.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 7,251 till 7,300 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 7251 | Konga häradsrätt 1649Samma dag kommo för rätta länsmannen Erik i Korrö å frälse jävandes med sin styvfader Peder Andersson i Rävemåla om åtskilliga lags (?) arv de sins emellan haver, förnämligast fordrar Erik arv efter sin fader som arvfallet är för 46 år sedan och han aldrig hennan den långa tiden fordrat, oansett styvfaderen förlägger där fordran menat det vara väl betalt. Likväl kunde rätten det icke upptaga av kraft av det 12 kap. i ärvdabalken. Belongandes det arv som för några få år sedan fallet är efter Eriks halvsyster Elin Persdotter bliver Erik tillslagit som sönderkulle (?) är fjärdepart av gods och penningar som efter henne finns efter ärvdab. 9 kap. Samma dag framlades ett brev av hans högvälborenhet landshövdingen rätten tillskrivit huru såsom hans högvälborenhet förekommit det en länsman Erik Persson i Korrö å frälse skall för en tids förlopp uti ölsmål slagit sin styvfader hos Einar i Skalleboda med en kniv i bröstet så att blod i många mäns närvaro utrann. Bägge parterna, både fadern och sonen viderkändes perlamentet, därföre behöves föga vittne, ty slagsmålet och trätan är förorsakat av det gamla arvet de sins emellan haft haver. Länsmannen förskräckligen svär att han icke hade ämnat sin styvfader det slaget, utan kom sig i stor galenhastighet, menandes intet så argt som skadan sedermera hände. Fader Peder haver låtit sig strax förlika efter skadan icke så omycket var, ty beder han ganska ödmjukeligen för sin styvson Erik att nåder måtte honom bevisas. Efter han så offentelige bekännelse och gärning blev han avsagd från livet. David 20 kap.: Den som slår sin fader och moder skall döden dö. Rannsakades om underfogden eller profossen hava haft vetskap om denna handel och varföre de icke haft den här till tinget före, så befinnes att de bägge hava varit till tinget stämde och för åtskilliga förfall icke kunnat framkommit. Död: omkring 1668 Korrö, Linneryd (G) 2) Om hans begravningsplats:Från sonsonens dödsnotis:"under det grafhuuset som står wid Östre kyrkogafwelen, der hans faderfaderErik i Korrö ligger begrafwen" | Persson Hane, Erik (I28416)
|
| 7252 | Konga häradsrätt Bouppteckning FII:17 registrerad 18110311 nr:50 s1257-1264, upprättad 18110202 efter danneman Per Håkansson död 18110126 i Genesmåla, gift med Märta Svensdtr, arvingar: 6 st. barn, d. Catharina gift med Magnus Johansson i Tattamåla, s. Sven 20 år gl., d. Ingrid 14 år gl., d. Lena 10 år gl., d. Ingiärd 10 år gl., s. Håkan 5 år gl. Förmyndare: Johannes Jonasson i Böket.Fastigheten: 1/4 mtl Genesmåla, bägge köpt av hans föräldrar Håkan Månsson o. Ingrid Persdtr, köpebrev 17851101, fastebrev 17870503. | Håkansson, Per (I42651)
|
| 7253 | Konga häradsrätt Bouppteckning FII:3 registrerad 1782 vinter ting nr:16 s1161-1162, upprättad 17820614 efter inhysesfolken Per Gummesson och dess hustru Elin Nilsdtr i Stenkilsmåla. Arvtagare: 5 st. barn, alla myndiga.Undertecknat av Daniel Persson, Johannes Persson, Carl Persson. | Gummesson, Per (I44222)
|
| 7254 | Konga häradsrätt Bouppteckning s1779-1786. registrerad 1777 nr:59, upprättad 17641003.Gudmund Danielsson [Didriksson] i Göljahult Norregård [Linneryd].Arvtagare: Hustru Elisabet Nilsdotter jämte fyra st med henne avlade barn, Didrik 16 år, Stina 12,5 år, Nils 9 år och Johanna 6 år.Förmyndare: Måns Gummesson i Rånnamåla, som äger till hustru den avlidnes dotterdotter.Även och barnens syskonbarn Jonas Gummesson i Kåramåla torp. Likaledes barnen i mannens förra gifte, hustru Catharina i Bjässebohult som är gift med Sven Persson ibm, änkehustru Britta [Svensdotter] i Rånnamåla och Sven uti Rydmåla [Nöbbele]. Alla närvarande, undantagandes Jonas i Kåramåla torp. Ingen egendom.Utestående fordringar: Nils Gummesson i Bönemåla, Måns Gummesson i Rånnamåla, Daniel Sunesson i Örmo, Johannes Gummesson i Hästömåla, Måns Månsson i Göljahult och Nils i Säljeryd.Testamente 17630711. registrerat 17631108.Ägt ¼ mtl Bjässebohult, sålt till dottern Catharina för 240 Caroliner. | Didriksson, Gudmund (I29090)
|
| 7255 | Kronprins 1906, bestog tronen 1912. | av Danmark, Kristian X (I90077)
|
| 7256 | Kronprinsregent 1784, konung 1808. | av Danmark, Fredrik VI (I90065)
|
| 7257 | Kung 1150-60 i Svealand. Blev dödad utanför Uppsala domkyrka 1160.Han for omkring i hela sitt rike och sökte sitt folk och for fram på en rättan kunglig väg. Han dömde rättan dom, utan avseende på vänskap eller penningar, och ingen orättan dom för räddhågas eller hats skuld. Han försonade dem som voro i ofred med varandra, han frälsade de fattiga från deras förtryckare, han styrkte de rättvisa, men de vrånga ville han ej tåla i sitt rike, utan gjorde var och en rätt. Han var allmogen så kär, att den villigt gav honom tredje parten av all sakören, som efter landslagarnsa tillhörde konungens fatabur, men han vägrade att sådant mottaga och sade sig ha nog av sitt eget. Detta beröm tillfaller väl egentligen kung Erik som lagskipare, men såsom lagskipning i de äldre tiderna tillika är lagstiftning, så omtalas också konung Erik som lagftiftare. I en svensk kungalängd, som tillhörslutet av fjortonde eller början af femtonde århundradet, får han tillnamnet "laggifware". Företalet till den hundra år äldre Uplandslagen, säger att i denna lag förfäderne skolasörjas, Erik den helige, Birger jarl och Kung Magnus, och lagen själv åberopar uttryckligen i svarsmål konung Eriks lag.Traditionen om en sådan lag är således mycket bestämd. Den kan spåras ännu längre ned i tiden. Då ärkebiskop Gustaf Trolle och Sveriges råd år 1520 skulle ge Christian denandre stadfästelse på allt Sveriges rike, åberopa de "konung Eriks skrivna lag. Vi kan således inte tvivla att Sverige har att tacka konung Erik för åtskilliga av sina gamla lagar. Hela förhållandet med hans lagstiftning kan dock inte utvisas. Var den kanske ett införande av en del kristligt-sociala grundsatser i de gamla hedniska lagarna? Det anförda stället av Uplandslagen säger konung Erik har givit sin lag i faders och sons och den helige andes namn."Erik Jedvardson vistades som Sveakonung i Upsala. Det dåvarande Upsala var den ort, som nu kallas Gamla Upsala. Där, i själva hedendomens hjärta, hade kristendomen svårt att fästa sig. Den uppslog således sina tempel på något avstånd från den förnämsta orten. Närmare Fyrisåens utlopp, vid det så kallade östra Aros (det nuvarande Upsala), på den kulle, som av lätt insedd anledning heter Herrans berg, låg ett Heliga Trefaldighets tempel. Där höll kung Erik sin gudstjänst den 18 Maj 1160. Under det han var i kyrkan berättades honom, att fienden var nära staden, varför det var rådligast att genast ta till vapen. Kungen svarade "låt mig fortsätta min gudstjänst. Jag hoppas till Gud, att det som här därav kan återstå, skall på ett annat ställe fullbordas." Och så förblev han i kyrkan. Men när gudstjänsten var slut, väpnade han sig först med korstecken och sedan med jordiska vapen. Och han mötte fienden manligen. Men dessa var kung Erik överlägsen. Han fick många sår och föll omsider. Fienderna sargade och hånade hans lik. Så skapades den gamla legenden efter en levande, vördnadsfull och utan tvivel trovärdig tradition. Fienden var en prins Magnus av Danmark, son av den så kallade Henrik Skatelår. Denne Henriks fader hette Sven och var en av Sven Estridsons många söner. Henrik själv var således syskonbarn med Knut Lavard, Erik Emun och flera. Han är bekant både för Saxo och Isländarne. De senare kalla honom halte, en benämning som noga lär motsvara den mindre klara skatelår. Han hade till gemål en svensk prinsessa, Ingrid, dotter av Ragnwald och sondotter av Inge den äldre. Genom detta möderne kunde hans son Magnus ha anspråk på Sverige, och det var dessa anspråk som han ville utföra genom anfallet på kung Erik. Men, säger legenden, mot svensk lag, "som förbjuder utlänningar att regera i Sverige." Vid sitt anfall skall han ha haft biträde av en svensk hövding. Det är obekant vem det var. Magnus lyckades så vida att kungen föll. Även Sverker den äldre föll för en dansk prins wid namn Magnus Henriksson. Det var utan tvivel samma person, som efter varandra undanröjde de båda kungarna. Efter Sverkersfall lär Magnus ha satt sig i besittning av Götaland och derifrån ha infallit i Svealand. Kanske for han med sin krigshär på skepp över Mälaren. Det är i annat fall svårt att förstå, hur han så plötsligt kunde vara i hjärtat av kung Eriks rike. | Jedvardsson, Erik "den helige" (I91333)
