.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 4,701 till 4,750 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 4701 | Innehade Sandby nr 8 vid jordrevningen 1671 och 1684 (tillsammans med Måns Persson)Sandby nr 4 under danska tiden delades upp i tre enheter:Sandby nr 8 [Olof Persson], nr 9 [Peder Christiersson] och nr 22 [Peder Satzersson]1681 brukade Måns Persson och Peder Satzersson samma gård (nr 22), Olof Persson fanns kvar (på nr. 8) och Peder Christiersson nämns som utfattig och gården bristfällig.1684 har nr 9 övertagit av Christoffer Persson.År 1697 var ägarna: Sandby nr 8 [Måns Persson], nr 9 [Christoffer Persson] och nr 22 [Peder Satzersson] | Persson, Olof (I29644)
|
| 4702 | Isak Björnsson. (översiktstab 1) Väpnare. Var häradshövding i Olands härad, Uppland 1375-08-09. Levde 1388-11-05. Han förde det vapen (spets från sidan), som sedan alltjämt burits av ätten. Gift med Gertrud Andersdotter, levde änka 1405-02-18, dotter av väpnaren Anders Tomasson (2 spetsar uppifrån) till Lisa och Finsta.Barn:Isak Isaksson. Väpnare. Se tab 5.Anders Isaksson. Riksråd. Se tab 2.En dotter. Gift med fogden på Gripsholms slott (1434) Hartvig Flögh. | Björnsson Banér, Isak (I90792)
|
| 4703 | Isak Isaksson (översiktstab 1, son av Isak Björnsson, tab 1), väpnare 13981429-04-00. Gift före 1398-05-22 med Märeta Siggesdotter, död omkring 1452, dotter av väpnaren Sigge Brun, till Röklinge (natt och dag på tvären) och hans 1:a fru Birgitta Nilsdotter (2 spetsar uppifrån).Barn:Brita Isaksdotter. Gift 1:o 1420-10-21 med Erik Karlsson (3 björnramar). Gift 2:o med väpnaren och häradshövdingen i Hammarkind Birger Nilsson (sparre) till Fyllingarum.Eskil Isaksson. Riddare och riksråd. Död 1488. Se tab 6. | Isaksson Banér, Isak (I90791)
|
| 4704 | Israel Svensson, var enligt bouppteckningen från 1739 synnerligen förmögen. Bl.a. lämnade han efter sig 6 gårdar. Dessutom kan man utläsa, att han var något av en bankir för bygden. På mödernet stammade han från flera präster i Näshults församling och var äldre bror till ätten af Wirséns stamfader Kebbo Svensson. | Svensson, Israel (I38936)
|
| 4705 | Ivar Axelsson till Lillö, (Skåne), svenskt och danskt riksråd. Död 1 oktober 1487. Son till Axel Pedersson (Tott) och Cathrine Krognos.Ivar Axelsson nämns första gången under Kristofer av Bayern, kom 1457 med Kristian I till Sverige, men synes under de följande åren ha uppehållit sig mest vid danska hovet. Sedan hans bröder Olof och Filip 1464 avlidit, begav han sig till Gotland, som sannolikt lämnades honom som pantlän sommaren 1466, då han sändes till Sverige för att underhandla med ärkebiskop Jöns Bengtsson och hans parti om Kristian I:s återuppsättande på tronen. Någon fiendskap mellan honom och nämnde konung rådde således icke denna tid. I Sverige kastade han sig genast in i partipolitiken och drogs genom sitt gifte (sept. 1466) med Magdalena Karlsdotter, en dotter till Karl Knutsson (Bonde), över till dennes anhängare. Troligen har han från denna tid varit svensk rådsherre, fast han ej uttryckligen namnges som sådan förrän efter Karl Knutssons död. Med den danske konungen bröt han fullständigt, då han i maj 1467 förklarade honom krig. Strax därefter kom han med en flotta över från Gotland till Sverige och lämnade sin broder Erik kraftig hjälp mot danskarna och deras vänner. I utbyte gjorde hans bror honom till fogde på Stegeborg.Hans framgångar ledde till, att Karl Knutsson för tredje gången blev konung. Lönen uteblev icke. Han gjordes 1468 av svenska rådet till ett slags medregent åt sin svärfar och erhöll försäkran, att han efter dennes död skulle ensam få övertaga styrelsen, till dess man kunde ena sig om en konung eller hövitsman. Vid Karl Knutssons frånfälle trädde han dock villigt tillbaka, förmodligen därför, att han icke kunde räkna på behövligt stöd från allmogens sida, och understödde Sten Sture den äldre, till vilken han länge stod i vänskapligt förhållande. Den 25 maj 1472 fick han genom beslut av riksrådet i Söderköping Stegeborgs slott och län som förläning på livstid.Mest vistades han efter 1470 på Gotland, där han betedde sig som självständig furste, än plundrande hanseatiska och holländska fartyg, än tillsammans med sin broder Erik förande krig med livländska ordensstaten. Trots vänskapen med Sten Sture sökte han dock ordna försoning med Kristian I och erkände sig slutligen 1476 inneha Gotland som förläning av Danmarks krona.Men om hans förhållande till Kristian härefter blev bättre, inträdde i stället 1481 en brytning med den svenske riksföreståndaren, emedan hans broder Erik vid sin död egenmäktigt anförtrott slottsloven på sina finska borgar åt sina bröder Ivar och Laurens. Sedan emellertid den sistnämnde dött, kom det 1483 till en förlikning, enligt vilken den förre skulle för sin livstid behålla Raseborg och dess län, men utbyta släktens övriga besittningar i Finland mot Öland. Svenska rådsmöten besökte han ännu 1484, men säges vid ett sådant ha försökt att få sin måg Arvid Trolle till riksföreståndare i stället för Sten Sture, öppen strid mellan de förre vännerna utbröt 1487.Herr Sten bemäktigade sig då Stegeborg och Raseborg och kom i besittning även av Öland. Samtidigt överlämnade Ivar Axelsson Gotland till konung Hans och drog sig tillbaka till sina gods i Skåne. | Axelsson Tott till Lillö, Ivar (I37294)
|
| 4706 | Ivar Benlös (Ívarr hinn beinlausi), möjligen död 873 i Dublin,[1] smeknamn på Ivar Ragnarsson, var enligt källorna en vikingahövding som 865 invaderade Östangeln (Östra England) med sina bröder Vitsärk (Halfdan Ragnarsson) och Ubbe Ragnarsson. Fred slöts med östanglerna, men följande år intog han York. Detta verkar ha varit genomtänkt då det rådde inbördeskrig mellan de lokala kungarna Ella och Osberht, varför landet var splittrat. Kungarna slöt dock fred för att besegra sina gemensamma fiender och försökte återta York, vilket slutade i en katastrof där både Ella och Osberht dödades. Enligt senare källor ska nordmännen ha dolt att de var överlägsna i antal och att de lurade in engelsmännen i en strid de inte kunde vinna.Ivar och Ubbe ska därefter ha anfallit Mercia. År 867 belägrade och erövrade Ivars och Ubbes armé Nottingham. Varken kung Burhred eller Æthelred kunde besegra vikingaarmén, utan valde att muta dem istället. Nordmännen återvände till York och gjorde sig redo för nya strider. År 869 invaderade de åter East Anglia. Uppgifterna om huruvida Ubbe stannade kvar i York eller följde med Ivar i fälttåget är icke samstämmiga. Dock ska den östangliske kungen Edmund Martyren försökt ha stoppa vikingarnas framfart, men hans armé besegrades. Förmodligen tillfångatogs Edmund under striden och avrättades på Ivars order, där vikingarna lär ha skjutit pilar i honom tills han dog. Detta ledde till East Anglias slutgiltiga undergång som ett eget kungarike. Därefter verkar Ivar helt ha lämnat över kommandot över armén till Ubbe och Halfdan. Vad det blev av Ivar är okänt. En teori är att han tillbringade resten av sitt liv i Dublin där han ska ha ägt mark.Det finns en kontrovers om anledningen till att Ivar kallades benlös. En del spekulationer har framförts om impotens, medan skandinaviska källor pekar på att en form av osteogenesis imperfecta (se nedan) som drabbat Ivars ben kan vara orsaken. Andra källor menar att han var otroligt vig, varför det framförts att det rör sig om en missuppfattning gällande legenderna om att hövdingen ska ha burits på en sköld efter en seger. Det är också möjligt att han var paralyserad