.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 4,551 till 4,600 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 4551 | Hans fader Sven i Förnan var nämndeman i Kinnevalds härad 1610. | Svensson, Jöns (I31600)
|
| 4552 | Hans Larsson övertog 1770 hustruns fädernesgård i Tingaröd. I likhet med massor av sina släktingar erhöll även han den hedervärda titeln nämndeman. Han förekommer som förmyndare åt två av de minderåriga barnen i en bouppteckning, förrättad den 30/11 1779 (Vemmenhögs häradsrätt) efter frälsehemmansåbon Ola Larsson å Torsjö nummer 12. Denne efterlämnade änkan Hanna Mårtensdotter. Av allt att döma är denne Hans Larsson på något sätt besläktad med den döde Ola Larsson. Bröder kan de däremot inte vara, då en broder vid namn Hans Larsson också nämns i b.u. Ett faktum som även styrker någon form av släktskap är att även denne Hans Larssons svåger, Ola Johansson i Steglarp, finns med bland förmyndarna. V.Nöbbelövs kyrkbok 1784: "Majus 16 begrofs nämbdemannen Hans Larsson i Tingaröd, som dödde d.28 april af fråssa och magsiuka, 41 år gammal". Bouppteckning efter Hans Larsson förrättades den 20/6 1784. Enligt denna handling hade Hans Larsson ett syskonbarn vid namn Per Andersson, rusthållare i Örsjö. | Larsson, Hans (I2817)
|
| 4553 | Hans Stockhaus. Smed vid Lars eller Mårtens smedja vid Stensta bruk, Fellingsbro (T). Född 15.. i Münster, Westfahlen (Tyskland) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus '1887). Flyttade 1582 från (Tyskland) till (Sverige) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus *1887). Det har från flera håll gjorts gällande, att släkten skulle vara av Vallonskt ursprung och kommit till Sverige i samband med Valloninvandringen i början av 1600-talet. Något stöd för, att så skulle vara fallet finnes ej. Namnet talar för, att släkten inflyttat från Tyskland. När den först inkom till Sverige finnes inga säkra uppgifter om, ej heller varifrån vilken del av Tyskland den kom. Troligt är dock att de kommo före den egentliga Valloninvandringen. "Karl Kilbom nämner i sin bok Vallonerna", att en Gustaf Vasas agent i Tyskland åren 1533, 1534 och 1537 fick i uppdrag, att hit införskaffa väl förfarna smeder och Bergsmän. "I Fellingsbro sockens Historia av Axel Grafve" omtalas, att de första hammarsmedjor som Gustaf Vasa inrättade var bl. andra en vid Stensta i Fellingsbro socken, där fogden över Åkerbo Härad, Nils Tulesson i februari 1548 fick i uppdrag att bygga en smedja vid Hammarforsen (nu Stensta) i Fellingsbro socken. Arbetet överlämnades åt tysken Markus Hammarsmed (Klingensten), som den 3 mars samma år erhöll Konungens fullmakt, att draga omkring i riket till Konungens hammarsmedjor och över dem hava noggrann och flitig tillsyn. Det troliga är, att arbetet med uppförande av hammaren utfördes av inkomna tyska smeder. Markus tycks dock hava slagit på för stort, då hammaren skulle uppföras ty han erhöll från Konungen en mycket sträng skrivelse. Dat. Upsala den 6 juni 1548. Konungen skriver: "Vi hava förnummit, Marcus, att du aktar taga den byggning med den hammarsmedja uti Fellingsbro socken fast stor och häftig före i så måtto, att du vill sätta två hamrar uti ett hus, liksom det skulle vara någon domkyrka, som ock mest din sedvana plägar, att där du skall bygga något, där vill du alltid bygga huset på prål och med så svår bekostning. Från samma källa omtalas, att bland de första Vallonska och Tyska smeder som inkommo till socknen buro namn, som Hübbert, Baijard, Stockhus, Gevert, Tajard, Pira. med flera. Enligt uppgifter från olika källor