|
| 7258 | Kung i Sverige från 1222-1229 och 1234 (ev. redan 1232)-1250. När Johan Sverkersson dött år 1222 som den siste av sin släkt på manssidan, var det fritt fram för Eriksönerna igen. Det blev Erik Eriksson, kallad "den läspe och halte" som valdes till tronföljare. Erik Eriksson var endast c:a89 år gammal, när han kröntes till kung 1224. Under hans minderårighet styrdes riket först av ett kollegium. Erik var en svag regent, som försökte ta sig ton mot sitt råd av inflytelserika biskopar och stormän. På grund av sin uppstudsighet fick han till och med dra sig tillbaka från tronen några år, när en av hans förmyndare, Knut Holmgersson Långe, gjorde uppror 1229 med hjälp av folkungapartiet och besegrade Eriks anhängare vid Olustrom (möjligen Ostra, i Sundby socken i Södermanland). Erik fördrevs från tronen och flydde till Danmark. Efter Knuts död 1234 återvann han makten; ett nytt uppror slogs ner av hans svåger, Birger, som blev jarl 1248 och Eriks allsmäktige rådgivare. Under Eriks sista tid som kung framträdde hans jarl Birger Magnusson mer och mer som den verklige ledaren. Erik var gift med Sune Folkessons dotter Katarina, dotterdotter till Sverker d. y. Han dog barnlös 1250 och därför utslocknade även den Erikska ätten. Sitt tillnamn har han fått efter Erikskrönikans uppgift om att han var "något så läsper vid" och att "halta det var ock hans sed". | Eriksson, Erik "Läspe och Halte" (I92608)
|
| 7259 | Kyrkansman i Böket Norregård 1732-1753, Södra Sandsjö (G). Strömmarna 1753-1767. | Jonsson, Jonas (I29285)
|
| 7260 | Kyrkoherde i Burseryd 1566-1614. Under tiondelängden för 1572 och1573 har han på latin och grekiska skrivit änglahälsningen "Äravare Gud i höjden." Undertecknade Uppsala mötes beslut 1593. Dödenligt Wieselgren 1614 och har i så fall troligen dessförinnanöverlämnat tjänsten till sonen Petrus. Barn: Karin Magnus Petrus, Kyrkoherde i Burseryd Benedictus Om sonen Magnus finns följande att berätta: Kyrkoherde i Gränna 1614-18. Tillträdde femte söndagen i fastan1614. Under hans tid, 1615, byggdes orgel i kyrkan. Om hansegendom berättas i ett protokoll över ett 11 september 1620 hålletting i Gulleryd, där hans gamla moder kommit tillstädes klagandeatt sonen skänkt all sin kvarlåtenskap till hustrun och gjort sinmoder och sina syskon arvlösa. "Och på det alla må veterligt vara"heter det "att för:de salige prästman herr Måns Höck icke kom tillGränna tomhänd eller som en fattig djäkne(som föregivs), därförehaver för:de gamla prästänka hustru Gunnill med god vittne låtithär för rätten anteckna alla persedlar, som sonen herr Måns Höckförde ifrån sina föräldrar och upp till Gränna. Först ett hundrariksdaler, för vilka han bortsålde ett skattehemman Hult i Bursetssocken, som han igenom föräldrarnes tillhjälp inlöst hade. 2) Utiboskap: oxar 2 par, kor 7 st., sedan 7 st ungnöt, stutar ochkvigor 3) Fläsksidor: 20 st. Koppar: 1 kittel 1½ lispund: gryta ½lispund, några skedar och en kedja. En stor kista med hans inlagdaprästekläder. Ny brudgumma kappa, underkjortel och flere nyakläder. Item väv över 100 alnar, sedan ett skönt liberi med ensvensk lagbok. Allt detta hade för:de h:r Måns Höck församlat ochsammanlagt hos sine kära föräldrar, förutom det föräldrarnebekostat honom i Danmark och Tyskland, vilket belöper en storsumma." Den gamla kvinnan anhöll därför att alla överhetspersonermåtte "för Guds skull, hennes stora nöd och trång skull och för engod samvetighet skull förhjälpa henne till den del, som hon eftersin käre son herr Måns Höck arva bör och icke tillstädja ellersamtycka, att hon skall bliva arvlös och bortglömd, ihågkommandes,att hon haver gått i döden för sin son och icke hans hustru."G m GUNNIL TORSTENSDOTTER, d i Burseryd sn (F). Bosatt i Prästgården, Burseryd sn (F). Barn:KARIN JOENSDOTTER HÖÖK, d 1652 | Höök, Jonas Petri (I28241)
|
| 7261 | Kyrkoherde i Knäred (N). Gift 1:o 1700-11-11 i Snöstorp (N) med Elisabet Agrell, född 1681 i Torup (N), begraven 1711-06-12 i Halmstad (N), dotter av kyrkoherden i Torup Nils Agrell och Gunilla Ausén. Gift 2:o 1713-02-15 i Halmstad med Agneta Römer (utan kända data och härkomst).Barn i andra giftet:Johan Fredrik Bolhemius, 1714-1762. Präst. | Bolhemius, Arvid (I28968)
|
| 7262 | Kyrkoherde i Löderup. Se omfattande anteckningar i Lunds stiftsherdaminnen. Dog 54 år, 2 dgr gammal.BIOGRAFI: "Om Oluf Bertilsøn Aquilonius, ... , född år 1630, synes utan att hava ärvtfaderes lysande gåvor dock varit en mer än de flesta dugande prästman. Han blev kyrkoherde i Löderup år 1659 och senare häradsprost liksom fadern.Det berättas, att Karl XI under skånska kriget vid något tillfälle hon honom valt sin bostad, vilket konungen förvisso icke gjort, om ej herr Oluf ansetts pålitlig. Att härav sluta sig till tidig och klar svenskvänlighet hos Oluf Bertilsøn, vore dock mycket förhastat. Väl anföras on honom drag, som tyda på intresse för uniformiteten, men å andra sidan framställdes även klagomål över hans bristande intresse för försvenskningen. Förmodligen innebar detta sista mera av sanningen. Vid hans död år 1684 hölls likpredikan på danska språket, vilket heltvisst var hans hems och hjärtas språk. Han var nämligen gift med ingen mindre än borgmästaren Simon Jacobsøns, den danske Ystadshövdingens, dotter Margrete Simonsdatter, vars morfader var byfogden i Ystad Jacob Ebbesøn, och vars mormoder var dotter till Ystadborgmästaren Johan Friis."KÄLLA: Citatet hämtat ur "SLÄKTEN PALME intill 1815" sid 300.Nils Johan Elowssons bok "Snapphanetiden" :""Om Olof Bertelsen Aqvilonius i L ö d e r u p skriver en meddelare från Kristianstad medan belägringen pågick där, att "ved Ystad boer en liden präst ved nafn Ole: angives skall vara breffdragare imellan Malmö och Ljungbye gaard, var de fribytarne icke kand framkomma".Karl XI anges någon gång ha bott hos honom, en uppgift som det finnes anledning sätta ett frågetecken för".Det handlar alltså om prästen i Löderup, Olof Bertelsen Aqviloniusunder åren 1676-1678. | Bertelsen Aquilonius, Olof (I21130)
|
| 7263 | Kyrkoherde i Ö Vemmerlöv. Se anteckningar i Lunds stifts herdaminnen.Inskriven Skånes Nation, Lunds univ 1669-1670."Lars Bertilsson Aquilonius, son af prosten Bertil Knutsson i Löderup, erhöll 18/11 1664 konungens promorial till befordran och prästvigdes 9/6 1671 till pastor i Wemmerlöf och Rörum. 1673 klagade företrädarens enka, att hon blifvit utfrifven ur prestgården af herr Lars ehuru han 'brukat hendes boskap oc midler sig till nytte', utan att dem restituera eller refundera hvad hon för honom utlagt. Han förnekade sig någonsin hafva utdrifvit henne, ehuru hon honom svårligen tribulerat, och påstod att hon brukat hans saker såväl som han hennes. Han ålades att skaffa henne husrum och gifva henne årlig pension efter prostens bestämmande. Ur boken "Rörum och Vik genom tiderna" hämtas fr sid 248 under rubr Rörum 5 en anteckning med följande lydelse:"I början av 1680-talet kommer en präst hir och besätter sig. Det står i 1684 års jordebok: 'Pastoren Lars Berthelesson Aqvilonius - 9/16 dels mantal scattecrono, under prästens rusthåll. Gården bestod av 4 väl byggda längor; vid makt.' År 1691 skatteköper Aqvilonius nr 5. År 1695 förstörs gården av en eldsvåda och år 1697 avlider Aqvilonius. Hans efterträdare i pastoratet blir Lars Corvin, vilken som brukligt var gifte sig med företrädarens änka Anna Catharina Brink och övertar också gården."Anm. Här har Rörum-bokens författare förväxlat hustrurna. Anna C Brink är Corvins 3:e hustru. Lars B:son Aqvilonius var gift med Anna Pedersdotter Koefoed, vilken blev Corvins 2:a hustru. (Enl L St Hm nr 9 Corvin.)E-post: Av Magnus Bäckmark lördag den 11 december 1999 - 11.55:Lars Bertilsson Aqvilonius (död 1697), kyrkoherde i Östra Vemmerlöv och Rörum förde i sin signet, belagd 1688, följande vapen. Sköld: En duva med lyftade vingar på en kvist.BIOGRAFI: E-post fr Ingold Wihborg: Kyrkoherden Lars Bertilsson Aqvilonius (denne bodde på och brukade rusthållshemmanet nr 5 i Rörum) anmälde Klingspor inför domstolen.Herr Lars skriver dit: "Såsom Wälborne Major Klingspor den 31 Dec. anno 1690 uti mitt hus i Rörum otillbörligen utskällt och försmädat mig och kallat mig 'ett svinhuvud och ljugare'; icke fått min för sju år resterande rättighet i tiondet från Delperöd och dessutom förekastade mig att jag varit en snapphane och en ogärningsman den han bort straffa och utplundra" (Aqvilonius troddes under kriget varit svensksinnad), "den jag dock vet mig hava med god vilja emottagit honom med sina parti såväl som många kavaljerer och gått dem tillhanda med förplägning efter min ringa förmåga det bästa jag kunnde." | Bertelsen Aquilonius, Lars (I21147)
