.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 7,151 till 7,200 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 7151 | Henrik Wetzel. Mjölnare i Spånga i Västra Vingåkers socken Södermanlands län. Levde 1640, men var död före 1646-01-28 [3]. Gift med N. N. Olofsdotter, dotter av Olof Persson i Foglö i Stora Malms socken Södermanlands län, en av stamfäderna för adliga ätterna Cedercrantz och Söderhielm [3]. | Wetzel, Henrik (I37759)
|
| 7152 | Herr Jon eller Joan Magni är otvivelaktigt bördig från Hultssocken i S Vedbo härad i Småland. Där finns ett hemman Skeppsåsbeläget ett par km söder om Hults nuvarande kyrka. I slutet av1500-talet och i början av 1600-talet bodde där en bonde, kallad"Måns i Skeppsås" som står upptagen i fogderäkenskaperna sombrukare av hela hemmanet. Makarna d v s Måns och hans hustru samtde i Hults församling avlidna syskonen till "herr Jon i Grenna"låg alla jordade under en gravhäll ute på Hults gamla kyrkogård.Den beskrivs av komministern i Hults och Edshults församlingar,Sven Kindberg, i en berättelse som sannolikt varit avsedd förGahm-Persson eller Rogberg, men slutligen kommit att hamna iKungl. Biblioteket i Stockholm. Komministern (i församl. 1778-95)beskriver däri kyrkogården och kyrkans gravstenar, varvid hanyttrar: "D:to liggja 2:ne stenar öfwer grafwer, 1 ditlagd af Pastoris iGrenna Herr Jonas Magni öfwer sina Föräldrar och Syskon i Skipsåhsår 1636." I den svenska släktkalendern för 1950 har på sid. 619 intagits denPalmgrenska släktens genealogi, varvid som äldste kände stamfadernupptagits klockaren Pehr Bengtsson i Långaryd, som skulle varasonson till kyrkoherden i Kulltorp Göran Palmgren Grennesis (Död1687). Dennes fader var kyrkoherden i Gränna-Visingsö JohannesMagni, en person som ofta omtalas i ministralhandlingarna isamband med Hults socken. Han går då allmänt under namnet "HerrJon i Grenna." Det torde följaktligen icke mer råda något tvivelom släkten Palmgrens härstamning på fädernet från bonden Måns iSkeppsås i Hults socken i S Vedbo härad i Småland.Barn:JONAS MAGNI, d 1659 | Måns (I28240)
|
| 7153 | Hette från början Per AnderssonFrån kaplanstjänsterna i Romfartuna och Norrbärke kommer han 1583 som pastor till Grangärde. Barn: * Sara Persdotter (1567 - 1649) gift med kaplanen Petrus Nicolai Grengnensis 2 gifte med Johannes Mathiea Arosiensis.* Knut Persson (1579 - 1675) * Hans Persson (1590 - 1684) * Elisabet Persdotter * Anders Persson * Abraham Persson Utdrag ur Ekströms Västerås Herdaminne s.363, s.374-376 (Ekström VSH s.762)Petrus Andrea Svärdsjöensis-Peder Andersson, Född i Svärdsjö, död i Grangärde trol. i slutet av 1621 som pensionerad kyrkoherde där. Från kaplanstjänsterna i Romfartuna och Norrbärke kommer han1583 som pastor till Grangärde.I början av 1584, vilket år han upprättar tionderegister och erlägger kostgärd med 2 spn korn, 1 lpd kött, 1/2 lpd torrfisk och 1 lpd smör. DenDen årliga taxan var alltjämt 6 mk. Gärderna voro talrika. Utöver de vanligatillkommo extra såsom vid konung Johans bröllop 1585, konung Gustav Adolfsankomst till Grangärde 1615, vid vilket tillfälle herr Peder levererade 1/2lpd smör, 4 mkr ost, 7 harar och 2 orrhönor, samt kröningen 1617. Konungenhade 27 juni 1589 stadfäst den gamla ordningen, enligt vilken bergsmännen till prästlön skulle giva 1 järntacka av var blåsning. "med den vikt, som så beviljad va". Någon klockare hade aldrig funnits i socknen intygas ännu 1619.Från 1587 innehar han Rosshaga, som besåddes med 5 1/2 spn och hade äng om 6sommarlass. Detta hemman, ehuru alltjämt tillhörande herr Peder, förklarades1610 vara obesuttet varför dagsverken, skjutsfärder och hjälper av dettaavkortades. Den 7 juli 1598 hade han å ting i Tuna bjudit upp en del i Laxsjön. Nygården, som han 19 juni 1597 köpt av Mickel Larsson i Tjärna i Stora Tuna. Eftersom köpet klandrades av herr Olof i Tuna, blev det idomboken överkorsat. Senare fogderäkenskaper visa dock, att han alltjämtinnehade Laxsjön, som besåddes med 2 spn 3 fj. och hade äng om 6 sommarlass.Den 25 januari 1603 bjöd han å tinget i Norrbärke upp torpet Finnbo, som hanför 8 fat osmundjärn köpt av Anders Fine. Vid ting i Floda uppbjudes 20 januari 1607 tredje resan 1/2 hemman i Bro, som han köpt för 50 daler och 6pd "keslar". Herr Peder underskriver Upsala mötes beslut 1593, giver där 20februari 1594 konung Sigismund sin trohetsed, får 1596 i uppdrag att vid nästa prästmöte hålla den andra predikan, bevistar riksdagen i Norrköping ifebruari 1604, underskriver 1605 uppsägelseskriften till konung Sigismund ochär i december 1610 närvarande å Örebro riksdag. Hans upprepade deltagande vidriksdagar tyder på, att han varit kontraktsprost. Konung Karl IX beviljade 18december 1607 fri marknadsplats vid Grangärde kyrka varje lördag, så attbönder och borgare från Hedemora, "nyfunderade staden Tuna" och sammaledes Falan då skulle få driva handel med varandra därstädes. Biskop Bellinusvisiterar 21 januari 1616, varvid befinnes, att den större kalken blivit helförgylld, att lärft till en mässesärk inköpts samt att en mässhake av röddamast tillkommit. Bibeln var nyinbunden tillsammans med Kyrie. Vid visitation 18 januari 1621 hade en klocka tillkommit. Två sutto nu i tornetoch endast en på valvet. Nytillkomna voro 1 kopparkanna om 1 pd. 1 kopparkittel i funten, 2 mässingsstakar (den ena med en och den andra med 2pipor), 1 tennkanna om 1/2 pd och 1 tennflaska. Dessutom fanns nu bl.a. 1röklin och 1 altarlist av guldskinn. Å andra sidan hade pixis, foten av silver och det brutna silvret förkommit. Församlingen ålades vid detta tillfälle att inlägga trossbotten i sakristian, "bota muren" inne i kyrkan och att "måla något". Konungen hade 26 februari 1617 bestämt, att kyrkan tillvin och oblater skulle årligen få 2 tnr spml. Redan 1616 hade i mantalslängden för Älvsborgs lösen antecknats, att Hans Persson, kyrkoherdensson, var "sin fader till hjälp i hans ålderdom. Vid visitation 18 januari 1621 "vedersade han gället för sin ålderdoms och stora svaghets skull" ochupplät det till sin måg, som var hans kaplan. Ombytet skulle ske nästkommande1 maj. Mågen skulle övertaga det mesta av kyrkoherdeinkomsterna. Själv skullehan av prästbordet behålla 2 tnld åker, övertaga klockarhalvspann och matskott samt, så länge han levde,"behålla pastoris namn och vara känd för god att sitta uti högsätet". När han dog, är icke känt. Troligen har det ickedröjt länge. I testamente efter honom gavs kyrkan 1 mässingskrona med 12 pipor. År 1621 30 april lämnar han gället åt sin måg.Barn: * Sara, gift med kaplanen Petrus Nicolai Grengnensis 2 gifte med JohannesMathiea Arosiensis.* Abraham, död trol. i Köping före fadern. Han blev 1607 kämnär, 1608 rdm och1612 även gg i Köping, Handelsman.* Anders, död före fadern. Han kan ha varit bgsm i Söderbärke och samtidigt borgare i Köping.* Hans, 1616-12-21 nämnes, att han "är sin fader till hjälp i hans ålderdom"* Elisabeth, död före fadern, g m okänd. | Andersson Svärdsjöensis, Petrus (I36521)
|
| 7154 | holdt 1563 Skifte med sine børn; fik selv Birgitte Gaard i Gøinge H., og Krogsbølle paa Livstid. | Eriksdatter Hardenberg, Anne (I28439)
|
| 7155 | Holger Ulfstand var krigare och diplomat och användes ofta i förhandlingar med svenskarna. År 1530 lät han på Häckeberga uppföra en ny borg i renässansstil. Enligt traditionen skall den ha varit mycket ståtlig och ha haft inte mindre än sju spirkrönta torn, men förmodligen har byggnaden inte varit märkligare än många andra samtida skånska slott. | Gregersen Ulfstand till Skabersjö och Häckeberga, Holger (I28440)
|
