Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Träffar 6,101 till 6,150 av 7,881

#	Noteringar	Länkad till
6101	Claes Lindvedsson, till Kourla i Vichtis socken i Finland. Var 1572 länsman i nämnda socken. Död före 1583. Gift, troligen i ett senare gifte, med en dotter till Henrik Ragvaldsson till Gerknäs, av adliga Sjundbysläkten, som förde en hästsko i vapnet.Barn:Lindved Claesson den äldre (troligen i ett faderns tidigare gifte). Överste. Adlad Sabel 1602-07-11. Död 1635. Se adl. ätten Sabelfana, nr 188.Carl Claesson. Länsman. Se Tab. 2.Mårten Claesson. Ryttmästare. Död 1605. Se Tab. 3.Lindved Claesson den yngre. Ryttmästare. Död 1615. Se Tab. 4.	Lindvedsson till Kourla, Claes (I37382)
6102	Clemet guldsmed från Halmstad. Gift med Margareta Stolpe, dotter av väpnaren Nils Stolpe, till Yttersjö	Svensson, Clemmet (I37872)
6103	Clemet Stolpe, till Yttersjö (sedan Yttersjöholm) och Esehylte, båda i Långaryds socken, Staffansbo i Kållerstads socken m. m. alla i Jönköpings län. Upptog morfaderns namn. Nämnes bland dem av Smålands adel, som icke bevistat mönstringarna 1562 och 15632. Underskrev adelns och prästerskapets i Småland trohetsförsäkran till konung Johan, hans gemål och arvingar 15683. Fogde i Västbo härad 1576-1577 och på Kalmar samt i Ölands norra mot 1578-15804. Underskrev rikets råds och adelns försäkran med avseende på stadgan om kunglig och furstlig värdighet3 1582-01-27. Upptages i registret över Sveriges adel 15863. Fick av konung Johan III på sin ålderdom sköld och hjälm (bekräftelse på adelskapet), 'sedan han tillhandlat sig mycket frälsegods jämväl av omyndigt folk, men själv levt armeliga både med mat och kläder'. Levde ännu 1590, då han utfärdar ett gåvobrev till sonen Magnus och skriver sig till Esehylte.5 Gift 1:o med Ingrid Hård, dotter av väpnaren Peder Hård (af Segerstad, nr 17) och Carin Tordsdotter (Store nr 79). Gift 2:o 1568 med Carin Pedersdotter, då han gav henne i morgongåva Staffansbo samt Kråkeryd och Kornberga i Hallaryds socken, Jönköpings län och en gård i Ryssby socken.5Barn1:1. Peder Stolpe den äldre. Se Tab. 2.1. Magnus Stolpe. Häradshövding. Död 1609. Se Tab. 3.2. Peder Stolpe den yngre, till Yttersjöholm. Deltog i striden mellan hertig Carl och Sigismund. Död 1598 på Kungsbro i Vreta klosters socken, Östergötlands län, under fältskärens hand, då han skulle opereras för ett skott i munnen, som han erhöll s. å. 25/9 vid första sammanstötningen i slaget vid Stångebro, samt ligger begraven framför altaret i Vreta klosters kyrka, där hans gravsten finnes med två par sköldar, utvisande hans och hans frus fäderne- och mödernevapen.6. Gift före 1595-11-27 med Anna Somme, till Yttersjöholm, som hon fick i morgongåva, Gismestad i Vikingstads socken, som var hennes fäderne, Möckelsnäs i Stenbrohults socken, Kronobergs län, som hon fick i morgongåva av sin andra man och Holm, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1621-07-04 med Isak Olofsson Lilliesparre [af Fylleskog, nr 44], död 1625), dotter av Abraham Germundsson Somme, till Gödeberg, och Märta Siöblad (nr 75).	Clemmetsson Stolpe, Clemmet (I37856)
