Noteringar:

Giftes bort med Blotsven för att stärka banden mellan Västergötland och Östergötland. Hennes bror Inge gifte sig med Blotsvens syster Helena av samma skäl

Familj/Make/Maka: Sven "Blotsven" Totilsson. Sven (son till Totil Walgötersson och Gytha Osgoddotter) föddes cirka 1030; dog cirka 1087. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl i Kinda härad

Noteringar:

Jarl i Kinda härad. Kung i Östergötland. Döptes vid en ålder av nittio år och dog i sina dopkläder.Han begravdes på Kaga kyrkogård som han tillsammans med Kärna kyrka nyss byggt.Han bodde eventuellt i Kaga.Han kallas: Corica.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig

Familj/Make/Maka: Jedvard Thordsson Bonde. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Sverker d. ä. "den gamle", död 1156, svensk kung; gift med Inge d. y:s änka, vilket stärkte hans ställning i riket. Han utropades redan 1125 till kung av östgöarna och 5 år senare av svearna. Senare, 1134, blev han också erkänd av västgötarna efter Magnus Nilssons död vid slaget i Foteviken 1134.Sverker, som kom från Kaga i Östergötland och var troligen av storbondestam. Hans far skall ha hetat Korn-Ubbe, Cornube eller Karnuka, ett så egendomligt namn att det "nästan måste vara sant", som Erik Lönnroth sagt.Sverker regerade efter dåtida mått länge. Ändå är hans regentgärning höljd i dunkel. Han gifte sig med Ulvhild, en mycket förmögen dam, två gånger änka efter kungar i Sverige och Danmark.Sverker och Ulvhild lät år 1143 bjuda in franska cisterciensermunkar till sitt gods i Östergötland. Kungen donerade sin gård i Alvastra vid Ombergs fot till munkarna, där de genast satte igång att bygga sin anläggning enligt senaste modell från Europa. Munkarna förlänades också flera gårdar på Visingsö och lät där uppföra det så kallade hospitalet, ett slags härbärge för resande mellan Västergötland och Östergötland. Ofta reste munkarna denna väg över Vättern för att besöka det andra cistercienserklostret, som något senare grundades i Varnhem.Sverker d ä gynnade således kristendomens utveckling i landet. Utöver klostret i Alvastra grundades Nydala och Varnhem under hans tid. År 1152 kom det påvliga sändebudet Nicolaus av Albano till Sverige för att organisera de kyrkliga angelägenheterna. Vid ett möte i Skänninge infördes den påvliga skatten, "peterspenningen".Sverker den äldre var det första offret i de strider om tronen, som nu skulle utbryta. Vid en slädfärd till julottan på juldagen 1156 i Västra Tollstads kyrka nära Alvastra blev han överfallen och mördad, enligt traditionen av sin egen körsven (stalldräng). Invid Alvastra kloster uppfördes ett kapell till hans minne.Vem som var den verklige anstiftaren till dådet är osäkert, kanske var det iscensatt av den konkurrerande Erikska ätten. Kanske var det den danske prinsen Magnus Henriksson, som genom släktskap med tidigare svenska kungar ansåg sig ha rätt till tronen. En annan trolig kandidat var en mycket rik storman i Västergötland, Erik Jedvardsson (Erik den Helige).Sverker d. ä. var stamfar för Sverkerska ätten.