|
| 7264 | Kyrkoherde i Önnestad. Se Lunds stifts herdaminnen, Cavallin.Magn. Barthol. Aquilonius son af poeten B Aquilonius i Löderup, Pastor i Önnestad 1668-1708, gick i skola i Lund och blev dimmitterad (= utexaminerad) till Köpenhamns universitet 10 maj 1653. Enligt " Den äldste Universitatis Hafniensis Matricila" som omfattar uppgifter från 1611-1667. Han har vid tillfälle uppgivit sig ha fem söner och en dotter. En av sönerna blev klockare i Önnestad. En dotter gifte sig med komministern Pål Friis i Önnestad. Förnamnet Måns har också skrivits som Mogens och Magnus. Han skrev sitt namn på först som Måns Aquilo, sedan Måns Aquilon och slutligen Måns Aquilonius. Sönerna använde sedan mera konsekvent namnet AQUILON.MA är omnämnd i N Jönssons bok: "Bland präster, bönder och gärningsmän i en gammal göingesocken", (1952). Likaså i "SLÄKTEN PALME intill år 1815".I Önnestads jordebok 1671 finner man följande notering:" KRONANS PRESTEGÅRD. Kyrkoherden Måns Bertillson Aqvilonius Önnestad by. Hafwer godt mulbete, Fälads med hela Byen, samt äng med små Skog bevuxen. små starr och måssevall, dels slätt ma, Böke skog till 4 st Swins Ollon, Surskog till teppe och brenne, deslikes paart med heela Byen uti en Jutäpt Kohage, som kan komma på dennes dehl 4 a` 5 st. Koor ell. 2 st. Hästar. Item en ringa Trädgårdsplatz, des jordmon till Åker är muld och sandblandat och så af Lerug Jord. - (Taxerad till 6 1/2 skäppor utsäde i råg och korn, 2 lass hö)." I V Göinge Hrd dombok 1702 sid 88, nr 61 finns antecknat: "Handelsmannen i Christianstad välf Hr Anders Jönsson Skytt contra pastoren till Önnestad Ehr och vällärde Hr Måns Berthelsen Aqulonius in puncta (debiti) 23 hööknubber emot 20 D smt hvarpå han allenast fått 12, och resterar 11 knubbar, svarandes (?) dess, ähr intet till genmäle och ingen fullmächtig på hans vägnar utom allenast enn öppen (?) beseglad skrift mot handelsmannen Anders Jönsson ity (?) protesterar, dethr pastoren in persona måtte möta till en viss dag, sielf eller widh laga ombudsman.Interloccitoria: Såsom svaranden och pastoren Ehrevyrdiga och vällärde Hr Måns Berthelsen Aquilonius ej ähr sielf tillstädes eller någon på hans vägnar befullmächtigat, emot handelsmannen välf. Hr Anders Jönsson, nu idag att svara, alltså blifve honom igenom dhetta och rätten förelagdt att möta her på tinget, nästkommande onsdag morgon, som är den 5 novembris, antingen siölf i egen person eller och widh (?) fullmächtige som ha (?) tillstånd, giöra och låta som han sielf i tillstädes vare.""1709 Marie Bebådelsedag den 25 mars begrofs Herr Måns Bartelsson Aqvilonius, pastor till Önnestads försambling något över 40 åhr. Då han tillförne afsomnade Anno 1708 om natten imellan d 8: och 9: oktobris af ålder 78 åhr." Notera att det dröjde nästan 6 månader innan den gamle prästen begrovs. Månde han legat i kyrkan hela den tiden?Det var ett fattigt pastorat för Måns och hans familj. (En företrädare hade begärt förflyttning pga de ringa förhållandena). Vid prästbytet efter MA:s död gjordes en inspektion och man konstaterade att prästgården var då alldeles förfallen och att kyrkoherde Aqvilonius' arvingar varit utfattiga och inte kunnat lämna några medel för botande av bostället.KÄLLA: N Jönsson: "Bland präster, bönder och gärningsmän i en gammal göingesocken", (1952). O Palme "SLÄKTEN PALME intill år 1815".Johan Ernst Rietz: "Skånska Skolväsendets Historia", Lund 1848.DISKUSSION: Inget födelsedatum har hittats. Om han gick vid Lunds universitet i tämligen normal ordning kan han varit omkr 20 år(+) vid sin examen. År 1662 kallades han till kh i Arrie/Hököpinge pastorat, men hamnade mitt i en prestigeliknande konflikt mellan biskopen och generalguvernören, som mynnade ut i att varesig Mogens Bertilsen eller en medkandidat till tjänsten kom ifråga.Det är inte utrett om unversitetsstudierna pågick från 1653 till 1662 eller om Mogens Bertilsen i slutet av 1650-talet bildat familj. Han gifter sig med Margareta inte förrän 1676 och då är han närmare 40 år gammal. Det är troligt - även om inga anteckningar därom har hittats, att han varit gift tidigare, eftersom han efter universitetstuderna troligen är omkr 30 år gammal, dvs klart giftasvuxen. Den äldsta dottern Elisabeth och kanske även sonen Barthold förefaller vara så gamla att det knappast kan vara Margaretas barn. Vid något tillfälle lär han sagt att han har fem söner och en dotter. Det är känt att han år 1690 har han 4 söner och en dotter i livet, så någonstans bör det finnas ytterligare en hittills okänd son. Döttrarna Sofia o Dorita var inte födda 1690.Vad Måns Aqvilonius gjorde åren 1663 - 1667 är inte känt, men det mest troliga är att han är verksam som hjälppräst i någon församling - kanske hos fadern i Löderup som ju hade "många järn i elden". Måns prästvigdes den 21.2 1668 till kh Önnestad. Han hade tjänat församlingen i 40 år när han dog 1708 och bör då varit över 80 även om dödsnotisen säger 78 år.KÄLLA: L st Hm, Oxie kontrakt, Arrie, sid 253.E-post från Ingrid Clenman 22.10 2000 -- "Underligt nog har jag ett exakt födelsedatum för Måns, nämligen 21/2 1628. Min källa är Susanne Brown/Zimmerdahl i USA." | Bertelsen Aquilonius, Måns (I21146)
|
| 7265 | Kyrkoräkenskaper: Knuts Svärmoder betalat 1 daler. | N, N (I44276)
|
| 7266 | Kyrkvärd 1696-99, nämndeman fr o.m. 12 mars 1706 i 36 år.Ägde vid sin död jord i fem olika byar: Bråhult (1/2 mtl), Fallebotorp (1/4 mtl), Gumsebo (1/8 mtl), Källtorp (1/4 mtl) och Saxtorp (1/4 mtl). Arvet fördelades så att varje son fick en fjärdingsgård och varje dotter och måg en åttingsgård.Källa: Humlenäsboken. | Svensson, Lars (I37999)
|
| 7267 | Købte 1363 af Peder Jensen dennes andel i Odsgaard i Middelsom H. Medbeseglede 1367 et af Hr. Peder Munk af Holbek udstedt skøde.Deltog 1369 - 70, som medlem af Kong Valdemars raad, i fredsforhandlingerne med Hansestæderne og var da Høvedsmand på Skanderborghus.Var 1373 medlover for Lydike Arildsen, da denne overdrog Kong Valdemar sin til Grenne Jensen pantsatte gård Diernæs i Hundborg H.Medbeseglede 1376 den af Kong Oluf udstedte haandfæstning og året efter den på Danehoffet i Nyborg vedtagne landefred, nævnes derefter 1381, da Mogens Jensen til ham afstod gård og Gods Trudsholm i Gjerlev H., for at skulle udløse ham og hans staldbrødre af det fangenskab, hvori de var, og beholde det indtil han var fyldetsgjort.Fremviste 1387 sine brevskaber på Trudsholm på landstinget i Viborg, hvor ingen gjorde indsigelse mod hans ret.Fik 1393 af Ingvar Petersen Tranekær i pant dennes Gods i Vinkel sogn (Fjends H.).Havde 1394 den befæstede borg Lundholm i Skagens landdistrikt inde, som han havde arvet efter sim Hustru Helene, deltog i fredsmødet på Lindholm og blev, efter at Erik af Pommern var blevet vlagt til Konge i 1396, af Dronning Margrethe valgt til Landshøvedsmand og "rettere" i Jylland og var da den ældste i Rigsrådet.Købte 1397 Brøndumgaard af Anders Globs Enke Lene.Forekommer sidste gang 1400 (16 Juli), da "Elnæ Bugges Datter, Hr. Christiern Wendelboes Efterleverske og Hans van Podebusk, Ridder, som en af Hr. Christierns Døtre til Husfrue havde, og Predbjørn Podebusk, Ridder, og Axel Jakobsen, som Hr. Christierns to Døtre nu til hustruer havde," antvordede Dronning Margrethe Gaarden Karthorp, som de tilligemed Aalborg havde i pant af Kong Valdemar. S.A. (29 Aug.) medbeseglede hun (Dn. Elena relicta Dn. Vendelbo) det af Hr. Johan Skarpenberg til Hr. Predbjørn Podebusk udstedte afkaldsbrev på den førstnævntes Gods i Utterslev i Lolland. Støvringgaard. Nævnes allerede i 1319, da den ejedes af Palne Jensen, som førte Lille-Juul'ernes Våben. | Pedersen Vendelbo till Stövringgaard, Christiern (I28606)