från höften ner, vilket både skulle förklara "benlösheten" och uppgifter om att Ivar saknade "lust och kärlek". Eftersom Vilhelm Erövraren enligt legenden ska ha förstört Ivars grav, är det oklart om sanningen någonsin kommer uppdagas.Nordiska källorIvar Benlös var, enligt Ragnar Lodbroks saga, Ragnars och Aslögs yngsta son. Han hade bara brosk i benen och man fick därför bära honom på en sköld. Han var dock stor, stark och vacker och en av de visaste som någonsin levat. Han var därför rådgivare till sina bröder Björn Järnsida, Sigurd Ormiöga och Vitsärk.När kung Ella av Northumbria hade mördat deras far i en ormgrop blev Ella angripen av Ivars bröder, men lyckades slå tillbaka angreppen. Ivar tog sig till Ella och lovade fred på villkor att han skulle få så mycket land som kunde täckas av en oxhud. Ella gick med på detta, men Ivar skar oxhuden i en så fin rem att han kunde dra den runt hela York (eller London i en yngre saga). Därefter styrde han staden och var så generös att han drog till sig de bästa kämparna.När Ivars bröder angrep för andra gången, huserade de bästa krigarna hos Ivar och Ella förlorade. Bröderna bestämde sig för att rista blodörn på kung Ella och därefter blev Ivar kung av England. | Ragnarsson Benlös, Ivar (I102903)
|
| 4707 | Jacob Hansson kom till Slimminge nummer 13 (ecklesiastikbostället) genom gifte med förre präståbon Mickell Vilhelmssons dotter Arna, året var 1770. Utdrag ur Slimminge vigselbok 1770: "Den 28 december vigdes drängen Jacob Hansson från St. Isie och pigan Arna Michellsdotter i Slimminge". Jacob Hanssons ursprung är ej klarlagt men här ges åtminstone en vink om att han förut bott i Stora Isie i Hemmesdynge församling. En glimt i mantalslängden 1765 ger vid handen att en Jakob detta år var dräng hos Mats Persson på Stora Isie nummer 4. Uppgiften bekräftas i mantalslängden 1770 (tecknad i december 1769), då emellertid bemälde Mats Persson var avliden. Gården innehades istället av "Enkjan Kjersti". Hon hade flera drängar och en av dem hette just Jakob. Den 2:e oktober 1795 hölls husförhör hos Jacob Hans' på Slimminge 13- själv hade han "litet a" i något ämne. Slimminge 13 bestod egentligen av två hemman. Jacob själv brukade det ena medan svärsonen Anders Olsson brukade det andra. Bouppteckning efter Jacob Hansson förrättades den 12/3 1801 (Vemmenhög 1801:17). | Hansson, Jacob (I2992)
|
| 4708 | Jacob Keitz majorÅr 1613 först antagen uti K.Gustaf Adolfs krigstjänst i Ryssland, sedan tjänt uti 36 år, imedlertid på egen bekostnad till Cronones tjänst på särskilte tider överfört ifrån Skottland 2:ne Complette kompanier soldater. Commenderad 18 år för stabsmajor (!) och esomoftast uti överste och överstelöjtnants ställe. Satte omsider livet till uti Polska kriget för R (rikets förmodligen. G:s anm.) fiender. Hustru Beata Giebs."Det är måhända lite överraskande att denne Jacob Keitz och James Keith med så stor säkerhet kan påstås vara samma person. Eva Granberg har i en skrivelse "Skotten James Keith, major i svensk tjänst, hans anknytning till Älghult (socken) och något om hans ättlingar" redovisat sina forskningar. Inledningsvis skriver hon"James Keith, min anfader i tionde led, fick 1651 tre gårdar av drottning Christina, vilket redan J. Silfving omnämnt i sin bok "Krigare, Godsägare, Fattighjon". Det är genom ifrågavarande gåvobrev avseende dessa tre gårdar man kan utläsa att skotten James Keith och den svenska majoren Jacob Keitz eller Keits (hon säger sig ha sett tjugotal olika stavningar av namnet Keith) är samma person.Gåvobrevet finns i kammararkivet och är undertecknat av drottning Christina d 31 Maij 1651.Ovannämnd skrivelse av Eva Granberg innehåller i övrigt en mängd uppgifter som synes styrka den uppfattning hon redovisat. | Keith, James (Jacob) (I38946)
|
| 4709 | Jacob Olsson påträffas första gången år 1722, då han övertog nummer 9 i Varmlösa efter Nils Perssons änka. Den som vid Jacob O:s död övertog gården var hans son Ola (Olof). Denne kvarstannade till 1727/1734 då han istället övertog svärföräldrarnas gård på nummer 1 i samma by. | Olsson, Jacob (I170)
|
| 4710 | Jag menar att Måns aldrig levt i Finland, att han hela tiden har bott i Östergötland , där kring Vreta. Sven kom till Sverige tidigt enligt ett dokument skrivet av Bengt Hildebrand, som jag har läst. jag tror på N-F Beerståhl, tror ej att han är ute och cyklar. bevisen finns där i mina ögon, vad är det som säger att Måns var fadern? Och vad är det som sägs att Johan III ej var det ? han hade en hel del frillor.En källa är Finska adeln gods och ätter förutom N-F Beerståhls rapport så att säga. jag tror faktiskt att Johan var fadern. och att Måns var hans styvfar. det är min tro, ok? enligt Ove Renger så brukar ej finnar ljuga om sånt. Åsa Alderlöf | Månsson Rospigg Eketrä, Sven (I38962)
|
| 4711 | Jakob (son av Lars Jakobsson, adlad Björnram af Helgås, Tab. 1), löjtnant. Död i slaget vid Warschau 1656-07-18. Gift med sin syssling Catharina Eketrä, som levde änka 1667, i hennes 1:a gifte (gift 2:o med majoren Nils Burck), dotter av majoren Johan Eketrä, nr 137, och Carin Bröms, nr 161.Barn (KAS.):Johan.Märta. Gift 1680-06-06 på Pallarp med fänriken Sven Larsson Lükenfelt (?) | Larsson Björnram af Helgås, Jakob (I38948)
|
| 4712 | Jakob Du Rées (son av Thomas de Rees och Clara Gillesdotter de Greve född 1575-03-13 i Hamburg, 1648-03-04 i Göteborg. Handelsman i Amsterdam. Borgare och handelsman i Göteborg samt rådsförvant. Justitiepresident i Göteborg. Gift 1601-05-20 med Maria van Sommern, dotter av Lambert Paulsson van Sommern och Anneka Nappens van der Bosch.Barn:Arnold Du Rées, naturaliserad adelsman Du Rées till Husaby. se Tab 2.Clara Du Rées, född 1603-03-08 i Amsterdam, 1642-09-05 i Göteborg. Gift där 1623-03-09 med rådmannen Timon von Schoting, född 1603, 1675.Jacob, f. 1604 3/12, 1650Maria Du Rées, född 1617-01-17 i Amsterdam, 1639-10-22 i Stockholm. Gift 1636 med arkitekten Hans Bremer, född 1588 i Stockholm, 1652. Detta pars sonsons sonsons dotter var den berömda författarinnan Fredrika Bremer, född 1801 i Åbo, 1865 på Årby slott. | du Rees, Jakob (I52749)
|
| 4713 | Jakob Key, (son till Fridrich Keij, Tab 1), född 1686 (åu); kronobefallningsman i Tunalän, Sevede och Aspelands härader; var endast 1 år gammal när fadern dog; † 1735-12-23 på Stensryd, Målilla sn, begravd 1736-01-03 (51 år gammal). Gift med Margareta Johansdotter Drangel, † 1734, dotter till häradsfogden i Aspelands härads fögderi Johan Drangel och Anna Bruun.Barn:Johan Key, född 1713, † i unga år.Sara Helena Key, född 1715, † 1786-08-16 i Kalmar slottsfs (bröstsjuka, 71 år gammal). Gift 1:o 1734-07-16 i Målilla sn med adjutanten och komministern i Linderås pastorat Carl Jonas Königsberg, född 1705 (åu), † 1743-01-22 i Linderås sn, begr 3/2 (36½ år gammal, källa: Genline ID 255.26.61200), med vilken hon hade fyra barn; 2:o 1749-08-11 i Mörlunda sn med föraren Peter Ramsberg, född 1714-02-16 på Sandstuva, Mörlunda sn, † 1790-04-21 i Kalmar sfs (ålder, 78 år gammal), med vilken hon hade fyra barn.Fredrik Key, född 1717-08-03 på Faggemåla, Lönneberga sn, † där 1718-03-06.Johan Key, född 1718; häradshövding; † 1789. se Tab 3.Elisabet Key, född 1719-04-08 på Faggemåla, Lönneberga sn, † där s å 10/6.Fredrik Key, född 1720; häradshövding, godsägare; † 1793. se Tab 10.Axel Erik Key, född 1721-09-18 på Faggemåla, Lönneberga sn, † ogift 1759.Adam Magnus Key, född 1723-04-26 på Faggemåla, Lönneberga sn, † s å 25/8.Elisabet Key, född 1726-07-05 i Mörlunda sn, † ogift 1814-10-27 på Kråkeryds gård i Målilla sn, som hon ägde. Enligt en sägen är det en gammal dam som rider omkring i skogarna kring Kråkeryd på en vit häst, och denna dam är Elisabet.Margareta Key, född 1729-10-08 i Målilla sn, † 1808-02-28 på Ingemåla, Ålems sn (ålderdomsbräcklighet, änka, 79 år gammal). Gift 1759-04-20 i Målilla sn med furiren, senare sergeanten vid Kalmar reg:te Hans Grufstedt, född 1734 (åu), † 1794-05-14 på Skeppentorp, Ålems sn (avsk sergeant, hetsig feber, 60 år gammal).Anna Kristina Key, född 1734-01-23 i Mållla sn, † ogift och barnlös 1791-10-24 på Kråkeryd, Målilla sn. | Key, Jacob (I100508)