| 7156 | Holmger Knutsson, förmodligen född någon gång innan 1220-talet, död 1248, var en svensk tronpretendent, äldste son till kung Knut Holmgersson, senare Knut Långe. Han blev avrättad som upprorsledare av Erik Erikssons folk efter att förlorat slaget vid Sparrsätra 1247.Det finns inte så mycket uppgifter om denne man, förutom att han vid faderns död 1234 skall ha tagit kunganamn, men motats bort av Erik Erikssons jarl Ulf Fase. Detta skall ha skett innan han blev hyllad som kung. Någon gång efter denna tid skall han ha gift sig med en kvinna vid namn Helena Filipsdotter till Sko, det nämns dock inga barn i detta äktenskap. År 1247 så gör han åter anspråk på kronan men förlorar slaget vid Sparrsätra och försöker komma undan kungens trupper. Han blir dock upphunnen i Gästrikland och avrättas där genom halshuggning. Han blir senare, förmodligen genom sin frus försorg begravd i Skoklosters kyrka, där en bonad med följande text står att finna:"Född av svearnas lysande kungastam blev Holmger, ett föredöme i goda seder, slagen av den bittra döden och ligger här med avhugget huvud. Men en kristlig död visar sig skön genom talrika under." | Knutsson (Tillbakaseende Ulv), Holmger (I37609)
|
| 7157 | Hon benämns också Karina Thunisdtr. Hon är nämnd tillsammans med maken pås k "epitapher" i Mariakyrkan i Ystad på följande sätt:"Erlig och förståndig Man Johan Friis, fordom Borgmästare och Kongl Maijsts Toldere i Ysted, med dess hustru Karina Thunis dotter, som aflade under 36 1/2 års ägtenskap 17 barn, varav 7 söner och 10 döttrar, afled 1630.Fyra barn dog späda 1607 - 1609. Åtta barn kända. Övriga okända.Hon bör blivit åtminstone 50 år gammal, maken blev något och 60 år. Barnen kan varit födda ca 1590 - 1630, vilket kan innebära att Karne/Karina kan varit född någon gång 1565-1575. Död troligen efter 1625 men före 11 apr 1633. | Tufvesdatter, Karne (I21167)
|
| 7158 | Hon flydde efter sin man mord på Visingsö till sina anhöriga i Danmark | Stigsdotter Hvide, Kristina (I91366)
|
| 7159 | Hon från Gräntinge, han från Orevad | Familj F4276
|
| 7160 | Hr. Nicolaus Rønnow kaldet Kierl, kaldes 1380 Nicolaus Kierl dictus Rennowe og beseglede da med Hr. Johannes og Hartvig Hummersbüttel, da de solgte Lykkesholm til Hr. Evert Moltke, kaldes 1389 Claus Kerl og var Ridder og beseglede da i Kolding med Hr. Benedict Ahlefeldt, for hvem han atter 1392 var Forlover, kaldes da Hr. Niclaus Kerl, men i sit Sigil "Kerle Rennowen", var kort efter Forlover for de holstenske Grever ved Fredslutringen i Vordingborg, mælede 1394 paa Ærø et Pantebrev dødt, som Hr. Jens Andersen (Brok) havde givet ham paa Gods i Fyn, kalder sig 1396 "Claus Rennouwe de arders hed Kerle, Ridder" og beseglede da i Assens til Vitterlighed med Hr. Niels Iversen (Rosenkrantz), var 1397 nærværende ved de holstenske Grevers Arvedeling i Bornhøved, nævnes 6 Okt. s. A. som Medudster paa Urnehoved Thing af et Vidne om samme Deling, var 1398 Høvedsmand paa Ærø, kaldes endnu 1403 dn. Nicolaus in Errøe, miles, hans Aartid holdtes i Slesvig Domkirke; g. m. den domina Berta uxor Nicolai Rønnow, militis habitant in Eylsbyl, der betænkte Kapitlet i Haderslev, hendes Vaaben synes at have været en Bjelke. | "Kierl" Rönnow, Nicolaus (I28597)
|
| 7161 | hun er muligvis datter af Jakob Olufsen til Høistrup | Jepsdatter Lunge, Karen (I28556)
|
| 7162 | Husar vid Malmö Skvadron, Kronprinsens Husarer. Antagen 1887-11-01. Soldatnummer: KH-M2-0056. Avsked: 1893-11-01. Betyg: A. (Skånes Knektregister)Flyttat från Malmö garnisonsförsamling (Malmö 2:56) till Lilla Jordberga nr.6, Källstorp 1893-11-03, till Brönnestad nr.19, Östra Klagstorp 1893-12-07 och till Klagstorp nr.8 1895 (står som husägare där). Sockerbruksarbetare 1897. Arrendator på Önnarp nr.10, Önnarp 1912-25. Efter hans död arrenderar hans änka Maria Larsson gården till 1933. Arealen är 10,2 har, varav 9,3 har åker. På marken finns en bronsåldersgrav som kallas Ölshög. Gården ägs av Stiftelsenämnden i Lund samt Pastoratet. (Malmö garnisonsförsamling B:4; Källstorp AI:11 s.92; B:3; Östra Klagstorp AI:9 s.85, 285; 285; B:1; SCB Födda 1860-1897; Önnarp SCB Församlingsbok 1920; Svenska gods och gårdar. 4, Skåne : södra delen (1944))I bouppteckningen 1926-01-23 finns följande djur upptagna: 2 hästar, 5 kor, 3 kalvar, 3 svin och 40 höns. Djuren värderade till 2820 kr. Dessutom finns bl.a. en buffé, ett väggur, en bordsservis, en kaffeservis, trädgårdsmöbler, 4 vagnar, 1000 kg havre, 500 kg ärtor, 320 kg råg, 400 kg vete, 400 kg korn, 635 kg blandsäd, 6000 kg kålrabbor och 2000 kg potatis. På sparkasseboken (Svenska Handelsbanken) finns 308 kr och i kontanter finns 250 kr. Han har även en innestående ersättning på 225 kr enligt arrendekontraktet 1924-10-28 och därtill hörande syneprotokoll 1925-07-24 för en nybyggnad. Summa tillgångar: 7763 kr. Efter avdrag för skulderna återstår 3424 kr. Enligt arrendekontraktet har han nyttjanderätten till Önnarp nr.10 (1/8 mtl) under fem år, räknat från 1925-03-14. (Vemmenhögs, Ljunits och Herrestads häradsrätt 1926, FII:49) | Schön, Karl (I35255)
|
| 7163 | Hustru död av hetsig sjukdom 53 år gl. Begravd i Backaryd.Vigda Dräng i Dockemåla Hoby (K) och Piga i Lilla Rävsmåla. | Larsdotter, Kerstin (I15044)
|
| 7164 | Hyllades 1487 som tronföljare i Danmark, 1489 i Norge och 1497-99 i Sverige. | av Danmark, Sverige och Norge (Tyrann), Kristian II (I90083)
|
| 7165 | Hyllades som härskare 1533 i Kiel över hertigdömet Slesvig och Holstein.1534 hyllades som kung över Danmark | av Danmark och Norge, Kristian III (I90047)
|
| 7166 | Hyllades som kung av Danmark 28/9 1448, kröntes till kung av Sverige 2/7 1457 | av Danmark, Norge och Sverige, Kristian I (I90080)
|
| 7167 | Hålabäcksdokumentet finns att läsa här. http://www.swe-gen.se/Hoby/Halaback.htm | Arvidsson (Offresson), Jöns (I42394)
|
| 7168 | Häktade för stöld, stått kyrkoplikt | Persson, Johannes (I41534)
|
| 7169 | Häktade för stöld, stått kyrkoplikt | Jonasdotter, Maria Cathrina (I41535)
|
| 7170 | Härwärdiga höglärde och wida Berömbde Herr Biskop ProCancellarie ok Doctor höggunstiga fader i [...]Såsom Klockare Embetet ok lägenheten wid Äfröd ok Sönnarslöfs församlingar här uti Gierds härad, medelst förra Klockarens afgång genom döden, nu är vacant ok ledig: Ok Kÿrkioherden wid bemälta soknen Ärewördiga och wällarda H. Petrus Collin tillika med begge församlingarna till underdånigt följa af KyrkioLagens XXIV: Capitel ok 31 ': Till samma bestellening ok Klockare-Embete waalt denna Skickelige Person Hendrich Runneberg: Begärandes han deruppå min ödmiuka förskrift ok recommendation: fördenskull har iag icke underlåta bordt honom Hendrich Runneberg till dett bästa hos högwärdiga faderen at annmähla, ödmiukaste begärandes att wederbörandes åstundan, som honom vocerat, genom högwärdiga Herr Biskopens höggunstiga approbation ok fullmakt må fullgiord ok bekräftad warda. Denna person lärer icke wara Högwärdige Herr Biskopen obekant. Jag har honom till förna wid warande sådan vacance i Wramb recommenderat. Ok har han en lång tid betiänt församlingen uti Fredlefstad med siungande ok Barnsunderwÿsning, det han till allas nöije giort, så att han till detta Embete är en mÿcket habil ok skickel. Karl. hwarför ok som detta [...] lånda till guds ära ok guds församling tienst, iag med så mÿcket större förtröstan till högwärdige H. Biskopen ok des höggunstiga bifallande, denna min ödmiucka förskrift ok förbön för honom aflegger, ok war desammast förblifwer högwärdiga ok höggunstika H. BiskopensÖdmiukförsamste [..][...]edbiörn [..]iusKöpinge d 30: Apr: Anno 1726Högwärdige