|
| 7268 | købte som Enke 1371 Gods i Sal Sogn | Kirsten (I28707)
|
| 7269 | Köpebrev 17110522 Kölja 5/16 mtl Olof Håkansson köpt av Abraham Gummesson i Gökadal. | Håkansson, Oluf (I15061)
|
| 7270 | Köpebrev nr 1 17110522 Lilla Rävsmåla Backaryd K 1/6 mtl. Drängen Lars Persson köpt av Håkan Erngiselsson ibm. Mellan Lars o. Håkan o. dess hustrus arvingar. Lars lovar ta hand om Håkan så länge han lever o. ombesörja hans begravning.Håkan Erngiselsson född 1700, död 1713 i Lilla Rävsmåla, 13 år gl. Bouppteckning 17400221 nr 2. Lars Persson i Lilla Rävsmåla. gift med Karin Svensdr. Arvtagare son Sven Larsson, Per Larsson. Övriga anhöriga övervarande vittne Per Bengtssoni Dockemåla. På Änkans vägnar Sven Jonsson i Davaremåla. | Persson, Lars (I15038)
|
| 7271 | Lachlan-Callanoch Maclean. Han var den förste av släkten som begagnade namnet Maclean. | Maclean, Laclan-Callanoch (I37781)
|
| 7272 | Lage Pusa eller Posse, enligt gamla släktböcker. Gift med Kristina Tykesdotter (At II, sid 72), dotter av lagmannen i Värmland Tyke Eskilsson (sparre över ett blad), till Välinge, och Gunhild Torkelsdotter (Barun). | Posse, Lage (I37252)
|
| 7273 | Landsdomare, Häradshövding, Adelsman. Adlad 1509 Hästhufvud till Holm i St. Tuna och Årby i Rasbokil, Uppland. Häradshövding i Siende härad (Finland) 1529-38 och i Norrbohärad 1536-38, samt landsdomare i Dalarna 1533. Enl. Stefan Jernberg i Svenska Antavlor IV:6 nr 238 s.280 skulle Otto ha blivit änkeman och gift om sig med Barbro Larsdotter(Åbyätten), som var änka efter väpnaren Jesper Nilsson (Cruus af Edeby), som dog 1514/26. Denne var bosatt i Värnsta, Lillkyrka sn.Skall ha jagat Gustav Vasa, tillsammans med danska knektar, när denne gav sig ut på det första vasaloppet. | Nilsson Hästhufvud till Holm, Otto (I37370)
|
| 7274 | Lars Arvidsson, född 1622. Student i Uppsala 1641-09-26. Var bokhållare vid riddarhuset 1649 och sedermera kamrerare därst. till sin död. Tillika kamrerare i bergskollegium 1654. Kamrerare i kammarkollegii andra avräkningskontor 1657-06-20. Död 1669 före 25/2 i Stockholm och begraven s. å. 7/4 i Jakobs församl. därst. Gift 1649-07-08 i Norrköping (S:t Olai) med Elisabet Nilsdotter (Kling), död 1665 och begraven s. å. 30/5 i Jakobs förs., Stockholm, dotter av borgmästaren i Norrköping Nils Jonsson och Elisabet Jespersdotter.Barn:Johan Weidman, född 1654. Auditör. Död 1694. Se tab 2.Lars Weidman, adlad Weidenhielm, född 1656. Major. Död 1709. Se tab 4. | Arvidsson, Lars (I37721)
|
| 7275 | Lars Hansson tycks ha varit en tämligen aktad man, bland annat var han en av de många som var med om att stifta Vemmenhögs härads Sparbank (se vidare sid. 331 i boken "VEMMENHÖG") Han och hans hustru kvarbodde på Steglarp 3 tills sonen Lars 1878 gifte sig och tog över ruljansen på stället. Året därpå, 1879, flyttade Lars Hansson, hans hustrusamt deras yngsta dotter Jenny till Östra Vemmenhög där de återfinnes på Ölöv nummer 15.(Vissa uppgifter från denne Lars Hansson och vidare framåt i tidenhämtade från släktkrönikan "Ättlingar och anor till Anders Knutsson och...på Tingaröd 3" av Sven-Eric Dahlgren.) | Hansson, Lars (I2869)
|
| 7276 | Lars Jespersson (son av Jesper Nilsson Kruse, Tab. 1), till Värnsta och Årby samt Grickelsboda och Yttergård i Rasbo socken Uppsala län. Fick 1540-12-07 domardömet på Kopparberget och menige Dalarne. Fogde över Västerdalarne 1542-02-16. Slottsfogde i Uppsala 1554-15551. Fogde över Gästrikland1 1555-11-28. Avgick 15581. Död1 Efter 1587-11-07 men före 1588-02-06. Förseglade bland adeln Västerås arvsförening 1544-01-13 under namnet Lasse Jespersson till Grickelsboda och konung Gustaf I:s testamente 1560-06-30 under namnet Lasse Jespersson till Yttergård. Gift 1:o med sin styvsyster Carin Ottosdotter, död 1570-05-18 på Årby14, dotter av domhavanden Otto Nilsson till Holm (Hästhufvud) och hans 1:a fru Carin Gustafsdotter (Slatte, nr 97). Gift 2:o 157514 med Magdalena Olofsdotter, till Lindö, i hennes 2:a gifte (gift 1:o 1554-07-16 på Valetorp i Valtorps socken, Skaraborgs län, med riksrådet och riddaren Göran Gödiksson Finke, av en urgammal finsk frälsesläkt, död 1570)2, som levde änka14 1591, dotter av lagmannen i Västergötland Olof Pedersson3 till St. Bjurum och Valetorp, som blev adlad 1541-02-28 och i vapnet erhöll en avhuggen Örnfot, med Carin Hansdotter (Tott).Barn:1. Matts Larsson. Riksråd. Död 1606. Se Tab. 3.1. Jesper Larsson. Ryttmästare för Upplands-fanan 1569-12-20 och förde denna under kriget i Estland till 1573-01-23, då han stupade i slaget vid Lode [Blr].1. Peder Larsson. Fänrik vid Upplandsfanan 1573-1581-09-00. Synes hava varit arklimästare i Narva 1582 [Blr].1. Ingeborg Larsdotter Cruus. Gift med väpnaren Jöns Larsson, till Lindsbro och Lospånga, som levde 1570, och var en av stamfäderna till adl. ätterna Stiernadler och Hadorph, samt förde i vapnet en sexuddig stjärna i blått och rött fält.1. Anders Larsson Cruus. Ståthållare. Död 1591. Se Tab. 7.1. Nils Larsson Cruus. Se Tab. 11. | Jespersson Cruus af Edeby, Lars (I37368)
|
| 7277 | Lars Pedersson (son av Peder Hård, tab 5), till Segerstad samt Svanseryd i Torestorps socken Älvsborgs län, Hjällö i Fågelås socken Skaraborgs län och Bolmstad i Angelstads socken Kronobergs län, som han tillbytt sig av konung Gustaf 155941. Befallningsman i Vartofta m. fl. häraden 1536-01-31-1540 på Höjentorps kungsgård i Eggby socken Skaraborgs län 1540-06-18. Levererade restantier därifrån ännu 1543. Häradshövding i Västbo härad 1541-154314. Fogde i Hovs län 1542. Avsatt s. å. 2/10. Förseglade Västerås arvförening 1544-01-13. Fick s. å. 6/7 i förläning Villstads socken och 1547-05-04 Långaryds socken i Västbo härad. Häradshövding i Sunnerbo s. å. 14. Fogde på Stegeborg 1547-05-13-1554. Fick 1551-01-09 i förläning Häradshammars socken i Östkinds härad Östergötlands län i vederlag för ovannämnda socknar. Miste även Häradshammar 1554, men hade räntan av kyrko-, präst- och prebendelandbor i Västbo härad till sin död. Häradshövding i Kinnevald 1558 och 1559 15. Konf.fullm. på Sunnerbo häradsrätt2 s. å. 15/12. Förseglade kon. Gustaf I:s testamente 1560-06-30 ständernas bevillning 1561-04-15. Befallningsman över arkliet 1560. Jämte Jakob Bagge amiral över flottan i Älvsborg16 1561-10-04. Hövidsman på Älvsborg s. å. 17/10 under Sigvard Kruses sjukdom17. Överste för artilleriet 1562 och för krigsfolket i Västergötland18 1563-04-28. Stupade s. å. i nov. vid Halmstad [Al]. Gift 1552-09-25 med Brita Ribbing, född 1530 på Svanseryd, död12 1592 (efter 19/2), dotter av ståthållaren Nils Knutsson Ribbing (nr 15) Anna Olofsdotter (Stenbock, nr 12).Barn:Peder Hård, född 1553-07-17. Konung Johan III:s kammarjunkare. Hövidsman på Stockholms slott. Ihjälslagen 1576 i Stockholm och begraven i högkoret i Storkyrkan, 'varest hans gravsten förr fanns med en så lydande, av konung Johan III förtattad gravskrift: Peder Hård av ädel släkt Med denna gravsten är betäckt. Sedan han på sitt tjugofemte år Genom olyckan fick sitt dödssår.'Olof Hård, född 1555. Ståthållare. Död 1630. Se tab 7.Carin, född 1557 på Segerstad, levde ogift ännu 160419 på Bolmstad, död på 1640-talet3. Gift före 160842 med ryttmästaren Måns Kijl (nr 61), som levde 1648.Margareta, född 1558-09-28 på Segerstad, död 1560-06-02.Erik Hård, född 1560, häradshövding. Död 1645. Se tab 118.Anna, född 1562-01-07 på Limmared, död 160120. Gift 1589-06-15 på Svanseryd med häradshövdingen Axel Nilsson Posse (nr 14), död 1633.Brita, till Svanseryd, född 1563-09-00 död 1630-04-16 på Kjellstorp i Örslösa socken Skaraborgs län. Gift 1586-11-06 på Svanseryd med hertig Carls kammarjunkare Nils Mattsson Kagg (nr 68), död 1601. | Pedersson Hård af Segerstad, Lars (I37189)
|