pågick inflyttning av främmande yrkesmän under senare delen av 1500-talet och början av 1600-talet."I Västmanlands handlingar för år 1573 i Kammararkivet" omtalas, att Mårten Hammarsmed vid Stensta på sin avlöning åren 1571,72 och 73 års löning bekommit bl. annat, smör, lax. m.m. År 1589 finnes antecknat: Hafver Mårten Hammarsmed bekommit till sin årsfest, bl.annat två oxar. Huruvida den nu nämnda Mårten har något samband med släkten är ovisst, namnet Mårten kommer igen regelbundet i de först kända släktleden. I alla handlingar från denna tid nämnes endast förnamn och yrke. I tyska församlingens räkenskaper från åren 1581-1585 finnes en anteckning lydande: Diess Nachfolgende, haben wir von Nachfolgenden Gesellen Zu Untterhaldung des Heijligen Predig Ampts Entfangen Umganck. Anno.1582: Johim Hase, Ilsang Bluk, Gruppledare Anders Larson, Hans Jonson sonson dim Hindrik Bysing, Hans Stockhaus, Staffan Wlengsang. Någon anteckning om deras vistelseort finnes ej. Enligt utsagor av släktforskare, blev alla invandrande Tyskar inskrivna i Tyska församlingen vid sin ankomst till Sverige, där var skrivna de första åren, för att senare överföras till den församling där de hade sin hemvist. De tyskar som inkommo vid denna tid kommo från trakten av Münster i Vestfalen. Flyttade från Tyska Sankta Gertrud (AB) till Lindes Bergslager, Fellingsbro (T) (Erik Olof Vilhelm Stockhaus '1887). Död i Stensta bruk, Fellingsbro (T). | Stockhaus, Hans (I38610)
|
| 4554 | Hans Trulsson var gift med Pernilla Persdotter, död 22/7 1799. Utdrag ur Ö.Vemmenhögs vigselbok 1762:"Den 5 Marty wigdes drängen och åboen Hans Trulsson samt pigan Pernilla Pehrsdoter, begge af Östtra Wemmenhög".Johannes Hellners (sonsons sonson till H.T) memoarer gör gällande att denne Hans Trulsson var den av syskonen som övertog föräldrahemmet i Ö.Vemmenhög. För mera detaljerad återgivning av Hellners text se Per Trulsson.En obekräftad uppgift gör gällande att Hans Trulsson under någon period skall ha varit rusthållare på Ö.Vemmenhög 14. | Trulsson, Hans (I356)
|
| 4555 | HANS, född i Norra Willie den 12 maj, föräldrar: Jöns Pehrsson och Kerstina Larsdotter, jordequinnan Ellna Lars Hans bar barnet till dopet den 18 ejusdem. Testes: Lars Pehrsson, Anna Pehr Nills, pigan Karna Jeppesdotter. | Jönsson, Hans (I110)
|
| 4556 | HANS, född i Norra Willie den 24 februari, föräldrar: Jöns Pehrsson och Kirstena Larsdotter, jordequinnan Ellna Lars Hans bar barnet till dopet den 27 ejusdem. Testes: Lars Pehrsson, Lars Hansson, Matz Mårtensson ifrån Katslösa, pigan Mätta. | Jönsson, Hans (I280)
|
| 4557 | Har en broder som heter Per Månsson i Linnersmåla. | Månsdotter, Ingrid (I32698)
|
| 4558 | Har formentlig ejet Pedersborg-godset, som sønnen Johannes mageskiftede med Sorø Kloster 1205. Gift med Vagn, formentlig jysk stormand, da der ses en del jysk gods i efterslægten, mens tilknytningen til Sorø var svindende. - Børnene Ulf, Skjalm, Peder, Johannes, Niels og Margrethe, formentlig alle med Vagn. Sønnerne Ebbe og Sven er ikke antaget her.- Ægtefællen Ulf, der optræder i visse stamtræer, kan ikke entydigt verificeres, men der er visse indicier der understøtter hans eksistens. Sønnerne Ulf og Skjalm ville i så fald være mulige sønner af Ulf. | Ceciliesdotter Hvide, Ingerd (I97759)
|
| 4559 | Harald Blåtands födelsesår är okänt, men det antas att han dog på hösten 986 på Jomsborg. Orsaken var att han träffats av en pilskur som avfyrats av anhängare till hans upproriska son Sven Tveskägg .Harald Blåtand gifte sig med Gunhild, vars släktförhållande är okänt. Vad gäller Harald I Blåtand vet vi ganska lite om honom. Det antas att Harald var lydkyng under Gorms sista levnadsår. Helt säkert är dock att han var Danmarks första kristne kung. Han blev döpt omkring år 960 i Helligbæk. | Gormsen, Harald "Blåtand" (I91217)
