.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 7,501 till 7,550 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 7501 | Sven Joensson, adlad Enhörning (son av Joen Andersson Enhörning, Tab. 1), till Merhult i Korsberga socken och Kunhult i Askeryds socken, båda i Jönköpings län. Född 1619. Fänrik vid Kronobergs regemente 1647. Adlad 1647-04-16 jämte sina yngre bröder (introducerad 1647 under nr 318). Löjtnant vid vid Kronobergs regemente 1651. Kapten 1657. Avsked 1660. Död 1687-01-09 och begraven i Korsberga kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift med sin broders svägerska Magdalena Stråle af Ekna, född 1618, levde ännu 1690, dotter av assessorn Lindorm Stråle af Ekna, nr 87, och Carin Strang.Barn:Joen, till Böksholm i Drevs socken och Väderlanda i Nöbbele socken, båda i Kronobergs län. Född 1652-03-11. Underofficer vid Kronobergs regemente 1670-1675. Kapten vid överste Makeleers regemente. Avsked 1678-02-09. Död barnlös 1707-06-21 och begraven i Drevs kyrka, där hans vapen uppsattes. Gift med sin syssling Anna Stråle af Ekna, född 1651, död 1724-06-28 på Böksholm, dotter av fänriken Gustaf Stråle af Ekna, nr 87.Anna, född 1655, levde 1713-01-15. Gift omkring 1680 med överstelöjtnanten Carl Ödla, nr 211, född 1659, död 1712.Elisabet, född 1661, död ogift 1732-07-29 på Väderlanda.Christina, född 1663-01-05, död 1744-01-15 på Böksholm. Gift med sin systers svåger, kaptenen Udde Ödla, nr 211, död 1709.? Catharina, död 1705-03-27 på Örnarp i Norra Sandsjö socken, Jönköpings län. Gift med ? kaptenen Erik von Nieroth, död 1711-09-14 på Önnarp.Ännu tre döttrar, levde ogifta vid faderns död.Utan känd härledning:1) Catharina Enhörning, välboren majorska, död 1712-07-10 på Grimstorp i Norra Sandsjö socken, Jönköpings län.2) ? Löjtnant von Enhörnings änkefru Märta Christina Winterman, död 1761-04-00 i Stockholm 100 år gml.3) Olof Enhörning blev fänrik 1713-07-08. | Joensson Enhörning, Sven (I37143)
|
| 7502 | Sven Knutsson skräddare. Sannolikt identisk med den borgare i Vadstena med detta namn, som var rådman i staden större delen av tiden 1580-1598.1 Han ägde Börsjö (nu Stjärnvik) i Risinge socken, Östergötlands län och ett skattehemman i Säby i Hovs socken, Östergötlands län.Barn:Anders Svensson, adlad Ödell, född på 1580-talet. Resident. Död 1630. Se Tab. 2.Knut Svensson, adlad Ödell, född 1592. Major. Död 1652. Se Tab. 9. | Knutsson, Sven (I37129)
|
| 7503 | Sven Larsson Crantzberg inskrivs i Braheskolan på Visingsö 1649.Blev 1659 kamreraren Peder Hanssons skrivare. År 1671 är hanbefallningsman över Gränna socken. Bisittare i konventet påVisingsborg efter fadern. Död i Gränna 1676-04-15 enl.Visingsborgs Grevskaps protokoll 29 oktober 1678. Barn: Sara född 1673 och Maria. | Larsson Crantzberg, Sven (I28247)
|
| 7504 | Sven Olof Joachim Palme, född 30 januari 1927, död 28 februari 1986 (mördad), var en svensk politiker. Han var socialdemokratisk partiledare från 1969-86 samt Sveriges statsminister åren 1969-76 och 1982-86.Palme utbildade sig till jurist och var riksdagsledamot 1958-86 (första kammaren 1958-68, andra kammaren 1969-70). Före sitt tillträde till statsministerposten år 1969 var han konsultativt statsråd 1963-65 (med ansvar bland annat för ungdomsfrågor), kommunikationsminister 1965-67, ecklesiastikminister 1967-68 samt utbildningsminister 1968-69.Palme var den siste statsminister som titulerades excellens, innan den nuvarande regeringsformen trädde