets slut.Som änka lät hon uppföra ett praktfullt gravmonument över sig och Kristoffer. Det finns fortfarande kvar i domkyrkan i Schwerin. När Elisabet oväntat avled 1597 övergick hennes fordringar på den svenska kronan till hennes dotter, Margareta Elisabet, som Karl övertog ansvaret för. För att lösa arvstvisten mellan de båda rikena kom ett giftermål väl till pass och därför blev även Elisabets dotter några år senare hertiginna i Mecklenburg,Om Elisabet har det sagts, att hon genom en god uppfostran var en av sin tids "fullkomligaste prinsessor" i Europa.

Elisabet gift Kristoffer Mecklenburg 1580. Kristoffer dog 1592. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Karl IX, 1550-1611, svensk regent 1599, son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud.Karl fick en stor del av Svealand som hertigdöme vid faderns död. Han medverkade till Erik XIV:s avsättning men kom senare ofta i spänt förhållande till Johan III genom sin stridbara protestantism och sin månhet om sitt hertigdömes oavhängighet.Efter broderns död ledde Karl motståndet mot Sigismund och den katolska reaktionen. Det kom då till öppen brytning mellan Karl och riksrådet, vars främsta medlemmar efter Sigismunds nederlag vid Stångebro 1598 utlämnades till Karl och senare avrättades i Linköpings blodbad 1600. Vid rättegången uppträdde Karl själv som åklagare. Hans uppträdande kan knappast ha tilltalat de tillresta främmande sändebuden. Han svor mest hela tiden och när det visade sig att försvaret var starkt förlorade han tålamodet totalt: "Sjutusand dieflar hafver jag lofvat dem, och det skall jag hålla".Vadstena kloster var ett av de sista katolska fästena i Sverige. Dit begav sig ärkelutheranen Karl för att stänga klostret en gång för alla. Nunnorna skickades iväg utomlands och klostret plundrades på allt lösöre, Sankta Birgittas och Sankta Katarinas ben hade tagits upp från relikskrinet och gömts, men Karl tog snart reda på var de fanns och begravde dem på okänd plats utom räckhåll för nunnorna. Klosterbiblioteket flyttades till Vadstena slott för att användas till förladdningar åt knektarnas kanoner. Denna svenska kulturskymning pågick samtidigt som Shakespeare publicerade Hamlet 1601, Cervantes publicerade Don Quixote 1605 och Kepler formulerade sina astronomiska lagar 1609.Karl var nu landets obestridde ledare, men antog kungatiteln först 1604 och lät kröna sig 1607. Genom den polska fejden invecklades Sverige även i Rysslands inbördesstrider. Slutligen kom Karl även i krig med Danmark, så att han vid sin död lämnade i arv åt sonen Gustav II Adolf tre krig att avsluta. Karl IX dog till följd av en hjärnblödning.Karl hade ärvt faderns folkliga, praktiska läggning och förmåga till politisk överblick men även hans maktlystnad och häftiga sinnelag. Han var gift två gånger: 1579 med Maria av Pfalz, med vilken han hade dottern Katarina, som blev mor till Karl X Gustav; 1592-1611 med Kristina av Holstein-Gottorp (1573-1625), med vilken han hade barnen Gustav Adolf om vilken Karl lär ha yttrat: ille faciet, lat, 'han ska göra det', åsyftande de uppgifter han själv inte mäktat slutföra, Karl Filip (1601-22), vilken 1611 var påtänkt som tsar av Ryssland, och Maria Elisabet. Illegitim son till Karl var Carl Carlsson Gyllenhielm.Karl IX grundade även staden Göteborg, vilket är föga känt. Han insåg vikten av en bosättning vid Västerhavet och han drog upp planerna för en mycket speciell stad, som enbart skulle befolkas av holländare. Holländarna hade goda kontakter med Europas bankväsende och kungen var i stort behov av pengar för att finansiera de tre krig som pågick på olika fronter. Holländarna fick stora privilegier, bl.a. skattefrihet i 20 år, religionsfrihet och gynnsamma tullar. Staden placerades på norra sidan av Göta älv vid nuvarande Färjenäs (nära nuvarande Älvsborgsbrons norra fäste). Staden började byggas 1603 efter holländskt mönster och 1607 fick staden sina slutgiltiga privilegier. Men danskarna ville inte ha någon konkurrens om handeln och i juni 1611 överfölls den nya staden av danskarna och jämnades med marken.Samma år dog Karl IX och det blev sonen, Gustav II Adolf som fick börja uppbyggnaden av staden på nytt. Göteborgs stads privilegieurkund undertecknades av kungen den 4 juni 1621- detta år har alltid räknats som det år då staden Göteborg grundades.

