.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 6,851 till 6,900 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 6851 | Flyttade till Västra Nöbbelöv 1883-11-12, attest 69. | Ljungberg Swärd, Lars (I72)
|
| 6852 | Forbehold: Måske anden mor var iflg. Thale Ulfstands Slægtebog gift med Gert Minckwitz "fra dem stammer de Ulfstander" | Jensdatter Urup, Christence (I28622)
|
| 6853 | forlenet med bispegården Lønborggård (Lønborg S., Bølling H.), som efter hendes død blev overtaget af sønnen Erik Steen | Iversdatter Juel, Johanne (I28467)
|
| 6854 | Fosterdotter hos sin morbror Jöns på Skramlan | Ingemansdotter, Gunilla (I18295)
|
| 6855 | fra 1442 Byfoged (Schultheiss) i Nürnberg, var 1430 Høvedsmand i Rigskontingentet under Kampene med Hussitterne, 1443 Høvedsmand i Nürnbergernes Fejde med Herrerne af Waldenfels - død 2 Nov. 1455. Til hans Minde er i Koret i St. Lorenz Kirke i Nürnberg ophængt et prægtigt, ottekantet Ligskjold med hans Vanben, omkring hvilket læses hans Navn, Dødsaar og Datum | Parsberg, Verner (I28522)
|
| 6856 | Frans Henrik föddes i Malmö i det hus, som fordom låg där Sydsvenska Dagbladets fastighet nu är uppförd (detta skrevs 1919), och som på den tiden ägdes och beboddes av hans föräldrar. Det var den 27 september 1802. Han döptes i hemmet den sept. Efter slutade studier blev han bokhållare på sin faders kontor. Redan vid denna tid hade han, så ung han var, gjort sig så välkänd att han av alla sina vänner och bekanta var mycket högt skattad och åtnjöt stort förtroende. Glad, älskvärd och öppen var han gärna med i goda sällskap, men var samtidigt stadgad och ordentlig samt ytterst flitig och arbetsam, varjämte han ådagalade ett för sin ålder ovanligt utvecklat förstånd. Vid den krasch, som uppstod efter hans faders plötsliga död den 30 maj 1825, bibehöll den 23-årige Frans, oaktat sin djupa sorg, sitt lugn i känslan av sitt ansvar gent emot moder och syskon, vilka nu stodo utan tillgångar. Tack vare hans förut skildrade egenskaper gingo faderns borgenärer in på det förslag, han framlade för dem, att få arrendera fastigheterna n:o 517-528 och den däri inhysta handelsaffären och tobaksfabriken. Kontrakt härom undertecknades d. 1 aug. 1825. Följande år lyckades han erhålla sådan kredit och finansielt understöd, att han kunde på konkursauktionen efter fadern den 29 mars inropa nämda fastigheter jämte fabriken för 20,000 rdr. banko, samma belopp som fadern 5 år tidigare förbundit sig betala. Den 16 okt. detta år, 1826, erhöll han kommerskollegiums stadfästelse på att få fortsätta tobaks- och snusfabrikation, och då han dessutom samma år erhållit burskap såsom borgare i staden, var han nu vid 24 års ålder sin egen herre och ägare av en stor fabrik. Det var djärvt men duktigt gjort av den unge Kockum, ty han stod då med som man säger två tomma händer. Det enda egna kapital han hade att insätta, var duglighet, arbetsamhet och en okuvlig energi. Med dessa egenskaper som hjälptrupper, tydligtvis hans arv från morfadern, på vilken han i sitt väsen i mycket bråddes, tog han modigt upp kampen och gick segrande ut från, den. Hans förtroendemän blevo visst icke jävade i sin goda uppfattning om honom. Tobaksfabriken uppdrev han inom några år genom modernisering beträffande såväl den maskinella utrustningen som fabrikatens beredningssätt och sammansättning, ävensom genom fördelaktiga inköp av råmaterial, till att bliva en särdeles vinstgivande affär och en av de främsta i landet, i likhet med vad den var på Frans Suell d. y:s tid. Denna fabrik blev också alltsedan hans så att säga mjölkko, som försåg honom med medel till alla de många andra affärer och företag, den outtröttligt verksamme och iniatiativrike mannen antingen själv grundade, inspirerade, var intresserad uti eller förlagsman för. Ar 1866 överläts tobaksfabriken till F. H. Kockums tobaksfabriksaktiebolag, i spetsen för vilket fortfarande Kockum kvarstod. Aren 1840-41 anlade han på södervärn i Malmö ett tidsenligt gjuteri med mekanisk verkstad, en anläggning som med tiden växte ut till en storartad betydelse och senare utvidgades med varvsanläggning vid hamnen. Det var storindustrien, som gjorde sin entre i Malmö. Det var första steget till storstaden Malmö, ty detta för sin tid betydande företag som, 1866 ombildat till aktiebolag, ännu fortlever i Kockums Mekaniska Verkstads aktiebolag, har spelat en viktig roll i stadens fenomenala utveckling. Efter att flera år hava studerat vitbetssockerindustrien i Tyskland samt undersökt och utexperimenterat möjligheterna för den samma i vårt land, införde Kockum vitbetssockertillverkning vid den gamla sockerfabriken i Landskrona, i vilken han var medintressent och till vilkens ledare antogs en tysk fackman. Landskrona sockerfabrik övertogs 1853 