|
| 4714 | Jakob. Tjänte såsom krigsman konungarna Erik XIV och Johan III. | Jonsson, Jacob (I39000)
|
| 4715 | James Keith var enligt Palmskiöld, som redan nämnts, gift med Beata Gibb. Detta är också ett skottskt familjenamn. Familjen är av normandisk härkomst, den kommer från en liten stad i Normandie, de Gibués. Vid mina förfrågningar i Skottland under min resa där i juni d.å. är emellertid namnet Beata fullständigt okänt i det landet. Vem är då Beata Gibb? Hon kan vara dotter till regementskvartermästaren vid Kalmar regemente, William Gibb, enligt Rudelius död 1638. Han var gift, men okänt med vem. Kan han ha varit gift med en svensk adelsdam, då Beata är ett typiskt svenskt adelsnamn under denna tid, och Ludvig och Friedrich fått sina namn från Beata Gibbs mors sida? Deras tyskklingande namn kan också få sin förklaring av att de fötts under faderns 16-åriga tjänstgöringstid i trettioåriga kriget och fått sina namn efter tyska faddrar. James Keith och Beata Gibbs äldste son hette dock Georg, ty för Trulleboda står i mantalslängden under 1675-76 Jöran Kettz. | Keith, James (Jacob) (I38946)
|
| 4716 | Jarl 1210-16, Kung 1216-22 Krönt i Link.domkyrka. Enligt Broocman skall han vara begravd i Linköpings Domkyrka. Enligt Olof Dalin skall han vara begravd i Alvastra. Han dog på Visingsö | Sverkersson, Johan (I92566)
|
| 4717 | Jarl i Kinda härad. Kung i Östergötland. Döptes vid en ålder av nittio år och dog i sina dopkläder.Han begravdes på Kaga kyrkogård som han tillsammans med Kärna kyrka nyss byggt.Han bodde eventuellt i Kaga.Han kallas: Corica. | Svensson, Erik "Årsäll" Kol (I92602)
|
| 4718 | Jens Madsen var åbo på ett helt kronohemman i Skivarp, nummer 16. Han finns nämnd i längderna från 1658 till 1681 och levde ännu 1685 (förekommer i domboken 26/10 1681 mål 22). 1668 års mantalslängd har han undertecknat med sitt bomärke - ett kors. | Madsen, Jens (I2897)
|
| 4719 | Joakim Brahe (son av Peder Magnusson, Tab. 1), till Tärna, samt Rydboholm i Östra Ryds socken och Lindholmen i Orkesta socken båda i Stockholms län. Levde utan tjänst på sina gods. Död 1520-11-08, halshuggen i Stockholms blodbad. Gift 1516-03-30 på Stockholms slott, varvid herr Sten Sture gjorde bröllopet, med Margareta Eriksdotter (Vasa) i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1525-01-15 i Stockholm med riksrådet greve Johan af Hoya, död 1535-06-11), död 1536-12-31 i Reval och begraven i domkyrkan i Reval, dotter av riddaren och riksrådet Erik Johansson (Vasa) till Rydboholm och Lindholmen och Cecilia Månsdotter af Eka, samt syster till konung Gustaf I.Barn:Mauritz, till Tärna, född 1517 (?), död ung.Brita, född 1518(?), död 1554-06-22 på Vinäs i Eds socken, Kalmar län och begraven 1554-07-01 i Söderköping. Gift i Söderköping 1533-07-06 med riddaren, riksrådet och krigsöversten Birger Nilsson (Grip), till Vinäs och Tärna, friherre till Vinäs, död 1565-03-15 på Tärna.Öllegård, född 1519(?), död 1527 (före 1527-10-30) och begraven i Sko kloster.Peder, greve Brahe, född 1520. Riksdrots. Död 1590. Se Tab. 3. | Pedersson Brahe, Joakim (I39130)
|
| 4720 | Joakim Brahe var riksråd och ägde gården Tärna vid sjön Långhalsen nära Nyköping. Utöver Tärna ägde Joakim Sundholmen i Västergötland, sydväst om Ulricehamn, en gammal medeltida gård.Riksföreståndaren Sten Sture d. y. höll Joakims och Margaretas bröllop 1516 på Stockholms slott. Joakim Brahe sympatiserade med Sturarna mot den danske kungen, men både han och svärfadern Erik Vasa fick betala ett högt pris för sitt politiska engagemang - de avrättades 1520 i Stockholms blodbadOm släkten Brahe:Joakim var den andre i raden av svenskar med ättenamnet Brahe. Släkten hade sitt ursprung i Danmark och den svenska grenen påbörjades i mitten av 1400-talet, då den sörmländske väpnaren Magnus Laurensson gifte sig med Johanna Torkilsdotter Brahe från det då danska Halland. Johanna och Magnus fick sonen Peder. Denne tog sin moders släktnamn Brahe, men behöll sin fars vapensköld med två svarta örnvingar på gul botten. Johanna Brahe hade i ett tidigare gifte ärvt Tärna gård utanför Nyköping och Sundholmens gods i Västergötland. Peder gifte sig 1481 med Öllegård Turesdotter. Efter Öllegårds död giftePeder om sig med Cecilia Månsdotter och de fick sonen Joakim, som blev Margareta Vasas make. | Pedersson Brahe, Joakim (I39130)
|
| 4721 | Joen Nilsson Ruska (son av Nils Andersson Ruska, tab 2), till Ryssby i likanämnd socken Kalmar län. Gift med Anna Bröms, dotter av Nils Bröms och hans hustru Carin.2 Måhända var hon dotter till den Nils Bröms, som sålde jord3 i Högsby socken till Johan Kyle 1485-01-10 och som sannolikt är identisk med väpnaren Nils Bröms till Hedensö i Näshulta socken Södermanlands län, häradshövding i Åkerbo härad, död 1511, vilken gifte sig3 (2:o) 1504 med Ingeborg Ragvaldsdotter, dotter av Ragvald Magnusson (Fargalt) till Hedensö och Catherina Svensdotter.Barn:Nils Joensson Bröms. Amiral. Se tab 4.Lars Bröms. Hövidsman. Se tab 7. | Nilsson Ruska, Joen (I37949)
|
| 4722 | Joen Nilsson, till Åryd samt Osaby i Tävelsås socken, Kronobergs län, som han erhöll genom sitt gifte, samt uppgiver sig 1579 dessutom äga 32 andra hemman (Fs.), vartill kommo Osaby östergård och Osaby norregård, vilka han erhöll i donation 1586 (Hs.), ävensom, efter moderns död, Östregården (Medd. av kantor P. G. Vejde.). Konung Erik XIV:s köksmästare. Ståthållare över Småland 1568-03-11. Hade 1568 i förläning Hemmesjö och Furuby snr i Konga härad, varå han erhöll konfirmation 1569-06-07, men socknarna voro återkallade 1571 (Al.). Upptages i registret över Sveriges adel 1586 (Hra.)7. Fogde i Kronobergs län 15891590 (Al.). Befallningsman på Kronoberg 1590. I slottsloven på Kalmar 1591-05-02. Häradshövding i Kinnevalds härad 1594-05-31. Levde 1599-02-27 men var död före 1601. (Medd. av kantor P. G. Vejde.) Gift 1:o tidigast 1567 med Kerstin Gabrielsdotter i hennes 3:e gifte (gift 1:o med Måns Olsson till Osaby (Hh d. 13, sid. 84.). Gift 2:o före 1559 med ryttmästaren Lindorm Persson [Ulfsax, nr 107], död 1565), 'som 1585 beryktades att genom trolldom hava förgjort konung Johan III:s naturliga dotter Lucretia Gyllenhielm', dotter av häradshövdingen i Uppvidinge Gabriel Körning(son) och Märta Jakobsdotter (el. Persdotter). Gift 2:o med (Medd. av kantor P. G. Vejde.) Ingrid Stråle af Ekna, som fick Östregården till morgongåva, död före 1606-10-08, dotter av Anders Svensson Stråle (nr 87) och Anna Olofsdotter. | Nilsson, Joen (I51140)
|
