Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Noteringar


Träffar 7,401 till 7,450 av 7,881

      «Föregående «1 ... 145 146 147 148 149 150 151 152 153 ... 158» Nästa»

 #   Noteringar   Länkad till 
7401 Ogift man Samuelsson, Carl Hilmer Hezekiel (I44205)
 
7402 ogsaa kaldet Grubbe Jensen til Gunderslevholm, afstod 1398 til Skovkloster al sin ret til en gaard i Holløse, Beseglede 1405 til Vitterlighed  Grubbe till Gunderslevholm, Jens (I28741)
 
7403 Ola Hansson, född 12 november 1860 i Hönsinge, Skåne, död 1925 i Buyukdere vid Bosporen, Turkiet, poet och författare. Student i Lund 1881 och fil.kand. 1882. Gift med författarinnan Laura Mohr (pseudonym Laura Marholm).Ola Hansson företog resor över Europa och uppträdde 1884 med litterära arbeten och bosatte sig i Tyskland 1889. Efter flytten till Tyskland skrev han sina skönlitterära och kritiska arbeten även på tyska. I Hanssons debutarbete Dikter (1884) samt ännu mer i hans diktsamling Notturno (1885) och prosaskisserna Sensitiva amorosa (1887, 2:a uppl. 1902; på tyska 1892) finner man ett mystiskt försjunkande i sensationer och stämningar, ett utomordentligt stegrat känsloliv, som i sin pessimistiska färgning, sitt starka intryck av "livsångesten" är starkt påverkad av franska förebilder som Charles Baudelaire och Paul Bourget. Den skånska slättnaturenär i hans dikter många gånger återgivna med skarp och känslig iakttagelse. Hans första dikter utgick i viss mån från den skånska hembygdstonen i Bååths diktning, men är av mera melankolisk och melodisk art; senare gjorde sig J. P. Jacobsens inflytande gällande i Hanssons stil och språk, som bibehållit starka danismer. I Hanssons novellistiska arbeten Parias (Fatalistische geschichten, 1890; på danska Skæbnenoveller, 1890), Alltagsfrauen (1891; 2:a uppl. 1896), Kärlekens trångmål (1892), romanerna Från Ester Bruce (1894; Fru Ester Bruce, 1900) och Vor der ehe (1895; på norska För giftermålet; på svenska Före giftermålet, 1901), Im huldrebann (1895), Meervögel (1895), Der weg zum leben (1896; Vägen till lifvet", 1896), romanen Der schutzengel (1896) och Nordisches leben framlyser överallt hans utmärkande naturbestämdhet; personerna tänker och talar ofta som författaren själv, men han gör många intressanta iakttagelser och fängslar genom såväl psykologiskt djup som innerlig och skiftrik stil. I Tyskland, där Hansson tillkämpat sig en självständig ställning, har han dock kanske gjort sig mera bemärkt som eminent essäförfattare. Redan i Literära silhouetter (1885) visar han upp han några av en kritikers viktigaste egenskaper, vilka mer moget framträder i hans Das junge Skandinavien (1891), Seher und deuter (1893, 2:a uppl. 1895; danska Tolke og seere, 1893), Friedrich Nietzsche (1895). Nietzsches lära påverkade Hanssons personlighet starkt en period, och han gjorde sig till tolk särskilt för den intelligensaristokratiska åskådning, vars apostel Nietzsche på den tiden var. Samtidigt gjorde han front mot naturalismen och materialismen, med vilken hans mystiska läggning i grunden ägde föga samband (Kåserier i mystik, 1897); emellertid är hans polemiska självbiografiska roman Resan hem (1895; "Rejsen hjem", 1894) snarast hållen i 1880-talets naturalistiska stil, likaså En uppfostrare (1901). Vidare kan nämnas de originella små prosadikterna Ung Ofegs visor (1892). 1901 sammanfattade Hansson ett urval ur sitt egenartade skaldskap i den retrospektiva samlingen Dikter på vers och prosa 1884-1901. Efter en genomgången inre kris, som för någon tid förde honom in i katolicismen utgav han 1906 Det förlofvade landet, en samling dikter, som dels omfattade satiriska utfall, dels ömma hemlandstoner, 1907 Nya visor, i vilka han sammanfört skånska hembygdsdikter, dikter om tysk alpnatur och franska intryck, och 1908 På hemmets altare. 1907 erhöll Hansson ett av svenska statens treårsstipendier för utmärkta vitterhetsidkare.Hansson ingick 1889 äktenskap med Laura Mohr, känd under pseudonymen Laura Marholm, född 1854 i Riga, av dansk släkt; hon framträdde som essäförfattarinna och novellist, och ett par av hennes arbeten, Kvinnor (1895) och Tvänne kvinnoöden (1896), har utkommit på svenska.Hansson blev 1923 den första mottagaren av Frödingstipendiet. Hansson, Ola (I18383)
 
7404 Olof (översiktstab 3, son av Anders Svensson, adlad Stråle, tab 1), till Ekna m. m. Befallningsman på Kalmar slott 1594-07-13. Häradshövding i Uppvidinge härad i Småland 1598. Befallningsman på Kronobergs slott och över dess län 1599-02-07-1601. Sänd av hertig Carl som legat till romerska kejsaren 1600. Ståthållare på Dorpat 1601-10-26. Hovjunkare hos hertig Carl 1603. Fick s. å. 26/10 Nydala socken, Jönköpings län i förläning, med konfirm. 1613-09-26, som han innehade ännu 1616. Härold vid hertig Carls kröning 1607. Sändebud till Livland vid utväxling av fångar 1609-06-02. Legat till Holland 1610 och till Frankrike s. å. 19/3. Ståthållare på Älvsborgs slott och över dess län 1611-10-06. Uppgav fästningen till danskarna 1612-05-24, sedan han utstått en häftig nitton dagars belägring, varunder han själv blev träffad av en kanonkula. Den första vice president i Svea hovrätt 1614-02-16. Stämd till rätta 1619-05-04 inför k. m:ts riks- och krigsråd i anledning av Älvsborgs uppgivande och dömd till döden s. å. 21/6, men benådad mot erläggande av 4,000 riksdaler till Västerås och Uppsala domkyrkor. Nämnes vid 1642 och 1643 års riksdagar bland hemmablivna av adeln i Kronobergs län såsom gammal och mycket sjuklig. Död 1648. Gift med Märta Stolpe, levde änka 1671, men arvskifte hölls efter henne12 1674-02-12, dotter av häradshövdingen Magnus Clemetsson Stolpe, nr 83, och Estrid Jönsdotter (Rosenbielke, nr 52).Barn:Magnus, född 1617. Löjtnant. Död 1674. Se tab 3.Anders, till Tjureda i likan, socken, Kronobergs län. Kornett vid Smålands ryttare 1656. Död 1659-05-00. Gift.Gustaf. Fänrik. Död 1659. Se tab 21.Carin, död 1699. Hon ärvde Illareboda i Älmeboda socken, Mundekulla norregård i Långasjö socken, Sandsjöryd i Åseda socken och Örsholm i Örs socken, alla i Kronobergs län. Gift med överstelöjtnanten Zakarias Nilsson Sabel, adlad Sabelfelt, nr 317, död 1664.Maria, född 1625-08-04 på Ekna, död 1660-07-23 på Svanås och begraven i Ormesberga kyrka Kronobergs län. Där ett epitafium över henne finnes. Gift 1659-07-11 med häradshövdingen Johan Michelsson i hans 2:a gifte, fader till häradshövdingen Johan Svan, adlad Svanehielm, nr 842.Christina5. Var gift vid arvskiftet efter modern 1674.12Anna, levde 1695-07-06, då hon gjorde sitt testamente, men var död 1696-03-03. Gift 1:o 1644-12-01 (morgongåvobrev s. å. 2/12) på Marsholm i Agunnaryds socken, Kronobergs län med majoren Nils Siöblad, nr 75, död 1651. Gift 2:o 1654-09-00 på Marsholm med kammarherren Carl Netherwood, natural. Netherwood, nr 446, född 1621, död 1672.Margareta, till Kråkenäs i Gårdsby socken och Skognäs i Linneryds socken båda i Kronobergs län, död ogift 1706.[12]. Andersson Stråle af Ekna, Olof (I37829)
 
7405 Olof Andersson, till Forss. Väpnare 1495-1516. 'Höll med konung Christian Tyrann och drog av riket.' Gift med Kerstin Svensdotter, dotter av slottsloven i Leckö Sven Sting, av gamla Stingsläkten, och Märta Hansdotter (Forstenasläkten, nr 2) samt moster till häradshövdingen Nils Hemmingsson, adlad Sting (nr 124). Andersson till Forss, Olof (I37347)
 
7406 Olof Arvidsson (översiktstab 1, son av Arvid Knutsson, se adl. ätten Drake af Intorp, tab 4), till Torpa i Länghems socken Älvsborgs län samt Toftaholm i Dörarps socken Kronobergs län. À vapn. Häradshövding i Kind. Död före 1508-08-27 och begraven i Gällstad. Han upptog sitt mödernevapen, en stenbock över schackfält och blev stamfader för den yngre Stenbocksätten. Gift 1503 på Malma i likanämnd socken Skaraborgs län (morgongåvobrev s. å. 3/7) med Karin Haraldsdotter, levde 1533, dotter av häradshövdingen Harald Lake (nr 53) och Ingrid Nilsdotter (pil).Barn:Anna Olofsdotter, född 150(4). Fördes 1520 på konung Kristierns befallning från Jönköping till Danmark, varifrån hon återkom tillsammans med riksföreståndaren Sten Stures änka Christina Gyllenstierna 1524. Död 1579-05-12 (enl. inskriften på hennes gravsten) och ligger jämte sin man begraven på Torestorps kyrkogård Älvsborgs län. Gift med ståthållaren Nils Knutsson Ribbing (nr 15), död 1580.Gustaf Olofsson Stenbock, friherre Stenbock. Riksmarsk. Död 1571. Se tab 2. Arvidsson Drake af Intorp, Olof (I37212)
 
7407 Olof Drake. Väpnare, häradshövding. Gift 1:o med Kerstin Bengtsdotter (Lilja av Värnäs), dotter av Bengt Gjordsson (Lilja av Värnäs). Gift 2:o före 1508 med Märta Arvidsdotter (sparre över stjärna). Barn i gifte 1:o med Kerstin Bengtsdotter (Lilja av Värnäs): Christiern Drake Se Tab. 3. Ingeborg Olofsdotter. Gift före 1532 med väpnaren Nils Arvidsson (sparre över stjärna). Jöns Erik Barn i gifte 1:o med Märta Arvidsdotter (Sparre över stjärna): Arvid Olofsson Drake, fogde. Se Tab. 5. Margareta Olofsdotter. Gift efter 1532 med hövitsmannen Lars Bröms till Borrarp. Claes Drake Se Tab. 6. Jöran Olof Anna Cecilia  Christiernsson Drake af Västbo, Olof (I37155)
 