| 7278 | Lars Persson. Lantbrukare. Född 17/7 1716 i Trelleborg (M) (N Ottosson). Begravd 13/6 1759 i Bösarp (M) (N Ottosson). Lars övertog först skötseln av fädernegården i Trelleborg. Han var vid faderns död 1736 ej fyllda 20 år. Han gifte sig något år efter. Vid mitten av 1740-talet har han övertagit Västra Virestad nr 12 i Bösarp. I Bösarps död bok är ej dödsdag angiven. Änkan gifte om sig med Nils Mattsson från Maglarp. De fick en son Lars 1765, då modern var 47 år. Han bars vid dopet av sin halvsyster Bengta, "smedens hustru i Hammarlöv", som det står i dopboken. | Persson, Lars (I7320)
|
| 7279 | Lars Siggesson den äldre (översiktstab. 3, son av Sigge Larsson, Tab. 1), till Simonstorp i Grolanda socken Skaraborgs län och till Bysta i Askers socken Örebro län, som hans 2:a hustru ärvde 14523. Väpnare. Var häradshövding i Frökinds härad 14641. Riksråd. Död 1473 om hösten i Vadstena. Gift på 1430-talet med Märta Mårtensdotter7, dotter av Mårten Svan och Ragnhild Håkansdotter. Gift 2:o 1442-01-21 på Simonstorp3 med Ingeborg Bengtsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med väpnaren Bengt Tomasson, som i vapnet förde en Sparre, i hans 2:a gifte), levde änka 1486, dotter av Bengt Larsson (rödbjälke) och Margit Clausdotter Dowt.Barn:1. Peder Larsson. Väpnare. Se Tab. 3.2. Sigge Larsson, den yngre. Riksråd. Död 1509. Se Tab. 4.2. En dotter. Gift med Bengt N. N. [3]2. Bengta, död barnlös. Gift. Riksrådet fällde 1507-03-31 dom mellan hennes systerson Peder Bengtsson och liennes brorsdotters man Lindorm Brunsson. [3]. | Siggesson Sparre, Lars (I37497)
|
| 7280 | Lars Weidman, adlad Weidenhielm (översiktstab. 1, son av Lars Arvidsson Weidman, tab 1), till Saxemåla i Lönneberga socken Kalmar län. Döpt 1656-06-15 i Stockholm Hovförsamlingen. Furir vid Kalmar regemente 1673. Sergeant därst. 1675. Fältväbel s. å. Fänrik 1676-07-00. Överadjutant 1677-02-00. Löjtnant s. å. 7/5. Kapten vid Österbottens regemente 1693-12-31. Adlad 1694-05-22 (introd. 1697 under nr 1314). Major vid sistnämnda regemente 1703-07-15. Död 1709-11-01 i Riga. 'Han var en tapper och behjärtad krigsman samt visade i synnerhet prov därpå då 1678 en skans stormades vid itändandet av Kristianstads långa bro.' Gift 1681 på Saxemåla med Christina Klint, född 1661, död 1739-05-06 på Saxemåla, dotter av häradshövdingen i Tuna läns, Sevede och Aspelands härader, vice lagmannen i Kalmar län och på Öland Johan Klint och Elsa von Campenhausen samt systerdotter till Lorentz och Johan Herman von Campenhausen, adlade von Campenhausen, nris 816 och 881.Barn:Elsa Elisabet, född 1682, död ogift 1753-06-18 på Övestorp i Lönneberga socken.Lars, född 1684-08-23 på Saxemåla. Adjutant vid Österbottens regemente. Fänrik därst. 1701-11-20. Löjtnant 1702-08-01. Konfirm.fullm. 1703-04-04. Död ogift 1706-05-19 i Riga.Johan, född 1685-10-19. Sergeant vid Österbottens regemente. Stupade 1701-07-09 vid stormningen av Riga.Gertrud Vendela, född 1687-10-25, död barnlös 1740-09-11 på Åkarp i Lönneberga socken. Gift 1739-01-18 på Saxemåla med löjtnanten Axel Nisbeth i hans 1:a gifte, född 1705, död 1777.Agnes Margareta, född 1689-09-23, död 1699-05-05.Eva Christina, född 1691, död 1761-12-08 på Botillabo i Älghults socken Kronobergs län. Gift 1718 dom. Esto mihi (16/2) på Saxemåla med löjtnanten vid Smålands kavalleriregemente Christoffer Kjellman, född 1693, död 1762-02-00 i Vetlanda.Erik, född 1694. Ryttmästare. Död 1750. Se tab 5.Carl, född 1697-05-11, död 1708 i Riga.Agnes Margareta, född 1702, död 1708 i Riga och begraven i S:t Jakobi kyrka därst. | Larsson Weidman, Lars (I37717)
|
| 7281 | Lars Öndersson, till Ökna. Förde i skölden tre liljor stående i rad. Tilldömdes 1425 två öresland jord i Västra Ökna såsom arv efter sin mormoder, vilken jord Ragvald Carlsson utan sin hustrus samtycke sålt. Namnes 1427, 1430, 1437, då han kallas väpnare, och senast 1466-09-08. [1]. Gift med Kerstin Andersdotter, som i vapnet förde ett vitt hjorthorn i blått fält.Barn:Anders Larsson. Se Tab. 3.? Knut Larsson. Se Tab. 7. | Öndersson Lillie till Ökna, Lars (I37414)
|
| 7282 | Latinskt Namn Theodorici Dietriki. | Didriksson, Petrus (I15327)
|
| 7283 | ledsagede 1294 Hertug Christoffer, da han fangede Jens Grand, nævnes 1300 som beseglende de norske givne Leide, besad 1308 Gods i Halland, som Grev Jakob havde bemægtiget sig, var da Ridder, 1313 en af Peder Porses Forlovere og 1316 Forlover for Erkebisp Esger og kaldes da "Petrus Egetheside Saltenis"!, var 1327 Opmand i Striden mellem Erkebispen og Jens Offesen, levede endnu 14. Juli 1332 | Gregersen Egeside Hak, Peder (I28784)
|
| 7284 | ledsagede 1535 med sin Søster Mormoderen Fru Anne Meinstrup til Sjællands Landsthing, og de vilde ligesom denne være blevne dræbte af Almuen, om ikke nogle af Grev Christoffers Hoffolk havde frelst dem, levede endnu 1574 | Albertsdatter Glob, Sophie (I28431)
|
| 7285 | Lehnsmand paa Skjoldenæs. Myrdede iflg. sagnet konen i barselssengen idet han havde hende mistænkt for utroskab. | Nielsen Jernskjaeg, Peder (I28778)
|
| 7286 | Levde i Lindby Nr 4 1786, 81 år gammal | Andersson, Christian (I3097)
|
| 7287 | Levde med sin hustru i 51 år.. 7 barn. | Jönsson, Mattis (I29557)
|
| 7288 | Levde med sin hustru i 63 år.. Född senast 1560-talet.13 barn, av vilka 8 söner. Han blev 91 år gl | Mattisson, Staffan (I29555)
|
| 7289 | levede 1319 Navn:Ellen | Nielsdatter Kaas af Sparre, Helena (I28812)
|
| 7290 | Lever 1728. Det finns en uppgift om att hon är född 1655, men detkan inte stämma mot bakgrund av moderns födelsedatum. Barn i äktenskapet med Hans Wickenberg: Elisabeth Maria Ingeborg Jonas född 1685 Petrus född 1688-05-06 Lars född 1689 Johannes (Hans) född 1690 Catharina född 1691 Helena född 1700 Om barnen finns följande att berätta: Elisabeth: Elisabet, gift 1:o i Moheda 1703 12/2 med kronofogden i Allbohärad Adam Wijkman (död på Tofta i Hjortsberga på hösten 1714). gift 2:o i Aringsås 1717 med löjtnanten vid Smålandskavalleriregemente Anders Fyrberg. Maria: Maria är begravd i Ljungby 1739 andra bönsöndagen, då itestamentet efter henne gavs 2 dlr till kyrkan. Gift medgästgivaren i Diö sedermera kronolänsmannen i Sunnerbo MagnusÖstberg. Dessa makar hade sonen Johan Östberg, komminister i Vrå.Död där 1775 28/10. Ingeborg: Ingeborg, Judith Wickenberg gift med sedermera bergsfogden iKronobergs län 1735 20/1 - 1746 14/10 Anders Bergström (begravd iLjungby 1766 17/1) J.A.Almquist: Bergskollegium ochbergslagsstaterna (1909) uppger, att han avled 1758 7/7 somkronobokhållare vid Salberget. Beträffande deras barn se SjSm nr693, 722 och 886. Lars: Uppbördsskrivare och gästgivare i Dörarp, död där 1772 12/7 82 år. Johannes (Hans): Född c:a 1690, skola i Växjö 1700 1/12, regementskommissarie ochbosatt i Skepparslöv 1719. Enl Torsten Jarnvall i Bromma omtalashan i C.G. Platen: Kungl. Skånska Dragonregementets historia,Sthlm, I (1901) - II (1911). Catharina: Död i Karlshamn 1773 26/12, 83 år, gift 1:o med regementsskrivarenvid Kronobergs regemente sedermera sinspektorn på Bergkvara JohanSellegren (död i Bergunda 1729 19/1, 47 år), gift 2:o med pastorn vid Kronobergs regemente Nicolaus CanutiEkelund (född i Urshult 1704 31/1, stud. i Lund 1723, död påkommendering i Lovisa, Finland, 1752-/8). Ekelund var före giftettrolovad med hustruns 12-åriga dotter i 1:a giftet: ChristinaMaria Sellegren, som fick trolovningen hävd vid Allbo ting 1730 (S.T. § 64) Helena: (Sigrid Helena) död i Göteryd 1782 17/1 81 år gammal. Gift 1:o medkomministern i Traryd Charitius Lavin (född i Femsjö 1700 24/10,stud. i Lund 1721 6/2, komminister i Hälleberga 1727 och i Traryd1742,död i Traryd 1741 14/7).G 1681 i Gränna sn (F) m HANS PERSSON WICKENBERG, f 1655, d 1713 i Moheda sn (G). Kronofogde. Barn:JONAS WICKENBERG, f 1685, d 1749PETRUS WICKENBERG, f 1688, d 1740G 1728 i Bergunda m LARS LARSSON SIGGONIUS, f 1666 i Agunnaryd sn (G), d 1739 i Hovmantorp. Kyrkoherde i Prästgården, Hovmantorp. | Svensdotter Crantzberg, Maria (I28194)
|
| 7291 | Ligger på sotsäng 1414 då hon tillsammans med Nils donerar sin fäderneärvda gård Öckershult i Hinneryd (G) till Nydala kloster | Svensdotter, Gunhild (I37163)
|