6104	Colas Grenier i ÅkerbyAv alla de olika yrkesgrupperna som kom till Sverige var kolarna den största. Det gick ju åt stora mängder kol till smedjorna och masugnarnna. Ja, det blev till och med brist på skog på vissa ställen i Mellansverige! Man var ju inte alls ekonomisk med denna tillgång. Träd brändes ner vid svedjebränning, man använde mängder till kol-och tjärtillverkning. Av skogen togs också ved till gruvorna. Man eldade i gruvorna, "tillmakning", slog på vatten så att berget sprack. Krutet var nämligen en osäker faktor och orsakade i början många olyckor i gruvorna.Kolarna och deras familjer hade det inte lika lätt vid ankomsten som smederna och masugnsarbetarna. Dessa fick bo i en brukslänga eller fick en bit mark där man kunde bygga sig ett eget hus och ha ett litet jordbruk. Kolarna bodde ute i bondbyarna och hade inte brukledningens beskydd, så det bästa var att försöka smälta in i byns miljö. På det viset undvek man att bli utsatt för folkets trakasserier. Den svenska allmogen var helt enkelt invandrarfientlig.I min släkt har jag emellertid en vallonsk invandrare, och kolare, som tycks ha gått direkt till bruksmiljön. Hans söner kom att arbeta med järnproduktionen och jag vet inte om Colas själv någonsin var ute vid kolmilan i de svenska skogarna!År 1633 invandrade kolaren Colas Grenier (senare kallad Clas Garneij) och kom förstås först till Norrköping. Han flyttade senare till Lövsta bruk, senare Åkerby bruk, Österlövsta i Uppland, där han avled 1664. Man har inte någon utförligare information om honom, men han förde med sig sin hustru som hette Maria Dubois. Hon dog 1705 i Njurunda, 105 år gammal. Det är sannolikt att hon efter Colas död flyttade in hos dottern Maria som var gift med sockensmeden Jon Nilsson i Njurunda i Ångermanland. Colas och Maria hade ytterligare en dotter, Cathlin, som var gift med smeden Mickel Larsson från Åkerby Bruk. Hon dog 1729.De tre sönerna var Hybert Garneij, född 1636, masmästare vid Åkerby, senare vid Galtström i Ångermanland (Död 1717), Frans, född 1638, masmästare vid Bovallen, Gunnilbo, nära Skinnskatteberg i Västmanland, och senare Västerbyhyttan, Söderbärke i Dalarna (Död där 1717), och Johan, hammarsmed vid Galtströms bruk (Död före 1701).	Grenier, Nicolas (I36424)
6105	Cort Wittholtz är en till synes väl aktad borgare och köpman iGamla Stan (Södra kvarteren) i Stockholm i början av 1600-talet. Vid taxeringen 30 november 1613 har Cort hustru, 1 dräng och 2pigor. Till Älvsborgs lösen 1613 betalar han 16 öre. 1614 har hanlika många tjänare och betalar 16 r.daler till Älvsborgs lösen.1615 bor även hustruns syster hos dem. 1616 och 1617 har han 1dräng och 1 piga och betalar 14 r:dlr i skatt för vardera åren1616 o 1617 till Elfsborgs lösen (fjärde och femte terminen). Den7 januari 1618 betalar han 20 Loodh i skatt och den 4 januari 161960 Loodh i skatt. Allt enl. Stockholms Tänkeböcker. I Stockholms Tänkeböcker (Domböcker) i början av 1600-taletförekommer Cort Wittholt ofta i samband med husaffärer. Hanförekommer i några fall också som medlare i tvistemål. Ett av målen den 18 augusti 1617 gäller "Huussbreff Petter Seijerspå Öster långatan" och börjar enligt följande: "Item kom för retten erligh mann Cort Wittholt wår medhbårgerefulmÿndigh och mechtigh aff dÿgdesamma quinna, hustru Anna, saligframlidne Petter Seijers effterlåthne enkia, och på hennes wegneråhr (15)97 kiöptt ett stenhuus, och liggiande grundh, belägitöstan till vthj S: Johannis grändh hörnehuseet öfwerst på sÿdhersijdhona at s: framlidne Nils Anderssons fordom borgere här istaden ithem hans mågh wälbÿrdigh Måns Eloffsson till Säby ..." Den 2 juni 1617 säljer Cort Wittholtz ett stenhus till JörgenLogan för 300 penningar och 60 Dal:r. Huset är beläget i GamlaStan och beskrivs enligt följande: "belägit här i staden westentill, uthj Jost von Hattingz grändh på norre sijdan nest nedan förthet huus som Mårten Nilsson uthj boor, som är det öfuerste huseeti gränden, hollandes vthj lengden tiugufÿre al:r och uthj breddentijo al:r ..." Om Logan i sin tur säljer huset förbehåller