av ett på Kockums initiativ bildat aktiebolag, Skånska Sockerfabriksaktiebolaget, för vilket han sedan i dess styrelse och som dess ordförande nedlade ett förtjänstfullt arbete i nära 22 år. Sedan detta bolag lyckats genomkämpa en del kritiska år, utvecklades denna industri till en oanad höjd och mäktig betydelse för hela landet. Långt därförut eller 1846, inköpte han Örmo järnverk, masugn och gjuteri med tillhörande gårdar och skogar. Hans bruksrörelse, som därmed börjades, ökades senare genom ytterligare förvärv, såsom Kallinge bruk med valsverk och spikfabrik samt Ronneby fabrik för förtenta kärl. Dessa undergingo, försåvitt där icke förekommo rena nyanläggningar, storartad utveckling. Av Örmo bruk har senare fram= gått Konga aktiebolag, samt av Kallinge- och Ronnebyverken, Kockums Järnverksaktiebolag. Han inköpte Wirums kopparverk, Rumma, Ramsta, Skatö, Sohlstad och Lebo koppargruvor i Småland. Wirum med underlydande kostade 290,000 rdr. rmt. Dessa bruk avyttrade han efter en del år till ett engelskt bolag. Tegelbruket i Lomma, senare utvecklat till även cementfabrik, blev under hans ledning en betydande industri, som han dock sålde 1871. Av andra hans företag skall nämnas Gellivare malmfält. För exploaterande av detta bildades ett bolag, vari ingingo, utom Kockum ett antal skånska godsägare, R. Tornerhielm, J. Stjernblad, H. Ramel, H. Stjernsvärd och J. von Schwerin. Affären visade sig snart så dålig, att den kanske blivit ruinerande, om man icke efter ett spännande förspel, lyckats bliva av med malmfälten. Kockum förlorade c:a 30,000 rdr. härpå, så nog fick han erfara att det är ej guld allt som glimmar, men det fick han allt känning av mer än den gången. Han var en tid ägare av Stadt Hamburgs värdshus i Malmö. I Höganäs stenkolsverk var han stor intressent. I Malmö var han intressent och grundare av flera industriella anläggningar, såsom Malmö gaslysningsaktiebolag, anlagt 1852, vars ordförande han vari många år, Malmö Manufakturaktiebolag med dess stora bomullsspinneri, Malmö Ångbåtsaktiebolag, Malmö Franska Angkvarnsaktiebolag, Benmjölsaktiebolaget, Tändsticksfabriken Phoenix, Malmö Porslinsfabrik. Varje stort och gagnande företag kunde påräkna hans intresse och kraftiga medverkan. Även utomlands dels ägde han, dels var han intressent i flera affärsföretag, såsom tobaks-, såp- och porterfabriker i Åbo i Finland, mekanisk verkstad i Fuzes Abony i Ungarn och utvärdshuset Klingenberg i Kristiania. Till styrande och ledande av alla dessa verk räckte hans arbetsförmåga till. Motgångar och svikna förtroenden, som mer än en gång kommo i hans väg, kunde icke nedslå hans elastiska sinnelag och omutliga handlingskraft. Kanske han i somligas tanke var väl optimistisk och ville omfatta för mycket och ibland åsidosatte nödig försiktighet, men dessa, som så dömde, togo ej med i betraktande det storslagna i hans sinne och hans vettskådande blick, som ej kunde nöja sig med vardagslivets vanliga skrapkor. När stormen kom i hans liv - och den kom mer än en gång i form av dåliga konjunkturer, andra affärshus fall och obevekligt stränga kreditorer - kunde den ej fälla honom till marken, såsom det torde gått en var annan, utan han höll sig upprätt, stödd av sina vänners och medborgares eniga och fasta förtroende och bistånd. Trots motigheter och bekymmer lyckades han leda sina företag framåt till allt storslagnare och mäktigare former, icke blott till sin egen tillfredsställelse, utan till det allmännas gagn. Till Malmö stads uppsving har han genom sin verksamhet inom staden i icke ringa mån bidragit, ja, kanske varit en av de huvudsakliga tillskyndarna. Men det var icke endast Malmö, som fick gott av hans företag. Många andra orter, provinsen Skåne och hela landet rönte spår härav och fingo del av den rika skörd; som uppstått av det utsäde, han så flitigt och villigt gav bort. Vi behöva endast tänka på hans initiativ till den nutida vitbetsockerindustrien inom landet, för att lättast kunna fatta detta. Det var således icke endast av sina egna affärer, fast så nära sammanknutna med andras, som Kockum var intresserad. Han hade en vaken blick och livlig medkänsla för det allmännas bästa och tog därför hänsyn härtill vid startandet av sina egna företag. Sin födelsestad älskade han högt och deltog med glädje i arbetet för den sammas framåtskridande, så mycket hans strängt upptagna tid medgav. Bland kommunala befattningar, han innehade, skall här nämnas, att han var ledamot av hamndirektionen och av fabriks- föreningens fullmäktige samt av direktionen för tekniska skolan. Han blev ledamot av "stadens äldste" 1831 samt var stadsfullmäktig åren 1863-75. Som. offentligt erkännande av hans gagnerika verksamhet blev han tilldelad Nordstjärneordens riddarekors, vilket på den tiden