7408 Olof Eriksson (son av Erik Botvidsson, Tab. 2), till Kiala i Borgå socken. Landssyneman i Sääksmäki 150710. Häradshövding i Borgå län. Nämnes 1508 i Magnus Frilles testamente. Förrättade lagmansting i Borgå socken 1509 och 1516. Kallas lagman, tydligen i Karelen, 152010. Hövidsman under befrielsekriget 1523 och deltog i belägringen av Viborgs slott under Nils Grabbes överbefäl s. å. Belönad härför med Helsinge socken och Tessjö i Strömfors' socken s. å. Efterträddes som häradshövding av sin son Erik Olofsson 1532, men satt s. å. i lagmansräfst i Nådendal. Död omkr. 1534. Gift med N. N. Jönsdotter, som måhända tillhörde den adliga Sjundbysläkten, ty sönerna Erik och Johan sålde 1547, onsdagen efter Södra Olai dag, med syskons och nästa fränders samtycke arvet efter morfadern Jöns Håkansson i Sjundby till ståthållaren och fältöversten Jakob Henriksson av nämnda adliga ätt.Barn:Erik Olofsson. Häradshövding. Död omkr. 1566. Se Tab. 9.Margareta Olofsdotter, levde änka 1590. Gift med amiralen Måns Sunesson Ille (nr 60), död 1566.Johan Olofsson. Fogde. Död omkr. 1563. Se Tab. 12. Eriksson Stålarm till Kiala i Borgå, Finland, Olof (I37899)
 
7409 Olof Pedersson (översiktstab 1-2, son av Peder Jönsson, tab 1), till Böjeryd, som han bebodde7 1491-02-22. Nämnes även i ett brev av år 1490, då han bevistade en byteshandel rörande gården Timmershult i Gryteryds socken7. Synes varå död 15019. Gift med Gunnil Laurensdotter, dotter av Laurens Joansson Hård till Kallset i Villstads socken Jönköpings län. Vilken förde sparren10 i vapnet [och Kerstin Olofsdotter6].Barn:Peder Hård. Väpnare. Se tab 5.? Carin Olofsdotter.Bengt Hård. Se adl. ätten Hård af Torestorp, tab 1.Brita Olofsdotter. Gift med Lars Larsson och blev i detta äktenskap moder till riddaren och riksrådet Peder Hård till Häringe i Västerhaninge socken Stockholms län, som i vapnet förde tre snedbjälkar51, död omkr. 15372.Bengta Olofsdotter. Gift med Bengt6. Pedersson, Olof (I37197)
 
7410 Oluf Svendsen var åtminstone från 1680 till sin död frälseåbo underDybeck, på 1/1 hemman nummer 7 i Ölövs by. Av bouppteckningen efterhustruns andre man framgår att boskifte efter Oluf Svendsen förrättadesår 1707. Svensson, Olof (I5337)
 
7411 Omfattande anteckningar i Lunds stifts herdaminnen, Löderup och Hörup,sid 290-296. Han är omnämd i flera skrifter bl a Isbergs Bidrag till Malmös Historia. Han finns i danskt biografiskt lexikon, Cavallins Herdaminnen och i en intressant artikel i Ystads Allehanda den 23 nov 1940 författad av Pehr Johnsson. En odaterad (troligen 1939) artikel av Pehr Johnsson i TIDNING FÖR SVERIGE LÄROVERK citeras i sin helhet i det följande:En skolmästare i Malmö i början av 1600-talet.Några anteckningar om Bertel Knudsen Aqvilonius.Det torde vara få rektorer vid Malmö skola under äldre tider, om vilka det blivit skivet så mycket, som om den vars namn läses härovan. Men så var han också en mer än vanligt intressant personlighet, vars efterlämnade böcker och brevsamlingar ställt honom i en särskild rangplats. Bertel Knudsen, som han gemenligen kallade sig, var född i Konsteds prästgård på Själland den 7 mars 1588. Fader var sogneprästen därstädes Knud Nielsen Nordrup. Moderns namn var Else. Sonen uppger i sina brev att han tillhörde danska familjen Skytte. Under sina tidigare studieår kallade han sig också Bertel Taxotes efter moderns släkt, vilket namn han sedermera ändrade till Aqvilonius efter fadern. Tidigt blev hans satt i Herlufsholms skola, där hans onkel Mogens Bertelsen var föreståndare. Med särskilt beröm omtalar han lärare vid denna skola , Hans Jensen Alanus, senare professor vid universitetet, samt Willieh von Westhofen, vilken blev kanik i Lund. Den sistnämnde var en av sin tids förnämste latindiktare. Denne hade stort inflytande på sin discipel. Det torde varit han som gav BKA det intresse för latinet, som följde honom livet igenom.Sedan Bertel Knudsen 1606 blivit student, begav han sig omedelbart på resor i utlandet. Under dessa resor begav han sig icke allenast ned till Turkiet, utan vi finna honom jämväl som resenär långt uppe i de kaukasiska bergstrakterna. Allt gick honom emellertid väl. Under hemresan besökte han Prag och Rostock. Sina reseerinringar har han nedskrivit på latinsk vers. Det enda äventyret han under färderna i utlandet hade var, att han vid ett tillfälle helt plötsligt blev tagen till soldat, från vilken befattning han dock snart lyckades bli befriad.Det var under resorna i utlandet, som hans författarverksamhet tog sin början. Sin första samling av latinsak dikter utgav han i Rostock 1609. Påföljande år var han åter hemma. Där blev hans inskriven vid Köpenhamns akademi, ock då han ett par år senare utgav en ny bok, enligt uppgift den sjunde i ordningen, tillägnade han varje professor vid universitetet ett exemplar av denna, med resultatet, att konsistorium beslutade tilldela Bertel Knudsen ett belopp av 16 daler. Då han något senare skrev ett sorgekväde med anledning av drottning Anna Catharinas död, torde han även ha erhållit någon ekonomisk uppmuntran. Samma år drottningens död inträffade (1612) avlade Bertel Knudsen sin magistersgrad. Omedelbart efter denna blev han av biskop Povl Mortensen Ostrup kallad till rektor vid Malmö skola. Detta var en icke oäven befattning, emedan skolan hade ett gott anseende. Där efterträdde han en man vid namn Niels Ibsen, som efter några månaders tjänstgöring vid skolan blivit förflyttad till kyrkoherde Ingelstorp och Walleberga. Det torde ha varit klent med löneförmånerna vid malmöskolan, emedan omsättningen av rektorer där är ovanligt stor. Då biskop Ostrup 1613 visiterade Malmö skola, befanns rektoren betjäna sitt ämbete med "temmeligen troskab og fremgang". Ett par av disciplarna voro så långt komna, att de efter provens avslutande kunde hålla tal på latin.Under sin verksamhet som rektor vid skolan och slottspräst på Malmöhus utövade Bertel Knudsen en betydande litterär verksamhet. Han skrev latin som sitt modersmål. Det var dels latinska dikter, som han låt gå i tryck, dels ock en del av breven till vännerna. Under sina resor i Europa hade han stiftat bekantskap med ett stort antal lärda män i olika länder, och med dem upprätthöll han en regelbunden brevväxling.Det är visserligen sant, att Bertel Knudsen sökte förebilder till sina dikter och stämningsstycken hos andra samtida författare, framför allt den nederländske filologen Lipsius och den tyske latindiktaren Lothichius, men det än jämväl samt, vad Holger Rördam framhåller i en biografi över Aqvilonius, att "tränger man igenom det hårda skalet, skall man ofta finna vittnesbörd om, att författaren besatt en stor skicklighet i att måla levande stämningsbilder, att giva sina intryck att rikt och mångfaldigt varierat uttryck samt en viss förmåga att åstadkomma täcka naturskildringar. Allt är emellertid till den grad byggt på den latinsak brevstilens egendomligheter att en översättning endast i mycket vansklig grad kan ge en förställning om det mest karakteristiska av samma brev". Med den förut omnämnde Lipsii efterträdare vid universitetet i Löwen, Ericius Puteanus, låg han i flitig brevväxling. Det uppgives, att denne hade en så stark korrespondens med påvar, kejsare, kungar, generaler, professorer och lärde, man efter hans död fann inte mindre än 16 000 brev i hans bibliotek. Om Bertel Knudsen fortfarit att skriva brev till samma antal, som under åren 1615-20, torde han ha överstigit detta antal. Omkring 600 av dessa brev har utgivits. Även om han inte brevväxlade med påvar, kejsare och andra väldigheter, låg han däremot i stor brevväxling med statsmän och lärda i Danmark, Norge och Sverige, och i andra länder.Länsherren på Malmöhus var under bemälta tid den lärde Sigvard Grubbe. Denne, som själv var en god latinare och en flitig skribent, torde haft åtskilligt gemensamt med Aqvilonius under den tid denne vistades i Malmö. Sigvard Grubbe skrev sig herre till Torup vid Malmö och Hofdala i Göinge. Båda dessa gårdar älskade han. Icke minst var detta förhållandet med den senare, som delvis blev av honom nyuppförd. Denna gård hade ett härligt läge vid Finjasjöns strand. Något längre upp låg Sincliarsbolen, som ägdes av befallningsmannen på Gladsax, Anders Sinclair, med vilken A. låg i flitig brevväxling. Icke mindre var detta förhållandet med hans huspräst Martino Patreao.Flera ynglingar erhöllo av Aqvilonius undervisning i dennes hem. Vid ett tillfälle dimitterades från honom tre ynglingar till universitetet i Köpenhamn, varav två sedermera gjorde sig kända som goda latinska poeter, Regel Regelsen och Anders Bremer, båda från Malmö Stad.År 1614 frirde herr Bertel sitt bröllop med en femtonårig borgardotter från Malmö. Namnet har icke blivit bevarat. [Inkorrekt- se familj] Efter tio månaders äktenskap gick hon hädan, sedan hon givit livet åt ett barn, som jämväl dog. Detta grep herr Bertel särdeles djupt. Man finner detta av hans brev från samma tid. Han uttalar i dessa en djup saknad av de bortgångna. Han tröstade sig emellertid så småningom med en ny maka. Den 10 september 1616 firade han på nytt bröllop i Asarums prästgård. Bruden var den femtonåriga Lisbeth, dotter till kyrkoherden därstädes Niels Olsen. Hon var syster till den sedermera som urkundsutgivare bekante Laurentius Asserous. Det blev också Bertel Knudsen, som fick den unge svågerns uppfostran om hand. Denne hade tidigare studerat i Oslo men bad sedermera på det bevekligaste fadern få komma till Malmö att där fortsätta sin skolgång. Fadern lät också sonen komma dit. I ett brev till svärfadern 1617 heter det bl a: "En glædelig nyhed ha jeg at melde. Lavrids er endelig kommen til os; du vil finde ham over forventning; ved Begavelse og Naturanlæg föres han mod ett stort og höjt maal, i dit Fodspaar vil han træde; han vil volde os Paarörende, Glæde." Härutinnan blev också Aqvilonius sannspådd. Även om den unge discipeln ick genast kom att träda i faderns fotspår som präst och själasörjare, skedde det dock så småningom. Efter en tid som medhjälpare till Ole Worm, Danmarks dåvarande riksantiqvarius, blev han 1622 sognepräst i Helleryd i Blekinge. Mads Jensen Medelfars Visitatsbok omtalas han "som en lille Mand, men med store Gaver och en Stark Röst, " som på ett nitiskt sätt förrättade sitt ämbete. Året innan hade Lauritz Asserous utgivit den första större tryckta samlingen danska inskrifter - "Inscrptionum Selandecarum daniae antigrapha Hafniae 1621".Herr Bertel var en stor naturdyrkare. Vid sin bostad i Malmö hade han en vacker trädgård, vilken han, enligt vad han skriver i ett brev, älskade så högt, att han icke blott ofta besökte den, "utan bodde där, hade sin matsal, studerkammare och kabinett där". Där odlade han också meloner i stor myckenhet.Vid ett tillfälle beklagar han sig över att svinen ätit upp över 100 st sådana, vilka han annars skulle sänt till vänner i Roskilde. Vid ett annat tillfälle bad han en av sina vänner, Elias Poulsen, sognepräst i Otterup, att besöka Lave Urnes stora trädgård vid Bältebjerge och skaffa honom några örter, som han saknade. Om herr Laves anläggning säger han för övrigt, att "detta är icke en trädgård utan ett paradis".År 1616 umgicks herr Bertel med planer på ny utrikes resa. Det var hans mening att denna gång besöka Italien. Emellertid blev han angripen av en febersjukdom, som en tid band honom vid sängen. Resan uppsköts och blev sedermera icke av. Istället sökte han komma ifrån Malmö. " Mitt arbete där hotar att totalt nedgöra mig och det har hänt att jag på alla dagar har måst hålla ända till femton föredrag." Hans förbindelser med framstående män i landet gjorde också, att han i detta stycke icke behövde bedja förgäves. År 1619 blev han sålunda befordrad till sognepräst i Löderup. Pastoratet var då, som under senare tid, särdeles givande. Bertel Knudsen var icke heller den, som satte påsarna vid dörren. I en skrivelse till riksrådet Sigvard Grubbe heter det bl a: " att det vore an skam för hela nationen om han icke finge detta pastorat, då han ville emottaga det, och en obetydlig pojke kanske skulle få det på hans bekostnad av en man med så stora meriter".Här fick han dock mycket att uträtta. Åtminstone under de första åren. 1619 utbröt svår en pest i Skåne och Löderup avledo under en kort tid över 200 människor s. å. Påföljande år blev det ännu värre. Då dogo över 300 i pastoratet, varför det icke torde ha varit många kvar. Själv lyckades han och hustrun klara sig igenom. "Et lille Pigebörn" blev dock bortryckt ur familjekretsen. Han sörjde dottern djupt. Hustrun reste sedan till sitt hem i Asarum, för att undgå att bli smittad. Själv måste han stanna kvar, för att bistå de sjuka och begrava de döda. Det fanns dagar, då klockorna voro igång under flera timmar. Ängslan och sorg grep alla.Han kände också själv en stor saknad efter sina många vänner i Malmö. Till prosten Hans Ravn därstädes skriver han: "Att skilsmässan skulle medföra sorg och saknad, det visste jag, men att denna skulle bliva så stor, hade jag icke förmodat, ej heller trott, om någon förutsagt det." Prästerna i Ingelstads kontrakt torde emellertid ha varit belåtna med herr Bertel. man förstår detta därav, att han samma år han blev präst i Löderup, valdes till prost i kontraktet.Emellertid synes icke den prästerliga gärningen ha motsvarat de anspråk denne lärde man hade på verksamhet. Han torde icke, som en del andra, helt ha uppgått i denna. Tvärtom finner man, vid en biskoplig visitation, att ungdomens kristendomskunskap endast betecknas om medelmåttig och vid en visitation 1635 som "ringa". Sex år senare måste han, till följd av sjukdom, överlämna pastoratet åt pastor. Det uppgives, att "ett kornax uppvuxit på hans ena tå", vilket ansågs så egendomligt, att det förevisades på ett prästmöte i Lund. Detta blev väl bortopererat, men sjukdomen i övrigt blev icke herr Bertel kvitt. Han erhöll visserligen Kungl. Maj:ts tillåtelse att "resa till surbrunnar och varma bad i utlandet", men han torde ha varit för svag att begagna sig av denna tillåtelse. Hans hustru Elisabeth Nielsdotter omtalas ha varit lika vacker som rik. Tack vare hennes förmögenhet, hade han kunnat uppehålla sitt hus i Malmö på sätt som skett, utan att behöva söka befordran. Han avled på nyåret 1650. Hustrun överlevde honom under en tid av tretton år. Båda ligger begravda i Löderups kyrka.Per JohnssonEn lång artikel i Ystads Allehanda 23 nov 1940 av samme Pehr Jonsson ger samma information.  Knudsen Aquilonius, Bertel (I21139)
 