ock Högtberömmelige Herr Biskopp Doctor ock ProCanceller Höggunstiga fader och gÿnnareFör Eders faderliga högwÿrdighet kommer iag gienom detta alldraskÿlldigst ock [förhammmast] at tillkiänna gifwa, härü deßa församblingars Klåckare, för detta Klåckaren Swän Håkanßon, förleden d 26 mart: efter en någon tÿd uthstånden siukdom är igenom döden aflijden; Och såsom man ganska högel:n behöfwer en [braf] ock skickelig karl som man kan hafwa någorlunda förtroende till, så wähl med ungdommens informerande, som andra angelägenheter, hwilka wid des ämbete fordras, har iag träffat förmodel:n en [braf] ock skickelig karl Hendrich Runneberg benämbd som tillförna wid försambl:na Fredlefstad ock Rödebÿ en tämmel: tïd Klåckare tiensten förrättat, ock icke allenast gienom et stilla nÿcktert ock rättsindigt lefwerne, [...] ock gienom en wacker ämbetes flït förwärfwat sig et godt låford, hwilken så wähl församblingarnas ledamöter, som iag för min dehl, tÿckt wara ganska tienlig at få till Klåckare. fördenskull honom nu till Eders faderliga högwÿrdighet skÿlldigst affärdar ock ödmiukast beder, det måtte så wähl bemälta persons skickelighet ock habilite, som samptl: Socknens så högas som lägres ock min kallelse, winna hos Eders faderliga högwÿrdighet det bewågna anfarande, at han Hendrich Runneberg till denna vacante Klåckare lägenhet Constitueras ock förordnas måtte. Gud[...] att denna Klåckare lägenheten gienom den altförstora pension som till Scholan måste gifwas är ganska ringa ock slätt, att iag kan säija bemälta Runneberg något bättre kunde hafwa förtient. Men emedan han dermed tÿcker sig nöjd wara ock både iag ock församblingarna finner os med hans tienst ganska wähl belåtna, will iag honom Eders faderliga högwÿrdighets höga gunst och befordran ther till alldrahörsammast ock ödmiukeligen recommendera, förmodandes Eders faderliga högwÿrdighets medelst des fattigdom ock långa kostsamma resa med så mÿcket [..]rare ock bewågnare sin hielp honom hägna lärer, som han hwad gunstig bewågenhet honom wederfaras altid lärer med aldraödmiukaste tacksamhet ährkiänna. Jag har så wähl förr änn denna min Klåckares död tiennade, som alt sedan warit af siukdom angrÿpen ock sängliggande, så iag intet förmått Eders faderliga högwÿrdighet denna saken föredraga förän nu den nådiga guden någorlunda behagat Ärha mig, at fast krafterna ganska swaga ännu äro, iag dock hoppas des nådiga hielp till en god restitution hwarför Eders faderliga högwÿrdighets gunstiga [...] iag mig ödmiukast åthbeder ock med wördnat förblifr.Eders högwÿrdighets Min höggunstiga faders och Biskopps Everöd d 11 Maji 1726Ödmiuka Tiänare P. Collin.[..] Herrens Jesu nampnSåsom den nådiga guden behagat för någon tïd sedan ifrån os taga ock gienom döden hädankalla deßa bägge försambl:nas Klåckare Swän Håkanßon; ock det äro os alla mÿcket angeläget at igienfå en gudfruchtlig, ärlig ock skickelig kar som detta ledige blifne ämbete kan anförtros, ock wara Guds försambl, så wähl med ungdommens trogna informerande, som annan tillhörig ock wederbörlig ämbetes flit, till tienst ock nÿtta. Så emedan os är förestält närwarande Skickeliga person Hindrich Runneberg som nederkommit ifrån Blekingen, medelstad härad ock Fredlefstad försambling, försedd med ett godt loford, så wähl om sin gudfruchtlighet, stilla nÿcktra ock sedeliga lefwene som sin oförbrutna flït wid ungdommens underwisning, ock alla wederbörlig ämbetes tienst den han troligen wïsat i Tijo åhrs tid han där, såson substitut, warit tillsett ock förordnat: hafwa wij samptl: icke allenast med fägnat förn[..]mit att denne bemälta Hindrich Runneberg åstundar till vacante Klåckarelägenheten warde befordrad ock hälpen, [..] ock härmed enhälligen wellat förklara att wij honom wår kallelse i herrens nampn gifwit ock gifwom. hwarföre ock till hans faderliga högwÿrdighet wår gunstiga Herr Biskopp ock fader härmed wår respective hörsamma, ock ödmiukaste begiäran ock böön länder det måtte hans högwÿrdighet höggunstighet besaga honom till deßa församblingars Klåckare förordna ock befullmächtiga. hwilken wår begiäran ock ansökning wij hoppas winna så mÿcket [...] ock benägnare bïfall som både personens skickelighet, goda röst till att siunga tämmel: wackra handelag at skrifwa, ock annan habilitete honom recommenderar ock han därjämpte med sin skrifteliga försäkran os lofwat conservera det fattiga klockarens stärbhus som med änckia och 8 omÿndiga faderslösa barn annars skulle falla uthi et ganska nåd- ock hielplöst tillstånd. fördenskull wij denna wår wählmensta kallelse hos wår högwÿrdiga Herr fader ock Biskopp alldraskÿlldigast nederläggiom, af wachtandes ödmiukel: des höggunstiga approbation ock bïfall Såsom wij samteligen önskom öfwer hans faderliga högwÿrdighet all[..]iöres guds nåd ock wählsignelse i alla andeliga ock [..]komliga måhl, at des dÿra ämbetes tienst så i detta som alla andra måhl må lända guds heliga nampn till ähra ock hans dÿra försambling till uppbÿggelse ock nÿtta: ock hafwer denna wår kallelse på wåra egna ock samptl: försambl:nas ledamöters wägnar med wåra händer ock Bomärken willat bestÿrkia ock stadfästa. Everödh d 1 Maij Ao 1726P. CollinPå Samtl: Everöds sockenmäns wägnarAnders Olsson Efweröd Åke [bomärke] Pålson ibidJon [bomärke] Isackson Lyngbÿ Håkan [bomärke] Hanson ibid:Uppå högwällborna Maltesholms härskap, wärnag och efter befallning [.....]På samptliga allmogens wägnar i Sönnarslöf.Christian Anderß:[bomärke] i SönderslöfSwen [bomärke] Isacks ibid:Oluf [bomärke] Andersson i BÅrstadAnders [bomärke] Nilßon ibidemKälla: Lunds Domkapitel FIIe:16 handlingsnummer 45Martin Brandt | Runneberg, Hindrich (I7928)
|
| 7171 | I 1699 års mantalslängd finns en Ingwar Ingwarsson på Norra Vallösa 11 i Sjörup, en marginalanteckning gör gällande att han var 83 år gammal och därmed född c:a 1616 och det gör honom till en potentiell son till denne Ingvar. Till saken hör att den JensIngvarsson som i så fall skulle vara en broder, hade en dotter Kirstina som kom till Rynge, alltså ävendetta i Sjörups socken.------------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö:"Vad gäller vår okände Ingvar, så har jag i 1618 års mantalsregister funnit en InguorPiersönn i Bussjö, men det finns också en Inguor Lasönn i St. Herrestad, samt en Inguor Piersönn iSt. Köpinge, samma år. Jag skulle inte våga sätta Ingvar Persson i Bussjö som fader till vår syskonskara. Speciellt inte med tanke på deras barns ganska vida giftermålsområde."