.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 7,201 till 7,250 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 7201 | Jon Månsson i Stångsmåla giver och testamenterar till sin dotter dotter Karin Nilsdtr och dess man Johan Persson ibm, all dess lösa och fasta egendom, att okvaldt behålla efter hans död. Varemot deras skyldighet är honom till dödedagar underhålla och försvarligen sköta, samt hederligen till graven ställa, Enligt bevittnad skrift under17470223. Vilket allt på anhållan till framdeles rättelse och säkerhet intecknas. V1747-BB, RS201, bl,lin. Domboks utdrag av Bengt Liljedal i Växjö. | Månsson, Jon (I29174)
|
| 7202 | Jordbruksarbetare. Danmark DK 19150501-?. Inhyses Arbetare. Hinderslöshetsbetyg till Ejby DK 19111109. Adress Öljehult K Obefintlighetsboken p.493 19131229-19150501. Danmark DK med dopattest 19150501-? | Pettersson, Sven (I41458)
|
| 7203 | Jordbruksarbetare. Inhyses Arbetare. I 1906 års inskrivningslista står han antecknad såsom sinnessjuk (?). Adress Öljehult K. Obefintlighetsboken p.493 19131229-1917, ibm p.578 1918-1950. Död 19240101. Dödförklarad genom beslut av Bräkne häradsrätt 19371021 Nr:113. | Pettersson, Oscar Wilhelm (I41459)
|
| 7204 | Jordrevning 16530620 s.71.Jag Nils Lauritsson uti Tubbarp, uti Ronneby skn, uti Blekinge boende, tillkännarger att jag på min egen såväl som på min fader Laurits Olofsson i Tubbarp, o. syskonen Olof Lauritsson ibm, Peder Lauritsson i Silpinge, Anders Lauritsson i Värmanshult, Hans Lauritsson och Anders Lauritsson i Tubbarp, på deras vägnar sålt Anders Månsson i Kjättorp i Ronneby skn o. h. h. Inger Mogensdtr en fjärdepart jordegen gård i Stora Silpinge i Hoby skn. Kallades Ekegården, som mig samt mina syskon efter vår sl. moder Bodel Strangesdtr ärvligen är tillfallen.Uppbud d. 9 o. 23 mars, samt 6 april närvarande år, ingen annan ville bjuda på gården | Larsson, Anders (I44385)
|
| 7205 | Jordägare i Hattula och Virmo socknar | Jönsson Tavast, Olof (I37659)
|
| 7206 | jtem Thue Jonsön aff V. Kalolt. föd jbid. Mat. Elne. Uxorem duxit Kirstine. jn Conj. 14 åhr. Liberi 4. aet. 40 åhr. | Jonssön, Thue (I25198)
|
| 7207 | Jurgen Schildt, naturaliserad Schildt, till Oselshof i Lindens socken, Livland, Edeby och Lambsdorfshof i Lindens socken, Livland, Edeby (Af.) och Årby i Rasbokils socken, Uppsala län och Numlaks i Finland, vilka han fick genom sitt gifte, samt Syserum i Tuna socken, Kalmar län och Kulltorp i Tuna socken, Kalmar län, vilka han köpte till frälse av kronan 1636 (Hs.). Överstelöjtnant vid ett tyskt kavalleriregemente. Naturaliserad svensk adelsman och introducerad 1642-02-14 under nr 282. Överste. Död 1662-02-11 och begraven 1662-06-29 i Rasbokils kyrka (At (So).). Arvskifte hölls efter honom (Liber caus, vol. 136, p. 9 (OA).) 1665-12-05. Han erhöll 1639 i donation Oselshof (Schiltenhof), vilket förut varit förlänat till hans svärfader Axel Mattsson Cruus, och köpte 1645 Lambsdorfshof (von Hagemeister, Materialien zu einer Geschichte der Landgüter Livlands.) samt erhöll å båda konfirmation 1645-07-20. Godsen undergingo sedermera reduktionen, men blevo 1727 restituerade till arvingarna, som dock omedelbart försålde dem. Gift 1641-02-23 på Karkus (Liber caus, vol. 136, p. 9 (OA).) i Lindens socken, Livland, med Anna Axelsdotter Cruus i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1664 (At (RA) med överstelöjtnanten Peder Stråle af Sjöared, nr 223, född 1645, död 1684), död före 1672-09-01 (arvskifte efter henne hölls 1674-12-16) (Liber caus, vol. 136, p. 9 (OA).), dotter av ryttmästaren Axel Mattsson Cruus af Harfvila, nr 2 (Cruus af Edeby, nr 69), och Anna Skoo (Hästesko af Målagård, nr 187).Barn:Catharina, född 1642-02-05 på Årby, död 1691-03-05 på Fornby i Rasbokils socken. Gift 1659-07-10 med översten Vilhelm Mauritz von Post, nr 687, född 1625, död 1677.Johan. Student i Uppsala 1649-09-00 [Um.], död före fadern.Georg, född 1644. Kapten och assessor. Se tab 2.Sofia, död ogift före 1667-06-16, då byte hölls efter henne mellan syskonen. [Liber caus, vol. 136, p. 9 (OA).]Maria, död 1707-05-01 och ligger jämte sin man begraven i Rasbokils kyrka. Gift 1672-09-15 med majoren Gustaf Planting-Gyllenbåga, nr 263, född 1644, död 1698.Elisabet. Gift efter (Liber caus, vol. 136, p. 9 (OA).) 1667-06-16, men före 1678-10-21 med överstelöjtnanten Magnus Stråle af Sjöared, nr 223, född 1644, död 1708.Adam, född 1655. Ryttmästare. Död 1714. Se tab 4. | Schildt, Jurgen (I37335)
|
| 7208 | Jyds ridder, mødte 28. maj 1285 på danehoffet i Nyborg hvor han som én blandt 12 af "rigets bedste mænd" skulle dømme i striden mellem kong Erik Klipping og hertug Valdemar af Sønderjylland om øen Als tilhørsforhold, 4. marts 1299 vidne i.fb.m. kong Erik Menveds lejdebrev for ærkebiskop Jens Grand og var blandt de riddere der skulle gå i indlager i Odense hvis lejdebrevet blev brudt.; død før 1310 da sønnen Esger d.å. skænkede alt sit gods i Skast sogn til kannikerne i Ribe mod bøn for sine forældres sjæle. | Juul, Niels (I28816)
|
| 7209 | Jürgen von Emersen d.y. ingår 13 oktober 1598 äktenskap med AnnaLüdman. Hon är änka efter Anthon Grabow. Paret får följande barn:Georg Anna född 1608-12-11 Catharina född 1611-10-13 Cilli född 1613-01-16 Margaretha född 1613-01-16 Albrecht född 1615-12-18 Jürgen d.y. är borgare i Hamburg före 1596. Han svor ny borgaredden 22 november 1603. Under åren 1619-1627 tjänstgör han somBürgerkapitän vid S:t Petri regemente, sjätte kompaniet. Jürgen d.y. är den äldste kände vapenbäraren på den svenskaEmertz-släktens fädernelinje. Därför är det naturligt att hansvapen återtagits som Släktföreningens släktvapen. Att självavapenskölden är kluven: två rättsbalkar resp. bevingad örnfot,innebär troligtvis att han förenat sitt fädernevapen med sittmödernevapen. I färg ska Släktföreningens vapen se ut så här: Fältet medrättsbalkarna ska ha silverbotten och svarta balkar. Fältet medörnfoten ska ha blå botten, örnfot i guld samt vinge i svart.Hjälmprydnaden ska vara svart. Hjälmtäcket svart med silverfoder.Hjälmen stålgrå. Ovanstående färgfördelning får inte ändras. Rekonstruktionen avdet gamla släktvapen har utförts i samarbete med heraldiskexpertis. G 1598 m ANNA LÜDEMAN. Bosatt i Hamburg, Tyskland. Barn:GEORG VON EMERSEN, d 1641MARGARETHA VON EMERSEN, dp 1614, bg 1694ALBRECHT VON EMERSSEN, f 1615, d 1659 | von Emersen den yngre, Jurgen (I28275)
|
| 7210 | Jürgen von Emersen d.ä. gifter sig 15 oktober 1588 med CatharinaPrale. Hon är änka efter Johan Prale. Jürgen d.ä. får en son som också döps till Jürgen. Men det måsteha varit i ett tidigare äktenskap, om vilket vi intet vet. Observera att både Paul och Jürgen d.ä. (far och son) dör sammadag den 3 april 1590. Troligtvis har de stupat under ett av demånga krig mellan olika furstendömen, som på den tiden härjar iTyskland. | von Emersen den äldre, Jurgen (I28285)
|