Familj/Make/Maka: Karin Nilsdotter. Karin (dotter till Nicolaus Andrae) föddes 1551; dog 1604. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karl gift Maria Kristina av Pfalz den 11 Maj 1579. Maria föddes den 24 Jun 1561; dog den 29 Jul 1589 i Eskilstuna Kloster (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karl gift Kristina av Holstein-Gottorp den 27 Aug 1592 i Nyköpings Sankt Nicolai (D). Kristina föddes den 12 Apr 1573; dog den 8 Dec 1625 i Nyköpings Sankt Nicolai (D). [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige och Polen

Andra Händelser:

• Yrke: Prins, Hertig av Östergötland

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Sachsen-Lauenburg

Familj/Make/Maka: Anna Knutsdotter Lillie af Ökna. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Riksamiral, Friherre till Bergkvara

Noteringar:

Carl Carlsson Gyllenhielm var frukten av Karl IX:s förbindelse med Karin Nilsdotter, prästdotter från Östergötland. Han var således halvbror med Gustav II Adolf. Han uppfostrades på Julita kungsgård, där hertigen ordnade en skola för honom och ett tiotal adliga djäknar. I förläning blev han den förste landshövdingen i Ingermanland och Kexholms län. Han sändes även utomlands för att fullborda sin ståndsmässiga utbildning, bl. a. vid franska hovet, innan han återvände till Sverige för ett långt och tidvis pressat liv i faderns och rikets tjänst.Under kriget med Polen hamnade Carl Carlsson Gyllenhielm 1601 i polsk fångenskap (vid Wolmars fall) och hölls inspärrad i hela 12 år - detta var en hämnd från Sigismund. Efter ett flyktförsök slogs han i bojor. Tiden i fångenskap fördrev han med att skriva och översätta psalmer. I hans gravkapell i Strängnäs domkyrka kan man fortfarande beskåda de fotbojor han bar i många år.Sedan han befriats 1613 upphöjdes han av sin halvbror i tur och ordning till friherre, fältmarskalk 1616 och till landshövding 1617. På den posten stannade han i tre år.1620 blev han riksamiral och medlem av förmyndarregeringen 1632.1615 erhöll Carl Carlsson Gyllenhielm Huseby som förläning. Gyllenhielm lät här anlägga ett järnbruk. Det var ingen slump att det blev ett järnbruk. Här fanns dom rätta ingredienserna: tillgång till vattenkraft från Helige å, skog att göra träkol av och sjömalm från de närbelägna sjöarna Åsnen och Salen. Gyllenhielm drev järnbruket i Huseby med hjälp av förvaltare, en av de främsta var Jon Michelsson. Med hjälp av honom startade Gyllenhielm på 1630-talet tillverkning av kanoner och järnkakelugnar eller sättugnar som de också kallas. Dessa sättugnar skulle komma att bli den typiska Husebyprodukten och tiotusentals tillverkades under 225 år. Under ledning av namn som de Rees, Rudebeck, Hamilton och Stephens har Huseby varit centrum för den sydsvenska järnhanteringen i 300 år.År 1623 fick Carl Carlsson Gyllenhielm av kungen i förläning ett område sydväst om Neva kring floderna Slavjanka, Izjora och Tosna. Vid Slavjankas utflöde i Neva anlades först sätesgårdarna Gudilov och Ribbingeholm. Kring 1632 lät han uppföra sitt "hovställe" Karlberg, föregångaren till Karlbergs slott i Stockholm.Carl Carlsson Gyllenhielm var gift med en dotter till Sveriges riksskattmästare Seved Ribbing. Äktenskapet var barnlöst. Efter Gyllenhielms död 1650 övergick förläningen i Ryssland i familjen Ribbings ägo. År 1703 föll området i ryssarnas händer, men Carlberg finns kvar under namnet Grafskaja Slavjanka ända fram till 1831.Carl Carlsson Gyllenhielm var 1633-1644 medlem av Kristinas förmyndarregering. På sitt gods Sundbyholm i Södermanland inrättade han 1629 landsbygdens första folkskola.Han är även känd för sina memoarer på knittelvers, men han har även efterlämnat några anteckningar på prosa om åren 1597-1601.Det lär vara denne kungason, som Karlstadbiskopen J. A. Eklund haft i tankarna, när han diktade de kända versraderna i "Fädernas kyrka":"Ännu ur fängslets natt och kvalmljöd en kämpes psalm-det var en svensk, som satt fången"(Källor: Svenska vägar till S:t Petersburg av Bengt Jangfeldt och Focus 96)