7412 Omnämnd i katekismilängderna, som son till Mats Jöransson i Katslösa. Inågon katekismilängd står att Jöns Mattssons hustru hette MarnaNilsdotter. När makarna den 28/3 1704 fick en son benämnes modern MarnaAlbrechtsdotter, i födelseboken (en dotter till Albrecht Jörgensson ochkanske en kusin till sin man????), de skulle även ha fått en dotter vid namn Karna. Därefter gift med Sissa född 1675, död 1742-08-25 i SjörupMEN??I en bouppteckning från Ystad 1732-08-20 står det att han var Timmerman i Ystad, gift med Petronella Jönsdotter, son Åke Jönsson 18 år- hans farbröder Nils Matsson från Hedeskoga och Erland Nilsson från Norra Vallösa?? Matsson, Jöns (I1751)
 
7413 Omnämnd i moderns bouppteckning från 1760. Vidare ges mycket information i hans dödsnotis i Skivarps kyrkbok 1801:"Sept. 27 Begrofs enklingen, förra rusthållaren på No. 8 i AlmarödLars Jönsson, som dog derstädes d: 11 Sept af ålderdom uti dess 77ålders år. Lars Jönsson var född å Frälsehemmanet Rynge i Sjörups socken d. 21 juli 1725. Kom derifrån 1756 och blef d. 27 Febr. 1757 gift med Rusthållarens på N:8 Almaröd Jöns Pehrssons enka Boel Larsdotter, som dog d. 4 may 1791. Barnlös. År 1793 afträdde han hemmanet åt sin brorson Jöns Pehrsson, och bodde derstädes sedermera på undantag. Han var en stilla och beskedlig mann och hans minne hedras af den grund han lagdt för en fattigcassa i Skifvarps Sockn till fond hvartil han doneratSexton Rdr. 32 Sk. eller 100 Daler silvermynt. Likpredikan hölls öfverhonom." Jönsson, Lars (I12062)
 
7414 Omnämnd i moderns bouppteckning som rusthållare i Örsjö. Med hjälp av Örsjö födelsebok konstateras att han blev gift med en Hanna Hansdotter. Vid deras barns dop i Örsjö 1750 närvar "Töre Jöns Anders ifrå Rynge" som gudmor, vilket styrker att det handlar om"rätt Anders Jönsson". I samma dopattest nämns som dopvittnen Per Hansson ifrån Steglarp och Oluf Hansson från samma ställe. Detta bör vara bröder till Hanna Hansdotter som i så fallskulle vara dotter till nämndemannen Hans Larsson i Steglarp. Ett parti som förefaller mycketsannolikt med tanke på att även Anders Jönssons far var nämndeman.Hanna Hansdotter dog i Örsjö 21/6 1761, 35 år gammal, dödsorsaken var hetsig feber. Året därpå gifter Anders Jönsson om sig med pigan Karna Mårtensdotter från Stora Herrestad. Vigseln skedde i hennes hemförsamling. Efter Anders Jönssons död 1768 gift denna Karna om sig med Jöns Jönsson, makarna bodde sedermera i Solberga.Anders Jönsson uppges i sin dödsnotis i Örsjö kyrkbok 1768 vara 49 år gammal, vilket gottoch väl stämmer med hans födelsenotis i Sjörups födelsebok. Jönsson, Anders (I12060)
 
7415 Onsdagen den 17 may som var 4de dag pingst blef drängen och hemmansåbon Ola Mårtensson ifrån Balckåckra sammanvigd med pigan Ellna Ohlsdotter härsammastädes. Familj F78
 
7416 Onsdagen den 8 december1697 trolofvades drängen Nils Bentzon och pigan Ingebor Månsdotter. Löftesmän Pehr Skavholm och Jöran Jönsson i Blentarp.Copulerades den 16 january 1698. Familj F2212
 
7417 Onßdagen den 13 Nov: Christnades Swän Håkansons lilla Sohn Jonas. Christina Catharina Rönnou bar honom till dopen, faddrar woro Herr Hans Qwidingh öfr Visiteuren Thor Abrahamson Swän Bengdtson Pär Hendrichson Swän Pärson Nils Falck Jungfru Anna Catharina Brinck Anna Mellena herr Brådders frå Höö? Mellin, Jonas (I28954)
 