| 7211 | Jöns Abjörnsson, sigillvittne 1368. Synes hava ägt Hjälmaryd i Ljungby socken Kronobergs län, vilket han 1373 bortbytte mot Vä i Reftele socken Jönköpings län. Kallas väpnare2 1390-07-11 och bevistade såsom sådan Nyköpings möte2 1396-09-20. Levde ännu 1417 vid hög ålder. Han upptog omkr. 1390 mödernevapnet. Gift flera gånger. Gift 1:o med Christina Magnusdotter, syster till Hans Ulf och sannolikt dotter till den Magnus Nilsson i Tovaryd, efter vilken Jöns Abjörnsson tog arv. Sista gången 1377-12-30 med änkan Ragnhild Olofsdotter, död barnlös före 1400. Han säges med sina hustrur hava haft 24 barn. Av nedanstående nämnas endast sönerna i bevarade urkunder.Barn:1. Arvid Jönsson, till Källunda i Kärda socken Jönköpings län. Nämnes första gången vid faderns bröllop 1377 samt gör ofta jordaköp och byten. Kallas väpnare 1390-07-11. Levde ännu 1417. Död barnlös. Gift före 1382 med Christina Foot i hennes 2:a gifte, död före mannen, dotter av Carl Gjurdsson Foot, som i vapnet förde en bjälke, belagd med 2 stjärnor.1. Nils Jönsson. Se tab6.1. Lindorm Jönsson. Se tab2.1. Knut Jönsson. Deltog 1380 i försäljningen av arvet efter morbrodern Hans Ulf, men förekommer därefter som beseglare av brev utfärdade i Södermanland och Närke 1383-85, och begagnar då fädernevapnet.Abjörn Jönsson. Se tab3.Tord Jönsson. Se. tab4.Magnus Jönsson till Åsaka i likan, socken i Vartofta härad Skaraborgs län, varest han var bosatt åtminstone 1413-1441. Var häradshövding i Vartofta härad 1441 och kallas väpnare 1443-03-31. Död 1444. Han testamenterade jämte hustrun gods till Gudhems kloster 1422 och godset Lida i Burseryds socken Jönköpings län till ett prebende i Vadstena kloster 1443-05-23, vilken gåva 1454 av änkan ökades. Gift med Märta Bengtsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med en Ulf). Hon gör sitt testamente 1455, dotter till2 Bengt Andersson, som förde en bjälke i vapnet, och Märta Nilsdotter. Märta Bengtsdotter gav 1449-01-02 gården Öjevalla i Åsaka socken till Vadstena kloster med villkor att hon skulle få bebo en gård vid klostret samt årligen erhålla 4 pund smör.3 Makarna hade en son Jöns Magnusson, som levde 1425-07-06, men dog före fadern och begrovs i Vadstena.Henrik Jönsson. Se adliga ätten Gyllensparre, nr 146.Märta Jönsdotter.Benkta Jönsdotter.Gunhild Jönsdotter. Gift med Per Staffansson. | Åbjörnsson (stjärna) till Hjälmaryd, Jöns (I37285)
|
| 7212 | Jöns Andersson var den som efter fadern, cirka 1711, övertogfädernesgården Rynge nummer 3. I Lunds Folklivsarkiv (Etnologiska inst.)finns dokumentation från år 1929 över en matsked i silver, en gångbrudgåva från Jöns Andersson till hans tillkommande hustru, TörePersdotter. Den dåvarande innehavaren, Anna O.Olsson i Tånebro, uppgavatt skeden en gång tillhört hennes morfars farföräldrar - Jöns ochTöre - som bott på gården i Rynge mellan 1712 och 1719. I skeden uppgesen inskription ha funnits. Innanför en blomkrans stod "J.A.S-T.P.D". (sekopia av dokumentationen i PL:s minnesuppteckningspärm).Jöns Andersson förekommer i Vemmenhögs härads dombok den 2/91742 (mål nummer 3) i en arvstvist där även nämndemannen Lars Svensson iS.Villie samt rusthållaren Mats Persson i Örsjö, rusthållaren LarsBengtsson i Örsjö samt änkehustrun Karna Mattsdotter figurerar. Vidarenämns Jöns Andersson i Helmer Frennings släktsammanställning (Släkt & Hävd 1-3 1972) vari nämns att J.A. stod fadder vid brorsonen Anders Perssons barns dop i Slimminge 6/8 1744.Sjörups dödbok 1773:"den 22 marts dödde och den 31 d:o begrofs häradsdommaren JönsAndersson i Rynge, 88 år gammal. Siukdomen ålderdom och bräcklighet".Gravstenen på Sjörups gamla kyrkogård är bevarad och ligger numera(1996) på marken omedelbart söder om kyrkan, alldeles öster om gamlavapenhuset. | Andersson, Jöns (I2906)
|
| 7213 | Jöns Arvidsson (son av Arvid Elofsson, Tab. 1), till Lästad i Blädinge socken, Kronobergs län som han ägde redan 1552, Fylleskog i Ryssby socken, Kronobergs län (1562 och 1571), Kråkesjö i Ljuders socken, Kronobergs län (1579 och 1596) samt Vitared i Moheda socken, Kronobergs län (1588). (Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929).). Var konung Gustaf I:s småsven 1552 (GIr.). Fogde i Konga och Kinnevalds härader 1560-1564 och tillika på Kronobergs slott 1563 (Al.). Fogde på Jönköping 1565 och i Tveta härad 1566-1569 (Al.). I slottsloven på Kronoberg 1573-03-16 samt fogde i Kronobergs län 1574-01-03-1577 och 1585-1586 (Al.). Erhöll av konung Johan III renovation på adelskapet 1579-12-30. Ståthållare på Kronobergs slott 1580-04-10. Hade 1592 spannmål i underhåll (Al.). Levde ännu 1596, men död före 1600. (Vejde, Kronobergs läns herrgårdar (1929).) Gift före (GIr.) 1553-03-28 med Carin Isaksdotter, dotter av slottsloven på Kalmar Isak Birgersson (halvhjort) och Estrid Pedersdotter (Stierna, nr 77).Barn:Arvid Jönsson.Isak Jönsson, död 1601. Se Tab. 4.Bengt Jönsson. Fogde. Död omkring 1635. Se Tab. 5.Anna Jönsdotter, död före 1630. Gift med assessorn Jöns Jöransson (Lilliesparre af Fylleskog, nr 44), död 1624.Estrid Jönsdotter. | Arvidsson Rosenbielke, Jöns (I37858)
|
| 7214 | Jöns Lage Posse. Väpnare. Ägde och bebodde Nordhankær 1434-06-23, då han beseglade ett salubrev (Ss.). Måste avstå egendomen, sedan konung Kristoffer 1443-12-08 stadfästat en dom, som tillerkände Vadstena kloster densamma (Ss). Riddare 1444 (RHKn). Ägde Tuns sätesgård i likanämnd socken, Skaraborgs län 1446, då han 1446-12-24 mottog ett pantebrev av väpnaren Nils Bengtsson å åtskilliga gårdar, mest på Dal (Ss.) var i början av konung Karls första regeringstid (1448) och ännu 1453 hövidsman på Ekholms slott i Värmland (Sb). Riksråd 1450 vid mötet i Arboga och ännu 1466 (Ss.). Erhöll genom byte 1456-05-13 Hagagården i Såtenäs i Tuns socken av väpnaren Gustaf Bengtsson mot Bredagården i Tådene socken (Ss.) Skaraborgs län. Erhöll 1457-05-26 i förläning Kållands härad och fyra socknar på Dal jämte alla de kronogods som hustruns föräldrar där innehaft i pant. Deltog på konung Eriks sida i kriget mot Holstein 1457 (RHKn.) och i riksföreståndaren Jöns Bengtssons (Oxenstierna) avsättning 1466 (SB.). Stod vid konung Kristierns anfall 1471 på det nationella partiets sida (Sb.). Kallas 1473-10-31 riddare på Tun (RHKn.). Levde ännu 1476. (SK.) Han ärvde Lena (Kungslena) i Kungslena socken, Skaraborgs län efter sin hustrus mormoder, fru Gesa Nilsdotter. (RHKn.) Gift före 1447 (RHKn.) med Märta Knutsdotter, dotter av lagmannen i Västergötland, väpnaren och riksrådet Knut Jönsson (tre rosor) och hans 1:a fru N. N. Jonsdotter (dotter av riddaren Jöns Magnusson [Leopard] och Gesa Nilsdotter).Barn:Knut. Väpnare. Namnes första gången 1467, då han stod på rikshövidsmannen Erik Axelsson Totts sida i kampen mot Erik Karlsson Vasa. Sten Stures banérförare i slaget vid Brunkeberg 1471. Riksråd 1473. Fogde på Tavastehus slott 1474. Erhöll Tavastehus slott i förläning. Var under några år på 