|
| 4560 | Harald Hen (ses också stavat Hein eller Hén), född 1041, död 17 april 1080, var kung av Danmark 1076-1080.Harald var en av Sven Estridssons fjorton söner, av vilka fem kom att bli danska kungar. Harald var den äldsta och han fick tillnamnet Hen. Hen (eller Hein) betyder liten slipsten och skulle beskriva kungens milda och fredliga natur. Han dog år 1080 efter att ha regerat i bara fyra år och gravsattes i Dalby kyrka.Harald fick ett gott eftermäle på båda sidor om Öresund, "en meget retfærdig hersker", förtäljer Roskildekrönikan. Han avskaffade ordalierna, det vill säga de relativt nymodiga inslag i brottmålsrättegångar som införts med kristendomen och byggde på gudsdomar där bland annat den anklagade kunde tvingas gå med glödande järn i händerna för att hans skuld skulle kunna bedömas, så kallad järnbörd. | Svendsen, Harald III "Hen" (I96492)
|
| 4561 | Harald Kesja, död 1135, var en dansk prins, oäkta son till Erik Ejegod. Far till Olof Haraldsson och Björn Haraldsson Järnsida.Harald Kesja sattes enligt uppgift att styra över riket vid faderns pilgrimsfärd till Jerusalem. Vid underrättelsen om dennes död blev dock inte Harald utan hans farbror Nils kung av Danmark. Harald och hans halvbror Erik Emune gjorde då år 1130 uppror mot sin farbror, kung Nils av Danmark. Efter mordet på Knut Lavard hoppades han på att kunna bli tronkandidat, men då han inte lyckades få stöd för detta bytte han dock senare sida. Efter att Nils son Magnus stupat i slaget vid Foteviken 1134 erkändes han av farbrodern bli som kung. Han vistades därefter på Jylland där han hade talrika anhängare, men överrumplades 1135 av Erik Emune, som fångade och avrättade honom och alla hans söner. Endast en, Olof Haraldsson lyckades undkomma. | Eriksen, Harald "Kesja" (I92590)
|
| 4562 | Hardeknud skall enligt Adam av Bremen fördrivit Sigtryg mellan 909 och 916, och vara far till Gorm den Gamle. Hans namn är också intressant, genom att han kan vara den Knud I som ger Valdemar den Stores son Knud VI:s nummer mening; dvs Hardeknud - Knud den Store - Hardeknud - Knud II den Hellige - Knud III - Knud VI (eller IV). (Källa: Skånelands kungar) | Hardeknud (I96480)
|
| 4563 | Hejderiddare och senare Skogvaktare i DalbyChristoffer Clou var heideridare i Ramsåsa, senare i Röddinge. Han nämns i Färs härads dombok 1688-1692 som heideridare i Ramsåsa, senare i Röddinge. I Torna härads dombok från den 7/2 1699 nämns han som skogvaktare i Dalby, sedermera i Veberöd. Han dog 1709 å nr 17 Veberöd. I Dalby bodde de på Dalby 22. Ädela gifte om sig som änka med Oluf Matsson 1665-1745 å Hasslemölla i Veberöd.Christoffer Clou; Genom beslut av K B den 28/2 1695, ämbetsakten nr 212/1695, utsågs han till heideridare i Malmöhus län. Bland handlingarna för 1699 finns en skrivelse från Christoffer Klow, i vilken han under åberopande av sina meriter, bl.a. som skogvaktare, anhåller om förlängt förordnande i den honom anförtrodda heideridartjänsten. År 1704 till 1709 innehade Christoffer Klow hemmanet nr 17 ½ mtl i Veberöd.Ädela, innehade hemmanet någon tid efter mannens död, då jordeboken för år 1712 anger att hemmanet nr 17 innehades av Christoffer Klow. | Carstensson Klow, Christoffer (I3591)
|
| 4564 | Hela familjen åkte till Amerika 1882-03-24 | Jönsson, Lars (I29270)
|