Blev först Kung över Östergötland efter sin faders död, från ca: 1130 över hela Sverige till sin död 1156.Han byggde en domkyrka i gamla Uppsala och i Linköping. Grundade klostret i Alvastra som uppkallades efter sin första hustru Ulfhild eller Alfhild = Alfhildsrum = Alvatrum = Alvastra. Klosterbygget påskyndades av biskop Gille som samtidigt anlade Nydala kloster. Efter Ulfhilds död gifte han snabbt om sig med Rikissa som blivit änka när hennes man Magnus Nielsson stupade i slaget vid Fotevik 1134. Hon överlevde honom med 9 år och dog 1165.Hans maktcentrum låg kring Kaga i Östergötland, men även vid södra Omberg där Sverkersgården låg.Lär även ha hållit hov på Axevalla slott i Västergötland.1152 blev han av påvens legat Nicolaus krönt i Linköpings domkyrka.Blev mördad av sin dräng vid Ålebäcken i Alvastra när han var på väg till julottan i Tollstad kyrka 1156. Bakom mordet låg Magnus Henriksson som ville ha makten i Sverige.Sverker (Sverkerska ätten). Kung av Sverige ca mellan 1130 och 1156. Storman från Östergötland, erkänd som svearnas kung i början av 1130-talet, som götarnas ca 1134, mördad 1156 25/12. Sverkers födelseår är okänt. Under hans regering gynnades kyrkan och kloster grundades; 1153 hölls kyrkomötet i Skänninge och peterspenningen infördes. Upplandsbiskopen flyttade från Sigtuna till Gamla Uppsala. Sverker blev stamfader för den sverkerska ätten, som utdog 1222 med Johan Sverkersson. Sverker mördades juldagen 1156, enligt en gammal uppgift på väg till julottan. Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E). Till hans minne uppfördes det s k sverkerskapellet i närheten av klostret. Vid Alebäcks bro intill Alvastra, dit traditionen förlägger mordet, uppställdes 1896 en tre meter hög minnesten. Gift med efterföljande ana. Död 1156 25/12 i Västra Tollstad

Sverker gift Ulvhild Håkonsdotter 1135. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Rikissa av Polen. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Biskop i Uppsala

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Kung 1150-60 i Svealand. Blev dödad utanför Uppsala domkyrka 1160.Han for omkring i hela sitt rike och sökte sitt folk och for fram på en rättan kunglig väg. Han dömde rättan dom, utan avseende på vänskap eller penningar, och ingen orättan dom för räddhågas eller hats skuld. Han försonade dem som voro i ofred med varandra, han frälsade de fattiga från deras förtryckare, han styrkte de rättvisa, men de vrånga ville han ej tåla i sitt rike, utan gjorde var och en rätt. Han var allmogen så kär, att den villigt gav honom tredje parten av all sakören, som efter landslagarnsa tillhörde konungens fatabur, men han vägrade att sådant mottaga och sade sig ha nog av sitt eget. Detta beröm tillfaller väl egentligen kung Erik som lagskipare, men såsom lagskipning i de äldre tiderna tillika är lagstiftning, så omtalas också konung Erik som lagftiftare. I en svensk kungalängd, som tillhörslutet av fjortonde eller början af femtonde århundradet, får han tillnamnet "laggifware". Företalet till den hundra år äldre Uplandslagen, säger att i denna lag förfäderne skolasörjas, Erik den helige, Birger jarl och Kung Magnus, och lagen själv åberopar uttryckligen i svarsmål konung Eriks lag.Traditionen om en sådan lag är således mycket bestämd. Den kan spåras ännu längre ned i tiden. Då ärkebiskop Gustaf Trolle och Sveriges råd år 1520 skulle ge Christian denandre stadfästelse på allt Sveriges rike, åberopa de "konung Eriks skrivna lag. Vi kan således inte tvivla att Sverige har att tacka konung Erik för åtskilliga av sina gamla lagar. Hela förhållandet med hans lagstiftning kan dock inte utvisas. Var den kanske ett införande av en del kristligt-sociala grundsatser i de gamla hedniska lagarna? Det anförda stället av Uplandslagen säger konung Erik har givit sin lag i faders och sons och den helige andes namn."Erik Jedvardson vistades som Sveakonung i Upsala. Det dåvarande Upsala var den ort, som nu kallas Gamla Upsala. Där, i själva hedendomens hjärta, hade kristendomen svårt att fästa sig. Den uppslog således sina tempel på något avstånd från den förnämsta orten. Närmare Fyrisåens utlopp, vid det så kallade östra Aros (det nuvarande Upsala), på den kulle, som av lätt insedd anledning heter Herrans berg, låg ett Heliga Trefaldighets tempel. Där höll kung Erik sin gudstjänst den 18 Maj 1160. Under det han var i kyrkan berättades honom, att fienden var nära staden, varför det var rådligast att genast ta till vapen. Kungen svarade "låt mig fortsätta min gudstjänst. Jag hoppas till Gud, att det som här därav kan återstå, skall på ett annat ställe fullbordas." Och så förblev han i kyrkan. Men när gudstjänsten var slut, väpnade han sig först med korstecken och sedan med jordiska vapen. Och han mötte fienden manligen. Men dessa var kung Erik överlägsen. Han fick många sår och föll omsider. Fienderna sargade och hånade hans lik. Så skapades den gamla legenden efter en levande, vördnadsfull och utan tvivel trovärdig tradition. Fienden var en prins Magnus av Danmark, son av den så kallade Henrik Skatelår. Denne Henriks fader hette Sven och var en av Sven Estridsons många söner. Henrik själv var således syskonbarn med Knut Lavard, Erik Emun och flera. Han är bekant både för Saxo och Isländarne. De senare kalla honom halte, en benämning som noga lär motsvara den mindre klara skatelår. Han hade till gemål en svensk prinsessa, Ingrid, dotter av Ragnwald och sondotter av Inge den äldre. Genom detta möderne kunde hans son Magnus ha anspråk på Sverige, och det var dessa anspråk som han ville utföra genom anfallet på kung Erik. Men, säger legenden, mot svensk lag, "som förbjuder utlänningar att regera i Sverige." Vid sitt anfall skall han ha haft biträde av en svensk hövding. Det är obekant vem det var. Magnus lyckades så vida att kungen föll. Även Sverker den äldre föll för en dansk prins wid namn Magnus Henriksson. Det var utan tvivel samma person, som efter varandra undanröjde de båda kungarna. Efter Sverkersfall lär Magnus ha satt sig i besittning av Götaland och derifrån ha infallit i Svealand. Kanske for han med sin krigshär på skepp över Mälaren. Det är i annat fall svårt att förstå, hur han så plötsligt kunde vara i hjärtat av kung Eriks rike.