i kraft år 1975Biografi [redigera]Olof Palme kom från en burgen överklassmiljö och växte upp på Östermalm i Stockholm. Familjen bodde på Östermalmsgatan 36 (nuvarande rumänska ambassaden). Han var sonson till försäkringsmannen och den liberale politikern Sven Palme (1854-1934) som satt i andra kammaren. Fadern Gunnar Palme (1886-1934) var VD för försäkringsbolaget Thule. Modern hette Elisabeth Sophie von Knieriem (1890-1972) och var född i Lettland. Olof Palme var yngste barnet av tre; hans syskon var Claës Palme (1917-2006), och Catharina Palme Nilzén (1920-2002). Olof Palme blev far till sönerna Joakim Palme, Mårten Palme och Mattias Palme.Sina första skolår gick Palme i Beskowska skolan i Stockholm. Vid tio års ålder skrev hans mor in honom till Sigtuna Humanistiska Läroverk. Han fortsatte studierna i USA, där han tog Bachelor of Arts 1948. Under sin akademiska studietid reste han runt i USA. Han återvände till Sverige där han studerade juridik, och tog jur.kand. 1951. Året därpå blev han ordförande i Sveriges förenade studentkårer, men stannade bara ett år på den posten.Han blev 1953 erbjuden att arbeta som förste byråsekreterare i statsminister Tage Erlanders regering. Under åren dessförinnan hade han, enligt honom själv, genom tre viktiga händelser, blivit socialdemokrat. Den första av de tre händelserna han avsåg var en skattedebatt 1947 mellan socialdemokraten Ernst Wigforss, högerpartiets Jarl Hjalmarson och folkpartiets Elon Andersson. Den andra var USA-vistelsen 1948 när de stora klassklyftorna som där fanns uppdagades för honom. Det tredje var en Asien-resa 1953 när han ställdes inför kolonialismens konsekvenser.1954 avancerade Palme i regeringskansliet och blev sekreterare i statsrådsberedningen. Året därpå blev han styrelseledamot för ABF. Han valdes in i Första kammaren 1958 för socialdemokraterna. Ett av hans första viktigare uppdrag som politiker var som ordförande av studiesociala utredningen 1959.Palme gifte sig 9 juni 1956 med psykologen Lisbet Beck-Friis. De bosatte sig i ett radhus i Vällingbyhöjden och fick tre söner. Formellt var detta Palmes andra äktenskap; 1949-52 var han gift med Jelena Rennerova från Tjeckoslovakien i ett skenäktenskap med syfte att ge henne möjlighet att lämna sitt land.Olof Palme var reservofficer vid både K3 och K4 och som sådan briljant verksam vid uppbyggnaden av den svenska militära underrättelsetjänsten. Han biträde Tage Erlander i detta, men blev aldrig mer än löjnant i reserven. Dock, hade han enligt militära bedömare, varit en av de mest begåvade underrättelseofficererare försvarsmakten haft i sin reserv.Palme inträdde i regeringen 1963 som konsultativt statsråd i statsrådsberedningen, två år senare utsågs han till statsråd och chef för kommunikationsdepartementet, för att därefter avancera till posten som ecklesiastikminister 1967. Som sådan hade han kyrkofrågorna på sitt bord, trots att han utträtt ur Svenska kyrkan. [1] Palme blev därmed Sveriges siste ecklesiastikminister, då departementet 1968 bytte namn till Utbildningsdepartementet varefter han titulerades utbildningsminister. År 1969 efterträdde han Tage Erlander som socialdemokratisk partiledare och statsminister.På Norra Bantorget, första maj 1973Efter riksdagsvalet 1973 kunde Palme sitta kvar som statsminister, om än rätt vingklippt; valet resulterade i den s.k. lotteririksdagen (s+vpk:175 mandat; c+m+fp:175 mandat). Under mandatperioden 1973-76 kunde regeringen Palme ändå lotsa igenom några betydelsefulla reformer, bl.a. lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) och lagen om en allmän föräldraförsäkring. 