| 4565 | Helt klart ägde herr Olof i Urshult Dunshult skattegård. Det framgår både av vittnen 1685, 1707 och i landskapshandlingarna 1591-1593. Det framgår av vittnesmål att herr Olof hade sin kaplan boende på Dunshults gård. Dunsmåla blev till genom att han knoppade av en del av Dunshult för sin kaplan herr Erik att bo där. Under åren 1596-1608 upptas kaplanerna herr Hans och herr Håkan i jordeboken på Dunshult.1610 köpte Per Carlsson i Hackekvarnen med sin hustru Gunnel Dunshult av Anders Olofsson m.fl. i utbyte mot hans ¼ av Hönshylte gård. Hönshylte ägdes enligt brevet 1603 till fullo av herr Olof eller hans arvingar. Av domboken 1650 framgår det att Carl Perssons hustru Gunnel var syster till Anders Olofsson.Då Carl Persson och hans hustru ägde en del i Hönshylte och köppte upp Dunshult av Gunnels syskon, båda gårdar vilka ägts av herr Olof, så bör Gunnel Olofsdotter och Anders Olofsson vara barn till herr Olof i Urshult. Vilket också stöds av att det fanns en sonson till herr Olof vid namn Olof Andersson som vittnar om Dunshult.Olof Andersson vittnar också att herr Olofs dottersöner blev gifta med herr Stens döttrar i samband med tvisten kring Dunshult. En av hans (styv)döttrar var Anna Persdotter som blev gift till Dunshult med löjtnanten Sven Jonsson. Om han då är en dotterson till herr Olof (och därmed hade bördsrätt till gården) så kan hans fader vara herr Jon i Älmeboda som av allt att döma var gift med en Kerstin Olofsdotter, dotter till herr Olof.En annan av Stens döttrar, Anna Stensdotter blev gift med en Per Jonsson i Agnaryd, Mistelås. Möjligen är han den andra dottersonen som blev gift med en av herr Stens döttrar. | Olai Hägg, Olaus (I31956)
|
| 4566 | Hennes fader var Nils Larsson i Husagården. | Nilsdotter, Elna (I5385)
|
| 4567 | Hennes förste make avled 5/8 1655. Han var brukare av en hel gård i Skurups by.På Skurups kyrkogård finns - enl. gravstensinventeringen - en bevarad gravsten efter"Anders Trölsen död 6/2 1696 och Anne Trölsdatter död 1692.Förekommer i Helmer Frennings släktutredning publicerad i Släkt & Hävd 1972. | Trulsdotter, Anna (I459)
|
| 4568 | Henrik Berlin har jag funnit i Kristianstad byting d.23 sept. 1650 då han ger avkall på sin hustrus Maren Nielsdatters vägnar, för hennes fäderne och möderne arv som Claus Cahle innehaft.Således bör Maren Nielsdotter vara identisk med Niels Povelsens och Ingeborg Lydersdotters dotter Maren, som ju Claus Cahle var förmyndare för enl. bouppt., och vi har ett ytterligare belägg .Henrik Berlin har förmodligen varit gift tidigare. Enligt bouppteckningsregistret för Kristianstad, så hölls bouppt. efter skräddaren Henrik Berlins hustru Karen Jensdatter år 1649. Samma år vigs Henrik Berlin och Marene Nielsdatter i Kristianstad ( C:1) | Berlin, Henrik (I4611)
|
| 4569 | Henrik Olofsson (son av Olof Mattsson, Tab. 1), till Åminne i Halikko socken. Fick 1407-12-07 frälsebrev av konung Erik XIII för sig och sina efterkommande. Deltog i ovannämnda möte i Åbo 143911. Levde 1448. Gift före 1435-01-22 med Cecilia Klasdotter, dotter av fogden på Åbo Klas Lydiksson Diekn, av en ointrod. finsk frälsesläkt, och Kristina Jönsdotter. Genom detta gifte kom Kanckas i Masku socken till ätten Horn.Barn:Klas Henriksson. Riksråd. Död omkr. 1520. Se Tab. 5.Alissa Henriksdotter i Kanckas. Hon sålde 1488-01-13 med sin senare mans och sin broders samtycke sitt gods i Anola i Ulvsby socken. Gift 1:o m, Olof N. N. Gift 2:o med Magnus Nilsson, som levde 1488. | Olofsson Horn (till Åminne), Henrik (I51192)
|