7418 Oäkta Barn, Fader okänd, Moder ville vara okänd. Moder född 1876-08-08 Jeppsson, Stig Anders Hjalmar (I31268)
 
7419 Oäkta. Adress Hoby K Västra Ryd torpare 1872, Hoby K Lilla Silpinge f. d. hemmansägare 1917. Gift 1861-03-30 i Ronneby K med Kerstin! Andersdotter, född 1840-07-02 i Fröjdadal, Ronneby K, död 1910-04-29 i Tvingstorp, Tving K. Bosatt i Lilla Silpinge 126 1861-1861, Hoby K. Adress Ronneby K ?-18610528. Bouppteckning Medelstad härad FIIIa:164 nr:32 upprättad 19100730 registrerad 1910 H.T. Kerstin Svensson död 19100430 i Tvingstorp under 89 3/8 mtl Tving K gift med torpare änkl. Sven Svensson. Barn: August Svensson född 18621125, Anders Svensson född 18650727, Peter Svensson född 18690510, Martin Svensson född 1872, Karl Svensson född 1875, Olof Svensson född 1875 tvillingar, Ernst Svensson född 18881014, Elvira Svensson född 1880 gift med handlare Karl Oskar Lundin i Nävragöl. August Svensson bevakade handlare Lundins rätt.  Svensson, Sven (I41650)
 
7420 P.H. är anfader till bl. a. författaren Sven Edvin Salje. Håkansson, Peder (I25230)
 
7421 Paa denne Tafle og RammeFindes de gamle Skieelers StammeFra Fader til Søn ud ad RadDen rette Old Linie nedad,Som i Danmark har bygged og boedMed dier Fruer af ædel Roed,Men hvem den Første Faer har vaaren,Og hvo Skieelers Nafn først hawer baaren,Det kan ikke vides til fuld, Det er for mang' Aar lagt i Muld,Gud hiælp dier Børn baader Smaa og StorAt trien i deris Oldfaders Spor.Indeskriften paa den malede Slægtstavle i Aalum Kirke  Skeel, N (I28933)
 
7422 Palmsöndagen war drängen Hans Månsson och pigan Bengta Pärsdotter af Lindby copulerat,war ingen annan morgongåfva utlofvad än det arfsbref som för war den emellan ........... skullehållas om icke någon barn blef dem välfägnat i deras äcktenskap. Familj F541
 
7423 Parsberg, Verner, --1487, til «Stirberg», Rigsraad, var Søn af Verner Parsberg og Margarethe Schenck v. Reicheneck og er sikkert født i Nürnberg, hvor hans Fader var Høvedsmand. Hans Farbroder Christoffer Parsberg, hvem Christoffer af Bajern drog med sig til Danmark, har utvivlsomt ført ham her til Landet, hvor han i Modsætning til Farbroderen tog blivende Ophold; han blev (før 1454) Ridder og Rigsraad, fik Holbæk Slot i Forlening, som han vistnok beholdt til sin Død, og tog sig her en Hustru, Anne Tønnesdatter Rønnow. Men Parsberg synes da ogsaa at have ydet sit nye Fædreland væsentlige Tjenester som en meget benyttet Diplomat. Parsberg blev saaledes 1456 sendt til Køln, hvor han afsluttede en Forbundstraktat mellem Danmark og Frankrig; 1458 var han Medlem af det til Danzig affærdigede Gesandtskab, der skulde slutte Traktat med Kongen af Polen; 1466 ledsagede Parsberg Bisperne af Viborg og Lybek til Maastricht for at aftale en Handels- og Forbundstraktat med Hertugerne af Burgund, Bretagne og Normandiet, ligesom han besøgte sin Hjemstavn Nurnberg for at pleje nogle Forhandlinger ved Kejserhoffet. Atter 1467 og 1469 sendtes han sammen med de 2 nævnte Bisper til Nederlandene, bl. a. for at forhandle med Kongen af England, ligesom Parsberg ogsaa 1472, 1473 og 1476 tog Del i Møderne med de svenske i Kalmar. Endelig var han med i det Gesandtskab, som 1477 affærdigedes til Dresden for at fremføre Junker Hans' Bejlen til Kurfyrstens Datter. Hvor meget han end saaledes færdedes udenrigs, synes han dog ikke at have forsømt Lejligheden til at gjøre sig fortrolig med de indre Forhold her i Danmark, thi alt 1473 fungerede han lejlighedsvis paa Sjællands Landsting som Landsdommer. V. Parsberg døde 1487 og er Stamfader til de danske Parsberger. Parsberg till Stierberg, Verner (I28472)
 
7424 Pastor i Håslöv. Se anteckningar i Lunds stifts herdaminnen, nr 2:3 sid131 Aquilonius, Simon (I21138)
 
7425 Paul Rudbeck, adlad Rudebeck (översiktstab 7, son av Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., tab 1), till Järstorp i likanämnd socken, Jönköpings län, Sjöbol i Östra Torsås socken, Ekeryd i Väckelsångs socken och Skärsjöhult i Elmeboda socken, alla i Kronobergs län. Född 1632-07-21 i Västerås. Student i Uppsala 1648-02-001. Borgmästare i Västerås 1658 och i staden Rönne på Bornholm s. å. 3/6. Sekreterare i Göta hovrätt 1662-11-08. Assessor därst. 1665-03-30. Tillika underlagman i Närke samt häradshövding i Konga härad i Kronobergs län. Adlad 1675-04-03 (introd. s. å. under nr 872). Reducerad från assessorsämbetet 1679-01-18. Häradshövding i Konga, Uppvidinge och Östra härader 1680-12-18. Åter assessor i hovrätten 1682-10-02. Död 1687-08-29 på Järstorp och begraven i Jönköpings kyrka. 'Hans vapen och epitafium ses i Järstorps kyrka, dit hans lik troligen flyttades.' Grundade på säteriet Ekeryds ägor Ekefors järnbruk12 efter bergskollegii privil. 1680-10-25. Gift 1655-01-07 med Margareta Nentzelia, född 1638-05-00, död 1703-08-17, dotter av prosten och kyrkoherden i Stora Tuna pastorat av Västerås stift, hovpredikanten Segericus Nentzelius och Margareta Johansdotter Noræa.Barn:Johan, född 1655. Kapten. Död 1683. Se tab 6.Maria, till Jonsberg i likanämnd socken, Östergötlands län. Född 1656, död 1703 och begraven s. å. 16/9 9 i Väckelsångs kyrka Kronobergs län. Gift 1698-08-31 på Ekeryd med häradshövdingen Axel Scharin, adlad von Scharin, nr 1731, i hans 1:a gifte, född 1669, död 1724.Paul, född 1657. Häradshövding. Död 1711. Se tab 7.Christina, född 1658, död barnlös. Gift med en kaptenlöjtnant Rääf.Peter, född 1660. Regementskvartermästare. Död 1710. Se tab 20.Nikolaus, döpt 1662-03-21 på Vadstena i Björskogs socken, Västmanlands län, död 1671 på Järstorp.Daniel, död ung.Elisabet, död ung.Magdalena, född 1664-02-08, död 1698-04-02. Gift 1689-05-10 på Ekeryd med kaptenen Göran Rosenbielke, nr 52, i hans 1:a gifte, född 1663, död 1709.Olof, född 1666. Kapten. Död 1700. Se tab 39.Carl, född 1667. Major. Död 1709. Se tab 40.Margareta, född 1669-08-05, död 1670-01-18 på Järstorp.Bengt, till Sjöbol och Skärsjöhult samt Änganäs i Nöbbele socken, Kläcklinge i Kalvsviks socken och Fanhult i Virestads socken m. m. (alla i Kronobergs län). Född 1670-12-30 på Järstorp. Sergeant vid artilleriet i Stockholm 1687. Auditör. Erhöll k. tillstånd att resa utomlands 1689. Förnyelse härå 1692-04-12. Gick i utrikes tjänst, vari han slutligen blev generalmajor. Död ogift 1724-02-12 i Stockholm, och begraven s. å. 5/5 i Nöbbele kyrka, där hans vapen uppsattes.2Gustaf, född 1672. Kapten. Död 1710. Se tab 46.Jakob, född 1673-06-13 på Järstorp, död där 1674 och begraven s. å. 6/2.Israel, född 1675-04-01 på Järstorp, död där s. å. Rudebeck, Paul (I37315)
 
7426 Paul von Emersen är kammarherre i HamburgPaul von Emersen är den äldste som med säkerhet tillhör släktenEmersen/Emmertz och är därför utsedd till släktens anfader. Hanshustru heter Catharina Adler. Paret får sonen Jürgen. Paul von Emersen får vid sin död 3 april 1590, som utmärkelse,en gata uppkallad efter sig, "Paul von Emersen Strasse" i S:t Jacobi församling i Hamburg.  von Emersen, Paul (I28288)
 
7427 Peder (son av Severin eller Söffrin Kijl, Tab. 1), till Apelnäs samt Kålltorp i Gerums socken Skaraborgs län. Var knekthövidsman 1556. Förseglade bland adeln konung Gustaf I:s testamente 1560 och ständernas bevillning 1561. Krigsöverste i Småland 1563. Mönsterherre i Sverige 1565-06-23. Befallningsman på Gullberg 1571-06-24. Död 1588-09-27 och ligger jämte sin fru begraven i Sexdrega kyrka Älvsborgs län. Gift med Agneta Drake, som levde 1615, dotter av ryttmästaren Arvid Olofsson Drake (av de gamla Drakar), till Hammar och Syntsholm, och Brita Hård (af Segerstad, nr 17).Barn:Carin. Gift 1589-07-08 med ryttmästaren Peder Knutsson Lillie (av Greger Mattssons ätt, nr 6).Maria, död 1647 och ligger jämte sin man begraven i Lerums kyrka Älvsborgs län. Gift 1596-09-12 på Apelnäs med hertig Carls kammarjunkare Bengt Bryntesson Lillie af Aspenäs, nr 109, född 1568. Död 1637.Söffrin.Knut. Amiral. Död 1603. Se Tab. 3.Nils. Ståthållare. Död 1636. Se Tab. 5.Måns, till Kålltorp samt Bolmstad7 i Angelstads socken Kronobergs län. Var 1602 ryttmästare. Levde 1653. Gift 1:o efter 1604 men före 16077 med Carin Larsdotter Hård, född 1557 på Segerstad i Reftele socken Jönköpings län, död på 1640-talef, dotter av krigsöversten Lars Pedersson (Hård af Segerstad, nr 17) och Brita Ribbing (nr 15). Gift 2:o med Carin Pedersdotter Store, begraven 1653-07-17, i Sexdrega kyrka, dotter av Peder Carlsson (Store, nr 79) och hans 2:a fru Elin Mattsdotter (Kagg, nr 68).Brita, till Barkestorp i Dörby socken Kalmar län. Död 1653-03-09 och ligger jämte sin man begraven i Dörby kyrka. Gift med ståthållaren på Kalmar slott Henrik von Kalen, född i Pommern, död 1622-07-01. Severinsson Kijl, Peder (I37132)
 