sigWittholtz hembudsrätt. Den 12 maj 1618 finns följande protokollering: "Kort Wiholdt,jnwånare i Staden, presenterede i rätten ett kiöpebreff opå thengården, han medh sin hustru hadhe ärft, så wäll som the andrehennes medsÿskon effther salig Hans Meijer, huilkett bref wälb.Måns Erichson till Relunda, wäpnare, hat vtgiffuit anno etc. 1575,förmälandes thet hans wälb:t hadhe sålt be:te gårdh medh för hwssoch jordh ått Hendrich Förrådh, salig Hans Meijers hustrus fadher,för halt annat hundrade slagne daler, och begärdade han sammagårdh stadzens breff." Den 2 maj 1618 hålls följande rättegång: "Kom för rätten ErichMatzson, jnwånare her i förstaden, och gjorde Kortt Withålthandstrechningh opå een gårdh, han aff honom köpt hafuer för 120daler sampt kläde till een kassiacka i äreskenck, och presenteredeförbe:te Kortt Withåldt Erich Matzsons vtgifne kiöpe bref på sammagårdh vnder hans medh fleere gode mäns signetet, dat. den 2 aprill1618. Doch tilsade Kortt, att Erich Matzson skall boo ett åhrifrån denne dato i samma gården vtan leego, men sedan skall hanförsee sigh annorstedz eller giffua hwsslego. Curt Wittholtz dör 28/12 1631 och begravs i Stockholm 4/1 1632.G m ANNA MEIJER, d (bg 1644) i Stockholm (Storkyrkan). Barn:MARIA WITHOLTZ	Witholtz, Cort (I28290)
6106	d (bg 1608) i Stockholm (Tyska församlingen). Barn: Anna, Tilje, Gerdt och "NN" gift med Jochim Buck. Död i mars och begravd den 24 mars 1608 enl. Stockholms Tänkebok(4/11 1615).	Henningsdotter, N (I28298)
6107	d 11 Maij Klåck: Änkian af Sönnarslöf Ingeborg Meliin 54 åhr gl	Mellin, Ingeborg (I28953)
6108	d 29 Junii Klåckarens Sven Håkanssons dotter i Sönnarslöv Nom: JohannaSusc: Carin Ola tulsTest: Christen Andersson Oluf Håkansson Åke Pärson Bengta Pär Pärs Kierstin Jon Pärs Elin Ander Lars Elin Isack Anders	Mellin, Johanna (I28959)
6109	DAA 1921, side 564: Ove Hase (Grim) af Gaasetofte gift med Elne Palnosdatter Taa (Skytte	Hase (Bild)(Grim) till Gaasetofte, Ove (I28689)
6110	David Larsson. Född 1/12 1731 i Trelleborg (M). Död 17/8 1760 i Trelleborg (M). David innehade nr 11 och 12 i Trelleborg. Bouppteckningen efter honom upptar 2 psalmböcker värderade till respektive 1 rd och 20 sk, och 1 katekes 4 sk. Det var nog 1695 års psalmbok och Svebilii "Enfaldig förklaring öfver Dr Martin Luthers lilla cateches", som godkändes av riksdagen 1689 och användes till 1810. Med tanke på att herrnhutismen hade ett visst fäste i släkten vid denna tid kan det vara möjligt, att psalmböckerna eller en av dem var Sions sånger, som utkom 1743. (Nils Ottosson)	Larsson, David (I7349)
6111	David Sinclair, naturaliserad Sinclair, till Finnekumla i Finnekumla socken, Älvsborgs län. Kom 1631 till Sverige (jämte sin äldre broder John, som blev major vid Hepburns gröna brigad 1631 och överstelöjtnant 1632 samt stupade under trettioåriga kriget). Var överstelöjtnant 1650. Överste för ett värvat rytteriregemente 1655 på våren. Naturaliserad svensk adelsman 1655-06-01 (introducerad 1655 under nr 626). Sårad av en kanonkula i slaget vid Warschau 1656-07-18 i spetsen för en skvadron av regementet och död 1656-07-19. 