1480-talet befälhavare på Viborgs och Nyslotts fästen samt användes av riksföreståndaren i viktiga värv, såsom 1487 i en underhandling med svärdsriddarne. Erhöll Kastelholms slott i förläning 1490. Slottshövidsman på Viborg sommaren 1495, varest han senare på året belägrades av ryssarna. Erhöll för sin tapperhet härvid Ångermanland samt Åse härad i förläning på livstid 1495. Deltog med Svante Sture i stormningen av Ivangorod 1496. Var närvarande vid konung Hans' kröning 1497, men blev icke slagen till riddare. Fick Kastelholm jämte Åland i livstidsförläning 1499. Död barnlös 1500-03-25 på Kastelholm och begraven i Åbo domkyrka. Han deltog med ära i slaget på Brunkeberg, där han under stridens lopp råkade i handgemäng med konung Kristiern, som farligt sårade honom. Intog en inflytelserik ställning såsom befryndad med den mäktige Erik Axelsson Tott. Blev efter dennes död 1481 testamentsexekutor jämte hans broder Laurens Axelsson och råkade, emedan bröderna Laurens och Ivar Axelsson enligt Erik Axelssons förordnande, men emot Sten Stures vilja, övertogo hans län i Finland, i tvist med Sten Sture, men deltog sed el mera, 1483, i förlikningen mellan denne och Ivar Axelsson på Gotland och var från denna tid en av Sten Stures pålitligaste vänner. Tvingade 1487 genom belägring Laurens Axelssons änka att uppgiva Raseborgs slott. Var därefter en av de främste, som arbetade på att avvärja de från Ryssland hotande farorna. Blev, sedan han efter Nils Eriksson Gyllenstiernas död 1495 kallats till hövding på Viborg, där anfallen av överlägsna ryska stridskrafter, som i mitten av september 1495 började belägra staden. Tillbakaslog med sådan kraft etter sju timmars kamp ryssarnas stormning den 30 november, att det gav anledning till de sedan uppkomna sägnerna om den sk "viborgska smällen", vilken icke omtalas av samtida hävdatecknare [N. F.]. Gav gods till Åbo domkyrka och dog samma år som hans trogna vän biskopen i Åbo Magnus Stiernkors. Gift 1472 (morgongåvobrev) (RHKn.) med Birgitta Gustafsdotter Sture i hennes 2:a gifte (gift 1:o före 1458-07-12 med riddaren och riksrådet David Bengtsson [Oxenstierna af Eka och Lindö, nr 1], död 1470), levde ännu 1498, dotter av riddaren och riksrådet Gustaf Algotsson Sture (3 sjöblad) och hans 2:a fru Märta Ulfsdotter (sparre). 'Hon gav 1498 på Ekolsund sitt samtycke till det testamente, som hennes syster fru Elin Gustafsdotter, Erik Axelssons (Tott) efterleverska, hade givit till Uppsala domkyrka på Ekeby gård i Vänge socken, Uppsala län'.Nils. Väpnare och riksråd. Se Tab. 2.Märta. Gift (Pt 1923, s. 75.) med ? Mikel Karlsson (ekeblad). | Posse, Jöns Lage (I37246)
|
| 7215 | Jöns Michelsson, adlad Ehrenborg, till Hovdala i Brönnestads socken, Kristianstads län. Född 1621-11-11 på Jutland. Räntmästare hos konung Christian IV i Danmark. 'Hyllade vid Skånes återtagande av svenskarna konung Carl X Gustaf' 1658. Kommissarie vid skattläggningen i Skåne 1670. Adlad 1687-04-13 (introd. 1689 under nr 1109). Död 1690-09-08 och begraven 1691-01-14 i Brönnestads kyrka, där hans vapen uppsattes. 'Medan han ännu var dansk undersåte, tillbjöds honom lagmansbeställningen i Norge, vilken han dock försakade och kvarblev i Skåne, visade sig sedan såsom svensk undersåte allt ifrån början trogen och nitisk för sin nya regent och fick av honom 1666 adliga friheter, för vilket allt danskarna vid ett tillfälle, då svenska krigsmakten drog sig tillbaka, avtvungo honom stora penningsummor, utplundrade hans gods Hovdala, som han nyssn. år tillhandlat sig, och avbrände gården. Gjorde slutligen 1688-06-24 genom testamente Hovdala till fideikommiss för sin ätt'. Fideikommisset upphävdes av barnen, men sonsonen Casper upplivade farfaderns stiftelse 1731 och 17518. Gift med Anna Gjedde, född 16299, död 1709-05-01, dotter av handelsmannen i Hälsingborg Mikael Gjedde.Barn:Anna Catharina, född 1651, död 1720. Gift 1:o 1672-04-30 med professorn i matematik vid Lunds universitet Martinus Olai Nordeman, född 1636, död 1684, fader till riksrådet Olof Nordeman, adlad Nordenstråle, nr 1608. Gift 2:o 1686-05-28 med jur. professorn vid samma universitet Johan Lundersten, född 1646-07-22 i Lundby prästgård Göteborgs och Bohus län1, död 1713-05-26 i Lund, fader till ryttmästaren Anders Lundersten, adlad Rosensten, men ej introd.Rikard, född 1655. Professor. Död 1700. Se tab 2.Sofia, död 1713-10-13 i Stockholm. Gift 1688 med k. räntmästaren Tomas Teuterström, adlad Adlercreutz, nr 1386 B, född 1643, död 1710.Mikael, född 1659. Kyrkoinspektor. Död 1722. Se tab 4. | Michelsson Ehrenborg, Jöns (I37117)
|
| 7216 | Jöns Mikael (översiktstab 2, son av Rikard, tab 2), döpt 1691-09-16 i Lund9. Volontär vid Smålands femmänningsinfanteriregemente 1706-03-01. Rustmästare därst. s. å. 1/4. Förare s. å. 1/5. Sergeant 1708-02-02. Fänrik vid bergsregementet s. å. 3/6. Löjtnant vid Kalmar regemente 1709-12-09. Kaptenlöjtnant därst. 1711-07-07. Kapten 1714-06-02. Konfirm.fullm. 1717-04-05. Placerad till löjtnants indelning 1723, till kaptenlöjtnants indelning 1732-04-12 och till kaptens indelning 1736-06-08. Majors fullmakt 1747-11-18. Major vid regementet s. å. 11/12. RSO 1748-11-07. Överstelöjtnants avsked 1750-03-30 död 1754-04-08 på Hessleby majorsboställe i likanämnda socken, Jönköpings län. Hans vapen uppsattes i Nöbbele kyrka Kronobergs län. Han var med i slaget vid Hälsingborg 1710 och vid blockaden av Stralsund 1713, samt bevistade fälttågen i Norge 1718 och i Finland 1741-1743. Gift 1711-07-16 med Maria Charlotta Ödell eller Ödla, född 1686-05-08, död 1768-07-11 på Väderlanda i Nöbbele socken, dotter av överstelöjtnanten Carl Ödla, nr 211, och Anna Enhörning, nr 318.Barn:Ida Eleonora, född 1712-05-03 på Kungsholms sjökastell (Karlskrona). Död där s. å. 27/12.Carl Rikard, född 1713-04-19 på Väderlanda. Förare vid livgardet. Död 1738-04-08.Johan Georg, född 1714-10-20 på Väderlanda. Volontär vid Kalmar regemente 1728-09-04. Korpral därst.2 s. å. 16/9. Rustmästare2 1735-09-25. Sergeant2 1737-01-12. Fältväbel 1740-07-19. Fänrik 1741-10-14 löjtnant 1747-12-11. Kapten 1750-07-19. Död ogift 1752-03-20 i Stockholm och begraven s. å. 25/3 i Spånga kyrka Stockholms län.Anna Elisabet, född 1715-11-08, död 1716-07-13 på Makrismåla i Älmeboda socken, Kronobergs län och begraven i Nöbbele.Charlotta Juliana, född 1716-12-25 på Makrismåla, död 1772-11-16 på Väderlanda. Gift 1737-05-01 på sistnämnda ställe med fänriken Magnus Georg Stenfelt, nr 1867, född 1713, död 1787.Eleonora Christina, född 1717-12-23, död 1718-10-14.Anna Catharina, född 1720-04-20 på Makrismåla, död 1750-04-29 på Hessleby majorsboställe. Gift 1748-03-13 på Väderlanda med kammarherren Axel Leonard Rääf i Småland, nr 189, i hans 1:a gifte, född 1712, död 1788.Magdalena Sofia, född 1721-04-18, 18/4, död ogift 1745-06-11 på Väderlanda.Mårten Gustaf, född 1722-10-07. Volontär vid Kalmar regemente 1737-06-16. Korpral därst.2 1739-09-29. Förare 1741-11-10. Sergeant 1743-08-08. Fältväbel 1748-02-15. Fänrik 1750-09-19. Löjtnant 1761-06-22. Kaptens avsked 1769-08-09. Var kommenderad på örlogsflottan 1742 och 1743. Död ogift 1780-05-23 på Grimsgöl i Långasjö socken, Kronobergs län. Hans vapen uppsattes i Långasjö kyrka.Andreetta Margareta, född 1724-05-14, död 1792-06-25 på Väderlanda. Gift 1:o där 1757-03-07 med sin systers svärfader, kaptenen Georg Stenfelt, adlad Stenfelt, nr 1867, i hans 2:a gifte, född 1683, död 1758. Gift 2:o 1765 med kaptenen Olof Gabriel Wijnbladh, nr 447, i hans 2:a gifte, född 1708, död 1783.Maria Elisabet, född 1728-08-22, död 1781-11-30 på Grimsgöl. Gift 1764-02-07 på Väderlanda med sin svågers frände, överstelöjtnanten Carl Magnus Stenfelt, född 1726, död 1798-04-16 i Nöbbele socken. | Ehrenborg, Jöns Mikael (I37109)