| 4723 | Johan (son av Sven Månsson, adlad Eketrä, Tab. 1), till Svensvik samt Väsby och Hornsberg, Horns socken, Östergötlands län, Vartorp och Rottnekvarn, Rottne (Söraby) socken, Kronobergs län, Skälsnäs, Tjureda socken, Kronobergs län samt Lidhem och Björka, Locknevi socken, Kalmar län. Född 1601-11-00. Var fänrik vid Kalmar regemente 1623. Löjtnant vid Kalmar regemente 1625. Kapten. Död före 1652-05-30, då »jordaskifte» hölls efter honom. (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).) Gift före 1625 med Karin Bröms, levde ännu 1665 (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).), dotter av amiralen Nils Nilsson Bröms, nr 161, och Margareta Andersdotter (Rosenstråle, nr 37).Barn:Margareta, 'var ifrån sin ungdom behäftad med något slags huvudsvaghet så att hon ibland icke visste vad hon gjorde.' Gift med majoren Törne Andersson, adlad Tornerefelt, nr 357, i hans 2:a gifte, död 1683.Johan, född 1629. Major. Död 1669. Se Tab. 3.Beata. Levde ännu 1700. Gift 1:o före (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).) 1652-05-03 med (GH(HF).) Knut Andersson Brandh. Gift 2:o med majoren Anders Sölfverlood, nr 692, född 1618, död 1682.Christina, till Rottnekvarn, död före 1679. (GH(HF).) Gift före (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).) 1652-05-30 med Frans Drommund, död före 1679 (GH(HF).)Sven, till Hornsberg. Född 1634. Kornett vid adelsfaneregementet. Var död (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).) 1661-09-16 och begraven i Hycklinge kyrka, Östergötlands län, varest hans vapen uppsattes. Gift med Maria Garfwe, död 1723-05-30 i Sjösås socken, Kronobergs län, dotter av översten Hans Mårtensson Garff, adlad Garfwe, nr 267, och Kerstin Assarsdotter. Hon levde 1687 i fattigdom med flera barn.Albrekt, till Vartorp. Fänrik. Bevistade riksdagen 1656. Död 1657-11-12 i Ölmevalla socken (At(Sch.), Hallands län.Nils. Löjtnant. Död 1676. Se Tab. 9.Anna, till Tofta, Drevs socken, Kronobergs län. Levde ogift 1652-05-30, men var 1664 gift med kaptenen Lennart Svensson Stråle af Ekna, nr 87 [GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).].Catharina. Levde änka 1667. Gift 1:o före (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).). 1652-05-30 med ryttmästaren Jakob Björnram af Helgås, nr 204, död 1660. Gift 2:o med majoren Nils Burck. Gift 2:o före 1681 med löjtnanten Peder Zachrisson Eketopp. (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).)Maria, död 1709 på Helgåkra, Jäts socken, Kronobergs län och begraven 1709-05-27. Gift 1:o före (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).) 1652-05-30 med N. N. Gift 2:o 1662 (GH (medd. av herr P. G. Vejde, Växjö).) med löjtnanten Peter Siöblad, nr 75, född 1637, död 1672. Gift 3:o före 1679 (GH(HF).) med (Db(HF).) kaptenen Johan Michelsson Trana, adlad Tranefelt, nr 948, född 1652, död 1692.Arvid, född 1642. Kapten. Död 1686. Se Tab. 10. | Svensson Eketrä, Johan D.ä. (I38961)
|
| 4724 | Johan (översiktstab 2, son av Per Jönsson Hammar, adlad Stålhammar, tab 1), född 1653-05-11 i Svenarums socken, Jönköpings län. Ryttare vid Smålands kavalleriregemente 1666-06-16. Kvartermästare därst. 1672-10-27. Kornett 1675-03-11. Löjtnant s. å. 20/11. Ryttmästare 1677-12-17. Överstelöjtnant 1699-01-23. Avsked 1702-07-16. Död 1711-11-23 på Stensjö i Svenarums socken och begraven 1712-01-07. Gift med sin faders svågers dotterdotter Anna Brita Lood i Småland, död 1699-02-16 på Stensjö och begraven s. å. 22/10, dotter av majoren Sten Lood i Småland, nr 157, och Beata Hillebard, nr 629.Barn:Per Gabriel, född 1677. Överstelöjtnant. Död 1739. Se tab 3.Fredrik Georg. Kvartermästare vid Smålands kavalleriregemente. Död ogift.Elisabet Catharina, född 1680-01-00, död 1730-09-29 på Holma i Malmbäcks socken, Jönköpings län och begraven s. å. 9/10. Gift 1714-03-14 på Åkershult i nämnda socken med trumpetaren Olof Edman.Ulrika Eleonora, född 1683. Rymde ur föräldrarnas hus till undvikande av ett för henne obehagligt giftermål. Tjänade en tid i karlkläder som dräng hos överste Berch. Tog 1715 tjänst vid artilleriet i Kalmar under namn av Vilhelm Ekstedt. Avsked 1719. Gifte sig 1716 med pigan Maria Lönman, men då hennes kön efter tre år röjdes, begav hon sig till hovjägmästaren Silfversparre på Gullaskruv samt återtog kvinnlig klädedräkt. Död 1733-02-16 på Björnskog i Hultsjö socken, Jönköpings län.Brita Christina, född 1689-01-25 på Stensjö, död 1749-11-10 på Horshaga i Svenarums socken och begraven s. å. 16/11. Gift före 1711 med korpralen Hans Svahn, född 1680, död 1762-05-27 på Horshaga.Maria Sofia, född 1690-05-30 på Stensjö, död 1766-11-00 på Juxtorp i Tuna socken, Kalmar län. Gift 1712-02-25 på Horshaga med korpralen Gunnar Cornelius.Gustaviana Margareta, född 1691-09-03 på Stensjö. Gift före 1715 med korpralen Carl Sellroth.Anna Brita, född 1695-08-02 på Stensjö, död änka 1756-06-08 på Horshaga. Gift 1713-05-03 på sistnämnda egendom med sergeanten Knut Lönberg. | Stålhammar, Johan (I51097)
|
| 4725 | Johan Andersson Gäddemåla och dess hustru Maja Stina Pettersdotter, Kerstin Håkansdotter i Skallevraket. | Axel Vilhelm (I5181)
|
| 4726 | Johan Danielson De Rees, (son till Daniel De Rees Tab 4), född omkr 1632 (å u)handelsman och rådman i Västervik, bruksidkare i Falsterbo, Hjorteds sn; † där 1694-10, begr s å 13/10, 62 år gammal. Gift 1:o 1661-01-01 i Västervik med Anna Hansdotter Bauman, † 1675-06-13 i Västervik, dotter till handelsmannen Hans Bauman. Gift 2:o 1676-05-23 i Västervik med änkan Gertrud von Campenhausen, född 1633 (å u), † 1703-02 i Västervik, begr s å 2/6, haft 23 barn, dotter till Herman von Campenhausen och Gertrud von der Linde.Barn 1:o:Hans Johansson De Rees, född 1661; borgmästare; † 1721. se Tab 6.Daniel Johansson De Rees, född 1664-05 i Västervik, dpt 17/5; handelsman; † där 1687-07, begr 17/7. Gift 1687-01-01 i Västervik med borgmästardottern Gertrud Knutsdotter.Catharina De Rees, † 1710 i Mogata sn, begr 7/6 (källa: Genline ID 339.12.32700). Gift 1686-01-01 i Västervik (fendriken aff Östgiötha Cavalleri och dygdädle jungfrun, rådman Johan de Rees dotter, källa: Genline ID 190.95.86200) med regementsskrivaren vid Östgöta kavallerireg:te, häradshövdingen Peter Svensson Ekner, † 1710 i Mogata sn, begr 29/6 (källa: Genline ID 339.12.32700).Jakob Johansson De Rees, född 1669; kontrollör och rådman, † 1704. se Tab 9.Georgius Johansson De Rees, född 1671-10, † 1695-12, begr 27/12.Margareta Johansdotter De Rees, född 1674-04-02 i Västervik, dpt 2/4, † där 1721-04, begr 5/4. Gift 1:o 1693-06-25 i Västervik med handelsmannen och rådmannen Johan Svensson, † där 1711-08-04. Gift 2:o 1715-01-07 i Västervik med handelsmannen och rådmannen Olof Göransson, född 1684, † 1740-06-04 i Västervik.Barn 2:o:Herman De Rees, född 1677-02 i Västervik se Tab 10 | Danielsson De Rees, Johan (I95279)
|
| 4727 | Johan Filipsson till Ymseborg avrättades av Magnus Ladulås genom halshuggning i augusti 1280 i ett torn vid Norrbro.(Källa: Erikskrönikan) | Filipsson (Aspenäs-ätten), Johan (I90629)
|
| 4728 | Johan Holmstensson Rosenstråle (134780). Adliga ätten Rosenstråle nr 37. Född 134.. Död 1377 (Emil Lord). Adliga ätten Rosenstråle nr 37 Johan Holmstensson son av Holmsten. Var bosatt i Gertrem (i Kuddby socken) 1377 och ännu 1383, men 1384 i Sonstorp, vilket han synes hava erhållit genom sitt gifte. Väpnare. Överlät genom bytesbrev 1377-03-26, med sin hustrus och hennes sons i första giftet samtycke till drotset Bo Jonsson (Grip) en hytta mm i Hällestads bergslag. Genom intyg av år 1413-12-03 och 1413-12-14 samt 1414-01-13 framgår, att Bo Jonsson under hot av att kasta honom i fängelse förmått honom att till sig avstå sin hustrus gods Granstad och Härna i Vreta klosters socken, Östergötlands län och Harsby i Skönberga socken, Östergötlands län. Beseglar jämte Bo Jonsson m fl ett jordaskifte mellan Hidolf av Hedsiö (i Löts socken) och Askaby kloster 1384-04-06. Gift före 1377 med Ramborg Jonsdotter (oxhuvud) i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Sone Ingevaldsson [Schack], som levde ännu 1368). (Barn X:993, s , Far XII:3969, s , Mor XII:3970, s ) Gift med efterföljande ana. Barn:Holmsten Johansson Rosenstråle (100232). Född 137. (Sten-Åke Hagenlo). Död 1440-01-07 i Vreta Kloster (E) (Emil Lord). (Se X:993, s ). | Holmstensson Rosenstråle till Sonstorp, Johan (I37893)