'Han köpte för de penningar, som hans fader förmått skicka honom och sedan allt hopp för honom var ute att kunna få återkomma till Skottland, säteriet Finnekumla, vilket dock sedermera reducerades från sonen, fick vid naturalisationen som svensk adelsman behålla sitt urgamla vapen med tillägg av en vit, fembladig ros mitt i korset till betecknande av att han tillhörde kungl. partiet i Skottland, som bar vita kokarder. medan däremot Cromwells hade röda.' Gift 1651-12-14 i Kristine församling i Göteborg med Catharina Makeléer i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1661 med generalmajoren och landshövdingen Malkolm Hamilton, friherre Hamilton al Hageby, nr 99, född 1635, död 1698), född 1637, död 1709 och begraven 1709-08-08 i Göteborg, men först 1717-02-23 nedsatt i familjegraven i Kristine kyrka i Göteborg, dotter av kommissarien Johan eller Hans Maclean, adlad Makeléer, nr 513, och hans 1:a fru Anna Gubbertz.Barn:En son, född 1652, begraven 1652-11-16 i Kristina kyrka, Göteborg.Anna, född 1653, död 1743 och begraven 1744-01-25 i Kristina kyrka. Gift 1672 med överstelöjtnanten Carl Gustaf Krause af Verchou, nr 76, född 1655, död 1710.William (friherre Sinclair), född 165(5). Generalmajor. Död 1715. Se Tab. 2.	Sinclair, David (I37706)
6112	De allra flesta som har släktforskat på Tjörn ett tag har stött på eller åtminstone hört talas om Drottningsläkten. Många, inklusive undertecknad, har med stor entusiasm fört in en massa roliga och intressanta personer som sina anor tack vare de kopplingar som finns bakåt från denna släkt. Jag har dock numera strukit släktens äldre led och alla kopplingar bakåt ur min antavla. Denna artikel syftar till att förklara varför släkten måste ses som delvis ohistorisk.Låt oss börja från början. I de isländska sagorna uppträder i striderna på 1100-talet mellan kungarna Magnus Erlingsson och Sverre Jon av Tjörn och hans son ländermannen Asbjörn Jonsson. Asbjörn skall ha haft sonen Jon Drottning som 1205 blev dräpt vid Forshälla kyrka av en bonde vars hustru han våldfört sig på. Jons död hämnades av brodern Gunbjörn. Allt detta finns endast beskrivet i isländska sagor av inte helt pålitligt källvärde. Gunbjörn brukar utpekas som far till ländermannen Jon Drottning d y i Viken, som dog 1274. Dock så finns det inga källbelägg på att så är fallet, vad som brukar åberopas är ett brev från 1274, som dock talar om Gunbjörns bröder Johannes och Hagisnus. Det brukar hävdas att bröder är ett avskrivningsfel för söner.Nästa gång en person med tillnamnet Drottning nämns i Bohuslän är 1339, och då är det frågan om den i Bö på Tjörn boende lagmannen i Viken, Jon Saulesson Drottning. Jon Saulesson var troligen son till den Saules i Islänningaby (Bö) som enligt biskop Eysteins jordebok (Den röde bok) från omkring år 1400 har gett jord till kyrkan. Dock kan man inte vara alldeles säker på att biskopen hade ordning på vilka som utfört alla jorddonationer hundra år tidigare. Denne man är i vilket fall sannolikt Jons fader.I de flesta genealogier hävdas det att Saules var son till Jon Drottning den yngre, men det finns inga källor där hans fadernamn är dokumenterat. Istället brukar man dra slutsatser om vem hans far var baserat på indicier. Man brukar påpeka att såväl Jon Drottning d y som Jon Saulesson hade tillnamnet Drottning, att namnet Jon används flitigt i släkten, och att den senare äger gårdar som sedan gammalt legat i släkten. Ofta så stödjer man sig också på att uppgiften förekommer i diverse böcker, men detta har ingen betydelse då det i dessa böcker inte finns några källbelägg för påståendena. Låt oss börja med Drottningnamnet. Detta namn bars av de båda Jon Drottning, men inte av till exempel Jon den äldres bror Gunbjörn eller hans far Asbjörn. Namnet verkar snarare vara ett tillnamn av ungefär samma model som den starke, än ett släktnamn. Drottningnamnet används även på andra håll under medeltiden, till exempel finns det en tysk köpman Jon Drottning i Bergen 1296, och kan följaktligen inte sägas ha använts av en unik släkt. Vidare så har vi namnet Jon