Andra Händelser:

• Yrke: Pfalzgrevinna på Stegeborg

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige 1611-1632

Noteringar:

Redan som sjuttonåring blev han efter faderns död 1611 myndigförklarad. Han hade då fått en gedigen utbildning av Johan Skytte, en duktig och lärd man med vida intressen. Språkkunskaper var mycket viktiga och prinsen hade två modersmål: svenska och tyska. Med modern talade han tyska och det var också det språk, som han först lärde sig skriva. Så småningom lärde han sig även att tala holländska, franska, italienska och latin flytande. Spanska, engelska och skotska dialekter förstod han också, och dessutom hade han en hel del kunskaper i polska, ryska och grekiska.Vid Vittsjö var det nära att den unge Gustav II Adolf drunknade 1612 under Kalmarkriget. Den sjuttonårige kungen hade lett ett härjningståg längs Helge å ned mot Vä och var på återtåg mot Markaryd. I sitt läger vid Vittsjö kyrka överfölls svenskarna på eftermiddagen den 11 februari av en överlägsen dansk styrka på 600 man. Flera svenskar stupade eller togs till fånga. Under kungens flykt till häst över sjön brast isen. Per Baner lyckades dock krypa ut till vaken och räcka honom en hand. Enligt traditionen skall även upplandsryttaren Tomas Larsson ha hjälpt till. Gustav Adolf uppgav att svenskarna förlorade 300 man vid Vittsjö. Per Baner användes sedan av kungen för många uppdrag.Vid Gustav Adolfs trontillträde befann sig Sverige invecklat i tre krig: de med Danmark och Ryssland avslutades genom frederna i Knäred 1613 och Stolbova 1617. Kriget mot Sigismund i Polen intensifierades på 1620-talet och ledde till Livlands erövring. Krigsskådeplatsen överflyttades 1626 till Preussen, och kriget mot Polen avslutades genom stilleståndet i Altmark 1629.Genom att 1628 aktivt stödja det av Wallenstein belägrade Stralsund blandade sig Gustav II Adolf i trettioåriga kriget, och han ingrep definitivt 1630 för att fördriva de kejserliga trupperna från Östersjön och komma de tyska protestanterna till hjälp. I sin kamp mot kejsarmakten fick han Frankrikes militära och politiska stöd. Segern vid Breitenfeld 1631 blev en vändpunkt i kriget. Efter triumftåget söderut stupade Gustav Adolf vid Lützen den 6 nov 1632. Det dröjde ända till den 8 december, alltså mer än en månad, innan man i Stockholm med ordinarie postgång fick veta nyheten att Gustav Adolf stupat vid Lützen. Kungen var vid slaget klädd i ett älghudsskyller som finns bevarat, eftersom det återlämnades av österrikiska staten 1920 som gåva till Livrustkammaren i Stockholm.Genom sin utrikespolitik grundlade Gustav II Adolf Sveriges stormaktsvälde. Inrikespolitiskt fick hans regering även en avgörande betydelse genom den nydaning av förvaltningen, krigsmakten, regeringen och riksdagen som påbörjades. Tillsammans med sin närmaste rådgivare Axel Oxenstierna och med anlitande av utländska, mest nederländska specialister, inrättade han centrala ämbetsverk (kollegier) och hovrätter, som alla fick en modern organisation. Reformerna fullföljdes kort efter kungens död i 1634 års regeringsform, där länsstyrelserna gavs den form, som i allt väsentligt bibehållits därefter.Effektiviseringen av förvaltningen hade till huvudsyfte att skapa resurser för de kontinentala krigen. De många utskrivningarna och det hårda skatteuttaget skapade också tidvis missnöje och ledde t o m till uppror bland bönderna. Prästerna och bonderiksdagsmännen utnyttjades därvid skickligt av kungen för att lugna opinionen.Gustav II Adolf var krigarkungen som höll katolicismen stången och revolutionerade den militära taktiken. Men ”Lejonet från Norden” var också en modernist som reformerade rättsväsendet, höjde bildningsnivån, bjöd in de driftiga vallonerna och anlade 15 handelsstäder.

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig av Södermanland, Närke och Värmland