1975 trädde den nya författningen i kraft, vilket bl.a. innebar att monarkens uppgifter kraftigt beskars (till exempel vid regeringsbildningen). Om Sverige till namnet ännu var en monarki, var det till gagnet mer en republik; monarkins framtida status hängde därmed, med Palmes egna ord, bara på "ett penndrag". Efter valet 1976, då kärnkraftsfrågan kom i fokus och de borgerliga fick majoritet, tvingades socialdemokraterna (efter 40 års oavbrutet maktinnehav) och Palme att avgå. Valet 1979 innebar ännu ett nederlag för socialdemokraterna eftersom man inte lyckades återerövra regeringsmakten, men Palmes ställning inom partiet var trots detta ohotad.1980 utsågs Palme till FN:s medlare i Iran-Irak-kriget, och efter socialdemokraternas valseger 1982 beklädde han åter statsministerämbetet. 1 mars 1982 lämnade Palmekommissionen sin rapport om medlingen i Iran-Irak.Som socialdemokratisk statsminister hamnade Palme i skarp konflikt med näringslivets företrädare, då riksdagen 1983 beslöt om införandet av löntagarfonderna, som av dessa sågs som ett sätt att socialisera Sveriges företag. 1985-86 uppstod även slitningar med ledande militärer (kommendörkapten Hans von Hofsten m.fl.) som, med anledning av de (påstådda) ryska ubåtskränkningarna, ansåg honom alltför vek i agerandet gentemot Sovjetunionen, samtidigt som de förklarade att de saknade förtroende för honom personligen.Statsminister Olof Palme anklagades för skattefusk 1985, den så kallade Harvardaffären. Han skulle enligt beslut i skattemyndigheten ha fått ett talararvode vid Harvard University utbytt mot ett stipendium för sin son Joakim Palme vid det prestigefyllda universitetet. Palmes överklagande av beslutet och alla övriga handlingar i ärendet stals vid ett inbrott på Länsrätten i omedelbar anslutning till mordet på Olof Palme. Därför kunde man aldrig inleda en förundersökning.[1]Mordet på Olof Palme [redigera]Olof Palmes minnesplatta vid korsningen Sveavägen-Olof Palmes gata i Stockholm.Huvudartikel: PalmemordetOlof Palme sköts på Sveavägen i centrala Stockholm ca kl 23:30 den 28 februari 1986. Palme fördes till Sabbatsbergs sjukhus där han dödförklarades kl 00:06 den 1 mars 1986. Palmemordet, och de uppseendeväckande turer, skandaler och polisiära misslyckanden som följde på det, var ett nationellt trauma för Sverige som under lång tid satte sin prägel på samhällsdebatten. Än idag är mordet ouppklarat.Olof Palmes politiska gärning [redigera]Olof Palme demonstrerar sida vid sida med Nord Vietnam Ambassadör Nhuyen Tho Chyan en februari kväll 1968 Olof Palmes grav på Adolf Fredriks kyrkogårdOlof Palme var under sin karriär en kontroversiell politiker vars person dominerade svensk politik under hans senare livstid. I vissa kretsar var han rent av hatad (man talar om så kallat Palmehat), medan han var väldigt populär bland andra. De starka känslorna kring Palmes person berodde till stor del på hans utrikespolitiska ställningstaganden, till exempel för Kuba under Fidel Castro, för Chiles president Salvador Allende, mot den sovjetiska interventionen som slog ned Pragvåren, mot Francoregimen i Spanien ("Dessa satans mördare!", som han kallade regimen) men också mot USA för dess inblandning i Vietnamkriget; efter det berömda jultalet 1972, då han bl.a. jämförde bombningarna av Hanoi med nazisternas värsta illdåd, lät Vita Huset ambassadörsposten i Stockholm stå tom under en tid.Hans kontroversiella engagemang i Sydafrikafrågan, där han var på kollisionskurs med många västliga regeringar (till exempel Thatchers och Reagans) samt en stor del av den svenska högern, har av många konspirationsteoretiker kopplats till mordet.