Familj/Make/Maka: Kristina Björnsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Kung av Sverige

Noteringar:

Karl Sverkersson, c:a 1130-1167, kung c:a 1161-1167.Karl Sverkersson var son till Sverker d.ä. Karl var gift med Kristina Stigsdotter, dottern till en storman i Skåne.Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade skrivna urkunderna i Sverige, en av dem försedd med kungens sigill. Under sina år som Sveriges kung vistades Karl mest på Visingsö. Han avslutade faderns byggnadsprojekt på ön, borgen vid Näs och kyrkorna Ströja och Kumlaby. Idag finns delar av Ströja kyrka kvar - det är det mäktiga tornet som är en del av nuvarande Brahekyrkan. Ströja kyrka byggdes för att vara en kunglig helgedom.Enligt ryska källor drog kung Karl i stid mot Novgorod 1164.År 1161 dödade Karl den danske prinsen Magnus Henriksson och valdes till kung. Tidigare hade han haft en stark ställning i Götaland, vilken med tiden blev osäker.Men trots att Karl Sverkersson garderat sig så noggrannt på sin väl skyddade borg vid Näs på Visingsös södra udde, gick han inte säker på sin ö.Efter skärtorsdagsmässan i Ströja kyrka på Visingsö, i april 1167, mördades Karl i Stigby på väg hem till sin borg vid Näs. Han höggs ner av en nygammal konkurrent om tronen, nämligen Knut Eriksson, son till Erik "den helige" Jedvardsson. Knut hade oförmärkt lyckats ta sig över till Visingsö. Mordet ägde rum i Stigby, inte långt från borgen Näs, och fortfarande står en ek planterad på platsen som ett minne av händelsen.Under Karls regering blev Uppsala ärkestift och den engelske cisterciensermunken Stefan från Alvastra blev landets förste ärkebiskop. Stefan var engelsman och en av de första cisterciensermunkarna, som kommit till Alvastra. En delegation från Sverige hade rest till påven för att anhålla om att en ärkebiskop skulle invigas över götar och svear. Det splittrade riket skulle få en enda ledare för sin kyrka, utnämnd att samla alla stift i Svealand och Götaland under sig. Beslutet togs av påven Alexander III och i staden Sens i Frankrike invigdes Stefan söndagen den 5 augusti 1164 till Sveriges förste ärkebiskop - invigningen förrättades av Danmarks ärkebiskop Eskil. Detta enande av den kyrkliga organisationen 1164 lade grunden till skapandet av riksenheten Sverige.