var en för en affärsman hög utmärkelse. I det enskilda livet var Kockum en god make och fader. I hans och hans blida makas vackra och patriarkaliska hem fördes ett gästfritt hus, där tack vare värdens och värdinnans älskvärdhet gästerna trivdes förträffligt. Sitt vinterhem hade han inrett i morfaderns forna våning i det gamla Jörgen Kockska huset vid Västergatan, där även tobaksfabriken var inrymd inåt gården, ända tills det nuvarande fabrikskomplexet 1874, blev uppfört. Sitt sommarhem, kallat Holmen, hade han, sedan tomten därtill 1839 blivit inköpt, så småningom anlagt, fulländat och förskönat, så att det blev en av stadens vackraste sevärdheter, där det, uppfört i ädel stil, låg inbäddat i yppig, lummig grönska mellan Rönneholmsvägen och tomter, å vilka senare mekaniska verkstaden anlades. Kockums trofasta karaktär, hjärtegodhet, glada lynne och livliga väsen förskaffade honom många personliga vänner och beundrare bland såväl högre, som lägre stående, men inga ovän ner, ty även hans motståndare måste hysa odelad aktning, för den ädle och geniale mannen. Han trivdes gärna i goda vänners sällskap, där han hade tillfälle att utbyta tankar och få nya intryck. Han var därför medlem av sådana sällskap som Amaranthen och Knutsgillet, i detta senare mångårig stolsbroder. Kockum var sedan den 7 juni 1829 gift med ,Christiana (Jeanna) Dorothea Beijer (dotter av stadsläkaren, doktor Gottfried Beijer och Agneta Maria Halling), som var född natten mellan den 2 och 3 december 1805. (Kyrkoboken angiver henne vara född den 2:dre, men i familjen firades hennes födelsedag den 3:dje, och den daton finnes även å kravmonumentet). Mellan Frans och Jeanna Kockum existerade en sällsynt lycklig och innerlig äktenskaplig förening, som varade här på jorden i 48 år, och som ej ens brast i döden, ty de följdes åt. Jeanna Kockum, som vårdat sin svårt insjuknade man, fick själv intaga sjukbädden, för att först gå bort. Hon avled den 8 februari 1875. Då man varsamt underrättat den sjuke mannen härom, hade han sagt sig skola följa henne. Så skedde, ty den 12 Februari avsomnade han i sitt 73:dje år. Hur högt han var skattad och hur allmänt avhållen han var, gav sig tillkänna då hans och hans makas stoft samtidigt fördes till viloplatsen å kyrkogården vid Gustav Adolvs Torg. Den som var med vid den färden, kan icke förgäta den storslagna, gripande anblicken av detta kolossala sorgetåg med de två blomsterhöljda kistorna i spetsen. Det utgjordes icke blott av familjemedlemmar, släktingar och vänner, medarbetare och underordnade såsom vid vanliga större begravningar. Nej, det var så gott som hela stadens innevånare, som dels voro med i processionen och dels mött i en väldig massa, tätt packad, kantande vägen längs de gator och torg, där processionen skred fram och önskande att därmed giva uttryck av sitt deltagande i den allmänna sorgen. Hela staden stod sörjande vid båren. | Kockum, Frans Henrik (I10415)
|
| 6857 | Fredagen den 13 marty copulerades encklingen af Sandåkra by och Skurups socken Svän Tufvesson, med ett mycket vackert testimonio och tillstånd sedel ....... af hans kyrkioherde H. Malte Klow Skurup, med nämndemannen Per Jönssons stifdotter här af Tullstorp Kirsten Persdotter ...... ..... var förre bonden uti Hovgården Per Andersson och modern ............ Per Jönsson, Mallena Jönsdotter. | Familj F923
|
| 6858 | Fredagen den 6 july sammanvigdes drängen och hemmansägaren Nils Larsson i Kumlatofta med pigan Elna Andersdotter, för hvilka blef utlyst till äktenskap den 17 juny. | Familj F1426
|
| 6859 | Fredagen den 6 september trolofvades drängen Lars Andersson, som lofvade till vigsel, sedel ifrån sin kyrkioherde Pehr Sundius i Nöbbelöf, med enckian Anna Mårtensdotter i Skyttehuset. Löftesmän: Madtz Jönsson i Tingaröd och Mårten Mattsson ibm, copulerades den 16 post trinitatis och framviste sedel som han tillförne lofvat hade. | Familj F125
|
| 6860 | Fredagen den 9 april copulerades drängen Bengt Hansson i Gennerup och pygan Ingri Pehrsdotter från Bökesåkra. | Familj F959
|
| 6861 | Fredrik Schantz, adlad von Schantz (översiktstab 4, son av Johan Eberhard Schantz, se adl. ätten Schantz, tab 1)| född 1651-05-28. Student i Uppsala7 1664-02-06. Handskrivare (landssekreterare) i Närke och Värmland8 1682. Protokollssekreterare i senaten 1690-09-04. Adlad 1693-01-04 jämte sina bröder Ludvig och Christian (introd. s. å. under nr 1255). Död 1697 i Stockholm. Gift 1679 med sin äldsta broders svägerska Anna Ursula Scheffer, född 1660-01-13, som överlevde mannen, dotter av professorn i Uppsala Johannes Schefferus och Regina Loccenia samt syster till lagmannen Johan Scheffer, adlad von Scheffer, nr 1975, och presidenten Peter Scheffer, adlad och friherre von Scheffer, nr 144.Barn:Johan Fredrik, född 1680. Kansliråd och överpostdirektör. Död 1743. Se tab 8.Carl Gustaf, född 1683-01-09 i Örebro. Volontär vid fortifikationskontoret i Stockholm 1698-12-00. Volontär vid artilleriet 1699. Furir vid fortifikationen 1700-04-04. Konduktör 1701-08-20. Löjtnant vid fortifikationen i Karlskrona 1706-10-22. Kaptenlöjtnant vid artilleriet i Stockholm 1712-03-12. Konfirm. fullm. 