| 4570 | Henrik Rasmusson har med sitt bomärke undertecknat 1724 års mantalslängd för Ljunitshärad. Vid ett barndop i Snårestad den 20 februari 1726 var "Hind. Rasmuss af Warmlösa" dopvittne. Det födda barnet hette Sissa, flickans föräldrar var Nils Hanssonoch h. Catharina Rasmudotter på Snårestad nummer 30. Denna Catharina Rasmusdotter var född på Ängamölla i Skurups församling, dotter till Rasmus Jönsson. Denne Rasmus Jönsson hade i sitt första äktenskap med Karna Henriksdotter en son Henrik, född den 30/9 1683. En tidpunkt som väl harmonierar med denne Henrik Rasmussons födelse, beräknad på dödbokens åldersuppgift (ej sällan felaktig, som i detta fall tydligen har slagit på några år).Föräldraskapet får därmed anses säkerställt. 1711 förekommer H.R. som fadder i Skurups födelsebok och uppges då ännu bo i Ängamöllan, Skurup. | Rasmusson, Hendrick (I171)
|
| 4571 | Herman (?son av Klas den yngre, Tab. 11), till Ravnäs i Konungssunds socken, Östergötlands län. Hövitsman över Sten Stures den äldre:s tjänare i Stockholm (Medd. av kantor P. G. Vejde, Växjö.) 1483-06-20 och troligen ännu 1487-12-12. Förseglade 1499 ett gåvobrev. Var väpnare (RHKn.) 1500-01-05. Död före 1526 (GIr.). Gift 1:o med Christina Persdotter. Gift 2:o före (RHKn.) 1493-10-29 med Märta Andersdotter i hennes 2:a gifte [gift 3:o med Claes Hansson Wijnman (Bielkenstierna, nr 28)]. Hon uppräknas 1526-08-10 bland det rusttjänstskyldiga frälset i Östergötland (GIr.), dotter av Anders Mattsson Ezdal (Sparre) till Holmbonäs och Ingeborg Fjällarsdotter Pik (Pt XI s. 18.).Barn:Ingeborg. Gift före (RHKn.) 1527-08-02 med häradshövdingen i Lösings härad (Al.) Truls Andersson Skrivare (Marbo), till Ravnäs, i hans 2:a gifte, som levde 1548 och i vapnet förde en halv lilja och en stjärna.16 At (RA)35 Stockholms tänkebok | Klasson Kyle, Herman (I32815)
|
| 4572 | Herman Kyle. Han upplät 1394-02-12 till Vadstena kloster den gård i Tulunda i Mörlunda socken, Kalmar län, som Christina Petersdotter 1382-12-05 dit testamenterat, och förbjöd, enligt drottning Margaretas befallning, gårdens landbor att skatta till någon annan än klostret (Krp.).Barn:Johan (Hans). Gav jämte bröderna och sin svåger 1422-12-27 en åker vid Kalmar till det kapell, som deras avlidne föräldrar byggt i Kalmar kyrka. Kallas då präst och konung Eriks kapellan. Föreståndare för Helga lekamens gille i Stockholm 1434. Vigdes 1436-06-03 till prästmunk i Vadstena kloster. Pantförskrev till klostret vid sitt inträde två gårdar i Elveslösa i Kläckeberga socken, Kalmar län för 150 mark gutn. och skänkte till Elveslösa i Kläckeberga socken en strandbod i Kalmar. Utsändes till Finland 1440-05-27 för att inrätta ett birgittinkloster i Finland. Föreståndare för klostret i Nådendal. Död i Nådendal 1454-04-24 [Svk]. Riddaren Ficke von Vitzen bekänner herr Hans Kyle, Klas Kyle och deras bröder för sina rätta arvingar år 1425 (Utter fol. 37.).Klas den äldre. Se Tab. 2.Albrekt. Ledamot av Helga lekamens gille 1432.Påvel. Levde 1422. Måhända den Påvel Kyle, som 1464 var häradshövding i Norra Möre härad (Ry.).Klas den yngre. Se Tab. 11.Greta, död något av åren 14311433. (Handlingar rör. Helga lekamens gille I, s. 51.). Gift 1414 (Sd.) med konung Eriks man och väpnare Peter Ulf, som levde 1438. | Kyle, Herman (I32818)
|
| 4573 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I48745)
|