som bärs av såväl Saules son som av hans förmente far. Detta var dock ett av de vanligaste namnen i Norge under medeltiden. Av intresse är också att ingen av Saules påstådda avkomlingar bär något namn som Gunbjörn, Asbjörn eller liknande. Vidare så har vi namnet Jon som bärs av såväl Saules son som av hans förmente far. Detta var dock ett av de vanligaste namnen i Norge under medeltiden. Av intresse är också att ingen av Saules påstådda avkomlingar bär något namn som Gunbjörn, Asbjörn eller liknande. Slutligen har vi detta med gårdsinnehaven. Där förhåller det sig helt enkelt så att inget är känt om Gunbjörns och Jon Drottning d y:s gårdsinnehav, även om det finns antydningar om att Gunbjörn ägde mark i norra Bohuslän. Sammantaget kan sägas att det inte finns några som helst bevis för vem som var Jon Saulessons farfar. Jon har två dokumenterade barn, sonen Olov Jonsson som nämns 1360 och 1402, samt en dotter gift med den 1402 på Bö boende Härbjörn. Ingen av dessa har någon känd eftersläkt. Till Jons söner brukar räknas Torer Jonsson i Aröd, men inga bevis finns för detta heller. Däremot så är det så att innan han ägde Aröd så ägdes denna gård av en Jon Ingegersson. Denne är den troligaste kandidaten till att vara far till Torer, men det går inte att dra några säkra slutsatser.Även Torer har två kända barn, nämligen Torgeir och Orm. Dessutom brukar det uppges att Katarina Torersdotter, gift med Simon Dyresson i Kyrkefjäll var dotter till honom, men här finns vad jag har förstått inga säkra bevis, även om det enligt uppgift skall vara så att gårdsinnehaven tyder på det. (Vad en sådan uppgift nu är värd.)Sammantaget kan det alltså sägas att den så kallade Drottningsläkten faller på två punkter. Inget är känt om vem som var Saules i Islänningaby:s far och det finns inget som tyder på att Torer Jonsson är son till Jon Saulesson Drottning.	Jonsson Drotning, Torer (I36039)
6113	De blev gifta under 1810 i Tingsås	Familj F1198
6114	De var gifta 1695	Familj F1142
6115	De4n 7 december vigdes äncklingen Anders Nilsson i Norra Åby och pigan Karna Jönsdotter dersammastädes, morgongåfvan blef henne lofvad efter lag tyonde daler och dess befintliga gods efter hans död, charta siggilata 16 ./. betalt.	Familj F1471
6116	Deltog 1323 i den Holstenske Adels Forbund	Meynerstorpe, Claus (I28939)
6117	deltog 1369 med sin Broder Timme i Helsingborgs Forsvar, synes at have bosat sig i Skaane og ægtet en skaansk Adelsjomfru Bente Tuesdatter (Bengta Tuesdotter)	Meynerstorpe, Henneke (I28545)
6118	Den .. ............... vigdes samman Jöns Trulsson af Bussjö, sampt Bengt Månssons doter Boel Bengtsdotter, hon af församlingen, efter copulationen till Bussjö.	Familj F1595
6119	Den .. december vigdes enckemannen Jöns Erengiselsson i Öllehult och pigan Ingeborg Nilsdotter i Bårabögd.	Familj F1256
6120	Den .. january vygdes drängen Bengt Wypa och pygan Mätta Nilsdotter, han född i Gunnralööf, hon i Öya, därifrån hon sedel haft.	Familj F2156
6121	Den .. juny vigdes Nills Perssons son Peder på nr 8 och pigan Boel Larsdotter på nr 19.	Familj F1926
6122	Den 1 advent vigdes Sven i Rösmåla och Botell i Hemmingsmåla	Familj F9046
6123	Den 1 april copulerades drängen Jöns Gabrielsson uti Balckåkra med änckan Elna Olofsdotter ibm.	Familj F79
6124	Den 1 april vigdes Pehr Nilsson och Ingar Andersdotter.	Familj F2121
6125	Den 1 augusty vigdes äncklingen Lars hansson från Västra Torp vid pigan Karna Ohlsdotter i Hemmesdynge, morgongåfva blef lovad efter lagen, 16 smt obetalt.	Familj F1478
6126	Den 1 december, första advent, vigdes drängen Jöns Bengtsson och pigan Bengta Pährsdotter i Juhlbäck.	Familj F1756