| 7292 | Lindorm (översiktstab 11, son av Anders Svensson, adlad Stråle, tab 1), till Skällsnäs och Österby, båda i Hults socken, Jönköpings län. Student i Rostock 1598-09-00 och i Wittenberg9 1600-05-31. Var domhavande i Småland 1610 och i Östra härad 1615. Assessor i Åbo hovrätt 1623-06-15. Introd. 1625 på ättens vägnar under nr 55, vilket sedan ändrats till nr 87. Avsked 1628. Död 1633-05-20 och begraven i Hults kyrka, där hans gravsten finnes. 'Han fick den 1 dec. 1611 befallning att icke befatta sig med Aspelands häradsrätt, utan återställa till Ivar Christiersson (Ulfsparre), vad han därifrån uppburit. Förordnades den 23 aug. 1627 av Åbo hovrätt till fullmäktig hos k. m:t emot Bartholdus Stephani, som hårdeligen anklagat hovrätten. Han och hans fru gjorde 1617 och 1624 föräringar till Fliseryds kyrka.' Gift före 1611 med Carin Strang, levde ännu 1638, men arvskifte hölls12 efter henne och hennes man 1645-07-01, dotter av ryttmästaren Hans Strang och Carin Bagge (af Berga, nr 118).Barn:Ingegerd. Gift 1:o före 1628-05-28 med majoren vid Östgöta regemente till fot Tomas Banck, död 1636-08-00 i Werben. Gift 2:o före 1645-05-09 med stadsmajoren Göran Nilsson Falk, adlad Gyllenfalk, nr 346. I hans 1:a gifte, född 1600, död 1675.Margareta, levde13 1692-05-24. Gift 1639-05-24 (morgongåvobrev)10 med löjtnanten Lars Joensson, adlad Enhörning, nr 318, född 1611, död 1687.Lars, död ung.Anna, levde 1671. Gift med majoren Jöns Rosenbielke, nr 52, i hans 2:a gifte, född 1600, död 1671.Johan. Fänrik vid Bengt Bagges regemente. Död ogift i Preussen.Catharina, levde 1683. Gift med majoren Gustaf Lood i Småland, nr 157, död 1656.Magdalena, född 1618, levde ännu 1690. Gift efter 1646 men före 165112 med sin systers svåger, kaptenen Sven Joensson, adlad Enhörning, nr 318, född 1619, död 1687.Elin, död 1695-03-06 på Bo i Näsby socken, Jönköpings län och begraven s. å. 30/6. Gift tidigast 1658 med kaptenlöjtnanten Johan Silfversparre, nr 99, född 1620, död 1667.Anders. Överstelöjtnant. Död 1671. Se tab 23.?Olof. Ägde 1667 Bröttjestad i Bredaryds socken och Lilla Hov i Bolmsö socken båda i Jönköpings län.?Lindorm, levde 1654. | Andersson Stråle af Ekna, Lindorm (I37145)
|
| 7293 | Lindorm Brunsson (son av Brun Svensson, tab 6), till Brönäs i Härene socken, Skaraborgs län. Var häradshövding i Valla härad 1504 (RHKn.). Väpnare och riksråd (Sveriges traktater.) 1512-01-19 samt ännu 1520-10-31, då han deltog i Sveriges rikes råds förklaring att riket tillhörde konung Christiern på grund av arv, icke av val (Sveriges traktater.). Nämnes sedan ej mer. Gift (SbV.) före 1506-07-13 med Carin Siggesdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o före 1492 med frälsemannen Erik Hansson) (Vff I h. 3 s. 18.), född omkring 1471, dotter av riksrådet Sigge Larsson den yngre (Sparre, nr 7), och hans 1:a fru Brita Bengtsdotter (öra).Barn:Elin Lindormsdotter. Gift med slottsloven på Leckö Matts Kagg (nr 68), i hans 1:a gifte.Göran Lindormsson,, död 1529. Se tab 11. | Brunsson av Forstena, Lindorm (I37256)
|
| 7294 | Lindorms död finns också angiven till 1694Om tre grufweligen rika bönder, nemligen Lindorm i Skräddaremåla,Olof i Holje och Jon i Wälje, hos vilka Oden för meutes gästa, attde hava skämt fanen allt det han äger, så nu går han gård emellanoch tigger. ur Värend och Virdarna.Konga härads dombok 16381228Gårdsbo Lindorm Abrahamsson i Skräddaremåla var med på ölgillethos Gudmund Fösing i Germundemåla men torde ha gått hem tidigt.Synes icke ha varit misstänkt. Pigan vittnesmål Lindorm tordeenligt pigan gått hem följande morgon sedan han sovit ruset avsig.Se Älmeboda boken 1952 sidan 53-54, 66-67 om mordet.Konga härads dombok 16880211 vintertingLindorm i Skräddaremåla uppbjuder 2 gången ½ Bro Norregård.Konga härads dombok 16880517 sommartingLindorm i Skräddaremåla uppbjuder 3 gången ½ Bro Norregård.Konga härads dombok 16881103 höstting nr 137Måns i Summemåla klagar till Måns i Strånganäs att han för 2daler, 10 daler utpantat och sedan ridit på gården Skräddaremåla,dess fader utmant och modern förskrämde. Domen angår 5 skäppor rågá 5 daler och 24 öre, det betjänterna betygar. Måns åter förnekar,skall alltså domen visas nästa ting och saken därefter avhjälpas.Till det buller han klagas förövat, svarar Måns i Strånganäs atthan Månses i Summemåla brorson Per Joensson vill låta vittna ochhan därefter svara, som alltså ske skall.Konga härads dombok 16881103 höstting nr 138Uppbjudes den pant som Måns i Strånganäs således fått av Lindorm iSkräddaremåla och sättes dem 40 markers vite emellan att ingenderaden andra överfalla må.Konga härads dombok 16890206 vinterting nr 94Efter anmodan avgår förmaning till Lindorma söner i Skräddaremåladet de förnöja honom årl. intresse för de penningar, nämnligen 100daler silvermynt vardera de hava av honom låntagit.Konga härads dombok 16891009 höstting nr 59För Kongl. Maj.ts. verserande interesse under sal. Lindorm iSkräddaremåla utlånade penningar åligger arvingarne att helainstrumentet innan nästa ting vid straffs tillgörande uppvisa,dito efter barnapenningar häruti versera då ock alla arvingarnasig infinna skola att visa huru de sig äntlediga kunna för det humsal. faden kort före sin död emot en del av dem för borttagnaPenningar ? av då förglömde ? haft och yppat. | Abrahamsson, Lindorm (I43878)
|
| 7295 | Lindved Claesson, kallas "ärlig sven". Var landsfogde i Sjundeå socken i Finland 1529. | Claesson, Lindved (I37385)
|
| 7296 | Livsbeskrivning i Älmeboda dödbok. Änkan I.M. död hos sin måg Mattis Håkansson i Kållebo Västregård. Adress: Tingsås (G) Törnamåla 1656-1661. Sandsjö (G) Boxmåla (Lilla Siggamåla) 1661-1710, Älmeboda (G) Kållebo Västregård 1710-1716. | Månsdotter, Ingrid (I43685)
|
| 7297 | Ljunits renoverade dombok 1693-02-07:"Jägaremästaren Hans Hindrich Schreiber på Hunnestad instämbdt Anders Mårtensson i Kadesiö för olofl. skoghugge emot skogordningen widh een bookz nederfällande på Marschvinsholms Eenskyllth frälseskogh påstående att han derföre nu må med pengr wederbörl. plichta. Svaranden Anders Mårtensson måtte tillstår godwilligt sakgifwandetatt han fält på frällseskogen en ung book men förebär att dhen kommitt till frällse---:s nyttasom han åbor under Marsvinsholm"-----------------------------------------------------Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö:"En möjlig släkting till Anders Mårtensson är kanske Anders Månsson Gagge i Ystad (som förekommer på annat håll i denna forskning). Han som köpte Gaggeplatsen. Enl. Jordrevningsprotokollet år 1671, så brukade då Anders Månsson Gagge nr. 28 tillsammans med Peder Larsson, som uppges ha en styvson Anders Mårtensson. I Ljunits häradsrätt år 1700, mars och juni, pågår en tvist mellan Per Larsson i Köpingeoch hans styvson Anders Mårtensson i Kadesjö om arv som Anders utfått för 14 år sedan."-------------------------------------------------------Birte Boström på Anbytarforum 5/4 2003:Anders Mårtensson i Kadesjö kommer nog från St. Köpinge. Jag vet inte om du redan sett mina uppgifter under St. Köpinge om honom eller fått dessa av Magnus Påhlsson, men jagtar om dem här igen. I Ystad magistrats protokoll 1694 d. 11 juni såldes Gaggeplatsen på "Gaasegaden" i Ystad,på vilken plats Gaggegården förut varit byggd. Köpare var Anders Mårtensson i Kadesjö.Säljare var Anders Larsson i Herrestad och Gaggarna i Köpinge. 