| 4574 | Holmsten (Nilsson ?) i Sonstorp.Barn:? Håkan Holmstensson. Se tab 2.Johan Holmstensson. Väpnare. Se tab 3.? Ragnhild Holmstensdotter. Hon gav 1411-11-29 sin morgongåva två markland jord i Dräggsta i Vallby socken, Uppsala län, till Vadstena kloster, som själagift för sig och sin avlidne man m fl och 1423-03-17 ytterligare 13 örtuger jord i Dräggsta till samma kloster. Hennes sigill som vidhänger båda breven visar rosenstrålevapnet och är alldeles lika med Holmsten Johanssons (tab 3), vilken beseglar båda breven. Gift 1394-10-04 (morgongåva) i Enköping med Simon Simonsson Djäken [delad sköld, övre fältet schackspelsrutat], som var död 1406-05-12 i hans 2:a gifte (gift 1:o med Katarina Bengtsdotter). [RHKn.] | Nilsson till Sonstorp, Holmsten (I37895)
|
| 4575 | Holmsten Johansson, till Sonstorp, som han säkert ägde 1410-03-02, samt Gillberga (1411-07-06) i Sköllersta socken, Örebro län och Ravnäs i Konungssunds socken, Östergötlands län. Beseglade brev 1393-10-10. Väpnare 1410. Kärade 1413 vid räfsteting å Bråbo härads vägnar. Var häradshövding i östra tredingen i Närke 1429 och ännu 1432-11-11 samt därefter i södra tredingen ännu 1435-01-16. Var häradshövding i Bråbo härad 1436-01-14. Riksråd 1434-08-16, 1436-06-03 och 1436-10-05. Gjorde "krank till sin lekamen" sitt testamente 1440-01-17. Död troligen 1440 samt begraven i Vreta kloster. Han lät 1436 bygga koret i Hällestads kyrka. I sitt testamente gav han Vadstena kloster en grå häst, som han fått av riksrådet Erengisle Niclisson den yngre, samt sitt harnesk och därjämte 40 marker penningar, som då gällde i Västergötland. För sin lägerstad i Linköpings domkyrka 20 marker. Själakapellanen i Linköping en åtting jord i Kullisbro. Hällestads kyrka sin gård i Prästköpe för sin, sin hustrus och sina barns själar, hälften kyrkan och hälften prästen. Kyrkoherden Laurentz Elifsson därstädes sin svarta kjortel med hillerskinn. Till Vreta kloster ett fotkläde. Korprästen i Linköping 6 marker penningar. Eskilstuna kloster 2 marker svenska. Brödraklostret i Skänninge 4 marker. Systraklostret i samma stad 4 marker. Linköpings kloster 4 marker. Krokeks kloster 4 marker. Flistads kyrka 4 spän avgäld i Kettilstorp till evärdelig ägo. Risinge kyrka 2 marker penningar och herr Ambjörn, pastor i Risinge kyrka, sin sked. Eneby, Kvillinge, Regna, Tjällmo och Skedevi kyrkor vardera 2 marker och prästerna i Eneby, Kvillinge, Regna, Tjällmo och Skedevi kyrkor också 2 marker varje. Askeby kloster 4 marker. S:t Gertruds gille i Örebro 2 marker svenska. Sköllersta kyrka och präst också 2 marker svenska. Sin hustru, Ingrid, sin blå kappa med skinn, ett korallband med alla guldringar och vad därtill hörde samt sitt skrin. Sin son Erik sitt pansar, sin krage och sin lagbok. Jöns Mört, sin sven, en gård i Skenistorp, så länge han och hans dotter Catharina levde. Olof Sigvidsson, sin landbo, sin grå kjortel med skinn. För detta testamentes behöriga verkställighet skulle hans kära son Erik, herr Ambjörn, pastor i Risinge, herr Laurentz, kyrkoherde i Hällestad, samt hans hustru Ingrid vara ansvariga'. Gift 1:o med Margareta Jönsdotter, möjligen dotter av Jöns Brudsson (lejonansikte) och hans 1:a hustru Holmfrid (Holmsten Johansson tog jämte andra arv efter Jöns Brudsson, dennes senare fru, fru Kristina, och son, Sten Jönsson 1418-07-06). Gift 2:o med Ingrid, som efterlevde honom.Barn:Erik Holmstensson. Riddare och riksråd. Se tab 4.? En dotter, död före fadern. Gift med Erik Andersson, som år 1429 var underhäradshövding i Askers härad å Holmsten Johanssons vägnar. | Johansson Rosenstråle till Sonstorp, Holmsten (I37892)
|