7428 Peder (översiktstab 37, son av Erik Hård, tab 118), till Hjällö och Hårdaholm samt Gudhammar och Valaholm, båda i Hova socken och Munkeberg i Grevbäcks socken (alla i Skaraborgs län). Rika Tivedsgubben kallad, född 1588 på Hjällö. Trädde i hertig Johans tjänst 1607. Företog 1610-1613 en resa till Tyskland och Böhmen. Hovjunkare 1613. Fänrik under ryttmästaren Lars Tykesson s. å. Var 1622 konung Gustaf II Adolfs kammarherre. Död 1649-07-02 på Munkeberg och begraven i Fågelås kyrka, där hans vapen finnes. Gift 1:o 1616-07-07 på Jonsberg i likanämnd socken Östergötlands län med Christina Ulfsparre, död 1617-10-04, dotter av riksrådet och ståthållaren Hans Eriksson Ulfsparre (af Broxvik, nr 9, till Broxvik) och Elin Thott. Gift 2:o 1619-09-12 (12/5)49 med Christina Lillie af Aspenäs, född 1599-01-17 på Apelnäs i Björketorps socken Älvsborgs län, död 1663-04-14 på Gudhammar och begraven s. å. 11/10 i en kopparkista med hennes föräldrars vapen i Hova kyrka samt därefter nedsatt i Fågelås kyrkas kor, dotter av kammarjunkaren Bengt Bryntesson Lillie af Aspenäs, nr 109, och Maria Kijl, nr 61.Barn:1. Johan, född 1617. Generallöjtnant. Död 1691. Se tab 120.2. Lennart, född 1620. Major. Död 1672. Se tab 121.2. Göran, född 1621. Ryttmästare. Död 1672. Se tab 123.2. Erik, född 1622. Ryttmästare. Död 1668. Se tab 129.2. En son, död 1649-04-14 Stuxenburg i Tyskland och där begraven [3].2. Christina. Gift med häradshövdingen Johan Gustafsson, adlad Örnevinge, nr 352, i hans 2:a gifte, död 1686.2. Elin, död 1698 på Apelnäs och begraven s. å. 19/3. Gift före 1669-04-22 med överstelöjtnanten Vilhelm Pendrich i hans 2:a gifte (gift 1:o med Brita Catharina Svinhufvud af Qvalstad, dotter av översten och kommendanten Carl Svinhufvud af Qvalstad, nr 145, och Brita Slatte, nr 97), född 1624 i Skottland, död 1695-07-05 på Ågården i Varnums socken Älvsborgs län.2. Maria, död 1679-07-18 på Valsnäs i Unnaryds socken Jönköpings län. 'Hon fick i morgongåva Valsnäs Kronobergs län och 300 dukater, varande morgongåvebrevet daterat Gudhammar den 30 juni 1653 samt underskrivet av hennes bröder Johan, Lennart, Göran och Erik samt brorsonen Per Lennartsson jämte flera släktingar av adel.' Gift 1653-06-29 på Gudhammar med kaptenen Sven Ödla, nr 211, född 1627, död 1689.? 2. Brita. Gift på Segerstad med överstelöjtnanten Göran Posse, nr 14, från vilken hon blev skild, i hans 1:a gifte, född 1620, död 1686. Eriksson Hård af Segerstad, Peder (I37123)
 
7429 Peder Börjesson Stråle (son av Börje Andersson, Tab. 2), till Sjöared (Sjöeryd) i Tofteryds socken, Jönköpings län, vilket han 1615 tillbytte sig mot torpet Leda i Fryele socken, Jönköpings län, och 80 dalers mellangift (skrev sig dessförinnan till Svanaryd i Fryele socken)4. Kapten vid Östgöta landsregemente 1619-16206. Kapten vid Johan Banérs fältregemente 1622, vid Lars Kaggs fältregemente 1623-1626 och vid Anders Watz' skvadron knektar från Östergötland och Jönköpings län 1627-16286. Erhöll enligt k. breven 1626-06-14 och 1627-02-07 frälserätt till åtskilliga kronohemman i Jönköpings län7. Ägde även säteriet Måshult i Gällaryds socken, Jönköpings län. Valdes vid 1627 års riksdag till huvudman för Stråleätten och underskrev såsom sådan riksdagsbesluten. Erhöll 1632-02-22 konfirm. på jägmästare- och skogvaktareämbetet i Jönköpings och Kronobergs län7. Fogde i Östbo och Västbo härader 1637-16408. Död 1640-04-12 på Sjöared och begraven i Tofteryds kyrka, där hans vapen uppsattes.2 'Honom bestreds vid 1633 års riksdag Strålenamnet och numret av Per Gustafsson Stråle till Kråkesjö, av Eknaätten, som påstod honom vara av Gripeätten och yppade tillika tvekan om hans adelskap, vilket han åter sökte styrka medelst utdrag ur Rasmus Ludvigssons släktbok, vilken innehöll att hans farbroder Christoffer Grip fått förbättring av vapnet.' Gift 1:o med Anna Eriksdotter. Gift 2:o före 1623 med Ingeborg eller Ebba Börjesdotter4, i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Torkel Hansson, död 1612)14, död 1649.4Barn:1. Anders, död 1649. Se Tab. 4.1. Peder. Överstelöjtnant. Död 1654. Se Tab. 19.1. Johan. Utan känd tjänst. Död ogift 1645 i Landskrona. Han var såsom extra kaput tillstädes vid 1643 års riksdag, då han tvistade med Strålarna af Ekna om sätet på riddarhuset.1. Christoffer, till Trishult i Lannaskede socken, Jönköpings län. Död omkr. 1640. [4]. Gift 1:o omkr. 1630 med Brita Eriksdotter Stierna i hennes 2:a gifte (gift 1:o omkr. 1620 med korpralen Ulf Knutsson Eke [sparre över blad], från vilken hon blev skild omkr. 1628, i hans 1:a gifte, levde 1647), död före 1637, dotter av krigskommissarien Erik Månsson Stierna, nr 77, och hans 2:a fru Kerstin Göransdotter (Ulfsparre, nr 9). Gift 2:o med friherrinnan Ebba Gyllenstierna i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1644 med hovjunkaren Erik Eriksson Ulf af Horsnäs, nr 560 i hans 3:e gifte, född 1564, död 1657), dotter av riksamiralen och presidenten friherre Göran Gyllenstierna (af Lundholm, nr 3) och Ingeborg Claesdotter (Bielkenstierna, nr 28).1. Märta, död före 1644-04-24, då arvskifte efter henne förrättades. Gift med häradsskrivaren i Östbo härad Gabriel Persson.2. Anna. Gift 1:o före 1641 med Per Skarp. Gift 2:o före 1651 med kaptenen Lars Nilsson. [14]2. Agneta. Gift med Sven Andersson. [14] Börjesson Stråle af Sjöared, Peder (I37339)
 
7430 Peder Erlandsson, den äldre (son av Erland Pedersson, Tab. 9), till Fituna i Sorunda socken och Ultsunda i Bromma socken båda i Stockholms län. Väpnare. Riksråd (Hra.) 1523-06-03-1529-06-24. Lagman på Öland (Hh 26:2 7.) 1523-06-06. Slottslofven på Stockholms slott 1529, 1531 och 1538. Död 1540-05-30 och begraven i Sorunda kyrka. Gift med Märta Björnsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Per Staffansson), begraven i Sorunda, dotter av Björn Jönisson (pukehorn), till Ulfsunda och Östanå, och Brita Månsdotter (Tre rosor).Barn:Björn Pedersson. Riksråd. Död 1570. Se Tab. 15.Erland Pedersson. Kyrkoherde i Sorunda. Död 1558. Se Tab. 20.Johan Pedersson. Riksråd. Död 1574. Se Tab. 21.? Ursula Pedersdotter, död 1590-10-21 och begraven i Järfälla kyrka i Uppland, där hennes gravsten med Bååtvapnet lades. Erlandsson Bååt, Peder (I37529)
 
7431 Peder Hansen (översiktstab 2). Erhöll 1547-03-02 av hertig Hans i Haderslev mot viss avgäld livstidsbesittning på gården Rudbeck i Vedsteds socken i Grams härad (grannsocknen till Hoptrup). Fick 1576-10-25 bekräftelse på livstidsbesittningen. Gift med Kristin Jörgensdotter, sannolikt dotter till Jörgen Povlsen, som förut innehaft gården Rudbeck. Hansen, Peder (I37325)
 
7432 Peder Hård (översiktstab 3, son av Olof Pedersson, tab 4), till Segerstad i Reftele socken Jönköpings län, som troligen var hans möderne. Väpnare. Nämnes redan 1501, då han efter fadern inträtt som part i ett bördsrättsmål om godset Landbotorp9 i Håksviks socken Älvsborgs län. Förde två korslagda färlor som sköldemärke8 1521-08-28 och 1532-06-24. Nämnes bland det rustande smålandsfrälset ("gamble Per Hard") 15262. Död efter 1532-06-24. Gift med Carin Tordsdotter, dotter av hövidsmannen Tord Björnsson (Store, nr 79) och Kerstin Bengtsdotter Krabbe11. (Uppgiften om hans 2:a gifte med Kerstin Tott beror på förväxling med riksrådet Peder Hårds fru.).Barn:Lars Pedersson. Krigsöverste. Död 1563. Se tab 6.Krabbe Pedersson, till Segerstad samt Hov i Bolmsö socken Jönköpings län. Förseglade bland adeln Västerås arvförening 1544-01-13, konung Gustaf I:s testamente 1560-06-30 och ständernas bevillning 1561-04-15. Befallningshavande över lilla arkliet 1565-07-16. Död 1566. Hans gravsten i Vadstena visar oxhuvudet3. Gift med Sigrid Hansdotter, som levde änka 1567-01-18, då hon fick Toftanäs och Björkö i Bolmsö socken i förläning12.Brita, till Hammar (nu Liljenäs) i Torskinge socken Jönköpings län St. Kolltorp i Gerums socken Skaraborgs län, vilka hon erhållit genom sitt första gifte. Levde ännu8 1558-08-02, men var död 1573. Gift 1:o med fogden i Allbo Östbo härader Arvid Olofsson Drake, av de s. k. Västbo-drakarne, som i vapnet förde en flygande drake, till Toftanäs, Hammar, Fylleryd. St. Kolltorp m. fl., död efter 1532-06-24. Gift 2:o med befallningsmannen på Kronoberg Göran Jönsson (Svan), adlad 1537-06-07 förde i vapnet en hel till vänster vänd svan på en sparre13. Död (mördad) i maj 15452.Ingrid. Gift med Clemet Månsson (Risk) Stolpe (nr 83), som levde 1582.Anna. Gift med Velam Tysk, till Götala i Skara landsförs, sedan till Horshaga Händene socken Skaraborgs län, som blev adlad av konung Gustaf I och fick till vapen tre stormhuvuden och tre bösslod i guldfält, samt levde 1544, då han bland adeln förseglade Västerås arvförening.Gunnil, levde änka2 1552-01-29. Gift före 1532-06-24 med sin systers svåger Claes Olofsson Drake.Carin, levde2 1550-12-07. Gift med Matts Torbjörnsson till Hässleholm6 Kristianstads län, som levde2 1558-11-19.Magdalena, död ogift på 1590-talet. Blev lam och vårdades av sin systerdotter fru Märta Drake i sju år. Olofsson Hård af Segerstad, Peder (I37193)
 