---------------------------------Birte Boström skriver på anbytarforum 2003:"Rasmus Ingvarsson brukade nr.1 och 2 i Bromma by. Dessa var kykans annexehemman ( prästgård och klockargård). Lasse Rasmusson brukade nr.11 och 12, utsockne frälsehemman, i Bromma by. Bussjö f.d. huvudgård, nr.1 och 2 i Bussjö, enl. "By Huvudgård och Kyrka", brukas av Jöns Trulsson, nr.1, och Ingvar Persson, nr.2, enl. jordebok 1691. Jöns Trulsson var son till Truls Jönsson och Elna Ingvarsdotter. Ingvar Persson var f.ca. 1655 och dog 1720. Jag vill påpeka, att en viss eftersläpning kan äga rum i jordeböcker och mantalsregister,så att den som står för gården, mycket väl kan vara avliden i näraliggande år. Ingvar Rasmusson känd 1583 tror jag inte på som fader till vår syskonskara. Han nämnsinte i Mtl.reg. 1618 Bröderna Ingvarsson, som förresten alla brukar kyrkohemman, synes höra till denvälbärgade skaran av bönder. Jag tror inte denna välbärgade skara var i majoritet och vi kan nog vara överens om attman i regel gifte sig inom den egna sociala sfären. Vilket det ganska vida giftermålsområdetför deras barn också pekar på. Det är väl troligt att Ingvar också hörde hemma i denna grupp. Likaså har det framgått idenna diskussion att namnet Ingvar inte är så ovanligt. Även om Ingvar Persson i Bussjö, k. 1618 - 51, synes vara den starkaste kandidaten som fader, så vet vi inte ett dyft om honom. Vem vet, han kanske inte ens hade några barn. Så, för egen del , skall det mer till än ett namn i längderna, innan jag sätter in någonsom fader till syskonen Ingvarssons. -----------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"Jag sitter och läser i en bok från Skurups bibliotek som heter Skånelands Medeltid -Orter och ätter av Tor Flensmarck. I denna bok hittade jag lite intressant information om Bussjö.Det fanns en väpnare bosatt i Bussjö mellan åren 1481 och 1508, han dog före 1520, vars föräldrar var väpnaren Jens Lasson ifrån Borrby och hans hustru Cecilia Ingvarsdotterifrån Öja! Jens Lassons styvson var en Niels Knutsson i Bussjö som var gift med en Ingeborg Nielsdotter (Gagge!!!) med heraldiktavlan (björnhuvud).Jag har gjort en avskrift ur boken för framtiden och bifogar den med mailet! Längst ned imin avskrift så har jag samlat på mig lite ordförklaringar mm som kanske bör läsas först!Nu dör denna Ingvar Jensen innan 1520, vilket gör honom enbart som tänkbar kandidat som farfar till vår Ingvar (efternamnlös), fadern till Rasmus, Elna (mina anor!), Jens (dinana!) och Per Ingvarsson som dog i Tryde. Jag påstår inte att detta släktskap finns men nog måstedet undersökas! Synd att han angavs vara väpnare och inte nämndeman! :-) Fast då hade jag nog dött av skratt. Boken som jag har lånat är första delen i en planerad serie. Dennadel har enbart alla orter och ätter på bokstaven A. Tyvärr så är den utgiven 1999 och har ännuinte fått någon efterföljare. Jens Lasson anges vara av Bussjö-ätt! Det måste också sökasvidare på vad det innebär."----------------------------------Magnus Påhlsson i Rydsgård skriver 2003:"På hemsidan http://www.hum.ku.dk/navnef/adkomst/a/a001/a070.htm så finns följande:Jens Ingvorsen (Bussjö slaegten) adelig til Bussjö, (vel sön af Ingvor Jensen ibid 1511),g m Ellen Mortensdatter Toft el Kyrning, ikke Gere; 1545-125 ; 1550-155 Huvudsidan är nog http://www.hum.ku.dk/navnef/ och kallas för Institut for Navneforskning." ---------------------------------Utdrag ur boken Herrestads härad av Henning A. Isgren. På sidan 115 behandlar han "Ätten Galen" ifrån Bromma. Följande finns att läsa:"I olika källskrifter från medeltiden skymtar förbi i samband med Bussjö också ättenGalen. Denna var en av de mest framträdande i Skåne med gårdar här på olika håll. Väpnaren Anders Galen bodde sålunda 1445 på sätesgården i Stora Herrestad. Denna figurerar i Lunds stifts urkundsbok, som den 9 juli 1471 inregistrerar ett ägobyte mellan honom ochnunnorna i Bosjökloster, varvid han erhåller en gård i "Bosiö i Bromma socken i Härfvuiste" härad.Han hade enligt danska kansliets brevböcker 1487 bl.a. två ödegårdar i Öja.En Inguordt Galen i "Heridtzstade" uppträder i brevböckerna, då Morthen Jude i"Kasslöse" åt honom "saelger" och "sköder" bl.a. en halv gård i "Bosiö i Brome socken". Iurkundsboken återkommer väpnaren Ingwer Jenssön Galen 1508 i samband med några bytesaffärer med ärkebiskop Birger Gunnersen. På baksidan av dokumentet finns antecknat med ärkebiskopens egen hand "Om een gaardh i Öye i Herwitzstadeherred wij finge aff Ingwar i Byssiö".Så långt de medeltida urkunderna. I dessa notiser alltifrån syskonen Constentesen [Förra avsnittet i boken handlar om dessa och vapensköldarna i klostret i Ystad. Magnus] tillIngwar i Byssiö torde man ha stöd för uppgiften om herrgården i Bussjö. Då prästen Daniel Bromme septemberdagen 1730 plitade ner den seglivade traditionen om herrgården i sin annexförsamling och om den murade gravstället där i annexkyrkan, så torde denna hans uppgift inte vara grundad på lösan sand. Alltså en herrgård i Bussjö! Men var?Att Styffe också nämner en sätesgård Bramme, "troligen i Bromma, norr om Ystad", vilken 1476-82 skulle ha ägts av Tage Henriksson (Hollunger) - av dennes släkt ända sedan 1344 enligt Ulsig - och 1505 av Ingvar Jonsson, det är ju en helt annan historia. Men varmånne denne Ingvar helt enkelt samma person som Ingwer Jenssön Galen? frågorna tornar nu upp sig som alltid på grund av det sparsamt flödande urkundsmaterialet...Litt.Ale 1968/3 (Raneke)Fortegnelse over Danmarks breve fra middelalderen, 2 Rekke band 3.Lunds st. urkundsbok utg. av L.Weibull, band 6 (1939)Skånes kalender utg. av C. O. Arcadius m.fl. (1878)Styffe, C. G., Skandinavien under unionstiden (1880)Ulsig, E., Danske adelsgodser i middelalderen (1968)Prästrel. 1730, D. Bromme (Fotostat H. A. Isgren)"På sidan 113 kan man läsa om Herrgården i Bromma och följande uppgifter finns att hämta i Skånes kalender av 1878, där det heter, att här "under unionstiden" fanns en större gård, kallad "Bossyö". Även några ägare anges. Det var:Styffe Jens Mattsson 1401Nils Mattsson 1408Kunt Nilsson 1441-59Ingvar Jonsson 1487 och 1508---------------------------------------------Utdrag från en sajt på Internet om Stora Herrestads säteri med adresshttp://www.algonet.se/~sylve_a/herrestd.htm:"STORA HERRESTAD ligger i byn med samma namn, en knapp halvmil nordöst om Ystad. Säteriet bildar tillsammans med den närliggande medeltidskyrkan och det gamla tingshuseten tät och fin bebyggelsemiljö. Den romanska kyrkans kor och långhus byggdes troligen under 1100-talets förra del och tornet i slutet av samma århundrade, medan tingshusets gråstensbyggnad, som nu inrymmer ett hembygdsmuseum, är av betydligt senare datum och tillkom 1802. Säteriets huvudbyggnad består av ett långt stenhus i två våningar, uppfört1756, med två friliggande flyglar. Gårdens nära anslutning till kyrkan kan tyda på ett historiskt samband med denna och atthär redan under äldre medeltid legat en storgård ägd av danske kungen eller av bygdens herreman, vilka ofta var pådrivare när det gällde dessa tidiga kyrkobyggen. I kyrkansbreda, mäktiga västtorn har funnits en s.k. emporvåning, d.v.s. en läktaranordning med herrskapskapell (eller plats för kungen vid besök i kungsgården?), som senare tagitsbort. Herrestad omnämnes första gången i ett gåvobrev av kung Knut den helige 1085, i vilkethan till domkyrkan i Lund donerade bl.a 8 bol "in heruedstadum". Förleden i sockennamnet kan vara ett ej belagt mansnamn, Herver, och efterleden -stad = boplats, gård. I "KongValdemars Jordebog" från 1231 finns Herrestads härad upptaget som "Haervaestatheret".År 1445 är Stora Herrestad sätesgård för väpnaren Anders Galen, vilken tillhörde en iSkånes medeltida historia välkänd släkt, som ledde sitt ursprung från den mäktiga Hvide-ätten.Senare ägdes gården av Ingvar Jonsen Galen (är död 1502). Genom giftermål med dennes änka Birgitte Andersdatter Bing tillträdde sedan Jens Nielsen Rotfeld d.ä., herre tillBratskov på Jylland och Bjersjöholm. Hans dotter Ingeborg gifte sig med Jep Falk till Gyllarp, somvar official på Lundagård. 1533 skriver han sig till "Heruitzstaedt", när han tillsammans med 58 andra undertecknar en försäkran till hertig Christian (III). Under huvudgården låg omkring 1570inte mindre än 40 gårdar i socknen. Herrestad tillhörde vid slutet av 1500-talet släktenParsberg och senare släkten Giedde. Under den sista danska tiden var vice kanslern och skattmästaren Holger Vind på Vrams Gunnarstorp ägare till egendomen, som han 1656 fått i giftet med Margrethe Giedde, dotter till riksamiralen Ove Giedde."--------------------------- | Ingvar (I17493)
|