År 1983 bildade Olof Palme det så kallade sexnationsinitiativet. Det utgjordes av stats- och regeringschefer från sex länder och fem kontinenter som verkade för kärnvapennedrustning. I detta ingick presidenter och premiärministrar från Indien, Grekland, Argentina, Mexiko och Tanzania. Förutom Olof Palme själv, avlöst av Ingvar Carlsson, ingick Indira Gandhi och Andreas Papandreou i gruppen. Arbetet upphörde 1989 på grund av det förändrade politiska läget mellan östblocket och västblocket.Även Palmes bakgrund i svensk överklass väckte starka känslor. Detta var i mycket ett tidens tecken; grupptillhörighet markerades hårt, och kan i 2000-talets mer individualistiska samhälle te sig besynnerligt. Kollektivismen uttrycktes i samma era till exempel i starka motsättningar mellan strejkande och strejkbrytare, eller mot LO-medlemmar med borgerliga sympatier.Palme engagerade sig starkt för utvecklingsländerna. Som exempel på detta kan man ta det faktum att under åren 1965-89 var 37 procent av alla officiella besök till och från Sverige med utvecklingsländer och 24 procent med Västeuropa. Efter 1990 sjönk antalet för tredje världen-länder till 18 procent, medan utbytet med Västeuropa ökade till 60 procent. [2] | Palme, Sven Olof Joachim (I21516)
|
| 7505 | Sven Store. Utfärdade på Haganäs i Västergötland ett brev 1417-02-23, varigenom han med sin hustrus (ej namngiven) samtycke tillbytte sig Stenshult i Älvsereds socken, Älvsborgs län mot Trollåsa i Håksviks socken, Älvsborgs län, vilket han erhållit med sin hustru1. Hans sigill visar storevapnet (stjärnan dock otydlig). Kan möjligen vara identisk med väpnaren Sven Tordsson, som 1434-06-21 uppträder som sigillbeseglare1 (sigillet borta). Hans änka gifte om sig, enl. släktböckerna, med en Lasse Tordsson, vars son Tord Larsson hade barnen Kerstin, gift med Birger Bertilsson (Lilliehöök) och Jöns Tordsson (Anrep, Tab. 19).2Barn:Tord Svensson. Väpnare. Se Tab. 2.Björn Svensson. Se Tab. 3. | Store, Sven (I37227)
|
| 7506 | Syster till den heliga Birgitta. | Birgersdotter (Finsta-ätten), Katarina (I90687)
|
| 7507 | Såväl Mårten Larsson som hans hustru var födda i Slimminge menflyttade i samband med giftermålet 1826 till gården Gärdslöv nummer 21.Den övertog Mårten efter förre åbon, Hans Eskilsson, som flyttade tillSövde. Gärdslöv nummer 21 är detsamma som den nuvarande gårdenBrunnsärn, som under senare år (1990-talet) innehafts av Gärdslövsbyalagsordf. och hennes man. | Larsson, Mårten (I3357)
|
| 7508 | Söndagen den 12 january copulerades rusthållaren Jeppa Bengtsson från Bonnarp samt pigan Sophia Jönsdotter i Giödelöf. | Familj F1891
|
| 7509 | Söndagen den 24 april copulerades drängen Anders Sonnesson i Erikstorp och pigan KjerstinaHansdotter från Assartorp. | Familj F678
|
| 7510 | Söndagen den 25 september copulerades Lars Påhlsson och hustru Marina Larsdotter i Gödelöf. | Familj F2065
|
| 7511 | Söndagen den 28 februari fingo drengen Christian Hansson och pigan Gunilla Persdotter på Torsjö gårdlysning, och vigd den 19 mars. | Familj F22
|