|
| 4729 | Johan Key, (son till Jakob Key Tab 2), född 1718-02-21 på Faggemåla, Lönneberga sn; auskultant i Göta hovrätt 1739; häradshövding i Norra och Södra Vedbo domsaga 1747-05-03; godsägare - ägde bl a säterierna och gårdarna Edshult, Kvensås, Ed i Sund, del i Eksjö Hovgård, Fredriksbergs koppargruva samt Gravendal i Grängesberg, Johannisberg, Fagerhult m fl gårdar i Flisby sn. Han försökte jämte brodern Fredrik introducera släkten på Riddarhuset; bl a anhöll Johan år 1771 att han i samband med Gustav III:s förestående kröning skulle benådas med adelskap; han åberopade att han tillhörde en gammal adlig skotsk släkt, men det blev inget adelskap; † 1789-02-07 på Grimstorps säteri, Norra Solberga sn, begravd i Lommaryds kyrka, Lommaryds sn. Gift 1748-02-06 med Kristina Maria Wiesel, född 1721-03-18 i Aneby, Lommaryds socken, † 1765-12-10 på Kvensås, Eksjö landsförsamling, Jönköpings län, begravd i Lommaryds kyrka, dotter till assessorn Harald Wiesel och Beata Kristina Bergenadler.Barn:Jakob Magnus Key, född 1750; ryttmästare; † 1807. se Tab 4Christina Margareta Key, född 1751-08-25 i Norra Solberga sn, dpt 2/9 (källa: Genline ID 245.6.74200); hon ärvde Kvensås i Eksjö lfs. Gift 1779-12-06 (sannolikt hennes avlägsne släkting) i Edshults sn (källa: Genline ID 1162.2.36800) med livdrabanten, senare löjtnanten vid Tavastehus reg:te Nils Henrik Kinberg, född 1754-09-30 (hans farmors mor var Beata Catharina Keitz) i Edshults sn (källa: Genline ID 1070.19.36000), † 1839-04-28 på Stensgöls säteri, Eksjö lfs, begr 12/5 (änkl, 85 år gammal, källa: Genline ID 1070.24.116800 och 1070.19.36000).Charlotta Gustava Key, född 1753, † 1823-04-26. Gift 1779-12-07 i Edshults sn (källa: Genline ID 1162.2.36800) med fänriken Nils Sabelfelt, född 1751, † 1807-02-05 på Johannesbergs säteri, Flisby sn. Paret fick flera barn.Johanna Maria Key, född 1754, † barnlös 1840-03-13, Gift 1790-07-23 i Norra Solberga sn med kaptenen Gustaf Otto Stiernspetz, född 1763-08-10 i Sandjö sn, † barnlös 1817-08-05 på Hammaryd.Elisabet Ulrika Key, född 1756-01-15 på Botorp, Linderås sn; ägde Ed och Oppreda i Sunds sn samt Gallarp och Nyckelberg i Västra Ryds sn; † 1834-08-03 på Eds säteri, Sunds sn. Gift 1790 med vice häradshövdingen och godsägaren Carl Åstrand, född 1751-02-04 på Åsa, Kråkshults sn, dpt 17/2 (källa: Genline ID 1103.15.21400), † 1814-08-05 på Eds säteri, Sunds sn, begr 14/8 (källa: Genline ID 385.20.49800).Hans Henrik von Key, född 1757-02-08 i Linderås sn (källa: Norra Solberga AI:5 s.63, AID: v21170.b73.s63; Norra Solberga C:3 s.549, AID: v49898.b280.s549); sergeant vid Södermanlands reg:te 1773-11-12; sekundfänrik 1776-12-18; stabsfänrik 1780-03-15; fänrik med rotelön 1782-04-10; sekondfänrik vid Jönköpings reg:te s å 17/4; löjtnant; † ogift 1831-12-23 på Målen, Norra Solberga sn, begravd 1832-01-08 (gikt, 74 år, månader gammal, källa: Norra Solberga C:3 s.549, AID: v49898.b280.s549). Bouppteckning 1832-02-13 "I bestyrkte afskrifter: ett den framlidnes Förordnande af den 21 October 1829, som tillägger Hattmakaren Johan Gustaf Bolling och Hans Hustru Christina Catharina Wiesel alla herr Lieutenantens uti Eksjö, Björka och Skogsryd qwarlämnade Lösörene" (källa: Södra Vedbo häradsrätt FII:7 s.167, AID: v77783.b92.s167). Förhållande med Catharina "Carin" Margareta Lindholm, (senare gift med nämndemannen Bengt Israelsson, född 1792-07-23 i Norra Solberga sn källa: Norra Solberga AI:5 s.63, AID: v21170.b73.s63), född 1782-07 i Gamleby sn (källa: Norra Solberga AI:5 s.63, AID: v21170.b73.s63; Eksjö AI:24 s.66, AID: v23000.b77.s66; uppges vara född 15/7 i Gamleby sn, källa: Eksjö AI:29 s.146, AID: v23005.b152.s146), † 1869-05-12 i 2:a kvarter nr 18, Eksjö stadsförsamling (Eksjö AI:29 s.146, AID: v23005.b152.s146), möjligen den dödfödda dotter som föddes oäkta till pigan Maria Nilsdotter på Casimirsborg, Gamleby sn. | Key, Johan (I100514)
|
| 4730 | Johan Svensson, (son till rådmannen Sven Johansson), född 1671-06-04 i Västervik; handelsman, rådman i Västervik; † där 1711-08-04. Gift 1693-06-25 i Västervik med Margareta Johansdotter De Rees, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1715-01-07 i Västervik med handelsmannen och rådmannen Olof Jöransson, i hans 1:a äktenskap - gift 2:o 1723-09-26 i Hjorted med jungfrun Anna Westerstrand - född 1684, † 1740-06-04 i Västervik), född 1674-04-02 i Västervik, † där 1721-04-05, dotter till handelsmannen och rådmannen Johan Danielsson De Rees och hans 1:a fru Anna Hansdotter Bauman.Barn:Anna Johansdotter, född 1695-07-15 i Västervik.Sven Johansson, född 1699; handelsman, rådman och borgmästare; † 1760. se Tab 2. | Svensson, Johan (I95273)
|
| 4731 | Johan Svensson, (son till Sven Johansson Tab 2), född 1721-09-30 om aftonen (står som Johannes i fb) i Västervik; löjtnant i utländsk tjänst; bodde på Hägerum i Kristdala sn från 1751; † där 1769-04-30. Gift 1753-07-11 på Saxemåla, Lönneberga sn med Maria Juliana Weidenhielm, född 1730-07-11 på Hägerum, † där 1774-06-29, dotter till majoren Erik Weidenhielm, och Gustaviana Margareta Malmström.Barn:Christina Svensson, född 1754-05-05 på Hägerum, Kristdala sn, † 1814-09-03. Gift 1776-09-24 med Adolf Vilhelm von Schantz, född 1748, † 1819.Gustava Johanna Svensson, född 1755-05-30 på Hägerum, Kristdala sn, † 1838 i Stockholm. Gift 1785-12-22 i Kristdala sn med kyrkoherden i Ingatorp och Bellö pastorat Johan Magnus Phalén, född 1751-08-25 på Fornåsa komministergård, † 1811-04-11.Margareta Catharina Svensson, född 1756-10-24 på Hägerum, Kristdala sn, † 1809-02-23. Gift 1785-01-11 i Kristdala sn med prosten och kyrkoherden i Lönneberga Jonas Kastman, född 1754, † 1822.Svante Johan Svensson, född 1758; kapten; † 1816. se Tab 4.Jeanne Marie Svensson, född 1760-01-07 på Hägerum, Kristdala sn, † 1833 på Bollstanäs i Uppland hos sin son Gustaf Julius. Gift 1779-10-12 på Hägerum i Kristdala med löjtnanten Per Magnus Ahlgren, född 1751, † 1819.Juliana Svensson, född 1761-06-13 Hägerum, Kristdala sn, † änka 1820-02-15 i Misterhult, av vattusot, begr s å 2?/2. Gift 1783-12-02 i Lönneberga med tullnären och sedermera inspektorn Lars Magnus Wadman.Anna Helena Svensson, född 1766-10-11 på Hägerum, Kristdala sn, † ogift 1838 hos systersonen Gustaf Julius Ahlgren i Roslagen. | Svensson, Johan (I37687)
|
| 4732 | Johan Sverkersson, 1201-1222, kung 1216-1222, son till Sverker d.y. Karlsson.I en samtida isländsk notis anges att han utnämndes till jarl, när han blott var en vinter gammal, en byxlös jarl, som efterträdare till morfadern, Birger Brosa.I tre år bar Johan "den unge" kungatiteln företrädd av förmyndare. Han kröntes i Linköping 1219 vid 18 års ålder. Den danske kungen Valdemar försökte förhindra kröningen genom att vädja till påven. Skälet var att han ansåg sig företräda sin systersons intressen. Hans vädjan skapade problem.År 1220 företog Johan ett framgångsrikt korståg till Finland och Estland. Han gjorde den gamla estniska fästningen Leal (estn. Lihula) till högkvarter och påbörjade ett missionsarbete. Johan återvände till Sverige.De svenska trupperna i Estland överfölls en tidig morgon, 8 augusti 1220, av hedniska estländare från ön Ösel. En häftig strid utbröt varvid så gott som hela den svenska truppen nedgjordes. Under striderna dödades också den svenske jarlen Karl och biskop Karl från Linköping.Han avled av sjukdom och begravdes i Alvastra kloster. Han var ogift och den siste av den sverkerska kungaätten. Enligt Västgötalagens kungalängd, som nedtecknades ett par decennier efter Johans död, hade han varit en godvillig kung, och hela landet sörjde honom. | Sverkersson, Johan (I92566)