|
| 7217 | Jöns Persson. Jordbrukare. Född 31/10 1722 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Död 23/5 1788 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Jöns var den av Pehr Larssons barn som närmast kom att hjälpa sin mor med skötseln av rusthållsgården nr 48 i Trelleborg. Han var ej mer än 13 1/2 år, när fadern gick bort i mars 1736, men han hade sin äldre bror Lars som "uppfostrare" till ca 1745. 1744 köpte Jöns av Lars två ängar i Östervång och lade dem till sin arvegendom. Den ena ängen kallades Vithuvudsängen, sannolikt efter Jöns Hansson Vithuvud, som avled i Trelleborg 1707, 68 år. När modern Johanna Hansdotter dog 1746, blev Jöns och hans yngre bror Hans ägare av nr 48. Hans blev snart utlöst. Så ung han var stod han i begrepp att gifta sig, med Mätta Sjunnesdotter från Hammarlöv. Jöns var sedan 1746 gift med Kierstina Nilsdotter också hon från Hammarlöv. Hon var från nr 8, Mätta från nr 14. Gårdarna ligger intill varandra. Nr 8 är belägen mitt emot prästgården och tillhör fortfarande Una Hans-släkten. Den kallas ibland Tingshög efter ättehögen på vägen mot Ö Grevie. Hammarlöv var tidvis under medeltiden tingsplats för Skytts härad. Här samlades mannarna för att rådslå. Här hyllades nyblivna regenter, så t ex svenske kungen Magnus Eriksson, troligen 1333, året efter det han köpt Skåne och Blekinge av den holsteinske greven Johan. Elva år senare, 1344, var han åter i bygden, då han i tre dagar besökte Trelleborg. Å Tingshög fälldes domar över missdådare, tjuvar etc. Avrättningar fick ej verkställas där men väl å Skälshög (Skällhög), på gränsen mellan Hammarlöv och Vemmerlöv, likaså på platsen nedanför kyrkbacken i Hammarlövs by. Jöns Pehrsson kan ha varit med, när handlarefrun Helena Münter från Trelleborg blev halshuggen och bränd på bål å Hammarlövs "rättarplats" 1765. Hon var 29 år och hustru till Anton Engelhardt Philipsson. De bodde i det senare s k Dahlmanska huset å Algatan. Det var från 1500-talet och revs så sent som på 1880-talet. Helena dömdes för dråp av en pojke som ej gjort henne något ont och som hon ej var förargad på. Hon hade fått för sig, att hon genom en dylik gärning skulle kunna få sin man bort från fylleriet och ett bättre förhållande i äktenskapet. Tidigare hade hon sökt förgifta sin man med "mercurium". Jöns Pehrsson kallas rusthållsförman. Indelningsverket, som organiserats av Karl XI, bestod med hänsyn till anskaffandet av soldater av dels rusthåll för kavalleriet, dels knektehåll för infanteriet, dels båtsmanshåll för flottan. I regel var det större och bättre gårdar som blev rusthåll och som uppsatte och underhöll ryttare med lega, naturförmåner och torp samt givetvis häst. Samma socken kunde ha flera rusthåll och därmed flera ryttare. Mindre gårdar kunde slå sig samman om en ryttare. Rusthållet var befriat från skatter eller räntor, som annars skulle ha inbetalats till kronan. Rusthållarna blev på sina håll en överklass bland bönderna. De stod sig ofta bättre ekonomiskt än de vanliga skattebönderna. Annorlunda blev det på 1800-talet, då rusthållsbördorna kändes allt tyngre. Gårdar, som ursprungligen utgjort 1 mantal och själv kunnat hålla ryttare delades genom arv i flera mindre hemman, som fick allt svårare att klara utgifterna. I Trelleborg hade många små jordstycken rusthållsnatur. För att ta ett exempel tillhörde nr 57 eller Norregatan 11, alltså ett hus med tomt, flera "rusthållare", som måste vara med , när huset 1851 såldes till Johannes Borgman. Bouppteckningen 1788 visar, att Jöns Pehrsson hade 10 hästar och 3 kor, egendomligt nog inga oxar. Det var alltså hästar, som drog plog eller vagn. Det fanns 9 får, lika många svin och 3 gäss. De ca 30 tunnlanden bestod av över 20 brukningsdelar. I Östervång fanns Kapphög, Klockarestycket, Böckarestycket, Grönvägsstycket, Svanestycket, Backen, Treryggarna, Tvåryggarna och Breingen. Knäckekärrängen gav 2 lass hö. I Lillevång påträffar vi Kakehög och Vallestycket. Andra beteckningar å jord tillhörande nr 48 redovisas under tabell 2. | Persson, Jöns (I7321)
|
| 7218 | Jöns Slatte,? i Lihem (Lidhem) i Locknevi socken, Kalmar län. Gift 1:o med Gertrud. Gift 2:o med Ingeborg Andersdotter.Barn:Anders. Se tab 2.?Peder. Se tab 19.?Nils. Se tab 22. | Slatte, Jöns (I37512)
|
| 7219 | Jöns. Torpare i Hylta i Småland.Barn:Andreas Jonæ Hyltenius, född 1598. Komminister i Hemmesjö församl. av Växjö stift 1629. Kyrkoherde i Ölmestads pastorat av nämnda stift 1638. Riksdagsman 1640 och 1654. Död 1666. Gift på 1630-talet med Anna Jönsdotter Gahm, född 1608, död 1674.Barn:Niklas Andersson Hyltén, adlad Silfverskiöld, född 1635. Professor. Död 1702. Se adl. ätten Silfverskiöld, Tab. 1.Lars Andersson Hylthén. Assessor. Död 1697. Se Tab. 2.Johan Andersson Hyltén, adlad Silfvercrantz, född 1645. Kammarråd. Död 1717. Se Tab. 3. | Hyltenius, Andreas Jonae (I37130)
|
| 7220 | kaldes 1363 Otto Schelen dictus Schinkel og beseglede da fuldbyrdelsen af Markvard Skinkels Testamente, levede endnu 1398 | Skinkel (Söblade), Otto (I28609)
|
| 7221 | kaldes af Vaaben og Slægtebøgerne urigtigt "Hardenberg" | Godov, Mette (I28505)
|
| 7222 | kaldet Lange Skeel, skal have ejet Møgtved (Brusk Herred), der dog 1410-15 tilhørte Væbneren Niels Assersen, skal være blevet Kongens Embedsmand i Jerlev Herred og dræbt på Herredstinget af Hartvig Limbek, der 1401 måtte afstå Nebbegaard til Kronen. | "Rytter" Skeel till Mögtved, Albret (I28586)
|