| 4576 | Hon född uti Övre Arvidstorp och Hjortsberga socken. Fadren Åke Carlsson och modren Anna. Varit hemma hos sina föräldrar 22 år, då hon gifte sig med drängen Anders Olsson i Vermansnäs, Hjortsberga socken 1702. De levde tillhopa i 37 år, de avlat 6 barn, 3 söner och 3 döttrar. Nu son och en dotter leva ännu. Uti Vermansnäs bodde de uti 20 år, och sedan uti Hasselstad och Ronneby socken uti 17 år. Anno 1739 vart hon änka och blef sådan halft annat års tid, då hon trädde i äktenskap med änklingen Åke Nilsson uti Edestad, och därute levat 16 år förutan barn. På de 3 sista åren mycket svag av ålderdom och tillhörande skröpligheter. Men det sista året alldeles sängliggande och intet ringaste lär mått sig att hjälpa. Död den 9 april och 75 år gammal. Bouppteckning 1755-04-21 Medelstad härad (K) 29). Inger Åkesdotter gift med Åke Nilsson. Arvtagare: son Åke Andersson i Hasselstad och dess syster Anna Andersdotter gift med Kort Månsson i Askeboda, avlidna brodern Per Andersson från Röan och Hoby socken 3 barn Ola Persson i Röan, samt systrarna Kerstin och Brita Persdöttrar i Röan omyndiga, avlidna systern Jertrud Andersdotters 4 döttrar Sissa, Ingeborg, Ingar och Botil. | Åkesdotter, Inger (I29130)
|
| 4577 | Hon gav år 1523 till Helge Ands kloster i Söderköping åtskilliga gårdar för sig, sin man samt sina avlidna barn, Tisdom och Anna. | Larsdotter, Ingeborg (I92295)
|
| 4578 | Hon gifte, efter första makens bortgång, om sig med Nils Persson och bodde därefter på Rynge nummer 2. I Sjörups katekismilängd 1686 står barnen Lars, Petter, Bengta och Pernilla skrivna här med modern och styvfadern. (K.N. förekommer på sid. 54 i Johan Nilssons släktkrönika) | Nielsdatter, Karna (I194)
|
| 4579 | Hon hade 9 barn med Anders. | Mickelsdotter, Christenza (I6358)
|
| 4580 | Hon har en syster som heter Bengta | Gisesdotter, Karin (I31527)
|
| 4581 | Hon kallades svensker Marie och revolver Marie | Jensen, Marie (I25903)
|
| 4582 | Hon var född i Snårestad den 21 april 1737, fadren var frälseåbon Nils Månsson och hustrun Bengta Håkansdotter dess moder. År 1763 i april månad blef hon gift med dåvarande frälseåboen Jöran Pehrsson i Södra Vallösa med hvilken hon år 1784 flyttade till 17:4 i Krågarp där han blef nämndeman 1787. Hon har under 24 år varit jordgumma, i hvilket yrke hon var ganska snäll och lyckelig, aflade 7 barn, efterlefva endast 3ne, sonen Pehr Jöransson nämndeman i Warmlösa, dottern Bengta gift med frälseåboen Pehr Tufvesson i Kattslösa och dottern Anna gift med rusthållaren Hans Olsson som nu flyttat från nr. 2 Steglarp till Warmlösa. | Nilsdotter, Anna (I117)
|
| 4583 | Hon åkte till Nordamerika 1891-03-11. | Holmberg, Elisabeth (I5998)
|
| 4584 | Hopp i Kyrkoboken | Mårtensson, Hans (I4763)
|
| 4585 | Hr. GREGERS VITTSKÖVLE optræder 1272 som kautionist for Erik Menved, og kan tænkes at være identisk med hr. Gregers af Skåne, som medbesegler for enkedronning Margrethe Sambiria 1264 . Må have ejet Vittskövle gods i Gärds herred i Skåne. | N Hak till Vittskövle, Gregers (I28864)
|
| 4586 | Hr. Hartvig Bryske forseglede 1379 til vitterlighed med Erik Pilemand, skrev sig 1382 til Kragerup (Løve H.) og købte da Hørby (Tusse h.) af sin frænde hr. Thure Knudsen (Dyre), forseglede 1387 blandt den sjællandske adel hyldingen og skal samme år have ejet Dallund, hvilket sidste heller næppe er rigtigt, var 1400 ridder, pantsatte 1403 Hørby til hr. Christiern Holck og 1408 halvparten af Kragerup til hr. Zabel Kerkendorp og skrev sig da til Tersløse (Merløse h.), som han formodenlig havde i forlening af Roskilde bispestol, pantsatte også samme år sit gods i Næsby. | Bryske, Hartvig (I97686)
|