7433 Peder Jönsson (översiktstab 1-2) till Böjeryd i Gryteryds socken Jönköpings län. Har ej påträffats i medeltida handlingar, men är möjligen den släktmedlem, som (enl. ett k. brev av år 1530)2 några år före Karl Knutssons räfst 1454 till alla kyrkor i Västbo donerade Övra Böjeryd i nämnda socken "att köpa vin med "3. Gift med ? Brita Carlsdotter.Barn4:Jöns Pedersson. Se tab 2.Olof Pedersson. Se tab 4.Carin Pedersdotter. Gift med Peder.[?Bengt Pedersson5.] Jönsson, Peder (I37201)
 
7434 Peder Månsson (son av Måns Nilsson, Tab. 2), till Säby. Väpnare. Häradshövding i Västra härad 1492-09-24 och ännu1 1518-02-17. Riksföreståndaren Svante Stures sven 1503 samt under de följande åren hans och Sten Stures förtroendeman.3 Gift med Estrid Arvidsdotter, dotter av lagmannen och riksrådet Arvid Knutsson (Drake af Intorp, nr 82) och Anna Göstafsdotter, av gamla Stenbockssläkten.Barn:Lars Pedersson, till Säby. Köpte Broxvik m. fl. gårdar av Måns Påvelsson (Ulfsparre) 1523 med förbehåll för säljaren av fortfarande besittning och rätt till vederköp. [Att han såsom Djurklou förmodar, varit identisk med "välboren man" väpnaren Lars Pedersson i Vadstena, som nämnes bosatt därst. 1525, 1528 och 15291 torde vara ovisst. Denne Lars Pedersson var gift och hade 1528 en son Sten Larsson, som namnes tillsammans med fadern vid godsköp1, vilka denne gjorde detta år.]Måns Pedersson. Häradshövding. Död omkr. 1575. Se Tab. 4.Estrid Pedersdotter. Gift med slottsloven på Kalmar Isak Birgersson (halvhjort), till Älmteryd i Agunnaryds socken Kronobergs län, levde 1534. Månsson Stierna, Per (I37940)
 
7435 Peder Nilsson (översiktstab1, son av Nils Jönsson, tab6), till Berga i Högsby socken Kalmar län. Var barn 1399, men fullmyndig 1412-04-18, då han, bosatt i Västbo, pantsatte jord till farbrodern Tord Jönsson. Gjorde jordabyte med vapenfränden Mikael Magnusson 1418. Var väpnare 1423 och då bosatt på Vrankunge i Skatelövs socken Kronobergs län. Bodde där 1429, men från 1432 på Berga. Bekräftade 1444-03-25 sin farbroder Magnus Jönssons gåva till Vadstena kloster och levde ännu 1463-12-04, då han gav Draghö (Drafö) i Ås socken i Västbo till Nydala kloster för sin lägerstad och sina föräldrars själar. Hans gifte är okänt.Barn:Carin Pedersdotter. Gift med hövidsmannen Måns Nilsson (Stierna) till Säby, en av stamfäderna för adliga ätten Stierna, nr 77.Brita Pedersdotter. Gift med väpnaren Joan Håkansson.Sigrid Pedersdotter. Gift med Olof Abjörnsson.Måns Pedersson. Se tab8.Kerstin Pedersdotter. Gift med väpnaren Per Månsson till Harstad, som förde en Snedbjälke i vapnet. Nilsson (sparre över blad) till Berga, Peder (I37280)
 
7436 Peder Ribbing. (översiktstab 6) Var väpnare44 1438-10-17 och2 1447-09-15, då han beseglade ett Sven Porses brev. Var häradshövding i Mark 146126, 1471 och 1474.2. Gift (enl. Utter) med Märta Bosdotter, dotter av riddaren Bo Stensson (Natt och Dag, nr 13). [Peder Ribbing kallas 1427-10-28 måg till nämnde riddare2 och av handlingar i Sturearkivet framgår, att han var nära släkt med Bo Stenssons sonson riksföreståndaren Svante Nilsson Sture].Barn:Knut, till Svanserid (nu Svansö) i Torestorps socken och Fästered i Finnekumla socken (båda i Älvsb.). Beseglade 1481-05-06 ett brev i Hångsdala Skaraborgs län och förde då de tre sjöbladen i sigillet. Var häradshövding i Mark 1485 och 1496-01-03. Kallas väpnare 1493-08-29, då han på sin gård Svanserid gjorde ett jordabyte med Gudhems kloster [2]. Levde 150715. Gift sannolikt efter 1488 med Kerstin Gustafsdotter, som levde 1526, då hon gjorde rusttjänst för Svanserid4, dotter av väpnaren Gustaf Mattsson (en stjärna) och Brita Pedersdotter (Bååt, nr 3). Kerstin Gustafsdotter sålde37 1488, S:t Hilarii afton, sin gård Fästered till sin frände Arvid Knutsson (Drake af Intorp). Brevet beseglas av brevutfärderskan samt bland andra Broder Buth och Tord Björnsson (Store), men gården återgick sedan till mannen.Barn:Peder. Blev jämte brodern Lindorm för stämplingar och allmogens uppresning mot konung Kristiern halshuggen 1521-01-23 i Jönköping.Lindorm. I skola i Danzig 1505-150745. Deltog jämte brodern Seved i förlikningen om ett arv37, Tofta 1515-06-05. Skriver brev till Sten Sture d. y. från Västbo härad46 1517-06-18. Anstiftade jämte brodern Peder uppror mot Kristiern II i Västra Småland i dec. 1520. Blev jämte brodern Peder gripen av Ture Jönsson och på konungens befallning halshuggen 1521-01-23 i Jönköping.Seved. Nämnes46 1511-11-11. Höll på spjutet vid Erik Abrahamssons (Leijonhufvud) morgongåva till Ebba Eriksdotter (Vase) 1512-01-19 i Söderköping2. I beskickning till Danmark 151647 skriver brev till Sten Sture d. y.47 1517-06-18. Sändes 1523-04-00 av Gustaf Vasa att övertala skåningarna att giva sig under Sverige. Häradshövding i Mark s. å. 22/10 och erhöll s. d. Limmared i Åsarps socken Älvsborgs län i förläning. Bisittare i konungens nämnd i Skara 1526-03-01. Fick 1526 Marks härad i förläning. Nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset 1528-1529. Var inblandad i västgötaherrarnas uppror 152927 och miste s. å. 3/10 förläningen av Mark utom Örestens ladugård28. Satt i rätten över Måns Bryntesson juni 1529[4]. Död ogift 15308 före 13/2Nils. Lagman. Död 1580. Se tab 2.Malin, levde 1561. Gift med hövidsmannen Severin eller Söffrin Kijl (nr 61), död 1553.Sven. Mönstringsherre. Död 1577. Se tab 4.Christina. Gift med ståthållaren Peder Jönsson Ulfsax (nr 107) i hans 1:a gifte.Sigrid.Märta. Gift med Carl Tordsson (Store, nr 79).Brita. Gift med krigshövidsmannen Gustaf Knutsson (Roos af Hjelmsäter, nr 51), i hans 1:a gifte. Knutsson Ribbing, Peder (I37216)
 
7437 Per Björnsson på Lillens torp/Kongstorp fadder 1648, 48, 48 En Svenborg Persdotter fadder i Kongstorp 1649, 49, 49, 50 - är det ännu en dotter? Vir pius et laboriosus. Björnsson Lillen, Peder (I25213)
 