1693 d.19 juni gjordes första lagbud, andra och tredje lagbud d.26 juni och 3 juli sammaår. Anders Mårtensson i Kadesjö sålde senare gården/platsen. Det bör röra sig om samma gård på Gåsegatan, som Jens Gagge köpt före 1646 ( Ystad rådhusrätt, panteboken 1649 d.30 okt.) I Ljunits häradsrätt 1700, pågår i mars och juni, en tvist mellan Per Larsson i Köpingeoch hans styvson Anders Mårtensson i Kadesjö, om arv som Anders utfått för 14 år sedan. Enligt Jordrevningsprotokollet 1671, så brukas nr.28 St. Köpinge av Per Larsson ochAnders Månsson Gagge. Per Larsson uppges ha en styvson Anders Mårtensson, värbar. Anders Månsson Gagges hustru Elna är känd som dopvittne 1696,1705 och 1707. Jag har inte kunnat finna henne död i St. Köpinge. Den enda jag funnit som skulle kunna vara hans hustru, är änkan Elna Tuvesdotter som avled 1725 i en ålder av 74 år och 11 månader. Hon avled på nr.2(8), sista siffran är dock otydlig och det kan förslagsvis lika gärna stå22. Jag är alltså mycket tveksam till att hon är Anders Gagges hustru och ännu tveksammaretill att hon är mor åt hans barn, då namnet Tuve inte finns bland barnen. Däremot har de enson Mårten, som visserligen hör till de vanligare namnen, men min tanke är den, att AndersGagges hustru kanske hette Elna Mårtensdotter. Gård nr.28 kan ha brukats av en Mårten, vars änka gifte om sig med Per Larsson. Denna änkas son heter ju Anders Mårtensson och det är väl inte så långsökt att tänka sig atthon även haft en dotter med patronymikon Mårten ( Elna Mårtensdotter?), vilken Anders Gagge gifte sig med och därmed kom till gården. Tilläggas skall att Anders Månsson Gagge senare brukar gården ensam. -------------------------------------------------------Birte Boström på Anbytarforum 2004-11-05:"Anders Mårtensson i Kadesjö kom från St. Köpinge nr.28 och jag har faktiskt haft en misstanke om att han haft en syster Elna som ev. kunde vara identisk med Anders Månsson Gagges hustru Elna på nr.28 st. Köpinge, men jag har hittills inga belägg alls för att såkan vara fallet.""Den numera väl avhandlade Anders Mårtensson i Kadesjö dog mellan 1718 och 1721. Vi vet inte när han var född men han barn på 1670-talet, bland annat min ana Agnes. Han hade vidare minst tre söner, nämligen Mårten, Per och Anders, inbördes ordning okänd men vi ponerar att Mårten var den förstfödde eftersom han var döpt efter farfadern. Vi ponerarännu en gång, nu att denne Mårten Andersson var född till exempel 1660. Vi vandrar nu till en annan familj med uppenbar Kadesjöanknytning, nämligen vår välbekanta Nils Gillberg. Nils' hustru Kerstina Mårtensdotter, för övrigt syster tillGabriel Mayberg, var född c:a 1685, då Mårten Andersson mycket väl kunde vara i ålder att bli far. Låt oss för en stund spekulera kring det faktum att Gabriel o Kerstina (alldeles säkert födda i Kadesjö, eftersom Gillberg förmodligen gifte sig till gården som antagligen var Kerstinas föräldrahem) var barn till den ovan relaterade Mårten Andersson. Det finns ett argumentsom är helt outstanding här..nämligen namnet Gabriel som är synnerligen ovanligt. Om det ligger till som jag förmodar att det gör, så hette Gabriel Maybergs farmor BengtaGabrielsdotter.saken är biff.Till yttermera visso har Du, åtminstone i Gillbergsönerna Bengts och Håkans fallspecifika namn som går igen från Örsjö, tämligen ovanliga: Töre och Marna. Här finns nu plötsligt även en mycket påtaglig koppling till Nils Gabrielsson i Snårestad/Örsjö som ju alldeles säkert var brorsa till ovannämnde Bengta Gabrielsdotter.--"När jag var i 15-årsåldern gjorde jag många avskrifter av Mantalslängder från 1650- och 60-talen. Jag konsulterar nu dessa Stenåldersdokument, bläddrar fram Katslösa i 1664 års längd..i Kadhessöe (Kadesjö) bodde detta år Bengt Mortensen och Ohle Bengtsen. Enligt intuitiv känsla vill jag påstå att de var far resp. son. Jag ber att få påpeka att detockså "o-bondiga" namnet Bengt följde med åtminstone i ett led då vi vet att Gillberg hadesonen Bengt Nilsson. Detta styrker med till visshet gränsande sannolikhet tidigareresonemanget. När jag sedan i raden under hittar Höerröedh (Hörröd som låg alldeles invid Kadesjö) så ser jag att där fanns en bonde vid namn Hålger Monson..jag vill i sammanhanget framhålla att Gillberg hade en son Holger, för övrigt ett också tämligen ovanligt namn som sedan gick i arv på flera håll. En tillsynes lösryckt uppgift men dock notabel är att en annan av mina anor, i V.Nöbbelöv, hette Johan Holgersson.han var bevisligen son till Holger Nilsson, möllare i Hertzade mölla i Bjäresjö ohh Anna Mårtensdotter (dotter till Anders Tollsson iBjäresjö). Johan Holgerssons hustru Else Olsdotter var dotter till nämndemannen och riksdagsmannen Ola Trulsson i Snårestad och hans hustru Anna Olsdotter och gissa vem som var Annas moder: jo, Marna Bengtsdotter. I tid spekulerat kunde hon mycket väl vara dotter till Bengt Mortensen i Kadesjö.det finns ju bevisligen många kopplingar mellan Snårestad-Kadesjö-Örsjö. Det jag fått fram om Marna Bengtsdotter är att hon var dotter till Bengt Jönsson i Snårestad (eg.Bendt Jensen) Marna gifte sig med Oluf Andersson som hade en broder vid namn Torsten Andersson.de två är alldeles säkert söner till den sedan tidigare välkände inspektoren på Snårestadgården Anders Torstensson.vi rör oss nästan hela tiden i dåtidens tämligen prominenta kretsar: Johan Holgersson var nämndeman, Nils Gillbergs son Håkan var nämndeman, Nils Gabrielsson i Snårestad var nämndeman, Gabriel Nilsson i Örsjö var nämndeman, AD NOTAM: Johan Holgersson i Tingaröd, V.Nöbbelöv hade en dotter vid namn Marna, ett namn som därefter följt hans led fram till modern--I bouppteckningen efter Gabriel Mårtensson Majbergs dotter Maria Gabrielsdotter 15/7 1762 (1762-63:17) som var gift med Bengt Persson på Sjörup 15 närvar för att bevaka de omyndigas rätt dels hennes broder, husmannen Bengt Gabrielsson i Nöbbelöf och dels "den aflidna hustruns syskonebarn frälsehemmansåbon Bengt Nilsson i Katslösa". Viktigt attnotera i detta sammanhang är att syskonbarn fordom kunde vara detsamma som kusiner, en släktskap som stämmer väl i detta fall. Bengt Nilssons mor var syster till Maria Gabrielsdottersfar.Ännu en Bengt alltså.säkerligen släkt på något vis!--Ser att mitt 15-årsjobb sköttes dåligt.troligen skall det vara Bengt Monson och inteMårtensson i Kadesjö 1664..med andra ord en möjlig broder till Holger Månsson i Hörröd, då dessa två namn - ovanliga - ju går igen hela tiden senare.--Alla dessa Månsar.Holger, Bengt osv.Vi har ju i samma generation även Anders Månsson i Rynge.det hade förklarat många av dessa ständiga anknytningar.----------------------------------Birte Anders Mårtensson i Kadesjö, som var styvsontill Peder Larsson på nr 28. Är Peder Larssons hustru känd till namnet. Jag är intresserad av Anders föräldrar och antar att Peder Larsson gifte sig med Anders Mårtenssons mor? Det är inte så mycket som är känt om Anders Mårtensson i Kadesjö och jag tror att detsom är känt har nämnts tidigare. Jag återger här ett sammandrag av det hela. Anders Mårtensson nämns som styvson till Peder Larsson på St.Köpinge nr.28 i Jordrevningsprotokollet år 1671. Båda är värbara (till soldater). Nr.28 brukas också avAnders Månsson Gagge, ung och värbar.( Anders Gagge brukar åtminstone från år 1699 gården ensam) Per Larsson i Köpinge för en tvist med sin styvson Anders Mårtensson i Kadesjö i marsoch juni år 1700 i Ljunits häradsrätt, om arv som Anders utfått för 14 år sedan. Anders Mårtensson i Kadesjö köper år 1692 Gaggegården i Ystad av Anders Larsson i Herrestad och Gaggarna i Köpinge, enligt Ystad Magistrats protokoll 1693 d.19 juni, 26juni, 3 juli, samt 1694 d. 11 juni.( Anders Mårtensson säljer dock gården/gårdsplatsen ganskasnart) Enligt Bengt Olsson tidigare uppgifter här under St.Köpinge så dog Bengta Per Lars i St.Köpinge 1692. Jag kan tillägga att Dannemannen Per Larsson i St.Köpinge gifte sig 1693 med Elsa Sal. Peders i St. Köpinge. Trolovningsmännen Anders Månsson Gagge och Per Salemonsson gick i löfte för att de avvittrat sina barn och att de båda var fria tilläktenskap. Enligt Bengt Olsson så dog Per Larsson 1701 17/2. Min misstanke om att Anders Månsson Gagges hustru eventuellt skulle kunna vara en syster till Anders Mårtensson, är just bara en misstanke, endast grundat på att AndersGagge delat gård med Per Larsson, samt att han döper en son till Mårten. Anders Gagges hustru är känd endast som Elna och jag är osäker på om hon är identisk med den Elna Tuvesdotter som avlider år 1725 i Köpinge, då namnet Tuve inte återfinns bland barnen eller för den delen hos barnbarnen. Det gör å andra sidan ej heller Elna. Av Anders Gagges kända barn finns ingen med namn Bengta, kanske skall tilläggas. Det finns väl inget som direkt bekräftar att Bengta, d. 1692, skulle vara mor till Anders Mårtensson, även om det är möjligt och nästan troligt - hon var född 1602, ser jag attBengt Olsson skriver. Anders gifter sig med änkan Bengta Gabrielsdotter senast 1676, kanskeredan 1671-2, och bör ha varit född på 1640-talet. Hur länge var man värbar till soldat? Per Larsson var ju aktningsvärda 56 år 1671. Anders hade två döttrar enligt Frenning. Det ena dottern, Agnes (vem kan hon vara uppkallad efter?) fick visserligen en dotter Bengta i Rynge 1713, men namnet var nogefter mormor. Den andra dottern har vi ju inte lyckats lösa, se Katslösadiskussionen. -------------------------------------------------- | Mortensen, Anders (I2903)
