| Noteringar |
Gren, medeltida frälseätt, vars släktnamn tidigast kan beläggas 1424. Dess äldste kände stamfar, Kettilbjörn Knutsson (levde 1323), var enligt flera brev bror eller, ehuru mindre sannolikt, halvbror till linköpingskaniken Björn (d 1329 eller 1330), vilken blev domprost något av åren 131219. Den förres son Inge Kettilbjörnsson (levde ännu 1335) blev kort före sin död riddare. Hans bror Ernils Kettilbjörnsson (levde ännu 1330), känd som en av dem som 1320 för konung Magnus Erikssons förmyndarregering underhandlade med konung Birgers anhängare på Viborg, blev far till Harald Ernilsson (levde ännu 1360). Denne gifte sig troligen med en på mödernet från Birger jarl härstammande dtr till riksrådet Torkel Andersson (båt).Deras son Torkel Haraldsson (d 1402) måste på 1370-talet för ett dråp göra pilgrimsfärder till bl a Rom, Aachen o Nidaros. Senare var han häradshövding i flera härad i Södermanland o Östergötland. Torkel Haraldsson dubbades till riddare hösten 1389, troligen vid herredagen i Söderköping, där drottning Margareta övertog makten i Sverige, o namnes senare som hövitsman på Ämnisholm i Småland. 1398 var han medlem av konung Eriks unionsråd, men han tillhörde aldrig det sv riksrådet.Hans bror, häradshövdingen i Österrekarne (Söd) Sten Haraldsson (levde ännu 1417) på Ål (nu Grensholmen) i Vånga (Ög), blev i äktenskap med en dtr till konung Erik Magnussons råd Nils Magnusson (Ivar Nilssons ätt) far till riksrådet Magnus G (G 1). Dennes son riksrådet Ivar G (G 2) blev far till riksrådet Måns G (G 3). Ätten G utdog med två av den sistnämndes systrar, som levde ännu i början av 1540-talet. Till dess ättlingar på kvinnosidan hörde konung Gustav I, vars mormors mor var brorsdtr till G 1.Ättenamnet fortlever i gårdsnamnet Grensholmen. Så kallades nämligen G l:s sätesgård Ål från omkr 1510 av hans dtrson riksrådet Erik Ryning, som då ägde den.
|
.jpg)
.jpg)
- 1415
Harald Ernilsson Gren 