|
| 4733 | Johan von Schoting, (son till Timon von Schoting, Tab 3), född 1627-02-21 i Göteborg; rådman i Ronneby 1663; justitieborgmästare där 1671-11-20; 1692-01-31 i Karlskrona. Gift 1:o 1651-09-07 i Ronneby med Inger Bützow, 1652-08-29 i Ronneby, sannolikt dotter till rådmannen i Ronneby Ludvig Bützow och hans hustru Bodel. Gift 2:o 1653-12-18 med Hedvig Woltersdotter von Westhausen, 1711-06-19 i Karlskrona, dotter till rådmannen i Ronneby Wolter Henriksson von Westhausen och Sidsela Persdotter.Son 1:o:Jakob von Schoting, född och 1652 i ROnneby, begr samtidigt som modern.Barn 2:o:Johan von Schoting, född 1654; sekreterare; ogift och barnlös 1715, hos brodern Arnold.Wolter von Schoting, född 1655; köpman; 1689. Se Tab 6.Inger von Schoting, född 1657 i Ronneby, där s å.Arnold von Schoting, född 1658; rådman; 1716. Se Tab 7.Maria von Schoting, född 1659 i Ronneby, 1727-09-08 i Karlskrona. Gift 1:o med köpmannen i Karlskrona Hieronymus Möller, född omkr 1650 i Danmark, 1686 i Karlskrona. 2:o med justitieborgmästaren i Karlskrona Mattias Elers, född 1670, 1732.Lisbet von Schoting, född 1661, dpt 1/3 i Ronneby, där 1663.Henrik von Schoting, född 1662 i Ronneby dpt 9/4; köpman i Karlskrona; 1705-07-18 i Karlskrona.Hans Jakob von Schoting, född 1663-10-14 i Ronneby; köpman i Karlskrona; där 1702-07-05.Ambrosius von Schoting, född 1664 i Ronneby, ung.Helena von Schoting, född 1666 i Ronneby. Gift 1684-10-29 med köpmannen i Ronneby och Karlskrona Jakob Schlyter, född 1650-01-11 i Ronneby, 1711 i Karlskrona.Christian von Schoting, född 1667-05-16 i Ronneby, där s å och begr 20/9.Cecilia von Schoting, född 1668 i Ronneby, dpt 2/12, 1729-02-19 i Karlskrona. Gift där 1693-12-22 med rådmannen i Karlskrona Jeuns De Rees, 1737 i Karlskrona.Hellvig von Schoting, född 1670 i Ronneby, dpt 22/6, där s å och begr 11/11.Carl von Schoting, född 1673 i Ronneby, dpt 27/2; underlöjtnant vid amiralitetet; 1708-12-09 på fregatten Wolgast, under expeditionen mot Nyen.Isak von Schoting, född 1675 i Ronneby, dpt 13/8, 1707 i Karlskrona.Magdalena von Schoting. Gift med Johan Tauenberg, 1710 i Karlshamn. | Timonsson von Schoting, Johan (I52743)
|
| 4734 | Johan Witte. President i Holland. Gift med Dorotea Mach | Witte, Johan (I51148)
|
| 4735 | Johanna Hansdotter. Född 1683 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Död 20/2 1746 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Johanna, Una och Hans äldsta dotter, gifte sig när hon var 29 år och maken Pehr 39 år. Gift 27/4 1712 i Trelleborg (M) (N Ottosson) med Per Larsson. Hemmansägare i Trelleborg. Född 1673 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Död 13/3 1736 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Pehr synes ha varit gift förut med Anna Clausdotter, möjligen dotter till skrivaren Claus Jönsson, som nämnes i 1671 års jordrevningsprotokoll. Inget av barnen i detta äktenskap tycks ha uppnått vuxen ålder. Redan 1711 hade Pehr Larsson som hemmansägare flyttat in i det hus, som då låg i hörnet av Gamla torg och Västergatan och senare fick nr 48 eller Västergatan 3. Torget gick något längre västerut än nu. I det hus, som nu finns på tomten åt Västergatan, bodde från 1936 och ca 35 år framåt Trelleborgs historieskrivare Harald Lindal. I hans bok "Gammal gård" i Trelleborg (1962) finns mycket att hämta. Jag hade just börjat min forskning efter min farmors förfäder, då tryckningen höll på att avslutas. Jag hade funnit nr 48 och ringde till Harald för att få veta, var huset låg. "Det är ju här, där jag bor", blev svaret. "Jag har just färdig en bok, där du kan läsa om dina förfäder." Och nu, den 31 mars 1972, sitter jag i min villa, som byggts på släktens mark, och tänker på det förunderliga i allt detta. När jag kom till Trelleborg 1952 och flyttade in på Östervångsvägen 10 A eller Granlundagatan 1, hade jag ingen aning om förfäder och släkt här. Nu har jag just läst brevet, som skrevs 10 mars 1736, alltså för 236 år sedan och som omtalar min farmors mormors farfars sista stunder. Hur gamla är då nuvarande byggnaderna å Västergatan 3? Den främste bebyggaren var Johannes Borgman, som också tillhör Una Hanssläkten och som 1839 jämte Johan F Hellman köpt gården av konsul Jacob Ajgeldinger, vilken ägt den ett par år tillsammans med sin kompanjon Jacob Berthold Kock. Det mesta av byggbeståndet är alltså från 1840-talet. Men det finns äldre delar, t ex korsvirkeshuset vid östra sidan av tomten och boninglängans köksregion, båda från åtminstone 1700-talet. En vägg mot gränden är murad av medeltida tegel. Och en husgrund i magasinsbyggnaden är också medeltida.När Pehr Larsson kände slutet nalkas, tillkallade han sin kyrkoherde, Joachim Beringh, för att en sista gång erhålla nattvarden och rådgöra om de omyndiga barnen. Beringh uppsatte ett brev, som finns bevarat, fäst vid bouppteckningen. Det ser i xeroxkopia ut så här: "översättning" lyder det: A.o 1736 d: 10 Martij om aftonen besökte jag Pehr Larsson uti sin svåra Siukdom, då, som han förnimma kunde, sin lifstid icke länger ville blifwa, yttrade han sin faderliga omsorg för sina 2 minsta Barn, och utnämbde till deras uppfostran och nödvändiga uppdragande Kakellungnen i Stufwan, Brännvinspannen och 6. Ryggar i Öster Wång. Hvilket alt hans fullkomliga utlåtelse wid sundt förstånd war, att hans Kära Hustru skulle orubbbat och oklandrat för sig behålla, såsom underhielp till dhe minsta Barnens skähliga uphielpande, denna dhen Sl (salige) Mannens yttersta willja med hans gifwande åth sin K:(kära) Hustru uti Ola Hanssons närwaro kan iag bekräfta hwar påfordras. Trelleborg Anno et die ut supra.J:BeringhPastor Äldsta dottern Bengta var sedan 1730 gift med Anders Mårtensson, f ca 1700 i Trelleborg. Han var med vid bouppteckningen efter svärmodern 1746 men dog strax därefter. Bengta hade av modern fått rätten att bebo "3 väggerum på längan åt gatan och 2 väggerum på östra längan uptill att sitta deri så länge hon vill." Hon gifte 1750 om sig med snickaremästaren i Trelleborg Jacob Sörensson Molander, f i Malmö. Makarna hade en son, Jöran, som emellertid dog redan 1754. Andra barn har ej påträffats. Joachim Beringh var kyrkoherde i Trelleborg och Maglarp 1720-1738 men hade tjänstgjort där som biträde åt prosten Johan Bagger sju år dessförinnan. Det är Bagger, som i kyrkans sakristia uppsatt en sten med förteckning på kyrkoherdar i pastoratet. Som en liten tidsbild från 1730-talet kan återges, vad Beringh meddelar prosten Örnberg om obehaget från en krog i närheten av hans bostad. Säkerligen har också Pehr Larsson och övriga medborgare å torget och dess omgivning plågats av oväsendet. "Det tilldrager sig här ofta, "skriver Beringh, "att uti Deras fylleri höres ett sådant skjutande, så elden ligger på gatan, som ock är den oseden nu mycket inritad, att knappt någon från krogen eller eljest kommer resandes förutan tobakspipan i munnen och gnistorna flyga omkring, så höres även ock om