Kung 1161-67. Anses ha grundat Gudhems kloster i Västergötland genom en donationBlev ihjälslagen av Knut Eriksson på sin Gård Näs på Visingsö som sedan länge tillhört Sverkersätten.Karl Sverkersson (Sverkerska ätten). Kung av Sverige mellan 1161 och 1167. Född på 1130-talet. Vald till kung ca 1161 efter att ha besegrat och dödat Magnus Henriksson. Karl tycks ha varit erkänd som kung i Götaland före 1160 och kan ha varit inblandad i de händelser som ledde till Erik den heliges död; troligen hade han makten i Västergötland även under företrädarens regering. Från Karls regering härstammar de äldsta bevarade, i Sverige skrivna urkunderna, en av dem med kungens sigill. Den är utfärdad tillsammans med ärkebiskop Stefan av Uppsala och gäller Viby kloster. Under Karls regering blev Uppsala ett ärkestift. I ett brev från 1164 5/8 utnämnde påven en tidigare munk från Alvastra vid namn Stefan till Sveriges förste ärkebiskop på begäran av Karl, svearnas och göternas konung, biskoparna och jarlen Ulf. Karl lämnade också betydande gåvor till bl a Vreta och Nydala kloster. Ett svenskt anfall mot Ryssland (Ladoga) ägde rum 1164, men misslyckades. 1167 12/4 överfölls Karl, som vistades på borgen Näs (Visingsö), av tronkrävaren Knut Eriksson och dödades. Gift omkring 1163 med efterföljande ana. Död 1167 12/4 på Visingsö (F). Begravd i Alvastra, Västra Tollstad (E)

Karl gift Kristina Stigsdotter Hvide 1163. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser:

• Yrke: Hertig i Östergötland

Noteringar:

Två av den tidigare kungens, Karl Sverkersson, bröder lyckades den hårdföre Knut Eriksson under sin levnad uppspåra och mörda, medan en tredje bror, hertig Sune, lyckades undkomma via Danmark till Polen. Där antog Sune efternamnet Sijk - sannolikt för att fortsättningsvis slippa förknippas med sina Sverkerska släktingars blodbesudlade namn. Kanske också skrämd av faderns och brödernas samt även sina Erikska ättemotståndares respektive hastiga, bråda död...Hertig Sune Sijk gifte sig efter ett antal år med en polsk ädlings dotter, men återvände till sitt fädernesland först efter kung Knuts död, då ju en ny regent av Sverkerska ätten, brorsonen Sverker d.y., satt på hemlandets tron. Med sig vid återflytten hade Sune Sijk inte bara hustrun utan också en dotter vid namn Ingrid Ylva. Familjen bosatte sig på de lantegendomar i Alvastratrakten, vilka hertig Sune ärvt efter sin far, kung Sverker d.ä. Småningom uppvaktades hertig Sunes dotter, Ingrid Ylva, av den unge ädlingen Magnus Minnesköld av den s.k. Folkungaätten.Hertig Sune föddes omkring 1150 (en annan källa anger 1132). Den fredlige hertig Sune dog efter ett långt liv sotdöden ca 1220. I likhet med sin mördade bror, kung Karl Sverkersson, donerade Sune under livstiden jordegendomar till nunneklostret i Vreta och till munkklostret i Alvastra - brodern Karl först och mest, nämligen redan år 1162.Uppgifterna om Sune Sijk är osäker; hans existens ifrågasätts av sakkunniga medeltidsforskare. En grav med Sune Sijks namn finns i Vreta klosterkyrka, men gravstenen är inte samtida.