1713-03-31. Kapten vid skånska artillerifältstaten s. å. 23/6. Fyrverkerikapten vid amiralitetet i Karlskrona 1715-03-26. Major vid volontärregementet därst. 1743-10-25. RSO 1748-11-07. Tygmästare vid sjöartilleriet s. å. 24/12. Död barnlös 1758-08-19. Gift 1:o 1719-10-11 i Stockholm med sin broders svägerska Anna Maria Dahlstedt, död 1750-06-14, dotter av bankokommissarien Zakarias Petersson Dahlstedt och Anna Salome Hausch. Gift 2:o 1751-01-13 med Christina Barbara Raab, född 1733-07-07, död 1755-05-17, dotter av landshövdingen Adam Johan Raab, friherre Raab, nr 286, och hans 1:a fru Margareta Christina von Heinen, nr 1289.Anton Ludvig, född 1684-07-11. Underofficer vid De la Gardies livländska infanteriregemente. Fänrik därst. 1703-06-12. Konfirm. fullm. 1705-03-06. Löjtnant s. å. Död ogift 1706 i Polen.Christian Eberhard, född 1685. Överstelöjtnant. Död 1760. Se tab 9.Henrik Vilhelm, född 1686-10-30, död 1688 i Örebro och där begravenMagdalena Regina, född 1687-12-07, död 1714-08-18 i barnsäng i Stockholm. Gift 1711 med landshövdingen Gustaf Fredrik Rothlieb, nr 523, i hans 1:a gifte, född 1686, död 1758.Beata Maria, född 1689-07-12, död ogift 1750-05-13 i Stockholm.Conrad Jakob, född 1691-02-26, död s. d.Albert Peter, född 1692-04-27. Konstapel vid amiralitetet. Död ogift.Axel Magnus, född 1693-11-20, död 8 veckor gammal och begraven i S:t Olofs kapell i Stockholm.Ivar Gabriel, född 1695. Kapten. Död 1743. Se tab 45.Hans Otto, döpt 1696-12-09 i Stockholm Jakobs förs i Stockholm, död i unga år. | von Schantz, Fredrik (I37697)
|
| 6862 | Friis, Albert, 1542-1601, Rigsraad. A. F. til Haraldskjær (af Skaktavl-Friisernes Slægt) var en Søn af Iver F. til Haraldskjær (d. 1557) og Sophie Albertsdatter Glob og fødtes 17. Juni 1542. Han blev Hofjunker o. 1566 og var 1567-68 med paa Daniel Rantzaus berømte Tog ind i Sverige. Han var 1569-81 Lensmand paa Sebber Kloster, 1580-94 paa Riberhus, 1595-96 paa Vestervig Kloster, 1596-97 paa Aakjær og 1597-1601 igjen paa Riberhus; desuden havde han af mindre Forleninger Skarpenbergs Gods paa Mors (1581-94) og Tørrild Herred med Jellinge Birk (1588-97). 1581 fik han Sæde i Rigsraadet. 1594 sendtes han sammen med Christoffer Valkendorf til Gulland for at afgjøre Retstrætter og undersøge Forholdene der paa Øen, og 1598 deltog han i Sønderjylland i frugtesløse Forsøg paa at bringe Stridigheder med Gottorp til Afslutning. Foruden Fædrenegaarden Haraldskjær ved Vejle ejede han ogsaa Hvolgaard i samme Egn. Med Borgerne i Ribe stod han sig ret vel, men han forstod ganske godt at benytte sin Stilling til at skaffe sig Indtægter og Fordele af dem. Hans betydelige Rigdom gik i Arv til hans Døtre, thi af hans mange Børn overlevede kun Døtre ham. Deres Moder, Fru Ingeborg Gyldenstjerne (f. 1546), en Datter af Christoffer G. til Iversnæs og Anne Parsberg, døde efter 21 Aars Ægteskab 6. Sept. 1591 og jordedes i hans Sognekirke Skibed, hvor Anders Vedel holdt Ligtalen over hende. Der fandt ogsaa hendes Husbond sit sidste Hvilested, efter at han var død 24. April 1601 paa Riberhus. | Friis, Albert (I28424)
|
| 6863 | Från 1623 års dombok.Samma dag kom för rätta Måns Gudmundsson i Möllekulla i Blekinge och Tvings socken, beklagandes en svensk Per Hane i Bänkeboda hade honom fråntagit oxar 1 par, vilka han hade i höstas vid Martini tid köpt av Sven i Bänkeboda som åtte Per Hanes dotter, med vilken avlade ett barn och sedan blev hon död. Nu tilldrog sig att sedan Sven hade bortmisst hustrun, köpte han sig en gård i Danmark, och när han flötte där ifrån med boskap och annat, löp oxarna tillbaka igen. Då kom länsmannen Carl Jonsson och styvde oxarna, föregivandes att han var kronan skyldig i utlagorna till 7 daler. Sedan kom Per i Bänkeboda och tog sig gäldet till och behöll oxarnaFrån dombok 1624Samma dag framställdes för rätta en tjänstepiga Sissa Månsdotter, som haver tjänat i Älmeboda Prästgård och där är bliven havandes, blev hon av rätten tillfrågat vem är barnafaderen, då bekänner hon på en dräng där tjänt haver, Jon Larsson i Bjässebohult, och var tillstädes här för rätten och nekar till hävden och barnet. Men på det sista bekände han hävden och till barnet, dock likväl övertygar hon honom att han lovade henne äktenskap och besvor sig att han henne aldrig befria skulle, det han och bekände. Sedan haver förbem. Jon Larsson befriat en änka Ingeborg i Bänkeboda och henne fäst förr än denne saken blev uppenbarad, därföre detta ärende blev uppsatt till vidare ransakning. | Persson Hane, Per (I15316)