7438 Per från Norra Veramåla, Elin från Svartsjörås. Familj F9299
 
7439 Per Korpe var nämdeman i Gransås i Älmeboda till 1631 enligt domböckerna från Karl Olin.Per hade sannolikt en bror som hette Sone, de bodde båda i Gränsås. Sone blev bragd om livet 1630 eftersom han "besovit och avlat barn med henne (Gertrud Pedersdotter), det hon till världen fött haver, det hon såväl som Sone godvilligt bekänna, därföre blevo de efter Guds lag sagda från livet. Den som hor bedriver med någon mans etc."Sjäv nämns han i en gränsstrid mellan Gransås och Eriksmåla.Häradssyn 1618. Anno 1618 S. Mikaelis dag gick en häradssyn emellan Trälleboda och Gransås i Älmeboda socken uppå den ena sidan och Kråkesjö och Eriksmåla på den andra sidan i Ljuders socken. Vilka parter uti lång tid hava varit osams och stridiga om deras stenmärke, så att de som bodde uti Eriksmåla ville hava märket uti en bolebro mitt emellan Eriksmåla och Gransås, föregivandes att deras gamla föräldrar hava dem samma råmärke utvisat. Och Per Korpe i Gransås ville hava råmärket eller socknemärket öster bättre uti Eriksmåla hägnad, därom de länge hava stått uti uppenbar träta, så att det nu är tredje gången man dem emellan haver måst hålla syner. Näst tillförne när här hölls syn och man görligen kunde förnimma av det gamla brevet som Erengissle i Kråkesjö framter där uti råmärket emellan Älmeboda socken och Ljuders socken står antecknat att det gick dem uti Eriksmåla förnär och den bolebro som brevet omtalade var icke densamma som de uti Eriksmåla uppvisade, förty den bron som Eriksmåla ville hava socknemärket uti kom icke överens med brevet. Då Eriksmåla och Gransås när man dem emot brevet anser så är de nybygge och avgärde hemman och hava legat i forno skift och hambra den tid brevet är daterat. Därför grepo nämnden till det medlet och förlikte dem uti Eriksmåla och Gransås sålunda, att de som bodde uti Gransås skulle hugga och rödja sönnan vägen emellan bolebron och Eriksmåla hägnad och de uti Eriksmåla nordan vägen, därom läto parterna sig åtnöja och gåvo handsträckning sins emellan att det skulle vara dem emellan en avtalad sak. Och var dock ingen annor märke på samma tid efterfrågade eller uppsökta. Men strax där efter gjorde de som bo uti Eriksmåla sig avspänning och i vädret slog allt vad nämnden och flera ärliga män dem emellan gjort hade och gingo med berått mod och borthuggo all den fälleskog sönnan vägen, som Per Korpe var uti förlikningen tilldelt. Därföre nödgades Per Korpe åter på nytt klaga sig uti rätten och begärer om rättvist och allvarsam syn och att deras rätta råmärke måtte granskas och överses. Vilken mödosamma syn man för bägge parternas hårdhet nytt och gamla avund haver måst företaga och uti verket ställa. Till det första framlade Erengisle i Kråkesjö ett gammalt pergamentsbrev skrivit på latin och daterat Anno M C C VIII förmälandes att råmärken emellan Kråkesjö och Trälleboda är först Bogesjö, vilka är deras östra hörnmärke därifrån uti väster i Arnandasjö (?) och därifrån i Vitafly och sedan i Bolebro och Halvare skär. När man kom till Viefly fanns där ett stort kärr som kallas Fölekärr och löper i närmast om moen efter som kompassen utviste och uti samma kärr norr mitt i kärret och östan för Målajord, som ligger till Askeberg och där fanns ett lagligt stenmärke vilket i sig själv gillt nock och lagligt är och parterna omsämja, vilket råmärke parterna uti Ljuders socken allt här till fördolt hava, och enär icke kompassen hade det utvisat hade de ännu samma märke näppeligen utvisat. Och vi som samma råmärke rätt fram norrut om Mon samma kärr såg och igenom Eriksmåla hägnad, där finnes en viss sten som pekar samma led och åt Kråkehorn vilka och forne märket där uti tre socknar mötas åt, nämligen Älmeboda, Ljuder och Linneryd, därom ock alla de socknarna omsämja. Och efter det gamla brevet blev socknarna kort (klart) ? emellan Ljuder och Älmeboda, känt och dömt ifrån Miefly och allt Fölekärr igenom till stenmärket. Ifrån stenmäket och samma kärrsåg till Vise sten uti Eriksmåla hägnad och sedan allt samma kärrsåg till Kråkehorn. Men det Eriksmåla ville kröka ned uti den bron mitt emellan Gransås och Eriksmåla det blev efter förbem. skäl och bevis ogillt dömt och är Trälleboda och Gransås rätta ägor och ägendom. Och till mera bevis ligger upp mot samma Fölekärr en bökehylta som kallas Trälleboda skövlan. Item uti Eriksmåla hägnad där Visestenen ligger kallas i denna dag Trälleboda kärr och Trälleboda bråte, det parterna på båda sidor bekänna. Till det sista är dessa senaste uppfunne råmärken enliga och sömmelige med kompassen rätt fram så att de icke kröka det ringaste, och haver man därtill brukat en stor sjökompass så att menige man kunne se att det var rätt och själva utvalde streckarna efter lederna och Råsen (?) dit de visste hörnmärkena lågo. Men anlangande denne hävden de uti Eriksmåla hava haft in på Trälleboda och Gransås ägor därom blev ingen dom fälld, utan blev uppsatt till vidare betänkande, alldenstund samma hävd alltid varit klandrad. Möjlig far Sven Korpe i Trälleboda 1571 Sunesson Korpe, Per (I15338)
 
7440 Per Larsson. Född 1737 (Boken om "Una Hansa-släkten ..."). Död 1779. Pehr är den siste ättlingen i andra generationen (barnbarnen), efter Hans Jönsson och Una Mårtensdotter, såsom yngste son till Boel Hansdotter och Lars Davidsson. Genom sitt gifte med Kierstina, dotter till Jeppa Knutsson i Ståstorp (son till Knut Larsson, född 1636 och död 1716) och Anna Andersdotter, erhöll han två nr i Ståstorp, i Västra Tommarp, nr 2 och 9. Han ägde dessutom Tågarp nr 5, där han bodde, och Tommarp nr 1 samt jord i Trelleborg Larsson, Per (I7351)
 
7441 Per Månsson Utter, till Navsta i Torsvi socken, Uppsala län, som han fick i livstidsförläning före 1592 och å vilket han erhöll ärftligt frälse 1611-02-26, Kolstad i Risinge socken, Östergötlands län, som han erhöll i förläning av hertig Johan 1613-10-19, samt Hult i Kvillinge socken och Uttersberg i Krokeks socken (båda i Ög.). Född 1566-09-19 i Stockholm. Tjänstgjorde i k. kansliet med säkerhet från 1584 (måhända tidigare) till 1588 som biträde hos Rasmus Ludvigsson, som under sin vård hade de indragna kyrko- och klosterarkivalierna. Kvarstod sedermera i kansliet till 1593-11-00. Förföljd av hertig Carl såsom misstänkt för sympatier för konung Sigismund, men höll sig dold på landet. Benådad på konungens dödsbädd 1611. I hertig Johans av Östergötland tjänst som kammarråd. Återinträdde efter dennes död i mars 1618 i k. kansliet. Arkivsekreterare hösten s. å. [3]. Död 1623-09-23 av pesten, innan det adelsbrev, varpå han fått konung Gustaf II Adolfs löfte, hann uppsättas, begraven i Risinge kyrka. Han är den bekante arkivmannen och genealogen, vars största arbete äro de i handskrift i riksarkivet befintliga Collectanea genealogica. 'Om honom berättas, att han i moderlivet tyckts gråta samt att han i barnaåren, under det han med sina bröder lögade sig i en sjö, nedfallit till botten, där han först skall på tredje dagen med en båtshake, den han grep fast uti, blivit upphämtad och varit vid liv, emedan en väderblåsa satt sig omkring huvudet på honom. Han måste efter konung Sigismunds nederlag vid Stångebro hålla sig undan, under det han med mycken iver efterslogs av hertig Carl, som lät utgå lysning om hans fasttagande mot belöning och gömdes då av en vän, en präst på landet, först i hans nattstugukammare och sedan, efter det en piga där velat bryta sig in för att stjäla, i ett skåp i sakristian, där prästen och hans hustru ensamma gåvo honom mat, men där han likväl blev efter några års förlopp upptäckt av klockaren, som en natt märkte, att det brann ljus i sakristian samt lät gripa honom och föra honom till konung Carl IX. Insattes av denne i ett svårt, tvåårigt fängelse på Nyköpings slott, under det rannsakningen försiggick. Blev därefter av konungen, som glömt hans namn och kallade honom den Gamla Grå, framkallad och fick nåd. Bodde sedan på sin egendom Uttersberg, till dess han åter för sin redlighet och skicklighet blev inkallad i tjänst.' Gift 1:o 1589 med Margareta Andersdotter, död 1611-07-18 på Kolstad samt begraven i Norrköping, dotter av kyrkoherden i Västeråkers pastorat av Uppsala ärkestift Andreas Erici och Catharina Olofsdotter. Gift 2:o 1613-07-11 i Stockholm, Nikolai förs.4 med Birgitta Simonsdotter i hennes 2:a gifte, som levde änka 1631 (gift 1:o med Jakob Long).Barn:1. Anders Persson Utter, adlad Utter, född 1592. Överstelöjtnant och kommendant. Död 1640. Se Tab. 2.1. Johan Persson Utter, adlad Utter, född 1605. Ståthållare. Död 1654. Se Tab. 3. Månsson Utter, Per (I37727)
 
7442 Peter Bonde (son av Tord Bonde, Tab. 2), till Lina i Södertälje landsförsamling och Hallesta, trol. i Halla socken, båda i Södermanland, vilka båda gårdar han tillbytte sig av sin broder Rörik 1348-05-08. Beseglar ett av modern utfärdat brev 1340-09-08 var ännu 1350-04-01 väpnare, men nämnes riddare (Rydberg, Sv. Traktater, II s. 169 o. 325.) från 1351-07-12. Riksråd i början av 1360-talet. Nämnes sista gången (Rydberg, Sv. Traktater, II s. 169 o. 325.) 1362-09-28. Skänkte jord i Jäder i Arboga socken, såsom själagift för sig och föräldrar till Julita kloster 1361-09-27. Han och hans hustru Ingeborg hade förut tagit broderskap i nämnda kloster. [Enligt riddarhusstamtavlan gift 1350 m. Ingeborg Magnusdotter, som varit syster i S:t Clara kloster i Stockholm 1333-01-09-1345, dotter av riksrådet och riddaren Magnus Bengtsson till Säckestad (Malstaätt) och Birgitta Knutsdotter (lejonbjelke).]Barn:Margareta Petersdotter, död före 1477-03-25, då hennes efterlevande make för hennes själ till Julita kloster överlämnade jord i Jäder i Arboga socken, Västmanlands län. Gift med riddaren och riksrådet, lagmannen i Östergötland Ulf Jonsson (av den sk Blå- eller Aspenäsätten), som levde ännu 1393, i hans 1:a gifte (gift 2:o med Gunhild Uddormsdotter [vingad pil]). Tordsson Bonde, Peter (I37614)
 
7443 Peter Henriksson Wetzel, född i Västra Vingåkers socken. Student i Uppsala1 1626-02-15. Vice advokatfiskal i kammarkollegium2 1641-02-15. Advokatfiskal därst.2 1651-06-07. Avsked2 1664-10-25. Död före 1671. Gift med Catharina Thun i hennes 1:a gifte (gift 2:o med häradshövdingen Tomas Clerck, adlad och adopt. Clerck, nr 433, i hans 3:e gifte, född 1614, död 1682), död 1679, dotter av handlanden i Nyköping Mikael Thun och Catharina Danckwardt samt syster till kommissarien Henrik Thun, adlad Rosenström, nr 836. Henriksson Wetzel, Peter (I37755)
 