afton och nattetid ett förskräckeligt hujande och skriande, att man snart må tänka någon farlighet vara å färde." (se G Carlquist "Lunds stifts herdaminne 3 s 57"). Det har ju alltid varit besvärligt att bo i närheten av starkt trafikerade ställen. För tvåhundra år sedan var det tydligen krogen eller krogarna som åstadkom störande av bl a nattron.Till Pehr Larssons gård hörde ca 28 tunnland jord, fördelad på en mängd ställen i Östervång, Västervång och Lillevång och taxerad till resp 168, 119 och 151 dlr sm. I Rådmansängen i Västervång skördade man tre lass hö, värderade till 9 dlr, och i Östervång vid Grönevägsstycket ett lass, värderat till 3 dlr. Det blev sammanlagt 450 dlr. Själva gården vid Gamla torg uppskattades till 260 dlr. De fyra längorna säges vara i tämligen gott skick beträffande "timmerverket" utom gatuhuset, som var "gammalt". En del benämningar å jordstyckena kan ha sitt intresse. I Östervång förekommer namnen Lållikekroken, Hårsaraden, Skogstycket och Wipeholmen, i Västervång Pingen, Åttaryggarna, Flinthög och Svenstorpsryggen samt i Lillevång Treryggarna och Fyraryggarna. Beteckningen "rygg" är vanlig i namn på jordstycken och är detsamma som "teg". 1 rygg havrejord i Lållikekroken utgjorde två skäppeland, dvs 1/3 tunnalnd. Eftersom ett tl (tunnland) är ca 5 000 kvm, blir 1 skpl (skäppeland) ca 830 kvm. Man odlade havre och korn, ej råg eller vete. I Lillevång var det bara korn, nära 6 tl, i Östervång 6 tl havre och nära 6 tl korn, i Västervång 2 tl havre och 8* tl korn. Det blir tillsammans 8 tl havre och 20 tl korn. Bouppteckningen meddelar, att det våren 1736 fanns ej mindre än 88 tunnor spannmål: 18 t råg, 60 t korn och 10 t havre, allt värderat till 218 dlr sm. Rågen kostade 4 dlr per tunna, kornet 2,8 och havren 1,8 dlr pr tunna. Spannmålen förvarades i olika utrymmen, bl a i ladan och i stack på gården. I stallet fanns 9 hästar, värda 76,16 dlr. Färgen var vit, gul, gulbrun, svartbrun, ljusbrun och mörkbrun. Man hade 4 oxar, taxerade till 41 dlr, 2 kor 15 dlr och 2 kalvar 3 dlr samt 1 blacket koo på leje hos Mårten Pehrs i Gislefs Leje" 6 dlr. Svinen var 17 med ett sammanlagt värde av 16,16 dlr, fåren 4 värderade till 8 dlr. Ett lamm stod endast i 24 öre.På den tiden användes i Skåne mycket oxar som dragare. Man kunde ha flera par framför en vagn eller plog. Pehr Larsson tycks mer ha lagt an på hästar som dragare än oxar.I boningslängan skilde man mellan dagligstugan, salen, gästkammaren och kistekammaren. I stugan fanns ett furubord med långbänkar och bakstolar, dvs med ryggstöd, vidare en kakelugn "Paradisform", dvs dekorerad med "Adam och Eva i paradiset", en ståndsäng och ett vråskåp.Bland det mindre lösöret fanns ej mycket av järn. Ugnen taxerades till 20 dlr, allt övrigt av järn till 9 dlr. Av trä fanns mer: handkvarn, bryggkar, sillfjärdingar, tunnor för ölberedning, brännvinsankare etc, tillsammans 66 poster, värderade till 59 dlr 2,3 sk (skilling).Sängkläder hade man gott om: 12 överdynor, varav en röd-och grönrandig, 14 huvuddynor av linne, 8 par lakan i två bredder av lärft eller blaggarn, omhängen i 4 vådor till de sk ståndsängarna, sängtäcken av ylle, bänk-och agedynor etc.Vid arvskiftet hände något märkligt. När förlotten till de två yngre barnen fastställts till 98 dlr, ansåg de två äldre detta vara för litet. Frivilligt avstod de lösöre till ett värde av 22 dlr, detta av kärlek till de omyndiga syskonen och av tacksamhet för deras faders "för den hafde omsårg och uptuktan". Sedan skedde delningen enligt lag, Det hela upptog 10 lotter, varav änkan fick 3, var och en av sönerna 2 och dottern 1 lott. Syster ärvde ju hälften mot broder enligt den s k Birger Jarls arvslag, som gällt i ca 500 år och skulle gälla i över 100 år till.Vem bar Pehr Larssons barn till dopet? Susceptrix, dvs barnabärerska, var för Bengta morbrodern Ola Hanssons hustru, för Lars kyrkoherde Beringhs hustru, för Jöns Elna Ola Pehrs och för Hans Ingeborg häradsskrivares. Denna Ingeborg var med all sannolikhet sondotter till en tidigare kyrkoherde i Trelleborg Hans Borup, död 1674. Hon var gift med kronobefallningsmannen Mattias Munkeskog. Pehr Larsson har tydligen haft en aktad ställning och möjligen varit befryndad på något sätt med någon av de nämnda ståndspersonerna. Som vittne vid Hans dop nämnes "klockarens son Hans", vars far hette Pehr Christensson och bodde granne med Pehr Larsson åt öster. Om klockarens hustru Malena Påhlsdotter står i dödboken, att hon "uti några år levat mycket oroligt och förorsakat mycken förargelse". 1735 dömdes hon för störande av kyrkofriden till"100 riksdalers böter eller att i 14 dagar sitta på vatten och bröd". En sonson till henne i ett tidigare äktenskap, Jonas Koldeveij, blev kyrkoherde i Görslöv och mormors far till författarinnan Victoria Benedictsson. | Hansdotter, Johanna (I6136)
|
| 4736 | Johanna Torkilsdotter Brahe var ett gott parti för väpnaren Magnus. Hon och hennes släkt utgjorde en säkerhet för de båda. Johanna var dotter till Torkel Pedersson (Brahe) till Rännenäs i Höks härad och Mygdal i Halmstads härad, båda i Halland, med hans första fru Adelheid Grubbe. Halland var sedan 1100- och 1200-talen en dansk provins och förblev i unionens ägo större delen av senmedeltiden och 1500-talet. Först med frederna 1645 (Brömsebro), 1658 (Roskilde) och 1679 (Lund) blev Halland svenskt.Bruden Johanna, som alltså var dansk, hade tidigare varit gift med riksrådet Knut Karlsson (Örnfot) på Tärna; de vigdes 9 oktober 1423. Det innebär att Johanna bör ha varit minst 32 år när hon ingick äktenskap med Magnus, eftersom hon inte kan ha varit yngre än 15 år vid sitt första giftermål. Det var den lagstadgade myndighetsåldern som, troligen, efterlevdes i de flesta fall. Knut dog 1436 - eller 1437 - i samband med det blodiga Engelbrektsupproret som slet sönder Sverige 1434-36 och delade herre och folk i olika läger. Knut Karlsson tjänstgjorde som Engelbrekts underhövitsman i Södermanland och hade som sådan råkat illa ut vid de häftiga striderna. | Thorkildsdotter Brahe, Johanna (I39134)
|
| 4737 | Johannes Baptistens dag christnades Lars Påhlssons dotter SOPHIA i Giödelöf, födt den 14 juny. Testes: Anders Svensson i Ätterup, Måns Nilssons hustru i Hyllinge, Erick Påhlsson i Tönnisborg, Christen Nilsson i Gödelöf, Åke Påhlsson ibm, Simon skomakares hustru ibm. | Larsdotter, Sophia (I5282)
|
| 4738 | Johannis Baptiste dags begrofs Henning Månssons hustru i Heyre, vid namn Giärtrud Persdotter som var född i Blenterup sochn och byy, faderns namn Pär Nilsson, moderns Kirsti Willasdotter, var 64 åhr 8 månader gammal, lades sunnan för kyrkian. | Persdotter, Gertrud (I4913)
|
| 4739 | Jon Bengtsson i Trånhem kärar Olof Olofsson i Björstorp angående skuld för en mälteålla. Joens hustru Kerstin Olofsdotter anhåller om uppskov. | Bengtsson, Jon (I1510)
|
| 4740 | Jon blev benådad men fick böta 200 daler smt. | Lassesson, Gudmund (I45058)
|
| 4741 | Jon Petersson (sannolikt son av Peter Jonsson, Tab. 3), till Flishult i Näsby socken, Jönköpings län. Kallas väpnare 1390-07-11. Beseglade Lindholmstraktaten 1395-06-17. Deltog i Hälsingborgsmötet 1395-09-08 och i Nyköpingsmötet 1396-09-20. Bisittare i domstolen vid konungsräfsten i Tiohärad 1414. Han deltog i arvskifte efter modern fru Kristina, styvfadern Jöns Brudsson och halvbrodern Sten Jönsson 1418-07-06 och 1413-06-05 intygas, att Fagerhult mm var Jon Peterssons moders morgongåva och Jöns Brudssons rätta fäderne. Hustruns namn är okänt. Hans uppgivna gifte med Ingeborg Ormsdotter är säkerligen oriktigt. [En Ingeborg Ormsdotter och hennes son Knut Jonsson (båt) omtalas visserligen 1376-11-29, men hon var då antagligen änka, och sonen nämnes i handlingar redan 1364.]Barn:Nils Jonsson. Väpnare. Se Tab. 5.Peter Jonsson. Väpnare. Se Tab. 8.En dotter (Bengta). (RS, Geneal. nr 2.) Gift med väpnaren och häradshövdingen i Albo härad Harald Laurensson (Snedbjälke). | Pedersson Bååt, Jon (I37428)