| 7512 | Söndagen den 28 november blef till ett christeligt ägtenskap första gången afkunnat för then ärbare och ............. mästaren uthi det hederliga smedieamptet Herr Lars Bengtson Löfgrehn, så och den dygdesamma och gudälskande hustru Elina Andersdotter Trana warande han barnfödd uthi Wemmenlöf socken och by, och hon uthi Landzcrona, wid deras trolofvning var tillstädes på hans sida Jöns Murbäck ifrån Carlscrona, såsom och mäster Anders Esbjörnsson skräddare, Hans Nilsson Bakare och Harman Andersson, hwilcken alla försäkra intet hinder vara härvid befruckta och blefvo hemma sammanvigda den 23 januari 1710. | Familj F5389
|
| 7513 | Söndagen den 3 november blef klockaren i Hellestad, Dalby och Bonderups församlingar Magnus Petri Pravitz copulerad med ............ frun Beata Clou uti Webröd, som ....... i kyrkjan. | Familj F1828
|
| 7514 | Söndagen den 30 september copulerades hemma på sängen drängen Nils Jönsson och fästemöen Pärnilla Nilsdotter uti Giödelöf. | Familj F953
|
| 7515 | Söndagen den 31 juli 1831 lystes första gången till äktenskap i Backaryds kyrka emellan drängen Abraham Börjesson och pigan Kjersten Jönsdotter i Ulfvarsjömåla.Giftoman Jöns Svensson. | Familj F14
|
| 7516 | Söndagen den 5 december copulerades Erick Jönsson med Hanna Mårtensdotter i Bromma, som bor i Bussiö. | Familj F771
|
| 7517 | Söndagen den 7 january copulerades drängen Jöns Jöransson och pigan Boel Åkesdotter i Giödelöf. | Familj F1896
|
| 7518 | Söndagen den 7 november copulerades drängen Nills Nillsson i Giödelöf och pigan RegulaPehrsdotter. | Familj F963
|
| 7519 | Söndagen den 8 may copulerades Jöran Svensson i Giödelöf och Marina Larsdotter | Familj F2062
|
| 7520 | Söndagen före jul copolerades drängen Mårten Andersson Nåra Wallösa och pigan Anna Persdotter ibm. | Familj F356
|
| 7521 | Sönne från Almås fadder 1649 | Pederssön, Sone (I25219)
|
| 7522 | søster til Bisp Herman i Camin | von Gleichen, Adela (I92575)
|
| 7523 | Testamenterede 1279 en Gaard i Lyderup til Sorø Kloster | Tokesdatter Saltensee (af Tystofte), Cecilie (I28887)
|
| 7524 | Tidigare kronprins Kristian Fredrik under vilket namn han blev vald tillkung 17/5 1814 över Norge, men 14/8 1814 nedlade han sin krona efter enkonvention i Moss, Norge. 1839 3/12 besteg han Danska tronen..Skild från första gemålen 1810 på grund av ömsesidig otrohet. | av Danmark och Norge, Kristian VIII (I90071)
|
| 7525 | til Asdal (F.: Anders Nielsen (Panter) til Asdal og Knivholt og Ide Lydersdatter Holk). f. o. 1400; gift med Hr. Bonde Due til Thorp (Hillerslev H.), der endnu levede 1430, og som ifølge Slægtebøgerne skal have bortført hende voldelig til Aalborg, "der hun var hans Fæstemø, og hendes Fader var død; da hendes familie modsatte sig hendes Frieri, fordi hun var eneste Barn og Arving til store Rigdomme"; med ham havde hun Sønnen Mikkel, der nævnes 1455 som hendes Søn med hvem hun da beseglede; havde med Hr. Niels Eriksen 14 Børn, der maa være født i Aarene før 1440.Fru Johanne nævnes 1439; om hendes Anseelse og Myndighed vidner, at hun 1462-63 var kongelig Lensmand i vendsyssel, hvorimod hun sikkert ikke, som angivet, har siddet i Kongens Raad; 1473 oplod hun (til Asdal) til Dueholm Kloster to Gaarde i Vendsyssel i Sejlstrup Sogn, hvilket bekræftes af hendes Børn, Hr. Niels Nielsen, Hr. Anders Nielsen af Kokkedal og Fru Anne Skrams samt af Svigersønnerne Hr. Eske Nielsen (Høeg) af Lyngholm, Peder Rud, Peder Friis af Irup, Jens Mortensen Sefeld) og Anders Munk af Torp. Hunudstedte 1476 Kvittering til sin Svigersøn Jens Mortensen af Refnæsm døde Aaret efter og er begravet i Dueholm Klosterkirke; Det i DAA 1892 meddelte Portræt af hende har vist sig at være et Falsum. [2] til Asdal, siges i Slægtebøgerne at have arvet stor Rigdom efter sine Brødre, at have været den sidste af sin Slægt og at have siddet i Rigens Raad [1] | Andersdatter Panter, Johanne (I28804)