| 7223 | Kallad "Rige Holger" på grund av sitt stora godsinnehav, och därmed övergick gården i denna mäktiga släkts ägo. Holger Ulfstand var krigare och diplomat och användes ofta i förhandlingar med svenskarna. År 1530 lät han på Häckeberga uppföra en ny borg i renässansstil. Enligt traditionen skall den ha varit mycket ståtlig och ha haft inte mindre än sju spirkrönta torn, men förmodligen har byggnaden inte varit märkligare än många andra samtida skånska slott.Lär ha vallfärdat till Jerusalem.-1542, Rigsraad, til Skabersø og Hikkeberg, var Søn af Gregers Jepsen til Torup ogSkabersø i Skaane. Han siges at være yngre end sin ndfr. omtalteBroder Truid, der skal være født 1487; men Aldersordenen mellemdisse to Brødre er vistnok tvivlsom. I hvert Fald maa han værefødt mellem 1480-90. Han nævnes allerede 1513 som Besidderaf Torup, der dog senere gik over til Broderen Truid, medensSkabersø tilfaldt Holger. I Aaret 1516 omtales han som kongl.Hofsinde, og i Aarene 1518-19 foretog han i Forening med JohanOxe til Nielstrup (XII, 494) en Pilegrim sr ej se over Tyskland og Venedig til det hellige Land. Man har en Beskrivelse af Rejsen ogser heraf, hvor stærkt optagne de to Adelsmænd vare af alle de«Jærtegn», de hørte om i det hellige Land; H. G. synes ogsaalige til sin Død, eller i alt Fald til 1536, at have holdt fast vedden katholske Tro. Efter Hjemkomsten forlenedes han, der allerededa var Ridder, 1520 med Varberg Klippefæstning i Halland, somhan beholdt til 1522, og med Laholm Slot, som han beholdt ligetil sin Død. Da der til hvert af disse Slotte laa 4 Herreder,indtog H. G. saaledes en betydelig Stilling i denne Del af Landet.Omtrent samtidig ægtede han den rige Predbjørn Podebusks DatterAnna; men hun døde allerede 1521 paa Varberg, hvorefter hannæste Aar ægtede Helle Hack, Datter af den af Anders Billeihjelslagne Rigsraad Niels Hack (VI, 442) til Hikkeberg. Dettestore Herresæde kom saaledes i hans Besiddelse, ligesom hanogsaa fik Del i Slægtens Adgang til de store Bøder, Anders Billeførst i Aaret 1534 fik af betalt.Efter Christian II's Flugt hyldede H. G. ligesom den øvrigeSkaanske Adel Frederik I, blev optaget i Rigsraadet og var en afHovedførerne under Malmøs Belejring. Under et heftigt Udfald afBorgerne blev Adelen imidlertid slaaet og trak sig tilbage til H. G.sEjendom Skabersø; men her bleve de en Nat pludselig overfaldneaf Malmøboerne og undkom kun med Nød og næppe, Skabersøblev afbrændt (18. Sept. 1523). Mod Slutningen af Aaret blev H. G.tillige med Aage Brahe sendt til Sverige for at bevæge Kong Gustavtil et Rigsmøde til Udjævnelse af de mange Tvistepunkter, derstod Rigerne imellem. Da dette Møde endelig i Avg. 1524 komi Stand paa dansk Grund, i Malmø, var H. G. en af deRigsraader, der fra dansk Side stilledes som Gisler til Sikkerhed forKong Gustav. Under Søren Norbys Bonderejsning i 1525 sigesdet, at alle Adelsborgene bleve brændte med Undtagelse afHikkeberg; Skabersø er vel saa atter blevet opbrændt. At H. G. deltog ide store Slag ved Lund og Bunketofte Lund, maa anses for enSelvfølge. Efter Landskrones Overgivelse var H. G, en af de Rigsraader,der bleve sendte til Gulland med Søren Norby for at bevægeBesætningen paa Visborg til at overgive Borgen til Kong Frederik, ogdeltog saaledes i de mislige Forhandlinger, af hvis Ærlighed SørenNorby giver en saa mørk Skildring, men som endelig førte tilMaalet. Ogsaa i de følgende Aar blev H. G., der som Følge afForordningen af Dec. 1526 ligesom sine Slægtninge efter ÆttensSkjoldmærke havde antaget Navnet Ulfstand, anvendt som Sendemand til Kong Gustav i Anledning af de mange Tvistepunkter,der stadig vare med denne Konge angaaende Gulland, Vigen,Forholdene i Norge osv., og deltog i de store Rigsmøder i Ny Lødese(1528) og i Varberg (1530).Som Lensmand paa Laholm var H. U. ogsaa blevet forlenetmed Halmstad By og Herred. Da Reformationen kom tilHalmstad, tog H. U. og Fru Helle Hack sig saa godt de kunde af debetrængte Graabrødre, men kunde ikke hindre, at disse i Maj 1531bleve udjagne. «Dette Lutheri spreder sig ganske saare her iRiget; Gud raade det vel, hvad Ende det vil tage,» skrive hanog hans Broder Truid netop i disse Dage til deres Fætter EskeBille. S. A. var H. U. en af de Raader, der bleve beskikkede tilat sørge for Lov og Ret i Skaane Bispedømme, og denne Stillingindtog han ogsaa efter Frederik I's Død, og da Grevefejdenudbrød. Under denne maatte han ligesom den øvrige SkaanskeAdel i Begyndelsen slutte sig til Grev Christoffer og var en afHovedførerne for den Skaanske Adel; men da Svenskerne nærmedesig for at bekæmpe Lybekkerne og Grev Christoffer, gik han medden øvrige Adel over til dem og deltog i Slaget ved Helsingborg(Jan. 1535) og senere i Belejringen af Landskrone og Malmø. EfterMalmøs Overgivelse deltog han i Maj-Juni 1536 atter tillige medAxel Urup i en af disse mindre behagelige Sendelser til KongGustav i Stockholm, denne Gang nærmest for at dæmpe KongensVrede over, at Christian III paa egen Haand havde sluttet Fredmed Lybekkerne i Hamborg. Ogsaa efter 1536 indtog han enbetydelig Stilling blandt de Skaanske Rigsraader. Han blev strax1536 en af de Raader, til hvem Landets Styrelse overdroges somkongl. Statholdere og Høvedsmænd. I Maj 1540 sendtes han tilligemed Antonius Bryske til Kong Gustav for at aftale et Møde tilBilæggelse af Stridighederne mellem Danmark og Sverige og deltogderefter i Forhandlingerne i Kalmar Okt.-Nov. s. A. Aaret eftervar han en af de danske Kommissærer ved et Møde i Lødese iMarts-April, hvor Kong Christian III's Gjæld til Kong Gustavblev betalt, og hen paa Sommeren ved Forhandlingerne iBrømsebro, der førte til den endelige Fred mellem Rigerne. 1542 varhan en af Anførerne for de Tropper, der under Dackefejdensendtes Kong Gustav til Hjælp. Han døde i Kjøbenhavn 16. Dec. s. A.-- Fru Helle Hack overlevede ham til Januar 1550. | Gregersen Ulfstand till Skabersjö och Häckeberga, Holger (I28440)
|
| 7224 | Kallas 1620 en "fellegammal kvinna." Hon lever som änka 1622. Barn: Karin Magnus Petrus, Kyrkoherde i Burseryd Benedictus | Torstensdotter, Gunnil (I28242)
|
| 7225 | Kallas vid dödsfallet Mattis.. Död 3 år gl | Larsson, Staffan (I41789)
|
| 7226 | Kamrerare i Visingsborg 1647-1655. Död 1655. Barn: Ambrosius född c:a 1635 Sigrid född c:a 1643 Petrus född c:a 1650 Om sonen Ambrosius finns följande att berätta: Ambrosius Svensson Nidelberg föddes på Boarp i Gränna och var sontill kamreraren i Visingsborgs grevskap Sven Olofsson och IngeborgNilsdotter. Skol. på Visingsö 1648 -/11. Stud. i Åbo 1657.Innehade stipendium regium där 1658-65. Resp. där 1661 och 16634/12 under E Svenonius och 1665 12/5 under A Kempe. Fil kan 1664.Sökte på Per Brahes rekommendation beneficum auscultandi vid Götahovrätt och antogs 1663 14/2, varefter han 16/2 avlade tystnadsed.Begärde och erhöll testimonium "sine studier att continuera" 166323/10. Tjänstgjorde även i Svea hovrätt. Advokatfiskal i Åbohovrätt 1674 29/7 och assessor där 1684 1/9. Förlorade all sinegendom vid de stora eldsvådorna i Åbo 1678 23/9 och 1681 29/5. Död utfattig i Åbo 1689 22/7 och begrovs i domkyrkan samma år11/8. Nic. E Lagerberg sammanfattade en klagodikt över "AmbrosiiNidelberg Assessors uthi den Högl. Kongl. Hof-Rätten iStor-Furstendömet Finland, Frånfälle, som sig tilldrog den 22 Juli1689, då den Sahl. Herrens Lekamen .. til sia Hwijlkommar vp uthiÅbo Domkyrckia/beledsagades den 11 Aug." Kallas ibland Ambrosius Svenonis Nidulius. Ambrosius var preceptor åt Gustaf Abraham Örnevinge 1665 1/11 -1669 2/2. Våren 1667 var även Johan Dücker under hans handledningi Uppsala. År 1676 förordnades han av Per Brehe att ingå i enkommission för rannsakning om tvist mellan aka. kons. i Åbo ochräntmästaren. Flera brev från honom till Per Brahe finns iRiksarkivet. (Smolandi Upsalienses) SKRIFTER: 1) De lingvae Latinae puritate continuata. Åbo 1660 2) Collegii theol disp XX de sacro baptismo. Åbo 1662 3) Judex brevi oratione laudatus. Åbo 1662 4) De conservatione reipublicae & praesertim monarchiae. Åbo 16655) Martini Martinij Historia om thet Tartariske krijget uthiKonungarijket Sino. Visingsborg 1674 6) Sanfärdig Beskrijffning Om Konungarijket Siam. Visingsborg 16757) Kort berättelse om Wäst Indien eller America, som elliestkallas Nya Werlden. Visingsborg 1675. (Smolandi Åbo) Släktnamnet Nidulius eller senare Nidelius har av allt att dömabildats av gårdsnamnet. Latinets nidus = fågelbo.G m INGEBORG NILSDOTTER, d 1674. Bosatt i Boarp, Gränna (F). Barn:SIGRID SVENSDOTTER NIDELBERG, f 1643, d 1702 | Olofsson, Sven (I28258)
|
| 7227 | Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte. | Levande (I17727)
|
| 7228 | Karl Lake (son av Harald Lake, Tab. 1), till Malma. Var väpnare 1430-08-01. Erhöll vid arvskiftet efter föräldrarna 1432 Såtenäs i Tuns socken, Skaraborgs län. Var död 1463. Gift 1:o med Cecilia Torbjörnsdotter, dotter av Torbjörn Jonsson (gumsehufvud) i Slätte och Ingrid Björnsdotter (ett sjöblad). Gift 2:o med Catharina Bengtsdotter, död troligen före 1474, men säkert före 1479-02-23.Barn:Harald Lake. Häradshövding. Död 1509. Se Tab. 3. Ingrid Karlsdotter. Gift med väpnaren och häradshövdingen i Asa härad Bengt Björnsson (sparre), död efter 1497, till Ulvstorp i Sparlösa socken, Skaraborgs län, vilken egendom han innehade redan 1483. | Haraldsson Lake, Karl (I37230)
|
| 7229 | kendt 1314 | Esgesen Frost, Anders (I28759)
|
| 7230 | kendt 1314, var 1326 nærværende paa Danehof i Nyborg, levede 1346 og var da Ridder | Andersen Frost, Esge (I28677)
|
| 7231 | kendt 1316-64 | Torbernsen Galen (Litle) till Lyngbygaard, Peder (I28736)
|
| 7232 | Kerstin Månsdtr står som moder i födelseboken.Vigda Han i Folsebo Kapellagård och Piga i Stenkilsmåla.Gift 1772-12-27 i Älmeboda (G) med Carl! Petersson, född 1739-09-30 (döpt 1739-10-08)i Folseboda Kapellagård, Älmeboda (G). Bosatt i Stenkilsmåla, Älmeboda (G). | Persdotter, Märta (I44227)
|
| 7233 | Kerstina återfinnes på en lista över Villie sockens fattiga tiggare, införd bland socknens katekismilängder och daterad 1696. Hon uppges där vara boende i som fattighjon utom hospitalet men i Södra Villie by. Hon uppges vara 67 år gammal och födas av brodern Sveni samma by. Dessutom säges hon vara barnfödd "i Tingary by Nebelöf soch". Den senare uppgiften styrker påståendet att syskonen faktiskt härstammade från just Tingaröd. | Tuesdatter, Kerstina (I440)
|
| 7234 | kl.8 om morgonen avsomnade gamle mannen Jöns Nilsson 70 år gl. Graven vid vapenhus dörren. | Nilsson, Jöns (I29032)
|
| 7235 | Klockare i Löderup, enl äldre herdaminnen (Cavallin) men ej bekräftat avCarlqvist.Enl EOJ Aqvilons släktutredning (1920) var Lars Aq "myndig storbonde. Utgick som ryttare i Kung Karls här under Stenbock. Flyttade från Wemmerlöf (?) till Hardeberga. Lefde ännu 1735." Hans flyttning till Hardeberga kan troligen haft samband med att Peter Carstens, som blev präst i Hardeberga 1699, hade 1682 vistats i Löderup som informator där Lars och han blivit vänner | Olufsson Aquilonius, Lars (I960)
|
| 7236 | Knut (son av Peder, Tab. 2), till Apelnäs samt Ärnäs (Arnäsholm) i Ljushults socken Älvsborgs län. Var hovjunkare hos hertig Carl 1593. Befälhavare på två örlogsskepp s. å. i maj. Ståthållare på Älvsborg 1597-03-29. Förnyad fullm. som ståthållare därst. 1598-05-08. Fick s. å. 20/5 i förläning1 hela Ljushults socken Älvsborgs län. Amiral över Älvsborgsflottan 1599-04-15. Död 1603. Han var en av de olyckliga riksrådens domare i Linköping 1600 [Zf]. Gift med Brita Olofsdotter, som levde änka 1649 på mannens donation Skäggesnäs i Ryssby socken Kalmar län.Barn:Per. Död 1627. Se Tab. 4.En dotter, död 1630-04-26. Gift omkr. 1670 med residenten Anders Svensson, adlad Ödell (eller ödla), nr 211, död 1630. | Pedersen Kijl, Knut (I37127)
|
| 7237 | Knut Andersson (son av Anders Larsson, Tab. 3), till Ökna, Norrnäs i Värmdö socken, och Björnö. Hövidsman för konung Gustaf I:s krigsfolk i lägret vid Rotebro 1521. Riksråd 1523-06-03. Lagman i Södermanland s. å. 15/1, vilket ämbete han ännu förestod 1538. Riddare 1528-01-12 vid konung Gustaf I:s kröning. En av underhandlarna vid mötet i Lödöse s. å. 21/8. Hade 1528 och ännu i början av 1540-talet hela Ölands härad i förläning 7. Jämte flera slottsloven på Stockholm 1531-11-08. Krigshövidsman 1532-02-22. Fick 1533-06-19 alla de gods som Knut Posse givit till kyrkor och kloster sedan konung Carls räfst. Var 1533 och 1538 rikssigillbevarare. Satt i rätten över de sammansvurna 1536-05-05. Sändebud till Ryssland s. å. 23/10. Åter slottsloven på Stockholm 1537-01-03. Häradshövding i Sjuhundra härad 1538-02-05. Höll vapensyn i Uppland, Södermanland och Närke s. å. Konung Gustaf I:s regementsråd 1540. Häradshövding i Oppunda härad och erhöll Sköldinge socken, i förläning s. å. Deputerad till mötet med danskarna s. å. 16/3. Hade 1541 och till sin död i förläning Villåttinge härad 7. Sändebud till Livland s. å. och till Frankrike 1542. Fick s. å. Frösåkers härad jämte Edebo, Väddö och Häverö snr i förläning 7. Förseglade bland riksens råd Västerås arvsförening 1544-01-13. Erhöll förläningsbrev på Fiskeboda gård i Julita socken, Södermanlands län s. å. 24/11. Erhöll fullm. att underhandla med ryssarna 1545-06-28 och att hålla konungsräfst i Finland s. d. Levde 1546-04-29, då han fick kallelse att deltaga i mötet med lübeckarna, men infann sig ej. Var säkert död s. å. 19/12. [2] 'Han och biskop Sommar blidkade vid Västerås herredag 1527 konung Gustaf I, då denne ville avsäga sig regeringen. Gick s. å. jämte andra i borgen för biskop Hans Brasks förhållande. Satt 1529 i rätten över Måns Bryntesson Lilliehöök m. fl.'. Gift med Märta Göransdotter, som efterlevde honom, i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Erik Persson [Örnflycht, nr 84]), dotter av riksrådet Göran Hansson (Stiernsköld, nr 24) och hans 1:a fru Gertrud Posse (nr 14).Barn:Agneta Knutsdotter Lillie, till Ökna och Norrnäs, som levde änka 1583-08-14. Gift 1:o 1544 på Stockholms slott med riksrådet Ulf Henriksson [Snakenborg] (Bååt, nr 3), död 156(3). Gift 2:o efter 6 1568-07-01 med Sigfrid Preston från England, som 1568 var skeppshövidsman i svensk tjänst.Knut Knutsson Lillie. Ståthållare. Död 1596. Se Tab. 6. | Andersson Lillie af Ökna, Knut (I37405)
|
| 7238 | Knut Andersson, till Ökna i Floda socken, Södermanlands län samt Hällestad. Levde 1368. Gift med Margareta, dotter av rådmannen i Stockholm Sven Djækn.Barn:Önder Knutsson. Se Tab. 2.Dordi Knutsdotter. Gift med Johan Bengtsson. | Andersson Lillie af Ökna, Knut (I37418)