|
| 6864 | Från domboken 1632;Kom för rätta Bo Korpe i Trälleboda och här för rätten beviste att Håkanstorp är byggt och upptagit på Trälleboda markägor och efter H. K. Maj:ts vår allra nådigste herre och konung haver efter sitt givna brev daterat Anno 1627 efterlåtit att kronotorp som är upptagne på skattegårds ägor må bliva skattejord och njuta skattefriheter. Därföre tingsköttes förb. Håkanstorp in under Bo Korpe i Trälleboda, hans hustru h. Kirstin och deras barn och arvingar till evärdelig lagfången ägendom. Bo Korpe förekommer som nämndeman från Trällbeo i Älmebodas domböcker som nämndeman mellan 1618-1642 och således parallelt med sin far i 17 år. | Persson Korpe, Bo (I15336)
|
| 6865 | Fånig 1749-1754.. Döpt 1228. Född på en Lördag. | Bengtsdotter, Botil (I43955)
|
| 6866 | Får skötebrev på gården Åbrolla Nr 1 år 1641. | Jepsön, Anders (I25131)
|
| 6867 | Fästes 0603 Dräng Nils Jönsson i Skönevik Ronneby K och Piga Ingeborg Olofsdotter i Svalhult. | Familj F1223
|
| 6868 | Född 0402, Döpt 0506, Född om aftonen, Faddrar. W Nils Larssons H. i Gökadal Backaryd sn, Per Samuelsson & Bengt Jönsson & Pig Kerstin Nilsdr i Dockemåla, Anna Johans i Rävsmåla Backaryd sn. Begravd 0722 i Backaryd, Död 16 mån. gl. | Persson, Sven (I43702)
|
| 6869 | född 164? i Väckelsång (G), död 1693. Gift med Petrus Rotovius, född 164?. Kyrkoherde i Arby (H). Gift med Erik Bethenius, född 164?. Kyrkoherde i Arby (H) | Tideria, Elisabeth (I28978)
|
| 6870 | född 164? i Väckelsång (G). Gift med Samuel Jonas Wrigstadius, född 164?. Lektor i Väcjö (G). | Tideria, N (I28979)
|
| 6871 | Född 1657 i Sjösås, Växjö stift, fadern bonden Nils (senare bosatt i Sonhult, Färgaryd). Död i Åhus 1705 21/11. Med Margareta Bolhemia nämns barnen Ingeborg (gift med klockaren Sven Håkansson i Ö Sönnarslöv, "deras barn kallade sig Mellin") och Maria (gift med kornetten Josua Appelberg). | Mellin, Jonas (I28961)
|
| 6872 | Född 1692? enligt hfl. Vigda Nils i Ryd o. Pig i Tingsås sn. Krympling 1749-1754, Begravd 0131, Änka 70 år gl. | Gummesdotter, Botil (I42800)
|
| 6873 | Född 1699 enligt hfl. Adress Hoby (K) Ryd 129 gårdsman 1749-1754. Begravd 1117, Död av Ålderdoms Svaghet 85 år gl. Backaryd HII:1 kort 4/7 inflyttningsattest.24. Nils Persson i Ryd begär låta sin fattiga halvsyster begravas i Backaryd fs. Hoby 17120304. | Persson, Nils (I42799)
|
| 6874 | Född fredag, Döpt 0413, Faddrar. W Kerstin Olofs i Skönevik, Per Olsson i Härstorp, Jöns Abrahamsson i Kölja, Olof Jönsson i Ettebro, Kerstin Nilsas i Tubbarp. Gift bonde död av tärande sjukdom 57 år gl. Adress Hoby K Harkniven 1/4 mtl bonde 1770-1795. Gift 1770-10-21 i Hoby K med Kerstin! Persdotter, född 1751-01-05 i Öljehult, Hoby (K).Bosatt i Harkniven 1771-1795, Hoby (K). Född ? 0108. | Åkesson, Jöns (I42749)
|
| 6875 | Född i Blekinge | Månsson Färdig, Per (I22341)
|
| 6876 | Född kl 12 om dagen, Faddrar. w Per Larssons h. Segrid i Siggamåla Backaryd sn, Sven Håkansson o. Per Samuelssons h. Märta i Dockemåla, Nils Larsson o. pig Karin Larsdtr i Rävsmåla Backaryd (K). Adress: Hoby (K) Fogdakärr 136 tredje matlaget bonde 1781-1810. 1772-1780 Brutit mot det 6:e budet vide Kyrkboken s554 | Persson, Nils (I42724)
|
| 6877 | Född kl:4 om Lördagsaftonen, Döpt 0424, Introduktion 0602, W Hillgier Månses på Stengrepen, Jon Ingemarsson i Örseryd, Håkan Clemmetsson i Hunnamåla, Sven Månsson i Raskamåla, Sissa Svens o. piga Sissa Svensdtr i Svalhult. Gårdsman död av obstruktion 74 år gl. Gift 1751-06-16 i Hoby (K) med Elna! Månsdotter, född 1736-07-04 (döpt 1736-07-04) i Öjasjömåla, Åryd (K), död 1804-08-08 (begravd 1804-08-08) i Öjasjömåla, Åryd (K).Gårdskvinna död av lungsot 66 år gl. | Börjesson, Nils (I43853)
|
| 6878 | Född kl:6 om morgonen, Faddrar. w Erik Hjärpe i Bräken, Måns Persson o. Dr Jöns Håkansson o. piga Annika Håkansdtr i Botahult Väckelsång (G), h. Kerstin Olofsdtr i Björnalycke, piga Kerstin Persdtr i Källehult. | Gummesdotter, Annika (I42037)
|
| 6879 | Född kl:9 om morgonen, w Albrekt Jönsson o. h. Ingeborg o. Sven Månssons h. Ingierd i Stora Rävsmåla, Jon Aronsson i Västra Hall, Jon Svensson i Västra Hult, Jon Persson i Södra Tjurkhult.Vigda Dräng i Hjorthålan och Piga i Lilla Rävsmåla.Gift 1744-10-28 i Backaryd (K) med Håkan! Abrahamsson, född 1723-09-01 (döpt 1723-09-10)i Hjorthålan, Backaryd (K), död 1774-03- (begravd 1774-03-23) i Hjorthålan, Backaryd (K). Bonde i Hjorthålan 1744-1768, Backaryd (K). Död före 17740323.w Jon Gummessons h. Ingelöv i Gökadal, Jon Jonsson i Skallevraket, Per Håkansson i Gunnerskulla, Jon Gummesson i Gökadal.Bouppeckning 17740323 Medelstad härad: Håkan Abrahamsson i Hjorthålan, git med Ingeborg Larsdtr, arvtagare: myndige sonen Abraham Håkansson i Hjorthålan, dottern Botils man Mattis Tovesson i Backaryd, dottern Karins man Nils Svensson i Västra Hall, samt omyndiga sonen Gumme 13 år gl., Olof 10 år gl., och omyndiga dottern Signe. | Larsdotter, Ingeborg (I15045)