|
| 4742 | Jon, ej omnämnd i samtida handlingar. Var död 1314, då änkan, vars namn är obekant, ännu levde.Barn:Sune Jonsson. Riddare, riksråd och lagman. Se Tab. 2.Daniel Jonsson. Han jämte bröderna Sune och Peter samt de båda systrarna Ragnhild och Harald Stubbes hustru delade 1314 sitt fäderne- och mödernearv (Uppsala bibl., U 269 a, s. 41 och (för biskop Karls vidkommande) DS, nr 1705, 3617.). Ej vidare omnämnd.Peter Jonsson. Riddare och riksråd. Se Tab. 3.En dotter. Var gift 1314 med riddaren Harald Stubbe, (spets från vänster), som nämnes i handlingar 1318-1335 och stiftade en prebenda till Linköpings domkyrka. (RHKn.)Ragnhild. Deltog i arvskiftet 1314. (Uppsala bibl., U 269 s. 41.) | Bååt, Jon (I37432)
|
| 4743 | Jonas Sunesson i Karlshamn hade ekonomiska intressen i ett år 1725 bildat tobaksspinneri och var på 1750-talet en av båtvarvets direktörer. Ägde ännu bevarade s.k. Holländarehuset i Karlshamn, och efterlämnade vid sin död ett rikt dödsbo 17591221. I Amsterdam ägde han kommission liggande varor. Han hade köpt frälserättigheten till 1/1 mtl. Mårdslycke i Tingsås socken. | Sunesson Bolin, Jonas (I44394)
|
| 4744 | Jordebok 1685. Lars Joensson om 60 år, brukat 31 år. Städt 1/16 av Bertil Meijer och 1/16 i Slotts Herrens tid för 13 år sedan.Bräkne Härads dombok1678-12-18:1 ting. Bo Olofsson i Djurtorp på sina och på sin hustrus vägnar med skriftlig kaldsedel från häradsdomaren Klas Hansson kärar Nils Jönsson i Trånhem, Bengt Bengtsson i Harkniven, Karin Lars Jonssons i Trånhem, Per Jonsson i Gunnarstorp och Gunnel Bengts i Hässlebo angående lagbud på halva gården i Djurtorp, vilken Bo påbor och som hans hustru har ärvt efter sina föräldrar.1679-01-22:3 ting. Bo Olofsson i Djurtorp lagbjuder en halv jordegen gård i Djurtorp. Bengt Bengtsson i Harkniven svarar att hans hustru och Bos hustru är syskonbarn, Lars Jonsson i Trånhem är också syskonbarn till samma hustru. Bo svarar; Nils Jönsson i Trånhem är farbror till hustrun, Gunnel Bengts i Hässleboda är moster till hustrun, Per Jonsson i Gunnarstorp är syskonbarn till hustrun, alla har samtyckt till skötet på gården. När Bo var i fäste med sin blivande hustru Karin Olofsdotter då blev Bo lovad att han skulle få sköte på gården. Bengt Bengtsson och Lars Jonsson på deras hustrurs vägnar är inte arvingar till Bos hustru, hustruns farbror och moster lever fortfarande, vilka är rätta arvingar. Parterna förliktes.1680-01-14:Per Jonsson i Gunnarstorp begär att hans vittnen skall höras. Länsman Lars Matsson i Åryd vittnar att hans attest är sann. Torbjörn Persson i Åryd och Mats Olofsson i Edstorp vittnar att de var närvarande på skiftet. Vittnar att Gunnel Bengts i Djurtorp förliktes med Per Jonsson och dess två systrar, att de skulle skifta och byta med henne efter Karin Bos i Djurtorp. Gunnel sa att hon inte hade några gamla ovänner och inte vill ha några nya. Gunnel svarar att hon inte kan neka till förlikningen, men förstod inte bättre att hennes systerdöttrar skulle ärva, Gunnel vill ha tillbaka godset. Parterna förliktes, Gunnel får den rödbläsade fålen, Per skall lösa anparten som Lars och Nils i Trånhem har ärvt, Per och Bengt Jönsson skall ge en skäppa råg var till Gunnel. Det oskiftade skravlet skall Gunnel behålla själv. Per och Bengt begär tingsvittne. | Jonsson, Lars (I31093)
|
| 4745 | Jordegumma (barnmorska). Född 1668. Död 17/2 1748 i Villie (N.Villie 15). Denna kvinnas efternamn är okänt, då hon i allmänhet benämns som "Anna Lars Anders' i Norra Villie". Hon var uppenbarligen barnmorska, så kallad jordegumma, i och kring Villie och förekommer därför flitigt i kyrkboken i egenskap av "gudmor" till de nyfödda. Detta gäller inte blott Villie socken utan också angränsande församlingar, bland annat Katslösa. På äldre da'r bodde Anna inhyses hos dottern Kerstina och hennes make på N.Villie nummer 15 (omnämnd som "inhysesmoder" här i bl.a. katekismilängderna 1726 och 1728. Denna Anna uppnådde en för tiden förvånansvärt hög ålder och lämnade inte jordelivet förrän den 17:e februari 1748, då ännu boende i Norra Villie by. Villie död- och begravningsbok förmäler sålunda: "Februari den 17 dödde Anna Lars Anders i Norra Villie, begrofs den 21 ejusdem. 80 och 1/2 år." | Mårtensdotter, Anna (I169)
|
| 4746 | Jordägaren Lars Larsson i Christiansfält dog drygt 64 år gammal. | Larsson, Lars (I28)
|
| 4747 | Jungfru Maria bebådelsedag döptes Rasmus Lars lilla son i Stora Jordberga wid nampn LARS, som föddes den 24 marty, en hustru af Östra Wemmenhög bar han. Mansfaddrar: Hans Trulsson. Qvinnofaddrar: Rasmus Korfos hustru och Lars Rasmus dotter ibm. | Rasmusson, Lars (I1204)
|
| 4748 | Jöns (son av Carl Jönsson, adlad Sabelsköld, Tab. 1), till Bråhult. Korpral vid Smålands kavalleriregemente 1669 (KA., likvidationer, hären 1620-1680 (OA).). Kvartermästare vid Smålands kavalleriregemente 1674 (KA., likvidationer, hären 1620-1680 (OA).). Kornett 1675 (KA., likvidationer, hären 1620-1680 (OA).). Löjtnant 1678 (KA., likvidationer, hären 1620-1680 (OA).). Ryttmästare 1679 (KA., likvidationer, hären 1620-1680 (OA).). Avgången från regementet 1683 (Hk.). Begraven 1696-03-06 på Kristdala gamla kyrkogård. 'Han ursäktade sitt uteblivande från 1686 års riksdag för blessyrer och ålderdom.' Gift 1:o med N. N. Gift 2:o med Anna Catharina Stråle af Ekna, som 1690-04-15 på Bråhult erkänner ett lån, som skulle till största delen återbetalas av hennes styvson Carl Sabelsköld. Död 1709 och begraven 1709-06-29 på Kristdala kyrkogård, dotter av majoren Gustaf Stråle at Ekna, nr 87, och Catharina Gyllensparre, nr 146.Barn:1. Carl, född 1666. Dragon. Död 1704. Se Tab. 3.1. Märta, född 1667-05-00 på Trishult i Lannaskede socken, Jönköpings län, död 1699-06-18 på Arkelstorp i Oppmanna socken, Kristianstads län. Gift med kornetten vid södra skånska kavalleriregementet Anders Bertilsson Bergman i hans 1:a gifte, död 1702-12-16.1. Ingeborg, död 1741. Gift med löjtnanten Johan Stråle af Ekna, nr 87, född 1664, död 1749.1. En dotter. Gift med kyrkoherden i Vireda pastorat av Linköpings stift Alexander Asping, död 1728-09-21 (som 1704-12-14 skriver om "sin sal. svåger" Carl Sabelsköld). (KA, ankomna brev (O.A).)1. En dotter. Gift med nämndemannen Lars Svensson i Källtorp (vilken 1715 skriver till kammarkollegium om "sin svåger" Carl Södra). (KA, ankomna brev (O.A).)2. Svante, döpt 1683-06-08 på Bråhult, begraven 1683-11-25. | Sabelsköld, Jöns (I37822)
|
| 4749 | Jöns Bengtsson, född på 1340- talet (Script. rer. Suec. III:). Köpte en gård i Ryslatorp (nu Betstorp) i Gällstads socken, Kinds härad (s. 151.), Älvsborgs län 1385-09-23. Häradshövding i Kind (s. 151.) 1397-06-09 och ännu (Sd.) 1409-09-09. Omnämnes bosatt i Kind (Sd.) 1412-05-26. Förde en Sparre i vapnet.Barn (Script. rer. Suec. III:):Arvid Jönsson. Häradshövding. Se Tab. 2. | Bengtsson Drake af Intorp, Jöns (I37182)
|
| 4750 | Jöns Erengiselsson Ort: Öljehult Socken: Hoby1690-02-26: Uppbud första gången Södra gården Öljehult av Per Nilsson, Jöns Erengiselsson, Börje Erengiselsson och Håkan Jönsson. | Erngiselsson, Jöns (I2192)
|