| 4587 | Hr. Jens Rud, var 1369 høvedsmand på Korsør, 1370 rigsråd og sendebud til paven og deltog i forhandlingerne med Hansestæderne, høvedsmand på Holbæk, beseglede 1377 Kong Olufs håndfæstning, 1382 ridder, 1387 høvedsmand på Vordingborg og deltog i hyldingen på Sjællands Landsting, var samme år nærværende på Falsterbo, da Kong Oluf døde, 1390 høvedsmand på Jungshoved, deltog 1395 i forhandlingerne på Lindholm, 1396 høvedsmand på Møen, deltog 1397 som nr. 2 af den verdslige danske adel i kongevalget i Kalmar og satte sit segl for unionsudkastet, beseglede 1398 forbundet med hærmesteren.Var gift med Alhed Clausdatter Grubendal, der 1391 med sin ægtefælle stiftede sjælemesser i Sorø Kloster, hvor de begge er begravne, tilskødede 1404 som enke bisp Peder af Roskilde al sin arv efter Hans Reimersen. | Nielsen Rud, Jens (I28771)
|
| 4588 | Husmannen Nils Jacobsson afsomnade den 25 marty af ålderdoms svaghet, 87 åhr gammal. | Jacobsson, Nils (I232)
|
| 4589 | Hustru död av bröst o. huvudsjuka 64 år gl. | Nilsdotter, Estrid (I42966)
|
| 4590 | Hustru död av bröst o. huvudvärk 64 år gl. | Nilsdotter, Anna (I42964)
|
| 4591 | Hustru död av torrvärk 60 år gl. | Nilsdotter, Karin (I44788)
|
| 4592 | Hustru Elin i Ulfsryd och Per Nilsson i Klasamåla var faddrar hos Abraham Nilsson och Ingeborg Larsdotter i Esbjörnamåla. | Larsdotter, Elin (I1941)
|
| 4593 | Hustru Ingar Rasmusdotter i Gärdslöv bar barnet. Faddrar: husmannen Anders Andersson i Allarp. | Olsdotter, Anna (I8966)
|
| 4594 | Hustru Ingar Rasmusdotter i Gärdslöv bar barnet. Faddrar: Jöns Jöransson i Gärdslöv, hustru Marna Jöransdotter ibm. | Olsdotter, Hanna (I8985)
|
| 4595 | Hustru Margreta Nilsdotter i Dybeck dog den 5 april af ålderdomssvaghet, begrofs den 9. | Nilsdotter, Margareta (I95)
|
| 4596 | Hustru Märta Jönsdotter i Kroken kärar sin bror Jon Jönsson i Öljehult angående skuld. | Jönsdotter, Maria (Marta) (I2284)
|
| 4597 | Hustru Sigri Johansdotter enligt sedel från Backary af den 9 december 1806frigiven af sin man volontairen Anders Stiberg, kom dit till församlingen från Hoby sochn 1797. Fått i Hunemåla oäkta barnet Johannes den 9 marty 1804 och blivit absolverad. Med Stiberg har hon 2 barn. Maria född i Hoby sochn 17950923, samt Karin född i Backary 17990120. Fått sedermera ett oäkta barn Sven??????, (enligt födelseboken Cherstin) född den 1 juli 1808.Husförhörslängden i Bräkne-Hoby 1801-1806. | Jonsdotter, Segrid (I1307)
|
| 4598 | Hypotesen Andrew Keith - James Keith - Friedrich Keij har, säger Mac Key, ett allvarligt fel "äktenskapet mellan Andrew Keith och Elisabeth Grip var enligt alla källor barnlöst.""Men är det" fortsätter han "verkligen så otänkbart att Elisabeth, för att få sitta i orubbat bo på Finsta efter Linköpings blodbad och räfsten bland rådsherrarna, förnekade och smusslade undan sonen James bland de övriga statarbarnen på Finsta. Eller följde måhända James med sin fader Andrew till Polen 1597?" | Keith till Forsa och Finsta, Andrew (Anders) (I39126)
|
| 4599 | Håkan Joensson, född 1607-04-09. Mönsterskrivare, korpral och kornett vid rytteriet i tyska kriget. Slottsfogde i Jönköping 16361640. Befallningsman över Konga m fl härader av Jönköpings län 1638. Död 1666-08-29. Ägde Berg i Berg socken, Kronobergs län. Gift 1:o 1637-08-27 med Cecilia Weinheim, född 1615-04-15, död 1660-02-02, dotter av Hans Weinheim samt faster till Nils Arvidsson Weinheim, adlad Hägerflycht, nr 873. Gift 2:o 1661-09-21 med Anna Nilsdotter Krook.Barn:1. Hans Bergman, adlad Berghman, född 1642, död 1705. Se Tab. 2.1. Arvid Bergman, adlad Bergenadler, född 1651, död 1722. Se adliga ätten Bergenadler, | Joensson Bergman, Håkan (I31916)
|
| 4600 | Håkan Olsson och hustru i Kvarnamåla. | Pålsson, Håkan (I5182)
|