|
| 7526 | til Asdal og Knivholt, nævnes 1393, beseglede 1396 som Forlover Forliget paa Lindholm og 1401 Kong Eriks Stadfæstelse af Dronning Margrethes Testamente, var 24 Febr. 1405 nærværende i Helsingborg i anledning af Jens Jensen Broks Død, men selv vistnok + før 14 Maj 1406 | Nielsen Panter, Anders (I28879)
|
| 7527 | til Asdal og Skovgaard (Vennebjerg H.) samt Knivholt (Horns H.), var Ridder 1355 og solgte da med sin Broder Gods i Hammer og Baarse H. til Kong Valdemar | Ovesen Panter, Niels (I28881)
|
| 7528 | til Bjørnholm, Møgelkær (Bjerre H.) og Skjern (Middelsom H.), 1449 Ridder, 1452 Rigsråd, lensmand på Skanderborg, 1456-1481 Rigshofmester | Ottesen Rosencrantz till Björnholm, Erik (I28518)
|
| 7529 | til Boller (Bjerge H.), nævnes 1394 som Væbner, blev 1397 Ridder ved Kroningsfestlighederne i Kalmar, 1401 Høvedsmand paa Aalborghus, men mistede s. A. Berritsholm og Fers Herred i Skaane som Dronningen indløste fra ham, nævnes i de flg. Aar atter og atter som Dronning Margrethes betroede Mand, havde til 1406 Galten Herred i Pant og fik da Livsbrev paa Bygholm og i Forlehning Kolding og Rosborg, beseglede 1409 som Rigsraad Forbundet med Dittermarskerne, sendtes 1410 sammen med Hr. Lyder Kabel en Hær ind i Sønderjylland, men faldt 18 Aug. s. A. i Slaget ved Sollerup; Dronning Margrethe beskyldtes siden for at have bemægtiget sig hans Bohave og Løsøre paa Bygholm og Boller, men det vidnedes, at hun havde givet det tilbage til hans Broder Hr. Stig Munk; g. m. Kirsten pedersdatter Thott, som efter Slægtebøgernes Beretning var ham tilsagt, men saa af Dronning Margrethe blev tvungen til at ægte Hr. Jep Mus Thott, hvem Mogens Munk derfor dræbte | Pedersen Munk (Bjelke) till Boller, Mogens (I28530)
|
| 7530 | til Borlev, Skodborggaard og Vellumgaard.Nævnes 1466, Husfoged paa Koldinghus, Lehnsmand paa Spøttrup, Foged paa Skivehus. | Pedersen Glob (Due) till Vellumgaard, Olof (I28468)
|
| 7531 | til Egede og Søholm, fik på sin faders vegne indførsel i fru Anne Lunges Gods, skrives 1464 til Søholm, som han som den ældste søn havde arvet, fik 1466 forlening på alle 40 marks sager, men idømtes selv 1468 en bøde på 40 mrk. for at have fængslet en kvinde, var 1472 i fængsel i Sverige, solgte s. å. sin part i Svanholm til Peder Bille, 1475-79 høvedsmand på Tranekjær, var 1481 rigsråd, 1483 ridder og beseglede da håndfæstningen, var s. å. værge for Anne Eriksdatter Bille, 1483-1486 lensmand på Næsbyhoved, 1486-1494 på Helsingborg, holdt 1491 skifte med sin svoger Oluf Stigsen, var s. å. med kongen i Norge, mødte 1492 på skiftet efter faderen | Torbernsen Bille till Söholm och Egede, Bent (I28450)
|
| 7532 | til Egholm (Voldborg H.), nævnes 1376, beseglede 1395 som Ridder Forliget paa Lindholm og 1397 Kongevalget i Kalmar, solgte s. A. Dronningholm til Dronning Margrethe, havde 1396 med sin Broder Hans og sin Moder Fru Giseles og sin Fætter Hennings Raad, restareret et øde Kapel "auf dem Vilm" paa Rygen, holdt s. A. Skifte og Deling med nævnte sin Broder om deres rygiske Godser, beseglede 1398 som Rigsraad Forbundet med Hærmesteren, solgte 1401 med sin Hustrus Moder Fru Elne Bugge Gods til Kronen, kjøbte 1409 Holmegaard (siden Kjørup) af Erik Nielsen, pantsatte 1410 Grevskabet Strey til Biskop Peder af Roskilde, overdrog 1416 Stralsunds Raad Slottet Putbus i Slotslov, til hans børn blev voxne, men indløste det atter 1425, skrev sig 1419 til Vosborg og beseglede da Forbundet med Kongen af Polen. | van Podebusk till Egholm, Pritbern (I28600)