|
| 6880 | född med namnet Guy men tog efter broderns död namnet Guillaume. | Hg av Akvitanien, gr av Poitou, Guillaume VIII (I91155)
|
| 6881 | född med namnet Pierre men tog efter broderns död namnet Guillau-me. | Hg av Akvitanien, Guillaume VII "l Aigret" (I92104)
|
| 6882 | Född måndagen i dagningen döpt 1014. | Torstensson, Nils (I42985)
|
| 6883 | Född om aftonen, Döpt 1009, W Sven Nilssons hustru i Raskamåla, Krok Håkansson i Örseryd, Jon Gummesson o. Karin Pers i Harkniven, skräddare Måns Lilja, piga Elna Nilsdtr i Hässleholm.Adress Hoby (K) Raskamåla 163 1773-1779.Trolovade Hemmansbrukare Änkl. i Ettebro Ronneby (K) och Piga i Raskamåla. Hustru död av rötfeber 43 år gl. Gift 1775-11-24 i Hoby (K) med Lars Brommesson, född 1746-08-12 i Ettebro, Ronneby (K),död 1806-06-22 i Risansmåla, Hoby (K). Bosatt i Ettebro 1775-1790, Ronneby (K). Risansmåla Hoby (K) 1790-1806.Gift Gårdsman död 62 år gl. | Börjesdotter, Botil (I43855)
|
| 6884 | Född omkring 1643 i Boarp i Gränna. Begravd 6 januari 1702 iGränna. Namnet Nidelberg eller utsprungligen Nidulius har av alltatt döma bildats av gårdsnamnet Boarp. (latinet "nidus" = fågelbo)Barn i äktenskapet med Sven Crantzberg: Sara född 1673 och Maria.Barn i Äktenskapet med Olov Nilsson: Lars Olofsson.G m SVEN LARSSON CRANTZBERG, d 1676 i Gränna sn (F). Befallningsman i Gränna sn (F). Barn:MARIA CRANTZBERG, f 16xxG m OLOV NILSSON RUNSKE, f 1652, d 1706 i Gränna (F). Rådman, Krögare i Gränna (F). | Svensdotter Nidelberg, Sigrid (I28248)
|
| 6885 | Född onsdag, Döpt 1127, Faddrar. W Kerstin Nilsas i Tubbarp, Per Svensson i Hoby, Jöns Persson i Hulta, Mattis Larsson i Hasselstad, Botil Pers i Möllenäs, Bengta Jönsdtr i Bökevik, Botil Persdtr i Tubbarp. | Åkesson, Olof (I42750)
|
| 6886 | Född oäkta | Persdotter, Karina (I24891)
|
| 6887 | Född på Onsdagen, Döpt 17320106, Faddrar. W Ingrid Jönses i Bökevik Ronneby K, gästgivare Pravids o. Per Svensson i Hoby, Sven Månsson i Raskamåla, Jon Ingemarsson i Örseryd, Sissa Svens i Svalehult. Skifte och Bouppteckning Bräkne Häradsrätt nr 7 upprättad 18130705 registrerad 18140317. Gårdsman Jöns Börjesson i Raskamåla död 18120628.Carl Jönsson i Gummagölsmåla o. Börje Jönsson i Trånhem o. Bonde Sven Jönsson i Raskamåla samt Bonde Bengt Pehrsson i Ramsjötorp gift med Ingeborg Jönsdtr, samt Piga Elisabeth Johansdtr därstädes. Wittnen: Jöns Abramsson i Öljehult o. Eric Hultmark.Wärderingssumma: 204 riksdaler. Fastighet 17930521, 1/24 mtl no 163 Raskamåla Södragård 390 riksdaler.Skulder: Sven Jönsson. Carl Jönsson i Gummagölsmåla. Börje Jönsson. Bengt Pehrsson.Måns Nihlsson i Öjasjömåla. Nils Johansson i Harknifven.Summa: 143 riksdaler.= tillgångar 413 riksdaler. 82 riksdaler till var och en. | Börjesson, Jöns (I41801)
|
| 6888 | Född tisdag kl 10 om aftonen, Döpt 0118, Faddrar. W Anna Jönsas i Kölja, Håkan Olsson i Skönevik, Håkan Clemmetsson i Tubbarp, Elin Månsas i Möllenäs, Inga Enarsdtr i Hulta, Elin Persdtr i Skarup. | Åkesdotter, Kerstin (I42751)
|
| 6889 | Född Tisdag, Döpt 0522, Död 10 år o. 5 mån. o. 6 dag. gl. | Bengtsdotter, Ingeborg (I43956)
|
| 6890 | Före 1859 Kristian, besteg tronen 1863. | av Danmark, Fredrik VIII (I90073)
|
| 6891 | Före detta marinsoldat, avförd ur rullan 1867 i november för rymning | Jonsson Lund, Nils August (I37672)
|
| 6892 | Förekommer i "Ystadsläkter" av Sven Carlqvist. Förekommer även i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd del 1-3 år 1972.Bouppt. efter Mårten Trulsson upprättades 15/10 1714.På Almaröd nr 1 så finns det under 1600-talet en åbo vid namn Truls Hansson. Han harenligt uppgifter bl.a. under Skurup(!) följande barn: Anders Trulsson, Nämndeman, Häradsdommare, Riksdagsman och Rusthållare, född ca 1651, dog 1710-10-03 på Almaröd nr 1. Gift med Karina Jönsdotter som dog ca 1712 i Skivarp (Almaröd?). Peder Trulsson, Rusthållare och Hästehemmansåbo, född ca 1655 dog mellan 1691 och 1694 på Almaröd nr 6.Gift med Mätta Håkansdotter, född ca 1668 i Skivarp, dog 1709-03-28 i Lindby, Svenstorp. Lars Trulsson, Länsman och Rusthållare, född ca 1660, dog före 1711-10-12 i Almaröd. Gift med Kirstina Matsdotter, född omkring 1660. Jöns Trulsson, född ca 1661. Gift med Anna Trulsdotter, född ca 1664. Mårten Trulsson, Hästemöllare, dog omkring 1714 i Ystad. En av döttrarna finns delvis nämndunder Extra Ordinarie Ting 1711-03-17 då Lars Trulsson är arresterad. Han står anklagad för otrohet emot Kungl. Majt. då han gått fiendens ärende (Danskarnas!). Han