|
| 7239 | Knut Knutsson Lillie (son av Knut Andersson, Tab. 5), till Ökna samt Händelö i S:t Johannis socken, Östergötlands län. Häradshövding i Oppunda härad 2 1554-07-07. Sändebud till Ryssland 1556. Fullm. att undervisa de svenska ryttarna 2 1559-02-22. Fick s. å. 20/10 i förläning 7 Floda socken, Södermanlands län och bekräftades i samma förläning 7 1561-02-06. Riddare vid konung Eriks kröning 1561-06-29. Konung Eriks hovmästare 1562. Legat till Hessen 1563. Höll konungsräfst i Västerbotten och Finland 1564-02-00. Satt i konungens nämnd i Uppsala s. å. Sändebud till Lothringen 1565 för att fria för konungen. Lagman över hela Närke 1576-03-08. Ståthållare över hela hertig Carls furstendöme 1577-08-17 under dennes vistande å utrikes orter. Underskrev riksdagsbeslutet och arvsföreningen 1590 4. Död 1596-01-06 och begraven i Floda kyrka, Södermanlands län. Han förseglade 1560-06-30 bland adeln konung Gustaf I:s testamente och skrev sig då Knut Knutsson till Sjöholm samt 1561-04-15 ständernas bevillning, då han skrev sig till Ökna. Gift 1:o före 1558-08-25 med Anna Bese i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1539-01-26 med Påvel Abrahamsson [Gyllenstierna af Lundholm, nr 3], som var död 1544), död 1581-11-10 enl. gravstenen i Västra Vingåkers kyrka, där hon ligger begraven, dotter av väpnaren Nils Nilsson Bese, till Sjöholm, Bagestad och Ekhult, och Kerstin Gottschalksdotter (av Ulfsläkten). Gift 2:o med Malin Larsdotter, som var ofrälse och levde änka 1599.Barn:1. Anna Lillie, till Ökna. Var hertig Gustafs till Sachsen-Engern-Westfalen mätress och med honom moder till Magnus Gustafsson Rutencrantz (nr 805) samt Brita Gustafsdotter Rutencrantz, som 1633 blev gift med Anders Persson Stråle af Sjöared, nr 223.1. Knut Lillie, till Ökna. Blev 1625 introducerad under nr 73 med namnet Lillie af Ökna. Levde 1628-05-26, då han försålde sin gård Viby i Sollentuna socken, Stockholms län, men var död ogift 1636 5 och slöt ätten på svärdssidan.2. Marta Lillie, till Ökna. Gift med kaptenen Henrik Persson Månesköld af Norge, nr 218, som levde 1647. | Knutsson Lillie af Ökna, Knut (I37401)
|
| 7240 | Knut Långe, eller Knut Holmgersson (den andre svenske kungen med namnet Knut), död 1234, kung av Sverige från 1229. Hans far Holmger Filipsson[1] kallades kung Knut Erikssons "nepos". Denna släktskapsbeteckning, som används uteslutande för personer som hör till en yngre generation, betyder i svenskt medeltidslatin oftast bror- eller systerson. Knut Långe var alltså sannolikt bror- eller systersonson till Knut Eriksson och därmed syssling till kung Erik Eriksson ("läspe och halte").Knut Långe var sannolikt gift med en kvinna i Folkungaätten.BarnHolmger Knutsson, död 1248 (avrättad efter ett uppror som utmynnade i slaget vid Sparrsätra år 1247) Filip Knutsson, död 1251 (avrättad) | Holmgersson (Långe), Knut (I37610)
|
| 7241 | Knut, till Svanserid (nu Svansö) i Torestorps socken och Fästered i Finnekumla socken (båda i Älvsb.). Beseglade 1481-05-06 ett brev i Hångsdala Skaraborgs län och förde då de tre sjöbladen i sigillet. Var häradshövding i Mark 1485 och 1496-01-03. Kallas väpnare 1493-08-29, då han på sin gård Svanserid gjorde ett jordabyte med Gudhems kloster [2]. Levde 150715. Gift sannolikt efter 1488 med Kerstin Gustafsdotter, som levde 1526, då hon gjorde rusttjänst för Svanserid4, dotter av väpnaren Gustaf Mattsson (en stjärna) och Brita Pedersdotter (Bååt, nr 3). Kerstin Gustafsdotter sålde37 1488, S:t Hilarii afton, sin gård Fästered till sin frände Arvid Knutsson (Drake af Intorp). Brevet beseglas av brevutfärderskan samt bland andra Broder Buth och Tord Björnsson (Store), men gården återgick sedan till mannen.Barn:Peder. Blev jämte brodern Lindorm för stämplingar och allmogens uppresning mot konung Kristiern halshuggen 1521-01-23 i Jönköping.Lindorm. I skola i Danzig 1505-150745. Deltog jämte brodern Seved i förlikningen om ett arv37, Tofta 1515-06-05. Skriver brev till Sten Sture d. y. från Västbo härad46 1517-06-18. Anstiftade jämte brodern Peder uppror mot Kristiern II i Västra Småland i dec. 1520. Blev jämte brodern Peder gripen av Ture Jönsson och på konungens befallning halshuggen 1521-01-23 i Jönköping.Seved. Nämnes46 1511-11-11. Höll på spjutet vid Erik Abrahamssons (Leijonhufvud) morgongåva till Ebba Eriksdotter (Vase) 1512-01-19 i Söderköping2. I beskickning till Danmark 151647 skriver brev till Sten Sture d. y.47 1517-06-18. Sändes 1523-04-00 av Gustaf Vasa att övertala skåningarna att giva sig under Sverige. Häradshövding i Mark s. å. 22/10 och erhöll s. d. Limmared i Åsarps socken Älvsborgs län i förläning. Bisittare i konungens nämnd i Skara 1526-03-01. Fick 1526 Marks härad i förläning. Nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset 1528-1529. Var inblandad i västgötaherrarnas uppror 152927 och miste s. å. 3/10 förläningen av Mark utom Örestens ladugård28. Satt i rätten över Måns Bryntesson juni 1529[4]. Död ogift 15308 före 13/2Nils. Lagman. Död 1580. Se tab 2.Malin, levde 1561. Gift med hövidsmannen Severin eller Söffrin Kijl (nr 61), död 1553.Sven. Mönstringsherre. Död 1577. Se tab 4.Christina. Gift med ståthållaren Peder Jönsson Ulfsax (nr 107) i hans 1:a gifte.Sigrid.Märta. Gift med Carl Tordsson (Store, nr 79).Brita. Gift med krigshövidsmannen Gustaf Knutsson (Roos af Hjelmsäter, nr 51), i hans 1:a gifte. | Pedersson Ribbing, Knut (I37138)
|
| 7242 | kom 1587 paa Sorø, 1598 paa Høiskolen i Herborn, 1602-06 Kancellijunker i Danske Kancelli, havde 1618-25 Helne Kirke og 1619-25 Froste Herred i Forlehning, eiede 1624 et Jernværk ved Biersgaard, 1624-26 Landsdommer i Skaane, 1631 ved Dronning Sophies Begravelse, 1636 ved Corfitz Ulfeldts Bryllup, fik 1643 tildømt Vosnæsgaard, boede 1647 paa Tyrestrup, 1648 ved Kroningen. | Gyldenstierne till Biersgård, Laxmand (I15288)
|
| 7243 | Konga dombok (GHA) 1619 den 12 juni, f 37r:Kom för retta Erich Hane i Suartebek / på sine egne och sin broders Trulz Perßons / Vegner, och bekiende at han hade sålt Sit / Söschionne barn, Jon Hane i Swartabeck 1/2 / Suartebekz gårdh, medh en quarn som Erich / som till samme gårdh Jnkiöpt hafuer, och / Vpburit Sölfuer oxar och Peninger__230 daler / både för Arf och etlöfuet, och hafua Erich / Vndaoch hafua Erich / Vndantaget et Torp Smediehult som / inthet recknas i thetta kiöp. Segredt [sic! Jon hanes hustru hette Sigrid och det är hennes namn som inskrivits i sista raden]Konga db (GHA) 1621 inget datum (opag, ligger ss f 16v i Kinnevald db 1616): Samme dagh blefuo Jon i Swartebeck och Erich hans / söskonabarn wänligen och Wäl förlÿchte, och gården / och alt annat, och sattes wÿta them emellom / Oxar__1 par, en till Cronan den andra til rättin etcKonga db (GHA) 1621 andra tingsdagen (åtminstone efter 14 juni) 1621:dito(f 25v): "Samme dagh blefuo Jon i Swartebek och Erich hans söskona barn wänligen och wäl förlychte, och gården och alt annat krakell, der hafua haft sin emellom, Slagzmål och annat, och sattes wyte them emellom Oxar__1 par, en till Cronan den andre til retten etc" | Persson Hane, Erik (I28416)