|
| 7533 | til Elkjær, forseglede 1330 et Skøde til Vitterlighed, gav 1334 Gods i Ning H. til Ring Kloster. Han og Bugge nielsen af Hegnet berettes at have dræbt hinanden i Tvekamp; var ifølge Slægsbøger gift med Valdemar Albertsen Ebersteins Datter af Vraagaard (Hindsted H.), hvilket ikke kan forliges med Tidsfølgen, jfr. DAA 1892:102 | Banner till Elkjaer, Brune Erik (I28674)
|
| 7534 | til Eskjær og Vang (Kjær H.)Nævnes 1449 sammen med Bo Høeg og Mikkel Due, var 1466 Ridder og Høvedsmand paa Lundenæs i Bølling H. (Per Høgh, R. af Levndenis), levede 1472, men var + 1485, antog sit mødrene Navn, men beholdt sit fædrende Vaaben | Nielsen Höeg (Banner) till Eskaer, Peder (I28454)
|
| 7535 | til Faareveile paa Langeland, nævnes 1472 paa Skiftet efter Moderen, afhændede 1505 sine børns part i Kjeldkjær, havde ved 1523 og 1530 Risby Birk i Pant | Corfitzdatter Rönnow till Faareveile, Anne (I28459)
|
| 7536 | til Faareveile paa Langeland, var 1435 Væbner og nærværende ved Afslutningen af Overenskomsten i Stockholm mellem Kong Erik og de Svenske, var 1447 Ridder, 1450 Rigsraad, laa 1455 med andre danske Stormænd ved Estlands Kyst for at forpurre handlen paa Sverig, fik 1446 Skattefrihed for en Ham af Kongen given Gaard i Præstø, var 1462 Hofmester hos Dronning Dorothea, fik 1472 udlagt Faareveile paa Skiftet efter sin første Hustru, 1474 og sagtens før Lehnsmand paa Jungshoved, stiftede 1493 med sin anden Hustru Sjælemesser i St. Anthonii Klosteret i Præstø. Levede 22 Jan. 1494 men var død 11 Juni samme Aar. | Tönnesen Rönnow till Faareveile, Corfitz (I28498)
|
| 7537 | til Gaasetofte (Arts H.), som han 1320 erhvervede ved Mageskifte med Ringsted Kloster | Hase till Gaasetofte, Ove (I28895)
|
| 7538 | til Haraldkjær, forseglede recessen 1536 og var samme aar nærværende ved Kroningen | Andersen Friis till Haraldskjaer, Iver (I28430)
|
| 7539 | til Heirede (Musse H.), pantsatte 1425 Gods i Karltofte til Gotskalk Clausen, beseglede 5. Marts 1430 til Vitterlighed med Fru Christine, Hr. Evert Moltkes | Kabel till Heirede, Otte (I28701)
|
| 7540 | til Hejreholm (Færs H.?) og Vidskøfle, nævnes 1355, var 1363 Ridder, beseglede 1376 den skaanske Adels Fuldmagt til Kong Olufs Hylding og Kongens Haandfæstninger 1376-77, levede endnu 1381, skal være blevet snigmyrdet af Henrik Sankepil, der havde tjent ham og var blevet "adlet" af Dronning Margrethe og forlehnet med Helsingborg Slot; efter Nogle havde Dronningen selv anstiftet Drabet, efter Andre lod hun Morderen henrette; maaske skete Drabet 1382 ved Tustrupsøs Indtagelse. Ægteskaberne angives i 1893 med Margrethe som 1. hustru, men if. rettelsen i 1942 må hun have været hustru nr. 2, hvilket medfører at Holger Holgersdatter må være af andet ægteskab, da hun er født efter faderens død. | Gregersen Krognos till Hejreholm och Vittskövle, Holger (I28720)
|
| 7541 | til Høng, Testamenterede 1259 sit Gods i Høng (Løve H.) til Sorø Kloster | Andersen Ulfeldt till Höng, Johannes (I28855)
|