uppger sig vara född iAlmaröd och brukat sin gård därstädes i 26 års tid och har 7 barn, samt flera bröder. En brorson till honom är studios Simon Almström i Ystad, vilkens moder är gift med PerBagare i Ystad. En svåger till Lars Trulsson nämns Per Jönsson i Skivarp vara. Men vem var denna systern? Och vilken Per Jönsson i Skivarp är det som är svågern? Samt betyder svåger i detta fall samma sak som idag eller är det bara i betydelsen som gälldeunder tidig 1600-tal? Alltså att de var släkt på något sätt. Brorsonen till Lars Trulsson är också intressant. Finns det någon som vet vem som var fartill Simom Almström? Av Lars Trulssons bröder så var både Anders Trulsson och Peder Trulsson avlidna vid detta tillfälle men igen av deras änkor passar in som gift med nämnda PerBagare i Ystad. Mätta Peder Truls gifte om sig med Nils Kuntsson i Svenstorp och Karina Anders Truls dog 1712 i Skivarp. Dessutom så bör Simon ha varit vuxen när Lars Trulsson stod anklagad. Frenning menar att Mårten var far till Simon. Jag tar mig friheten att återge Frennings text om Truls Hansson, eftersom den användsflitigt i diskussionerna här, samt har en ganska roande slutknorr!: Truls Hansson, brukade redan enligt 1643 års mantalsregister en hel kronogård i Almarödsby, Skivarps sn, där han från 1658 och ännu vid militiesakattläggningen i dec. 1687 står somåbo på 1/1 kronohemman, som då nedsattes till 1/3 mantal och erhöll nr 2 i byn. År 1690 hade hemmanet enligt jordeboken övertagits av en son. Troligen är Truls och den till namnet okända hustrun (som i 1684 års visitationslängd såsom åldersstigen ursäktas för frånvarovid husförhöret) de gamla personer som bodde hos sonen enligt 1691 års mtl. 5 söner och 2 döttrar är kända. Av sönerna var den äldste Mårten hästmöllare i Ystad (far tillklockaren i Ystad Simon Almström) Anders = mf fm ff mf f, Per, och Lars f. ca 1660, rusthållare i Almaröd nr 4, d. 1711. Den senare anklagades vid extra häradsting 1711 17/3 för förräderi emedan han trätt i dansk tjänst som länsman under kriget i Skåne föregående år. Ett replikskifte ur tingsprotokollet må återges. Lars höll på att driva in skatt i en by i häradet, när en bonde frågade: "Tänker du inte att de svenske skall komma tillbaka igen?" Lars svarade: "När mina stutar, som jag slaktade för två år sedan, står upp ur saltbyttan och äter gräs blandAlmaröds fänad, kommer de svenske igen". Svåger har stundtals varit ett ganska vagt begrepp jämfört med idag. Språk, ord och namn: Övriga språkfrågor: Svåger : Man kan nog inte ta för givet att Per Jönsson var gift med Truls Hanssons dotter. Vad står det exakt i tingsprotokollet? Av Birte Boström - fredag den 04 juni 2004 kl. 15.31: Jag har inte skrivit av hela målet i Vemmenhögs häradsrätt, Extra ordinarie ting iSkivarp d. 17 mars 1711 (Ren. domb.), men kan delge er den sammanfattning och moderniserade utdrag jag gjort. Mål gällande Lars Trulsson i Almaröd, som i någon tid suttit häktad i fängelse för denotrohet han skall ha visat emot Kungl. Majt. och dess undersåtar den tiden som fienden har varit här i landet, då Lars Trulsson låtit sig bruka i fiendens tjänst. Lars Trulsson, som hållit sig undan sedan öppningen av Malmö fästning, hade gripits nerevid stranden uti Beddinge by, när han sökt komma över på andra sidan. Innan gripandet hade man arresterat Lars Trulssons brorson Studiosus Simon Almström ifrån Ystad för att på så sätt framtvinga Lars Trulsson. Lars Trulsson frågas i Rätten var han var född och hur hans levnadstid varit ? Lars svarar, att han är född i Almaröd, varest han uti sex och tjugo års tid suttit vidsin gård och hemman därstädes, jämte flera sina bröder och anhöriga, och var jämväl hans hustru vid Tingplatsen, med vilken han har 7 barn någorlunda till åren komna. Rätten frågar hur han kom i lag med fienden? Lars svarar, att han en dag rest till Ystad att köpa säd och annat till sitt husförnödenhet, då en dansk kommissarie tagit fast honom och tvingat honom taga emot en fullmakt på länsmansbeställningen, den han således icke kunnat undgå. Lars Trulsson uppvisar fullmakten daterad Ystad d. 29 jan. 1710 av I. Andier underskrivenpå krigskommissarien Himmelstrops vägnar, och är den ånyo underskriven i Lund d. 1 febr.1710 av danske generalen Brochdorf. Lars Trulsson har i egenskap av dansk länsman indrivit kontributioner av rusthållarna ihäradet. Flera vittnesmål handlar om detta. Han anklagas också för diverse övergrepp, men det visar sig att dessa begåtts av den danske dragon han haft i sitt sällskap, men det framgår att Lars hotat en del personer när han farit runt att driva in dessa kontributioner. I målet framkommer också att Per Jönsson i Skivarp är i svågerskap med Lars Trulsson. Jag tror det gällde vittnesmål, men kan inte komma