|
| 7244 | Konga dombok 1697 10/9, häradssyn:"Anno 1697 den 10 sept. vart av undertecknad efter tingsrättens resolution dat. d. 22 okt. 1696 laga syn hållen emellan Bänkeboda skattehemmans åboer, Per Persson den gamle å den ena halva gården och Per Persson den yngre samt Gertorn Persson å den andra halva gården, angående varjehanda deras tvistigheter om ägor, intäkter och gärdesgårdar, närvarande kronans länsman välaktad Petter Ringh, och nämndemännen Per Staffansson i Linneryds by, Oluf i Sillandsmåla, Johan i Långasjö, Måns i Fetaboda, Måns Gummesson i Ugnanäs och Harald Michelsson i Väckelsång, men h:r lantmätaren som ock efter tingsrättens resolution bort vara tillstädes, är av andra ämbetets förrättningar hindrad och dy frånvarande etc etc (står mer om själva synen)Konga dombok 1697 2/11:174. Efter synerättens resolution av d. 10 septemb. 1697 haver h:r lantmätaren d. 13 ejusdem avtagit Bänkeboda ägor och utvisa en karta insinuerad, att Per Persson och Gertron Perssons halva gård haver bättre odel och 52 tunnland mer i utmarken än Per Persson den äldre för sitt 1/2 bruk, för den skull det rättat blev och denna del tillagt 22 tunnland av Be:te Per Perssons och Gertorn Perssons halvdels mark, som n:o1 på kartan utvisar, nämligen en till Rävabroen linea recta ifrån gärdet, njutandes var sin melioration till godo av be:te mark, det övrige som varit haver, nu och framledes. Nyttjandes och åboerne, då ollon bliver frukten till sine egne losvin lika. Ängen och bolan vad angår, så åligger det Per Persson den äldre sin äng i det göraliga att rödja lika som dess gårdboar gjort, sedan det ock kan jämkat varda. Expenserne modereras och betalas av svaranderne som således sucumberat till 20 daler silvermynt.Konga dombok 1699 6/3, uppbud:1/4 Bänkeboda av sal. Gertorn Perssons barn ibidem som de efter dom dat. d. 11 martii 1699 vunnit och på 180 daler silvermynt kommer att stånda. 1 g.Konga dombok 1699 11/3150. Ehuruväl Per Persson i Bänkeboda uppvisar köpebrev av Petter Persson i Gammalsmåla på dess andel i Bänkeboda gård, dat. d. 15 sept.1698 och således den pratenderar ifrån sina brodersbarn lösa, dock som befinnes att dess broder sal. Gertrorn Persson be:te gårdepart förr av honom köpt och betalt på 10 daler silvermynt vängåva när, den ock sin arvslott 60 daler och sin broders Håkans andel även inlöst med hustruns penningar 60 daler, således dess omyndiga barn även så stor rätt och fast större än farbrodern Per Persson haver, alltså avsades det böra de bliva vid gården bibehållne och deras moder i deras omyndiga år njuta, skolandes å barnsens vägnar de 10 daler silvermynts vängåva Per Persson betalt till Petter i Gammalsmåla honom återbetalas.Konga dombok 1699 19/7, uppbud:1/4 Bänkeboda av sal. Gertorn Perssons barn. 2 g.Konga dombok 1699 20/11, uppbud:1/4 Bänkeboda av sal. Gertorn Perssons barn. 3 g.Konga dombok 1700 20/11:N:o 45. Bewillias Sahl. Gerton Perssons barn i Bännickeboda fasta uppå 1/4 Bennickeboda som dhe wunnit d. 11 Martii 1699 från sin farbroder Per Persson och ärfft till Summa 180 D:r s:t som lagbuden och lagstånden ähr.Konga dombok 1714 14/11:N:o 127. Jon i Asgunnamåla erlägger till salig Gierton Perssons i Bänkeboda arvingar, för vilka Nils Giertonsson ibm talar, 2 daler silvermynts överskott på en silverskål som vid arvsskiftet d. 24 oktober 1707 är vordet observerat jämte 1 daler silvermynts expenser, åliggandes käranden så laga att medarvingarna här av erhålla sin tillbörliga proportion. | Persson, Gertorn (I28411)
|
| 7245 | Konga härad uppbud 1736 vinterting Botahult 1/4 mtl Väckelsång (G) för Måns Johansson ibm genom testamente av sin svärmoder salig Magnil Andersdtr, annan måg Anders Germundsson. | Johansson, Måns (I42714)
|
| 7246 | Konga härad uppbud första gången Söftestorp Väckelsång (G) 1724 höstting rs195 1/6 mtl Abrahamsgården för Måns Persson och dess hustru Elin Persdtr ibm, köpt från Elins syskon Måns Persson, Ingrid Persdtr och Harald Persson, efter fadern Iinget namn) död skall man få lösa den andra 1/6-delen.Konga härad uppbud första gången Söftestorp Väckelsång (G) 1725 höstting rs196 1/6 mtl Trottagården för Måns Persson ibm, köpt i börden av sin fader Per Haraldsson. Gift med Elin! Persdotter, född 1706-04-28 (döpt 1706-05-06) i Söftestorp Trottagård, Väckelsång (G), död 1775-06-28 (begravd 1775-07-02) i Söftestorp Trottagård, Väckelsång (G), (av värk i alla lämmar 69 år o. 2 mån. gl. änka). Bosatt i Söftestorp Trottagård 1724-1775, Väckelsång (G). | Persson, Måns (I44237)
|
| 7247 | Konga härads dombok 172405.Änkan Karin Jönsdtr i Tattamåla uppbjuder 1/4 mtl Källelycke för 30 daler Smt som hon deri har innestående allt som pant. | Jonsdotter, Karin (I42670)
|
| 7248 | Konga härads dombok uppbud 1756 Rs205. Idemålatorp 1/8 mtl för Mattis Månsson och Karin Påhlsdtr av hennes föräldrar Påhl Börjesson och Kerstin Sunesdtr. Gift 1744-11-04 i Södra Sandsjö (G) med Karin! Påhlsdotter, född 1727- - i Idemålatorp,Södra Sandsjö (G), död 1814-02-08 i Idemålatorp, Södra Sandsjö (G). Bosatt i Idemålatorp 1744-1814, Södra Sandsjö (G). Kallas 1774-1788 Karin Börjesdtr. 1 Vigda Dräng i Böket Norregård och Piga i Idemålatorp.2 Vigda Gästgivare Änkl. i Djuramåla Tingsås (G) och Änka i Idemålatorp. Begravd 0213. Änka död av ålderdom 86 år gl. Dopvittne 17431009 o. 17440429 o. 17440804 piga Karin Påhlsdtr i Idemålatorp.Dopvittne 17441216 o. 17441226 o. 17471122 o. 17480117 h. Karin Påhlsdtr i Idemålatorp. | Månsson, Mattis (I14961)
|
| 7249 | Konga härads dombok uppbud första gången 1749 Rs202. Göljahult Södregård ½ mtl för hustru Gertrud Persdtr (?) och dess man soldaten Lars Lindström (?), varav 2/3 av nu avlidne assessoren välädle herr Gabriel Branting.Göljahult Södregård ½ mtl för Håkan Börjesson och Ingrid Persdtr varav 2/3 köpt av Lars Lindström och Gertrud Persdtr och 1/3 köpt av Per Gummesson. | Eriksson Lindström, Lars (I41701)
|
| 7250 | Konga härads dombok uppbud första gången 1754 Rs204.Göljahult Södregård 1/4 mtl för Påhl Larsson och Ingrid Persdtr av hans föräldrar Lars Eriksson Lindström och Gertrud Persdtr. Gift 1753-05-20 i Linneryd (G) med Ingier! Persdotter, född 1730-09-24 i Gatehult Södregård Linneryd (G) ?, död 1792-12-19 (begravd 1792-12-23) i Göljahult Södregård, Linneryd (G). Bosatt i Göljahult Södregård 1753-1792, Linneryd (G).Född ca. 17290819.. Kallas ibland Ingrid. 1 Vigda Dräng i Göljahult och Piga i Gatehult Södregård.2 Vigda Dräng i Kampingemåla Sandsjö (G) och Änka i Göljahult Södregård. Gift hustru död av långvarig bröstsjuka 63 år o. 4 mån. gl. | Larsson, Påhl (I42021)
|