| 7172 | I boken Gränna-Visingsös historia berättas om Visingsborgsskolan att ett unikt inslag i elevkåren är tvenne flickor. 1645 inskrivsUrsula Agricola, född i Strassburg, och nästföljande år Maria,dotter till Grännas kyrkoherde. Ursula skulle bli prästfru ochMaria maka till grevens kamrerare Peter Wickenberg, som även hangått i skolan på Visingsö. Någon samskoleidé har emellertid intebesjälat greven. Det skulle dröja till 1780 innan hans läroanstalterhöll sin tredje - och sista - kvinnliga elev. Barn: Maria, Helena, Jonas, Katarina och Hans född 1655. Begravd 28 maj 1708 i Gränna. Om barnen finns följande att berätta: Helena: Till bröllopet 14 april 1678 på Visingsborgs slott medBefallningsmannen på Östanå, Jonas Larsson, Herlund (senare adladtill Lagerberg) skrev och tryckte (i Visingsborg) brodern HansPersson Wickenberg personverser benämnda "applavsvs heliconicvs..." författat "Aff Hiertat wälment" (=Hans Wickenberg) (Almqvists personverser) Jonas: Född på Visingsborg. Skol. på Visingsö 29/7 1668. Student i Åbo 28juli 1680. Utgav vid akademin orationen "Praestantiam etAntiqvitatem juris adumbrans" 1683 samt två disputationer, den ena1683 och den andra 1684. Auskultant i Åbo hovrätt sistnämnda år.Hovrättsadvokat 1685. Antogs till notarie i hovrätten 1689. Avled i Åbo tre veckor efter sin bröllopsdag 1690. (Matrikel Åbo Hovrätt)G m PEDHER (PETER) HANSSON WICKENBERG, f 1630 i Åsaka, d 1692 i Gränna (F). Kamrerare i Hövik, Gränna (F). Barn:HANS PERSSON WICKENBERG, f 1655, d 1713 | Jonsdotter Palmgren, Maria (I28216)
|
| 7173 | I ett mål i Herrestads häradsrätt 1687 framkommer det att Nils Mårtenssons i Bromma dotter, var gift med Måns Hansson i Öja. | Mårtensson, Nils (I26346)
|
| 7174 | i Hageløs, førte 1415 kun een Sparre i sit Segl, nævnes 1421 i et Vidne af Skaane Landthing, fik 1422 Gods i Øfreby i Pant af Henrik Nielsen, skrives 1425 til Hageløs, levede 1447 | Thygesen Sparre till Haglösa, Tulle (I28484)
|
| 7175 | I Herrestads häradsrätt 1684 står att Bengt Persson hade vårdat Jöns Ingvarssons, Salomon Ingvarssons och Kerstina Ingvarsdotters arv efter deras föräldrar Ingvar Salomonsson och Ingar Persdotter. | Persson, Bengt (I26345)
|
| 7176 | I husförhörslängden står följande: Lars Nilsson är ställd under Guds dom af Häradsrätten, såsom den der förmenes ihjälslagit sin förra hustru. | Nilsson, Lars (I35514)
|
| 7177 | I kyrkboken står: Dn. Trinit. Hanne Pedersdaatter aff Hamsarp. Föd i Olestorp. Mat. Else. Nupsit Jeppe i Abrölle. jn Conjug. vixit 52 åhr. Liberi 14, qvorum 10 vivi. Ad secunda vota transijt cum Jens i Hamsarp, qvo cum vixit in conjug. sterili 9 ann. Vidua mansit 11 åhr. Foemina pia et patien- tissima. aet. 95 åhr. Dvs hon var gift med Jeppe i 52 år. Hon födde 14 barn, varav 10 fortfarande var i livet när hon dog. Efter Jeppes död gifte hon om sig med Jens i Hamsarp när hon var ca 75 år gammal. | Pedersdatter, Ihanne (I25128)
|
| 7178 | i Lundegaard (Nørre H. Laaland), nævnes 1427, undte 1437 sin Søster og Svoger lige Arv efter Forældrene, beseglede 1446 Laalands Vilkaar, indsatte 1451 sin Søstersøn Johan Oxe til Værge for sine Børn, og denne indløster derefter 1460 Lundegaard og mere af Hr. Johan og Ulf Godov pantsat Gods | Godov till Lundegaard, Ulf (I28697)
|
| 7179 | I mantalslängden för 1584 upptagen som leiebonden Anders Skreddere i Abrolla. | Mogenssön Skreder, Anders (I25200)
|
| 7180 | i Skjerne (Falster Nørre H.), siges urigtig at være kommen til Danmark med Kong Erik af Pom | Reberg till Skjerne, Conrad (I28761)
|
| 7181 | I uppräkning över utomäktenskapliga barn i Villie kyrkbok 1688 påträffasLars Trulsson i Almaröd: "Ett oä barn i Örsjö kyrka vid namn Kerstin,Kirstena Anders Måns i Solberga bar det. Modern --- Hansdotter av Torsjöi Solberga sock. Fadern blev utlagd Lars Trulsson i Almaröd. T: ÅstradHans i Örsjö, Anna Lars Anders och Kirstena Nils Anders ibm. dettabarnet döde och blev begr. d. 21 oct. samma år."Lars Trulsson anklagades vid ett extra häradsting den 17/3 1711 förförräderi, då han trätt i dansk tjänst som länsman under svensk/danskakriget i Skåne. Ett replikskifte som citeras i tingsprotokolletförtjänar att återges. Lars Trulsson höll på att driva in skatt i en avbyarna i Vemmenhögs härad när en bonde frågade honom: "Tänker Du inte desvenske skall komme tillbags igen?". På frågan svarade Lars: "När minastutar, som jag slaktade för två år sedan, står upp ur saltbyttan ochäter gräs bland Almaröds fänad, kommer di svenske igen". Som alla vetblev framtiden inte riktigt som Lars Trulsson förutspådde, ty "disvenske" kom igen. Detta yttrande låg honom i fatet så till den mildagrad att han faktiskt avrättades (på Tullstorps galgbacke??) 1711. Hansbroder, Anders Trulsson, som under många år varit nämndeman ochhäradsdomare i just den häradsrätt som utfärdade dödsdomen varemellertid död sedan något år, då avrättningsdomen avkunnades.Lars Trulsson förekommer i övrigt på följande datum i Vemmenhögshärads domböcker: 15/5 1693 (mål nr. 18), 22/10 1701, 17/3 1711, 12/101711 (död) och 13/2 1712. Han förekommer även i Helmer Frenningssläktutredning, publicerad i Släkt & Hävd 1-3 år 1972. | Trölsen, Lars (I2885)
|
| 7182 | Ingick i nämnden som gjorde riksgränsdragingen 19 mars 1555 (SA 183). | Håkansson, Peder (I25230)
|
| 7183 | Inhyses Styvfar Olof Persson i Vång Hjortsberga sn. | Bonnesson, Sven (I29136)
|
| 7184 | Inkom till Sverige och var sedan 1603 anställd vid slottsbyggnaden i Nyköping under såväl svärfadern som brodern. Arrenderade från 1627 i Louis De Geers namn tillsammans med bröderna först Gerard, sedan Hubert, de s. k. Nyköpingsverken. På hans gravsten ses samma vapensköld som på brodern Huberts gravsten. Gift med Sara Dionysia, dotter av slottsbyggmästaren i Nyköping Peter Dionysius | de Besche, Gillis (I38627)
|
| 7185 | Ivo Scheffer (von Gernsheim), född 1540 och bördig från Francken. Pretor eller förnämsta landsdomare (amtman) i Nieder-Erlebach vid Frankfurt am Main. Gift på 1580-talet med Elisabet Schmidt, född vid Homburg av tysk adel familj. | Scheffer von Gernsheim, Ivo (I37742)
|
| 7186 | Jag tror att jag efter att ha räknat på det lite lutar mot att Henrik var son till NN Nilsdotter, Gerhard bör ju inte ha gift sig med Kristina innan 1383, om man betänker att man troligen fick vänta lite med att leta nya fru av anständighetsskäl. Dessutom så kan vi nog vara säkra på att Gerhards och Kristinas äktenskap inte var baserat på kärlek och att han följaktligen inte gjorde henne med barn förrän efter de gift sig, och att inga barn i det äktenskapet bör vara födda innan 1384. I så fall skulle Henrik ha blivit riddare vid 17 års ålder, vilket väl inte var vanligt? | Gerhardsson Snakenborg, Henrik (I37427)
|
| 7187 | Jakob Absalonsen eller Axlausen, nævnes 1319, skal 1323 have erhvervet Veddinge i Ods H. fra Hr. Stig Pedersen Hak til Ris, der kaldes hans Broder (Svoger?), skrives 1336 til Veddinge, da Sivert Sivertsen af Oreby til ham pantsætter sit Gods i Egebjerg og Lestrup i Ods H., ligeledes 1337 til Veddinge, da han (med Ulfeldtvaabnet) besegler Ellen Nielsdatter Ranes Gavebrev til St. Agnete Kloster, medbeseglede s. A. Ingefred Hr. Peder Jonsens Datters Gavebrev til Esrom Kloster paa Uggeløse. G. m. Kirstine, vistnok Stig Pedersens Søster, der ejede Gods i Løitved, Viskinge, Klodsby, Kjørby og Aminding. | Absalonsen Ulfeldt, Jakob (I28782)
|
| 7188 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I19380)
|