ihåg det nu. I varje fall kan inget haomnämnts som klargör svågerskapet, då skulle jag ha antecknat det. Rätten frågar också efter en del pengar som Lars Trulsson indrivit. Lars säger sig halevererat dessa och har kvitto på detta hemma, men då man står i begrepp att ge sig av till hans gård att leta säger han att det inte finns där. Nämndeman Bengt Persson i Persemölla berättar att han hört talas om ett brev som Larsskrivit i arresten till sin hustru, varuti skall stått att Per Bagares hustru i Ystad haver hossig sju snesar eller 140 caroliner i förvar, som hustrun skulle sända Sven Nilsson i Abbekås att kräva. Sven Nilsson intygar detta, men berättar, att när han kommit till Per Bagares hustru harhon sagt sig vilja först se till vad hennes son var i sin arrest förtärandes innan honbetalde något ifrån sig. Sonen Studiosus Almström inkallades och åtspordes om hans moder hade några penningar i förvar åt Lars Trulsson, men han sade sig det icke veta. Lars Trulsson sade att detta var pengar som folk i Ystad varit skyldiga honom. Målet avgörs inte här och har förmodligen hänskjutits till högre rätt. Möjligen har LarsTrulsson fått plikta med sitt liv. Han är i varje fall avliden d. 12 okt. 1711, då enspecifikation på hans kvarlåtenskap, värderad till 225 dlr. smt., inlämnas i häradsrätten. Sonen Isack Larsson i Almaröd fordrar 121 dlr. smt. som han försträckt till fadern både före och under den tid han suttit i fängelse. Likaså innestod 26 dlr. smt.barnagods efter Sal. Peder Trulsson iAlmaröd. Simon Almströms far Mårten Trulsson är avliden före d. 5 juli 1709. Detta datum i Ystads Magistrats protokoll, anhåller nämligen Simon Almström att det måtte tillsättas nyförmyndare åt Sal. Esbiörn Andersons barn istället för hans (Simons) Sal. fader Morten Trulsson. Jag vet inte vilka uppgifter Frenning ger, men i Ystadiana 1974, Ystadsläkter, Almström, så uppges Simon Almströms föräldrar, Mårten Trulsson, hästamöllare, vara död omkring 1714 och dennes hustru Elna Simonsdotter likaledes vara avliden omkr. 1714. Om det nu stämmer att Mårten Trulsson är densamme som hästemöllaren, så måste hustrun Elna Simonsdotter ha gift om sig med Per Bagare i Ystad. ----------------------------------------------------------- | Trölsen, Mårten (I2883)
|
| 6893 | Förekommer i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1972: "Oluf Nielsen var redan år 1658 åbo i Skivarp. Fram till 1670 på 1/1 kronohemman och därefter på 1/2 frälsehemman under Dybeck, senare betecknat som nummer 19 i byn. Han nämndes sista gången i katekismilängden 1701 och uppges då vara 82 år. En son hade 1709 övertagit hemmanet. Olas hustru nämns utan namn i mantalslängderna från 1658 till 1670. 1671 uppges hon vara död." | Nilsson, Oluf (I2828)
|
| 6894 | Förekommer i släktkrönikan "Ättlingar och anor till Anders Knutsson och...på Tingaröd 3"1987 av Sven-Eric Dahlgren. En del uppgifter om denna person och hans maka o familj är hämtade därifrån. I Skivarps kyrkbok (C:1) står att läsa: "Följande barn hafwa utan pastors vetskap och tilsyn blifwit vaccinerade af Klockaren Fris från Skurup, som intygadt att de fått sinaägta koppor:..."rusthållaren Hans Ohlssons på n: 3 i Steglarp son Jöns född d: 15 may 1801 - 5 skilling". Dessa makar bodde inledningsvis i V.Nöbbelöv men flyttade 1837 därifrån till hemmanet Sandåkra nummer 9 i Skurups församling. En gård som enligt uppgift i husförhörslängden 1840-1844 var värt 3000 riksdaler (7/16 mantal). Här kvarbodde familjen ännu åtminstone i den husförhörslängd som sträcker sig fram till 1861. | Hansson, Jöns (I2867)
|
| 6895 | fører 1331 de tre Roser | Ebbesen Frost (Lange), Esge (I28757)
|
| 6896 | Förlovad: 1712-01-09 Åhus (L) 1) 1712 Den 9 Jan: Trolofwades Johan Olson Rypa och Enckian Margretta Bohlhemia här utij Byyn Vigsel: 1712-02-27 Åhus (L) 2) 1712 Den 27 Februarij Wygdes Johan Olsson Rypa och Margaretta Bolhemia här i Byyn | Familj F8441
|
| 6897 | Första advent copulerades Oluff Jeppesson af Ballckåkra med Peder Måns dotter Ellna, hans föräldrar var Jeppe Ågesson för detta boendes uti Ballckåkra nr 10, moder ............ hennes föräldrar är Peder Månsson och Kerstina Nilsdotter, här i Snårestad boendes på nr 24, straxt efter copulationen till Ballckåger på nr 5 hon flytte. | Familj F621
|
| 6898 | Första söndagen i fastan vigdes änckemannen Nills Persson af Kalthus och pigan Edeka Jönsdotter af Stora Beddinge. | Familj F873
|
| 6899 | Föräldrar Jakob Fager och Sissa Svensdtr.Vigda Bengt i Ramsjömåla och Piga i Lindås. | Jacobsdotter, Sissa (I41812)
|
| 6900 | Föräldrar Per? Persson o. Sissa Månsdtr. Döpt 0917, Född vid kvällen, W Sigret Måns Pers i Ryd, Jöns Månsson i Ryd, Måns Larsson i Ryd, Anna Sven Nils i Ryd, Gertrud Olle Lars i Ryd. | Nilsdotter, Botil (I42802)
|