6127	den 1 Febr. Karine Jonsdaatter i V. Kalo* föd ibid. Mat. Gunill. Nupsit Jens i Vestre Kalolt. jn Conjug. 37 aar. Li* 9, qvorum 5 vivi. aet. 56 aar.	Jonsdotter, Karin (I25167)
6128	Den 1 januari copulerades Bengt i Hungerstorp med Johanna Welimsdotter i Smörhöga, utan chrona.	Familj F8908
6129	Den 1 januari wigdes Hans Mårtensson med pigan Chirstina Olufsdotter, hon född där i byn,men han längre bort vid Landskrona, men varit i Bjeresjö sedan han liten voro.	Familj F780
6130	Den 1 juli copulerades drängen Per Jonsson på Sönakulla och pigan Sissa Jonsdotter från Tronhem.	Familj F748
6131	Den 1 juni vigdes husmannen Hans Olsson från Katslösa och pigan Anna Nilsdotter i Västra Nöbbelöv.	Familj F17
6132	Den 1 juny vigdes Hendrick Madsson och Maren Pedersdotter.	Familj F2119
6133	Den 1 mars vigdes husmannen och encklingen i Örmölla skräddaren Måns Jönsson och pigan Elsa Nilsdotter från Nr 21 Skivarp	Familj F40
6134	Den 1 may copulerades Pehr Hansson och pigan Chirstin Persdotter.	Familj F656
6135	Den 1 november copulerades Anders Wass och Anna Andersdotter i Dahlby.	Familj F2089
6136	Den 1 november vigdes drängen Jeppa Jönsson ifrån Wäbröd med änckan Bengta Jönsdotter i Dalby.	Familj F1859
6137	Den 10 augusti copulerades undantagsarrendebonden Börje Abrahamsson från Grönadal och pigan Helena Svensdotter från Yttre Källehult.	Familj F07
6138	Den 10 december vigdes Bent Michelsson och Elline Jensdotter.	Familj F992
6139	Den 10 december, dom.2 adventis copulerades enckemannen Börje Persson i Humblamåhlaoch pigan Ingebor Månsdotter ibm.	Familj F1109
6140	Den 10 februari vigdes drängen Matthis Jönsson från Öijasjömåla och pigan Helena Tufvesdotter från Ulfsryd Storegård.	Familj F33
6141	Den 10 february copulerades drängen Per Mårtensson med pigan Boel Ottesdotter, båda från Slimminge, vittnen om dem båda goda.	Familj F1890
6142	Den 10 february första söndagen i fastan och följande 2nne söndagar lystes och afkunnades till ett christeligt åktenskap emmellan åbon och drängen Bertel Jörensson och enkan Elna Westesdotter. Enkan uppviste laga skrift efter sin man och afvittring med sina barn och att inga hinder å någonderas sida voro i vägen, intygades af åbonn Bengt Larsson på nr. 9 Hylteberga.Vigdes den 15 marty.	Familj F1454
6143	Den 10 february vigdes äncklingen och åboen Anders Nilsson samt änckjan Bodel Larsdotter, boo i Juhlbäck.	Familj F1755
6144	Den 10 july dom.5 trinitatis copulerades encklingen Erik Olufsson och Anna Persdotter i Kroksjömåla.	Familj F1117
6145	Den 10 mars lystes första gången för drängen och frälseåboen i Dybeck Pehr Pehrsson ochenkan Bengta Jöransdotter i Katslösa.	Familj F36
6146	Den 10 november cop. Pär Rasmusson från Katslösa samt Tyri Nillsdotter. Hans fader Rasmus Pärsson, nämbdeman i Liunitz häradt, moder Karin Andersdotter, boendes i Siörup bye. Hennes föräldrar Nills Gabrielsson och Sidza Tröllsdotter, boendes här i Snorestadt socken och bye. Efter cop. hemfor till Kadtslösa socken och bye.	Familj F132
6147	Den 10 november copulerades afskiedat båtsmannen Måns Knutsson Snabb i Tararp och båtsmansänckan Sissa Jonsdotter ibm.	Familj F912
6148	Den 10 oktober vigdes drängen Carl Nilsson i Dalby med änckjan Karna Jeppesdotter ibm.	Familj F1998
6149	Den 11 april copulerades drängen Sven Larsson uti Balkåkra med änckan Ingar Persdotter därsammastädes.	Familj F1924
6150	Den 11 april vigdes drängen och rusthållaren Lars Larsson och pigan Hanna Jönsdotter på nr 19 Örsjö. Han 35 år, hon 20 år.	Familj F20

Bo Lindkvist Hemsida

Min Släktforskning.

Noteringar