Begravd: Vreta Kloster Han är begravd i en stor sarkofag i det högra sidokoret i Vreta Kloster Kyrka

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Blev utropad som Kung i Östergötland Försökte ta makten i hela Sverige mot Knut Eriksson. Stupade i Bjälbo 1169 mot Knut Eriksson

Andra Händelser:

• Yrke: Jarl

Noteringar:

Danske Kung Sven Grathes länsman i Halland var Carl, tillhörande det kungliga huset. Han hade en skön gemål och en syster, som var änka. Johan upptändes av kärlek till dessa, bortförde och skändade dem. Detta blev en anledning till krig. Sven trodde tillfället var bra. Kung Sverker var gammal och overksam, partier delade landet. Sven inbröt således i de småländska landskapen Finnveden och Värend. Han valde vintern då man bäst kunde färdas i landet. Den hjälp han räknade med från Knut och Waldemar erhöll han dock inte. Sverker skall ha lämnat landet och bönderna åt sig själva. Men dessa försvarade sig duktigt. Danskarna överfölls av bönderna både i öppen terräng och i bakhåll och de förlorade fälttåget. Anledningen till kriget är bekant bara för Saxo. I berättelsen om dess förloppoch utgång överensstämmer Knytlingasagan noga med Saxo. Fälttåget pågick 1152-53. Ett romerskt sändebud gjorder resor i Skandinavien i sin kyrkas ärende år 1152. Detta sändebud sökte förgäves att avråda Sven från det tilltänkta fälttåget i Sverige.Johan blev för sitt kvinnoröveri ihjälslagen av allmogen på tinget.-1152.Han var Jarl.

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Abedissa i Vreta i 40 år

Noteringar:

Dog i ett slag vid Bjälbo mot Knut Eriksson 1169

Andra Händelser:

• Yrke: Kung i Sverige

Noteringar:

Hade redan före 1177 gett gåvor till Gudhems kloster. Den förste som låter sig begravas i Varnhems Klosterkyrka. Tog sig med några man till Näs på Visingsö och slog ihjäl Kung Karl Sverkersson den 12 april 1168. Utropade sig sedan till Kung. Dog på Göta-Gård i Eriksberg socken i Gäsene Härad i Västergötland den 8 april 1199.





Knut Eriksson, död 1196, kung av Sverige ca 1167- ca 1195, son till Erik den helige och drottning Kristina.Då fadern dräptes, flydde Knut troligen ur riket. Han återkom omkring 1167, dödade Karl Sverkersson på Visingsö och utropades till kung. Han stred därefter flera år mot olika tronpretendenter, främst Karls brorsöner Kol och Burislev, men även dessa besegrades och dödades och han erkändes som gemensam kung 1169..Med jarlen Birger Brosa som medhjälpare förde Knut en kraftfull politik. En handelstraktat med Henrik Lejonet och Lübeck ledde till starkt tyskt inflytande på näringslivet, men Knut hade också andra västeuropeiska kontakter. Han återupptog den inhemska myntningen.År 1180-1190 blev Mälaren en insjö, sundet en strid ström och skeppade varor måste omlastas på Stadsholmen, där Knut anlade en köping med kunglig kastal för upptagande av tull. Därmed blev han Stockholms verklige grundläggare.Knut var en av Sveriges medeltids allra duktigaste kungar. Knut Erikssons dotter Sigrid giftes bort med den duglige riksjarlen Magnus Broka av folkungätten.Knut Eriksson dog en naturlig död på Eriksbergs kungsgård i Gäsene härad, Västergötland, och begravdes i Varnhem. Eftersom han efterlämnade fyra minderåriga söner valdes huvudmannen för den Sverkerska släkten, Sverker Karlsson, till kung.

Familj/Make/Maka: Cecilia Johansdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Nils Blake. [Familjeöversikt] [Familjediagram]