| 7189 | Jean Petter Hammar började redan vid 11 års ålder som lärling i en affär i Malmö. 1830 erhöll han anställning hos sin svåger Petter Hasselvist i Döderhultsvik. Öppnade 1836 egen diverse- och virkesaffär i Pataholm. Denna överlät han till sin måg Axel Johansson 1861 samt flyttade till sin gård Boda i Älem. Denna gård hade han köpt redan 1852 och tillträdde den 1854. Han lät där uppföra nya byggnader och anlade en stor trädgård. En av honom anlagd väg från stora landsvägen till gården kallas än i dag "Hammarvägen". Han ägde två fartyg Charlotta och Hoppet och ett av dessa, som var oassurerat, gick under med man och allt. Hans förhoppningar att för alltid få kvarstanna på Boda och ägna sig åt sina käraste sysselsättningar - trädgårdsskötsel och blomsterodling - blevo ej förverkligade. Förutom förlusten av fartyget hade han gått i borgen för en god vän och för att kunna betala denna borgen måste han 1866 sälja Boda, för vilken han erhöll 12.000 riksdaler riksmynt. Han fick dock bo kvar ett år utan att betala hyra. Sedan flyttade han till Långem | Hammar, Jean Peter (I11427)
|
| 7190 | Jens (Johannes) Lorentsen (översiktstab 2) i Hoptrups socken i Nordslesvig | Lorentsen, Jens (I37329)
|
| 7191 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I17559)
|
| 7192 | Jesper Nilsson Kruse, till Värnsta i Lillkyrka socken, Hesselby i Tuna socken och Årby i Rasbokils socken (alla i Uppsala län). Levde i början av 1500-talet. Gift med Barbro Larsdotter i hennes 1:a gifte (gift 2:o med domhavanden i Dalarne Otto Nilsson, till Holm, som adlades av Svante Sture 1509-01-22 och i vapnet förde ett svart hästhuvud i grönt fält, i hans 2:a gifte [gift 1:o redan 1509 med Carin Gustafsdotter (Slatte, nr 97)], levde ännu 1540), dotter av häradshövdingen i Vaksala domsaga Lars Thomasson (Ulfstand) till Årby och Hallqvid och Carin Ragvaldsdotter (Kagg nr 68) [SK].Barn:Lars Jespersson. Fogde. Se Tab. 2.Nils Jespersson. Hövidsman. Se Tab. 13. | Nilsson Kruse till Värnsta och Edeby, Jesper (I37372)
|
| 7193 | Joen Andersson Enhörning, till Merhult, som han erhöll i donation 1626 (C. A. Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen I (1876).), och Byestad, som han köpte 1634, båda i Korsberga socken, Jönköpings län. Född 1584 (C. A. Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen I (1876).). Ryttare vid Smålands kavalleriregemente 1610. Mönsterskrivare vid Smålands kavalleriregemente 1613 (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg)). Förare 1622 (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg)). Kornett 1624 (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg)). Löjtnant 1626 (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg)). Ryttmästare 1630 (Hk.). Regementskvartermästare 1635 (Hk.). Död (Hk.) 1640-08-31 vid Trebel i Neu-Brandenburg och begraven 1641-01-00 i Korsberga kyrka. Han fick 1632 av konung Gustaf II Adolf löfte om adlig titel och sköldemärke och kallade sig från detta år Enhörning. Fick 1626-08-27 och 1630-08-30 förläningar i Korsberga socken, som konfirmerades för hans änka 1646-01-15 och 1646-06-23 och för sönerna 1649-10-20. Gift 1613 (1610?) med Carin Joensdotter (C. A. Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen I (1876).). Hon överlät på grund av orkeslöshet 1647 gården Merhult till sönerna Lars och Sven, men levde ännu 1659-03-00 (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg)). Dotter av Joen Skäffens (C. A. Klingspor, Sveriges adel under 1600-1700-talen I (1876).) i Markestad i Höreda socken, Jönköpings län.Barn:Lars Joensson, adlad Enhörning, född 1611. Löjtnant. Död 1687. Se Tab. 2.Sven Joensson, adlad Enhörning, född 1619. Kapten. Död 1687. Se Tab. 4.Nils Joensson, adlad Enhörning. Fänrik vid östgöta infanteriregemente. Adlad 1647-04-16 jämte två sina bröder (introducerad 1647 under nr 318). Löjtnant (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg)). Död ogift "något förrän freden slöts i Tyskland" (1648). (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg))Daniel Joensson, adlad Enhörning. Student i Åbo (Lå.) 1646-05-31. Underofficer. Adlad 1647-04-16 jämte två sina bröder (introducera 1647 under nr 318). Stupade ogift 1656-05-09 i Polen. (KA, reduktionskoll. akt 257 (medd. av assessor O. Adelborg)) | Andersson Enhörning, Joen (I37147)
|
| 7194 | Johan Eberhard Schantz, född 1614 i Hessen-Kassel. Inflyttade till Sverige. Var kanslist i expeditionen för de tyska ärendena i k. kansliet 16401. Sekreterare hos konung Carl X Gustaf. Död 1665-11-14 i Stockholm och begraven i Jakobs kyrka. Gift 1:o 1643-08-13 i Stockholm med Maria Seyfritz, död 1661, dotter av körsnären Hans Seyfritz, av tysk härkomst. Gift 2:o 1662-01-14 i Stockholm med Elisabet Pfeiff, adlad Pfeiff, nr 945, i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1669 med borgmästaren Anders Gemer, adlad Gemer, nr 905, född 1632, död 1683), född 1643-05-21, död 1729-02-10 på Edeby i Skå socken Stockholms län, dotter av biskopen Johan Jakob Pfeiff och Anna Grundel, nr 716.Barn:1. Johan David Schantz, adlad Schantz, född 1644. Generalguvernementssekreterare. Död 1698. Se Tab. 2.1. Ludvig Schantz, adlad von Schantz, född 1649, död 1702. Se adl. ätten von Schantz, Tab. 1.1. Fredrik Schantz, adlad von Schantz, född 1651, död 1697. Se adl. ätten von Schantz, Tab. 7.1. Christian Schantz, adlad von Schantz, född 1655, död 1702. Se adl. ätten von Schantz, Tab. 55. | Schantz, Johan Eberhard (I37701)
|
| 7195 | Johan Pedersson Rudbeck, född 1550 på gården Rudbek, efter vilken han antog släktnamnet. Inkom till Sverige. Först häradsskrivare i Västra Närke, sedan stadsskrivare i Örebro. Död 1603 i pesten i nämnda stad och där begraven jämte sin hustru och fem barn. Gift 1579 med Christina Bose, född 1557 i Äskog i Almby socken, Örebro län, död 1620 i Västerås, dotter av bonden Petrus i Äskog och syster till prosten och kyrkoherden i Örebro Esbjörn Petri Bose. | Pedersson Rudbeck, Johan (I37323)
|
| 7196 | Johan Scheffer, född 1586-12-00 i Nieder-Erlebach. Tillhörde liksom sina föräldrar den lutherska bekännelsen. Köpman i Strassburg, där han drev en betydlig handel. Död 1640. Gift 1:o 1620 med Elisabet Krassel, född i Aachen, dotter av Peter Krassel, 'som var en berömd patricier och vars förfäder gjort sig namnkunniga för lärdom och rikedom, men särdeles för ett till vissa studerande givet stipendium, som ännu kallas stipendium krasselianum'. Gift 2:o 1637 med N. N. | Scheffer, Johan (I37739)
|
| 7197 | Johan Vilhelm (Janne) (översiktstab 5D, son av Adolf Ulrik, tab 23), född 1838-11-24 på Bergalund i Högsby socken, Kalmar län. En tid hotellvärd i Borgholm, sedan hemmansägare. Död 1913-01-28 i Drageryd i Högsby socken, Kalmar län (db). Gift 1860-04-28 med Anna Charlotta (Lotta) Welander, född 1827-01-30 i Hjorteds socken, Kalmar län, död 1913.Barn:Carl Vilhelm, född 1860. Handlande. Död. Se tab 26.Johan Herman, född 1864. Arrendator. Se tab 27. | von Schantz, Johan Vilhelm (I37684)
|