|
| 7298 | Lorens (son av Henrik Kockum och Bengta Sofia Holm, tab. 9), född den 6 maj 1773, gick efter slutade skolstudier i garverilära hos fadern och blev gesäll. Otillfredsställd med denna verksamhet, slog han om och blev köpman samt erhöll 1800 burskap som handlande, varefter han idkade huvudsakligen spannmålshandel. Han köpte 1800 gården n:o 31 b vid Östergatan av fadern för 4000 rdr bco. Här hade han sin bostad till 1810, då han flyttade till Östergatan n:o 3. Han bytte nämligen då bort sin hittills iboende gård till borgmästare C. M. Nordlindh mot dennes gård Adelgatan n:o 4 (Tunnelns hus) med en mellanavgift för sin del av 15666 rdr. 32 sk. bco., för att samma dag bortbyta denna gård till major P. D. Silfverskjöld mot dennes gård n:o 3 Östergatan, varvid han fick 6,666 rdr. bco. i mellanavgift. I sitt nya hus på Östergatan bodde Kockum sedan till 1824, då han sålde det till kammarrättsrådet E. Quensel för 12,000 rdr. bco, för att inflytta i tobaksfabrikens, det forna Jörgen Kocks, hus. Han hade nämligen 1821 av svärmodern övertagit hennes affär eller den stora firman Frans Suell samt alla hennes fastigheter för en nominel köpesumma av 54,500 rdr. bco. Det gällde att rädda ett sjunkande skepp och Kockum tog modigt befälet på skutan, och kanske han lyckats i sin svåra uppgift, om han fått leva lälnge nog. Av de Suellska fastigheterna bortbytte han 1825 Möllevången till landshövdingen friherre M.Stackelberg mot två hus i Hälsingborg och kontant 20,000 rdr. bco. Det var dock ej hela Möllevången, ty en del därav om c:a 10 tunnland sålde han samma år till fabrikör Georg Heintze för 3,000 rdr. bco. Lorens Kockum lär hava varit en ovanligt intagande och vänsäll man. I affärer var han driftig och djärv oaktat många motgångar. Han dog i Köpenhamn den 31 maj 1825, jordfästes i Caroli kyrka och nedsattes i nya begravningsplatsen vid Gustav Adolfs Torg. Sedan den 19 oktober 1801 var han gift med Anna Sofia Suell, dotter av kommerserådet Frans Suell och Anna Catharina av Trolle, född den 28 mars 1777 och död den 17 mars 1831. | Kockum, Lorens (I15862)
|
| 7299 | Lorens Petter föddes i Malmö den 12 juni 1834. Efter slutade skolstudier sändes han till Rostock, där han genomgick en handelsskola. Härefter erhöll han anställning å kontor i Magdeburg, för vinnande av praktisk affärsinblick. Efter ytterligare någon tids studieresor i utlandet återvände den nu vuxne unge mannen till hemlandet, för att erhålla plats i fadrens affär på dennes Malmökontor. Den unge Lorens var från barndomen till fysiken klen, vilket nödsakade honom spara på det mått av krafter han hade, så att han, kommen till vuxen ålder, ej kunde ägna sig åt affärslivet i så vid skala, som nog eljest skett. Hans sålunda nödtvungna tillbakadragenhet hindrade honom dock icke från att utöva en betydande och nyttig verksamhet. Motgångar kunde icke nedslå Kockums goda lynne och förhoppningsfulla syn på tingen. Han deltog med lust och glädje i sällskapslivet, var en gärna sedd gäst, god kamrat och angenäm värd i sitt gästfria hem. Han var stiftare av "Sällskapet" i Malmö samt innehade framskjuten plats i Par Bricoll och andra ordensförbund. Efter faderns död blev han delägare i de Kockumska verken och fick taga sin del av bördan, då det, vid den kort därpå inträdande kristiden, gällde att draga kärran upp på det torra. I de Kockumska verken ingick han då som styrelseledamot samt blev i flera fall faderns efterträdare som dirigent och ordförande. Under någon tid sköttes affärerna gemensamt för arvingarnes räkning, och var han därunder en av disponenterna för tobaksfabriken, för att sedermera bliva verkställande direktör för densamma. Denna befattning innehade han till sin död. Av övriga befattningar, som han längre eller kortare tid skötte, skall här nämnas, ordförande i Skånska Sockerfabriks A.?B. i Landskrona, styrelseledamot i F. H. Kockums Tobaksfabriks AB, i Kockums Mekaniska Verkstads AB, i Kockums Jernverks AB, i Mattsons Bryggeri AB, i Svenska Tändsticksfabriks AB, i Malmö Spritförsäljnings AB och Malmö Porslinsfabriks AB. Han startade Bostads AB. Malmö samt var en av stiftarna av Malmö Badhus AB. I sparbanken Bikupan var han en av huvudmännen. Av Malmö stad var han från 1875 och intill sin död invald i stadsfullmäktige, där han med intresse och nit verkade för stadens bästa, vilket han än mer fick tillfälle till, då han, under flera år, blev insatt i stadens drätselkammare. Såsom erkänsla för vad han uträttat i det allmännas tjänst hugnades han 1895 med Vasa`brdens riddarekors. Han övertog efter fadern det vackra lantstället Holmen, varest han, efter någon tillbyggnad, hade sitt hem även vintertid. Här avsomnade den 3 augusti 1899, efter en levnadstid av 65 år. Lorens Kockum, som med en ståtlig apparition förenade ett flärdlöst och vinnande väsen, var en allmänt aktad och omtyckt personlighet, hjälpsam och hjärtegod. Han var sedan den 7 augusti 1871 gift med Augusta Hecker (dotter av professorn vid universitetet i Freiburg, kirurgfe och medicine doktorn, hovrådet Carl Hecker och Josephine Pyhrr) i hennes 2:dra gifte. Augusta Hecker föddes i Freiburg den 21 maj 1840. I sitt första äktenskap var hon förmäld med "Oberleutnant" i österrikisk tjänst Carl Voegelin, som under kriget mellan Preussen och Österrike stupade i slaget vid Königgrätz 1866. Det blev den unga makans bittra lott att efter stridens slut få söka sin saknade man på slagfältet. Han blev omsider funnen på en kulle bland en hop av döde. Åtta kulor hade genomborrat hans kropp. Han hade fallit för fosterlandet på ärans fält, men det fordrades själsstyrka hos hans änka för att kunna övervinna det tunga slaget. Det var just vad hon visade sig äga såväl vid denna, som andra hårda prövningar. Som ett stöd i livets växlingar stod henne tillbuds hennes sinnes spänstighet och undergivenhet under försynens skickelser, i förening med ett sydländskt livligt temperament och en spirituelt humoristisk uppfattningsförmåga, som hjälpte henne förbi mången stötesten. Sitt andra äktenskap ingick hon i Heidelberg fem år efter det förstas tragiska upplösning. Hon blev för Lorens Kockum en plikttrogen, flitig och i kärlek sällsynt uppoffrande maka, för sina barn en omhuldande och dyrkad moder, varförutom hon enligt mönster från den gamla, goda stammen med insikt och duglighet styrde sitt hus. Hennes blida och vänliga sätt och vinnande själsegenskaper förskaffade henne djupa sympatier och många trofasta vänner. Augusta Kockum avled den 2 januari 1915 i en ålder av över 74 år. | Kockum, Lorens Petter (I10433)
|
| 7300 | Lorentz Stenfelt, (översiktstab 1), född i Kiel. Borgare och sockerbagare i Malmö. Gift med Anna Rode.Barn:Georg Stenfelt, adlad Stenfelt, till Möckhult i Fliseryds socken, Kalmar län. Född 1678-05-09. Lärkonstapel vid artilleriet. Volontär vid livgardet 1706. Fältväbel därst. 1709. Löjtnant vid västra skånska infanteriregementet 1712-09-22. Konfirm.fullm. 1717-01-09. Kapten s. å. 25/10. Kapten vid nya grenadjärbataljonen 1718. Adlad 1719-11-12 (introd. 1743 under nr 1867). Avsked ur krigstjänsten 1722-05-04. Död 1758-09-21 på Möckhult och begraven i Fliseryds kyrka. Han blev fången vid Poltava 1709 men friköpte sig själv och hemkom året därpå. Bevistade 1718 års fälttåg i Norge. Gift 1:o 1712-06-20 med Elsa Charlotta Stråle af Sjöared, döpt 1696-09-26 i Åsbo socken, Östergötlands län, död 1754-11-22 i Högby socken, Kalmar län, dotter av överstelöjtnanten Magnus Stråle af Sjöared, nr 223, och Elisabet Schildt, nr 282. Gift 2:o 1757-03-07 på Väderlanda i Nöbbele socken, Kronobergs län med sin sonhustrus syster Andreetta Margareta Ehrenborg i hennes 1:a gifte (gift 2:o 1765 med kaptenen Olof Georg Wijnbladh, nr 447, i hans 2:a gifte, född 1708, död 1783), född 1724-05-14, död 1792-06-25 på Väderlanda, dotter av överstelöjtnanten Jöns Mikael Ehrenborg, nr 1109, och Maria Charlotta Ödell eller Ödla, nr 211. | Stenfelt, Lorenz (I37330)
|