7444 Peter Jonsson (son av Jon Petersson. Tab, 4), till Flishult. Väpnare. Bosatt på Flishult 1434-05-16, då han och hans hustru skänkte en gård i Asby socken i Ydre härad till kyrkan och prästbordet i Asby. Ägde även jordagods i Västergötland (Vff I, h. 6-7, s. 23.). Levde 1440. Gift 1:o med Elin Henriksdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Johan Erengislesson Gädda), död 1433, dotter av riddaren Henrik Gerhardsson Snakenborg, av den Mecklenburgska ätten. Gift 2:o 1434 före 16/5 med Märta Jönsdotter.Barn:1. Brita Petersdotter, död före 1490. Gift med väpnaren Gustaf Mattsson (en stjärna).1. Erlana Petersson. Riddare. Se Tab. 9.1. Märta Petersdotter, död före 1490. Synes hava fått Flishult som sin arvslott. Gift med väpnaren Jakob Ingemarsson (fågel), kallad Jeppe Tiby, som levde (Vff I, h. 6-7, s. 23.) 1455-02-21.1. Ingrid Petersdotter, död före 1455-02-21. Gift med väpnaren Esbjörn Båt [(Vff I, h. 6-7, s. 23.)]. Jonsson Bååt, Peder (I37425)
 
7445 Peter Spiring, adlad Silfvercrona, till Norsholm i Kimsta socken Östergötlands län och Ås' klosters kungsgård i Halland. Född på 1500-talet i Holland. Köpman därst. och såsom sådan brukad av konung Gustaf II Adolf i åtskilliga ärenden. Inkallad till Sverige och blev generaltullförvaltare därst. Adlad 1636-10-05 (introd. 1638 under nr 252). Drottning Christinas kammarherre och finansråd 1636-10-05 o. Svensk resident hos generalstaterna 1640. Generalförvaltare av licenten i Livland, Pommern och Mecklenburg 1642-08-02. Rappellerad från nyssn. residentskap 1650-01-09. Åter svensk resident i Haag 1651-06-03. Död där 1652-02-00 barnlös och slöt själv sin ättegren. Hans styvbarn blevo 1642-08-02 adlade och adopt. på hans adl. namn och nummer. Gift med änkefru Johanna Dorotea van Bommert, född Daurées. Styvbarn:Catharina van Bommert, adlad och adopt. Silfvercrona. Gift före 1655 med Christian Willoquean.Maria van Bommert, adlad och adopt. Silfvercrona. Gift med drottning Christinas stallmästare Gustaf de Dannoy.Johan Filip van Bommert, adlad och adopt. Silfvercrona, född 1630. Överdirektör. Död 1702. Se Tab. 2.Johanna van Bommert, adlad och adopt. Silfvercrona. Levde änka 1698. Gift med översten Abel D'Allone.Antoinetta van Bommert, adlad och adopt. Silfvercrona, död ogift 74 år gammal.Johanna Maria van Bommert, adlad och adopt. Silfvercrona. Gift med översten och kommendanten i Maastricht Elias Hamilton de Guichery. van Bommert (Silfvercrona), Johanna Maria (I37705)
 
7446 Peter Wetzel, adlad Wetzler, född i Stockholm. Kammarpage hos riksrådet och fältmarskalken friherre Simon Grundel-Helmfelt 1672. Volontär vid livregementet till häst 1677. Kvartermästare därst. s. å. i dec. Regementsadjutant 1678-05-00. Kornett s. å. i okt. Adlad 1685-11-05 (introd. 1668 under nr 1071). Löjtnant 1691-05-22. Ryttmästare 1696-08-21. Major 1704-01-09. Överstelöjtnant 1705-12-30. Ihjälskjuten i vagnen under reträtten från Poltava 1709-06-29 och slöt själv sin adl. ätt samt begraven i Glanshammars kyrka, Örebro län. 'Han var en man med utmärkt tapperhet och ägde mycken nåd hos konungarna Carl XI och XII. Var med i slaget vid Klissov 1702-07-09 och vid ryssarnas massaker vid Punitz s. å. Hans vapen uppsattes i Glanshammars kyrka, till vilken han givit en förgylld oblatask, och efter honom gavs till samma kyrka år 1711 ett grönt sammetsaltarkläde.' Gift med sin styvsyster Dorotea Clerck, död 1709 och begraven i Örebro kyrka, dotter av häradshövdingen Tomas Clerck, adlad och adopt. Clerck, nr 433 och hans 2:a fru Anna Geijer.Barn:Catharina, född 1682, död 1745-09-28 och ligger jämte sin man begraven i Glanshammars kyrka. Gift med kaptenen Anton von Boij, nr 899, född 1682, död 1734.Peter, född 1684-02-02. Student i Uppsala1 1698-01-20. Död s. å. 25/8 efter hemkomsten från universitetet och begraven i Glanshammars kyrka, där ett epitafium över honom och en hans broder uppsattes.Anna Margareta, född 1684, död 1754-07-11 på Ålspånga i Bettna socken, Södermanlands län. Gift 1:o med ryttmästaren vid livregementet Erik Segerbrandt, adlad Segerhielm (adlad 1705-11-14 men ej introd.). Slagen 1708-07-04 vid Holovzin. Gift 2:o 1712 med sin svågers kusin, med. assessorn Niklas Boij, född 1683 i Stockholm, död där 1739-01-01, brorson till assessorn Anton Boij, adlad von Boij, nr 899.Magdalena Elisabet, född 1685, död 1728-03-24 och ligger jämte två små söner begraven i Glanshammars kyrka. Gift 1705 med superintendenten i Karlstad doktor Ingemund Olai Bröms, född 1669, död 1722, vars barn blevo adlade Lilliestråle (nr 1987).Carl Didrik, född 1687-07-23, död 1695-07-27 och begraven i Glanshammars kyrka.Dorotea Christina, född 1689, död 1767 11/? på Pingebo i Stora Skedvi socken, Kopparbergs län, den sista av namnet. Gift 1:o med kaptenen Lars Peter Hogg, nr 1162, död 1712 före 26/11. Gift 2:o med kaptenen vid dalregementet Johan Fogelgren, död 1716-11-11 i Uddevalla. Gift 3:o 1719 med majoren Hans Jakob Munck af Fulkila, nr 130, född 1692, död 1778.Tomas Henrik, född 1691-02-19, död 1701-12-01 och begraven i Glanshammars kyrka.Ulrika Eleonora, född 1692-07-25, död 1753-04-11. Gift 1712-08-05 med skeppskaptenen Samuel Helding, adlad Heldenhielm, nr 1540, född 1683, död 1721.Joakim Vellam, född 1693-10-10, död s. å. 20/10 och begraven i Glanshammars kyrka.Jakob Johan, född 1695-07-13, död 1701-11-15 och begraven i Glanshammars kyrka.Charlotta Petrina, född 1701, död ung. Wetzel, Peter (I37744)
 
7447 Petrus Dieterici, 1624-1649. Kallas även Theodori (Wgrn). Bodde 1624 i Ljuder, kanske som kaplan. I en av församlingen 14/2 1645 till Axel Oxenstierna ingiven skrift talas det om hans stora fattigdom och anhålles om befrielse från den s. k. rågångshjälpen. Prästgården var så liten, att den gav blott 6 tunnor säd, och sin tionde hade D. ej kunnat fullständigt få in, emedan årsväxten de tvänne sista åren slagit fel och somliga gårdar lågo öde. "är han ock", heter det, "en ganska svag man, både av ett förgiftat skott, som han fick, medan han var krigspräst, ty han bär lodet i kroppen, och varder det bärandes till sin död. Nödgas ock vart annat eller vart tredje år sin axel, är lodet drabbat haver, uppskära och kostar där myckit uppå, som skedde i fjor; där skars 8 hål på honom, och låg [han] all sommaren ifrå påska tid allt till michaelis under barskärare och gav till honom 30 riksdaler. Därtill med är han av kvav och brysttöngd betagen, av kalkvatten, som han i fiendeland måste dricka, så att han icke förmår lång väg resa utan med stort besvär." (Sv. prästers skrivelse, RA) död 1649 (Wgrn) Didriksson, Petrus (I15327)
 
7448 Podebusk, Predbjørn, -1541, til Vosborg, Rigsraad, var Søn af Hr. Claus Podebusk til Vosborg og Fru Jytte Moltke og maa være født omtr. 1460. Efter sin Fader arvede han Vosborg i Jylland og Kjørup i Fyn (Skam Herred); ved sit første Giftermaal, med Vibeke Eriksdatter Rosenkrantz, Datter af den bekjendte Rigshofmester Erik Ottesen Rosenkrantz, kom han i Besiddelse af Bidstrup i Jylland (Middel-som Herred) og forskjellige Pantelen. Efter sin første Hustrus Død ægtede han, omtr. 1512, en rig Enke, Fru Anne Mouridsdatter Gyldenstierne, der som eneste Datter af den rige Rigsraad Mourids Nielsen Gyldenstierne. (VI, 392) havde arvet Aagaard i Vendsyssel med stort Godstilliggende og Bregentved i Sjælland, og som efter sin første Mand, den rige Oluf Stigsen Krognos til Bollerup i Skaane (IX, 526), var kommen i Besiddelse af Karsholm i Skaane. Alle disse Ejendomme kom P. Podebusk i Besiddelse af og blev saaledes en af de rigeste Mænd i Landet, maaske heri alene overgaaet af Hr. Mogens Gøye.  Podebusk till Vosborg, Predbjörn (I28474)
 
7449 professor, bosatt i Jönköping; ? 1662-01-29 i Uppsala genom olyckshändelse, begr s å 9/2 i Uppsala. På väg till ett konsistoriesammanträde slogs han omkull av ett par skenande hästar och avled samma kväll Bringius, Israel (I38232)
 
7450 På 1300- och 1400-talen var Lyngbygaard sätesgård för ätten Bille. Omkring år 1400 ägdes den av väpnaren Bent Jonsen Bille (död ca 1442), bror till ärkebiskopen i Lund Peder Lykke och gift med Inger Torbernsdatter Galen av Skjalm Hvideätten. Herr Bent satt bl.a. som länsman på biskopsborgen Dragsholm och blev genom arv och köp ättens förste store godssamlare. Han överlät sedan Ljungby till sin bror, riddaren och riksrådet Jacob Bille (död ca 1428), som var gift med fru Ingers syster Gyde. Gården stannade i Billesläktens ägo till 1465. Jonsen Bille till Solbjerg och Allindemagle, Bent (I28535)
 

      «Föregående «1 ... 145 146 147 148 149 150 151 152 153 ... 158» Nästa»

Denna sajt är byggd med The Next Generation of Genealogy Sitebuilding v. 13.0.1, skapad av Darrin Lythgoe © 2001-2024.

Underhålls av Bo Lindkvist.