| 7542 | til Jerstru i Skram Herred, nævnes tidligst 1321 og atter 1328 (de Jærpælstorp), 1346 til samme Gods, var 1351 Ridder, dræbt før 2. Juli 1355 da hans sønner Jens Nielsen, kaldet Löcke og Erik Nielsen, om hvilke ellers intet vides, lover kong Valdemar, dennes Søn Christopher og Farbroder Grev Adolf af Holsten fuld Sone og Orfelde for de navngivne Riddere og Væbnere, der har været meddelagtig i Faders Død. | Eriksen Röd (Banner) till Jerstru, Niels (I28808)
|
| 7543 | til Kjeldkjær (Tørrild H.) og Løgismose (Baag H.), var Ridder 1459, fik 1468 en Gaard i Espe i Pant af sin Broder Albrecht Engelbrechtsen, levede 25 Marts 1469, havde Risby Birk i Pant | Hardenberg till Kjeldkjaer och Lögismose, Joachim (I28496)
|
| 7544 | til Kjeldkjær og Hvedholm, var 1487 Hofsinde, var 1499 Høvedsmand paa Korsør, havde Risby Birk i Pant, faldt 1500 i Ditmarsken | Hardenberg till Kjeldkjaer och Hvedholm, Erik (I28458)
|
| 7545 | til Kogsbølle (vel 1501): 1505 og 1507 til Vitterlighed med Moderen, 1509 Hofsinde hos Kongen, 1521 Vidne ved Skiftet efter Christopher Qvitzow, 1524 til Vitterlighed med Niels Bild og 1525 ved et Mageskifte med Henning Valkendorf og Laurids Skinkel, fik 1530 af Biskop Joakim Rønnow Gjorslev Slot i Forlening, forseglede Recessen 1536, var 1539 til Stede paa et Landemode i Odense. | Ebbesen Ulfeldt till Kogsbölle och Selsö, Knud (I28438)
|
| 7546 | til Kogsbølle (Vindinge H.), som han maaske havde arvet med sin Frue Mette Rixtorp | Jakobsen Ulfeldt till Kogsbölle, Anders (I28682)
|
| 7547 | til Kogsbølle, skriver sig 1414 "i Koxbøle", ligeledes 1421, da han lover Sone og Fred for sig og alle sine Frænder og Venner for al den Sag, han har haft til Steen Basse, medforseglede 1436 Lave Rudbeks Brev, hvori denne giver Hr. Steen Basse Fuldmagt, til at indløse hans Gods i Langeland, skriver sig til "Kobzbøle" og forsegler med Uffeldtvaabenet, 1438 i samme Sag (Anders Ericksz i Kogsbølle), forekommer 1439 maaske som Kongens Køgemester. Død ifølge Ligstenen i Kværndrup Kirke 1456. G. 1 m. Beate von Stralendorff (Forældre: N. N. v. Stralendorft og N. N. Krummedige; 2 m. Mette Schwerin (Forældre: Palle Schwerin og Ellen Saltensee | Eriksen Ulfeldt till Kogsbölle, Anders (I28492)
|
| 7548 | til Krenkerup, nævnes 1377 i Kong olufs Haandfæstning, samlede meget Gods paa Laaland, kjøbte 1384 Gods her af sin Frænke Fru Arina Knudsdatter af "Sauennsze", beseglede 1387 tilligemed Anders Sivendsen (Mule) til Kjerstrup Skiftebrevet mellem Hr. Jep Olsen Lunges Børn, der kaldte dem deres Frænder, kjøbte 1390 Ellehavegaard, 1392 Krenkerup af Laurids Nielsen Kabel, var 6. Jan. 1397 kun Væbner, men 1398 Ridder, beseglede 1401 Kong Eriks Stadfæstelse paa Dronning Margrethes Testamente, nævnes s. A. bl. Hr. Folmer Lunges Forlovere | Mogensen Göye till Krenkerup, Axel (I28577)
|
| 7549 | til Krogsbølle, var 1468 blandt de Adelsmænd, der paa Fyenbo Landsting udstedte Vidnesbyrd om Kong Christiern I's Regering, 1470 til Vitterlighed med Lage Brock, 1472 med Bent Bille, 1474 med Jørgen Rud, var 1482 Lensmand paa Kærstrup, beseglede 1487 Hyldningen, fik 1489 tildømt et Noer, vistnok Engstrækninger ved Mundingen af Nyborg Fjord, nævnes endnu 1499 til Krogsbølle, havde ved sin Død Oregaard i Skovby H. i Pant af Kronen, angives død 1501, men levede vist 1502. | Andersen Ulfeldt till Kogsbölle, Ebbe (I28456)
|
| 7550 | til Luppurg, som han havde i pant for 5000 Mrk. ungarsk.- med ham begynder den sikre stamrække | Parsberg till Luppurg, Hans (I28595)
|