| 7198 | Johan von Emmertz tillhörde en släkt som synes vara föga känd. Hanvar född den 30 juni 1656 i Stockholm som son till köpmannenAlbrecht Emers eller von Emersen. Denne tillhörde huvudstadenstyska församling och i denna döptes Johan liksom tre äldre syskontill honom.(Församlingens födelsebok har formen Johannes, men isenare källor kallas han genomgående för Johan). Han har som giftpåträffats redan på 1680-talet som handelsman och fältskär iKarlshamn, där intill 1706 åtminstone tio barn föddes. (V TorsåsHembygdsförenings årsskrift 1953). Johan gifte sig 1688 med Maria Dorothea ChristophersdotterZaulitz. I slutet av 1600-talet var han chirurgus, fältskär och handelsmani Karlshamn. I slutet av 1600-talet bodde han på Ronnebygatan iKarlshamn. Se boken "Karlshamns historia" del 1 sidan 66. Allabarnen är födda i Karlshamn. I tidskriften "Släkt och Hävd" år1984 sid. 164 sägs att "unge personen Olof Uhr lär barberarämbetethos mäster Johan von Emmertz." ... Från Blekinge och Bräkne Härads domböcker hämtas följande enl.Vanja Jonassons debattinlägg i "Rötter 23 mars 2000": 1698-05-23 (Film JR 397) Tubbaryd med inbygget uppbjudes av Karlshamns stads Chirurgo mäst.Johan Emmertz som han köpt av välb-ne Herr Överste Löjtnanten ochKommendanten Köningzfelt för 300 Cr Smt. Per Söfrensson iSölvesborg begärde lagfarten på Tubbaryd med nybygget må vila intill dess aktionen emellan Herr Överste Löjtnanten honom vinnerslut 3 gånger. 1700-01-22 Olof Åkesson i Kölja instämt Sven Månsson i Kölja, som ärhuvudsvag. Sven knivskurit Olof. Olof begär kompensation dels förutlägg till Stads Barberaren i Karlshamn mäster Johan von Emmertzsom kurerat honom, dels för sveda och värk. Nämns görs Svenshustru Inga. 1701-11-05 Uppbud (Film 1871 och 1872) 5/16 dels Tubbaryd Sk av Borgaren i Karlshamn Johan von Emmers,köpt av handelsmannen Christoffer Faust för Salig TullnärenSchotings arvingar dottern Lenchen con Schotin. 1702-02-20 Uppbud 5/16 (5/26) dels Skatteh Tubbaryd av Borgaren Johan von Emmers iKarlshamn 2 gånger. 1702-05-20, þ 23 5/16 dels Skatteh Tubbaryd för Stadskirurgen i Karlshamn, Johanvon Emmers 3 gånger. 1709-10-26, þ 14 Fasta på 5/16 delar av Skattehemmanet Tubbaryd för Bruks PatronJohan von Emmers. 1710-07-12 þ 14 5/8 dels Sk Tubbaryd av Prosten i Karlshamn och Asarum OlausOrstadius köpt av Bruks Patron Johan von Emmers och h.h. MadameMaria Zaulich 1 gång. 1710-10-24 Uppbud 5/8 dels Sk Tubbaryd av Prosten i Karlshamn Olaus Orstadius köptav Brukspatron Johan von Emmers 2 gånger. 1711-02-07 Uppbud 5/8 dels Tubbaryd av Prosten och Kyrkoherden i Karlshamn ochAsarum Olaus Orstadius som han av Brukspatron Johan von Emmers ochdess h Maria Zaulich för 1000 C Smt. tillhandlat efter köpebrev 15september 1709, uppbjuds till Kungl. Majt. och Kronan 3 gånger. 1712-10-31 Uppbud 1 1/3 dels Frälseh Hunnemara samt 3/4 dels Städje Frälseh Öjavadav Över Auditeuren Johan Langenhielm köpt av Contra..üden Albrechtvon Emmers arvingar och dess pupillers förmyndare 1 ggr. ... Brukspatron Johan von Emmerts, som 1709 förvärvade Lessebo Bruk,var av tysk härkomst och till yrket ursprungligen läkare. Som"chirurgus och barberare" var han i slutet av 1600-talet verksam iKarlshamn. Genom sitt giftemål med Maria Dorotea Zaulich, dottertill brukspatronen Christoffer Zaulich på Ålshults järnbruk ochTorne Hammare, blev han 1696 jämte sin svåger Magnus Blominnehavare av dessa företag. Detta sambruk upphörde 1709, då vonEmmertz lämnade Ålshult och ensam övertog Torne. Han saknadesåledes icke erfarenhet om småländsk järnhantering, då hansamtidigt med övertagandet av hela Torne blev ägare av LesseboBruk. När von Emmertz övertog Lessebo, låg verksamheten vid järnbruketså gott som nere. De svårigheter att anskaffa malm och kol, somföreträdarna haft att kämpa med, mötte även den nye ägaren.Malmhämtningen hade visserligen underlättats genom att bruket fåtttillgång till Rottnens sjömalm, men denna kunde endast förvärvasmed ökade kostnader. Kriget medförde också efter nederlaget vidPoltava större påfrestningar på näringslivet genom ökadearbetslöner, minskad tillgång på arbetskraft, dryga skatter ochandra förhållanden. Den nye bruksägaren ställdes således införstora svårigheter. I främsta rummet gällde det att åter sätta bruket i stånd.Masugnen, dammarna och rännorna var nämligen vid von Emmertztillträde till stor del odugliga, hamrarna endast "någorlundabehållna" och "brukshusen i grund nedruttna". Masugnen ochhamrarna måste därför undergå en grundlig reparation, som synes hafullbordats 1711. Efter nya förbättringsarbeten 1714 höll masugnenstånd till 1720, då det befanns nödvändigt att ommura den, innannågon blåsning kunde företas. Ny hytta uppfördes 1723, men iövrigt inskränkte man sig till mindre omfattande arbeten, och 1726stod man åter inför nödvändigheten att ombygga såväl masugn somhammarsmedja. När von Emmertz 1728 försålde Lessebo, hade dessaarbeten dock ännu icke kommit till utförande. Se vidare om Johan von Emmertz på Lessebo Bruk i GustafClemenssons bok "Lessebo 1658-1856". Johans intresse torde ha koncentrarats på Torne hammare och degårdar, som han ägde i dess närhet. För att driva upp bruksdriftenvid Lessebo fordrades kraftigare tag än von Emmertz var mäktig.Han nämns 1725 "gammal och sjuklig" och då bruket vid denna tidför att kunna drivas krävde omfattande reparationer ochnybyggnader, föredrog han att lämna Lessebo. Genom överenskommelseden 14 november 1727, som bekräftades genom salubrev den 6 april1728, försålde han för 5.500 dr smt Lessebo bruk med masugn,hammarsmedja, knippsmedja, pappersbruk, såg och kvarn, LesseboBruksgård, en fjärdedel i Lessebo Östregård, kallad Hanemålen,samt rustningsrätten av hemmanet Ormeshaga Lillegård på 1/4mantal. Köpare var Daniel Schröder, som var halvbror till sonenAbraham Emmertzþ hustru Emerentia Schröder. Johan von Emmertz avled den 15 februari 1736 på Sunnerön iSkatelöv, som ligger på gränsen mellan Västra Torsås och Skatelöv.Han var då 79 år och 8 månader gammal. Ingen bouppteckning. Enl. V Torsås Hembygdsförenings årsskrift 1953 avled Märta Zaulich1696 och ledningen av Ålshult och Torne övertogs av hennes mågar,Magnus Blom, gift med Märta Zaulich och Johan von Emmertz, giftmed Maria Dorothea Zaulich. Blom och von Emmertz drevbruksrörelsen tillsammans till 1709. I början av 1700-talet varTorne hammare åter nedrutten och synes ha ombyggts hösten 1702.Vid ålshults masugn inträffade den 16 augusti 1705 en olycka, idet att pipan störtade ned och fördärvade hela masugnsfyllet.Brukspatronen Blom begärde året därpå hjälp av bergstinget. Hanuppgav då att kostnaderna för reparationen komme att ruinerahonom, om han ej fick hjälp. Masugnen blev också uppbyggd och vari gång år 1707. År 1708 sysselsattes vid Ålshult och Tornesammanlagt 29 personer. Ålshult gjorde vid denna tid bomber ochkanonkulor för amiralitetets räkning. Tillverkningen anges 1705till 355 skeppund årligen. Några uppgifter om hur mycket som viddenna tid tillverkades vid Torne har ej påträffats. Det tillåtnasmidet var 100 skeppund stångjärn eller samma kvantitet sombergmästaren 1689 satt som maximum för hammarens kapacitet. Fördetta erlades ett skeppund i hammarskatt årligen, antingen härsmides litet eller mycket. Av senare uppgifter att döma är dettvivelaktigt, om den tillåtna maximikvantiteten uppnåddes någotår. I sin relation 1710 säger bergmästaren, att här smiddes litetmen gott arbetsjärn. År 1709 köpte Johan von Emmertz Lessebo järn- och pappersbruk, dithan också flyttade från Karlshamn. Samtidig separerade han ochBlom. Von Emmertz blev ensam ägare till Torne och Blom tillÅlshult. Ålshult och Torne räknades dock fortfarande som ett bruk.Genom ett kontrakt som upprättades och som torde ha gällt så längeTorne hade privilegier på stångjärnssmide, förband sig Ålshult atttill Torne leverera erforderligt spilljärn för tillverkning av dentillåtna kvantiteten stångjärn. Amiralitetets beställningar vid Ålshult upphörde omkring 1710,vilket även torde ha återverkat på Torne. Avsättningen på järnfrån Torne blev ringa, men detta berodde ej enbart på krigsoronutan kanske också i lika hög grad på konkurrensen från detnärbelägna Huseby. Vid detta bruks hammare tillverkades nämligen,liksom vid Torne, endast grövre stångjärn, som gick till Skåne,samt bruksjärn. Johan vin Emmertz hade också svårt att få folktill sina bruk. Vid Lessebo fanns 1713 endast 21 personeranställda, medan Ålshult vid samma tid hade 31 och Huseby 46. År1718 hade Lessebo och Torne tillsammans 25 anställda, vilket sägsvara hälften av vad som behövdes, men flera hade ej kunnatanskaffas. Hur många som anställda enbart vid Torne vid denna tidframgår ej av relationerna och bergstingsdomböckerna, ur vilkadessa uppgifter hämtats. Att döma av mantalslängderna för dennatid torde antalet arbetare vid Torne ha varit omkring 10, av vilkatre arbetade vid härden. I början och mitten av 1720-talett nybyggdes Torne hammaresuccessivt. 1723 byggdes en ny härd och något år senare nybyggdessjälva smedjan. Dammarna och rännorna nämns dock under flera årvara i behov av reparation. Omkring 1725 synes den ena av de tvåhärdarna ha tagits ned. Den murades aldrig mera upp. Det tillåtnasmidet ansågs mycket väl kunna utsmidas vid en härd. Redan under Johan von Emmertz tid på Lessebo, troligen från år1716, och ännu på 1740-talet synes Torne ha skötts av sonen Cortvon Emmertz, kanske inte alltid på bästa sätt. På bergstinget 1727kärade Lars Larsson i Grimslöv till Cort von Emmertz för ett lassjärn, som han hade tillhandlat sig året innan. Detta järn hadebefunnits vara så grovt och illa slaget, att Lars Larsson ejkunnat få det sålt. Han ville nu ha pengarna åter eller ett lassgott järn i stället. Cort von Emmertz lovade så småningom att LarsLarsson till hösten skulle få fyra skeppund gott järn i ställetför det oanvändbara. Johan von Emmertz sålde 1728 Lessebo till Daniel Schröder ochflyttade till Sunnerön. Han var emellertid gammal och sjuklig. Mankan inte märka att hans bosättning där innebar något uppsving förTorne. I början av 1730-talet hade sålunda hammaren endast 2-4arbetare. Johan von Emmertz avled den 15 februari 1736 på Sunnerön, enligtdödboken 79 år och 8 månader gammal. Hans änka, Maria DorotheaZaulich, står sedan som ägare av Torne till sin död.G 1680 m MARIA DOROTHEA ZAULICH, f 1664 i V. Torsås (G), d 1748 i V. Torsås (G). Bosatt i Sunnerö, Skatelöv (G). Barn:DOROTHEA VON EMMERTZ, f 1690, d 1761COURT VON EMMERTZ, f 1693, d 1752ABRAHAM VON EMMERTZ, f 1696, d 1772 | von Emmertz, Johan (I28203)
|
| 7199 | Johannes Johannis Rudbeckius d. ä., (översiktstab 3-5) född 1581-04-03 i Ormesta by i Almby socken. I Örebro skola 1588 och i Strängnäs gymnasium 1595. Student i Uppsala 1598 och i Wittenberg 1603-05-23. Filosofie magister därst. s. å. Professor i matematik i Uppsala 1604. Reste åter 1607 till Wittenberg. Professor i hebreiska i Uppsala 1609. Teol. professor därst. 1611. Hovpredikant hos konung Gustaf II Adolf 1613 och sedermera bemälde konungs biktfader. Teol. doktor vid konung Gustaf II Adolfs kröning 1617. Promov. i Uppsala s. å. 24/10. Biskop i Västerås 1618 och invigd därtill i Linköpings domkyrka 1619-01-28. Död 1646-08-08 i Västerås och begraven s. å. 6/9 i ett särskilt gravkor i Västerås domkyrka, där en gravsten med kort inskription på latin ses, ävensom en stentavla, som bevittnar hans härkomst och att han köpt gravstället för sig och arvingar. 'Han var en grundlärd man och en utmärkt styresman i sitt stift. Var nästan outtröttlig i ungdomens undervisning samt höll många privata föreläsningar och disputationsövningar och tillät icke sina disciplar att i hans närvaro tala andra språk än grekiska och latin, varjämte han förklarade Nya testamentet på förstn. språk och hade ett stort tillopp åhörare bland den studerande ungdomen. Råkade i oenighet med professorn Joh. Messenius, som utbrast emot honom i smädelser och grova beskyllningar, vartill kom, att studenterna delade sig i två partier, rudbeckianer och messenianer, och begingo så många våldsamheter, att konung Gustaf II Adolf nödgades till hämmande av oroligheterna i Uppsala förordna en kommission samt 1613 skilja de båda stridande åt, i det Rudbeckius blev hovpredikant och Messenius assessor i Svea hovrätt. Åtföljde sedan konungen 1614 till Narva och Reval, 1615 till belägringen av Pleskow och 1616 till Finland. Ombesörjde efter hemkomsten tillika med några andra lärda män och på konungens befallning utgivandet av den s. k. konung Gustaf II Adolfs bibel, med förespråk, parallellspråk och tidräkning, vilken utkom 1618 in folio. Förordnades 1627 tillika med riksrådet Filip Scheiding och guvernören Per Sparre att anställa en generalvisitation i Livland och Estland, varest många förbättringar i kyrkoväsendet, kunskaper och seder tarvades och åstadkommos till konungens synnerliga välbehag. Lät utvidga skolhuset i Västerås och utverkade 1623 konung Gustaf II Adolfs privilegium på ett gymnasium därst., vid vilket läroverk han själv blev lektor i hebreiska, till dess en sådan några år därefter förordnades. Förbättrade till en del på egen bekostnad skolhuset i Örebro, varest hans porträtt i olja finnes uppsatt, och skänkte 1631 halva frälsehemmanet Äskog i Almby till prebende för skolrektorn i nyssn. stad. Anlade i Västerås ett domkyrkohospital med flera nyttiga inrättningar samt lät reparera domkyrkan, vilken täcktes med koppar, samt biskopsgården och lektorsboställena. Visiterade årligen stiftet, där han upprättade ordentliga matriklar över prästerskapet. Debiterade sig i konsistorium till förmån för skolan och hospitalet, allt vad han under sina resor i stiftet fick till skänks samt använde för samma ändamål betydliga summor av egna medel. Undgick, oaktat allt detta, ej tadel och anklagades 1628 hos konungen, för att han skulle nekat främmande folks barn dopet, samt hade 1633 ledsamhet för det han vägrat en mördad student begravning, men synnerligast 1636 för sin utgivna bok Privilegia doctorum, magistrorum, studiosorum, vilken, såsom stridande emot rikets författningar, genast blev förbjuden och indragen, vilket var orsaken till att han ej samma år blev utnämnd till ärkebiskop. Skänkte drottning Christina under ett sitt besök i Stockholm ett par guldarmband med graverade tänkespråk och vid hennes besök hos honom år 1644, då han låg på sin sotsäng, ett stort kredents, som konung Gustaf I hade ägt, jämte Ortelii atlas och en stor globkarta, sydd med silke, utan att kunna förmås emottaga någon återskänk, samt varnade drottningen för smickrare och hemliga angivare. Har slutligen av trycket låtit utgå många lärda och även andra skrifter, mest i teologiska ämnen, vilka, jämte några handskrifter, till ett antal av sjuttio stycken, uppräknas i svenska Hof-Clereciets Historia, I del., I avdeln., pag. 450, och varibland kan nämnas: En gemen Bordlag eller Husrätt, derigenom en Husfader eller Matvärd med sina gäster och sitt folk må hålla gudsfruktan, ära och goda seder vid makt.' Motsvarande parti i sonson sonson sonson sonsonens bibliografi omfattar ej mindre än bortåt 200 nummer. Gift 1:o 1610 med Christina Stiernman, död 1619 i första barnsängen jämte barnet, dotter av ärkebiskopen Nicolaus Olai Bothniensis i Uppsala (stamfader för adl. ätten von Stierneman, nr 2048) och Elisabet Grubb. Gift 2:o 1620-09-10 med Magdalena Hising, född 1602-05-24 i Arboga, död 1649-08-08, dotter av prosten och kyrkoherden i Fellingsbro pastorat av Västerås stift Carolus Olai Hising och Cecilia Hintze.Barn:Johannes Johannis Rudbeckius, född 1623. Prost och kyrkoherde i Falun. Död 1667. Se tab 2.Petrus Johannis Rudbeckius, född 1625. Biskop i Skara. Död 1701. Se tab 3.Olof Rudbeck den äldre, född 1630. Med. professor i Uppsala. Död 1702. Se tab 4.Paul Rudbeck, adlad Rudebeck, född 1632. Assessor. Död 1687. Se tab 5. | Rudbeckius, Johannes (I37319)
|
| 7200 | Johannes Zakariasson rusthållare i Björnarås, 24 år, och pigan Anna Kajsa Jonsdotter i Farshult, 20 år | Familj F9972
|