.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 7,851 till 7,881 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 7851 | W Carl i Karlshamnsby, Sven i Rössmåla, h. Karin o. piga Ingeborg i H. | Larsdotter, Judit (I44490)
|
| 7852 | W Elin Carls i Hasselstad, Olof Andersson o. Måns Andersson i Möllenäs, Metta Pedersdtr i Bommerstorp. | Persson, Enar (I2436)
|
| 7853 | W Elna Jonsas i Tubbarp, Ola Andersson i Möllenäs, Mats Andersson ibm, Anders Larsson i Tubbarp, Anders Månsson i Silpinge, Per Larsson ibm, Elna Nilsas i Kjättorp, Kerstin Andersdtr, Kerstin Olasdtr i Tubbarp | Olsson, Måns (I42842)
|
| 7854 | W Gumme Fösing i Siggamåla Backaryd K, Clemmet Persson i Dockemåla. | Toresson, Jöns (I44334)
|
| 7855 | w Gumme Gummesson i Djuramåla Södregård, Dr Nils Nilsson i (Hunna)måla Östregård, Dr Jöns i Kullen Urshult (G), h. Ingiärd Jönsdtr o. piga Annika Pettersdtr i Kornalycke, piga Elisabet Danielsdtr i Hunnamåla Urshult (G). | Carlsdotter, Elsa (I42996)
|
| 7856 | W Karin Pers ( Per Svensson och Karin Andersdtr ) i Röan, Erik Svensson i Stora Silpinge, Lars Nilsson i Trofta, Ingeborg Håkans ( Håkan Jönsson och Ingeborg Persdtr ) i Röan och änkan Kerstin Svens ( Sven Nilsson och Kerstin Persdtr ) i Trofta. | Jönsdotter, Elin (I42833)
|
| 7857 | W Karin Sven Jönssons i Lang?oken Ronneby, Måns Persson i Björstorp, Olof Nilsson ibm. | Svensdotter, Karin (I42894)
|
| 7858 | w Mattis i Kinnanäs, Jöns i Åskefälla, Måns i Askaremåla, h. Ingrid i Flishult, Kerstin i Holmahult, piga Botil i Flishult.Konga häradsrätt bouppteckning 1787 § 2. F.6.s3-5. upprättad 17870205 efter Carl Månsson i Strömmamåla. arvingar: dess hustru numera änkan Bengta Svensdtr. samt 5st barn: sonen Måns i Böket Norregård, sonen Måns i Getamåla, dottern Elin gift med Måns Danielsson i Strömmamåla, avlidna sonen Sven Carlsson i Strömmamåla 2 omyndiga barn sonen Magnus 6½ år gl. och dottern Ingierd 13 år gl., avlidna dottern Karin i Horkoneryd efter sig lämnat 8st omyndiga barn. förmyndare Gumme Persson i Strömmamåla.Gift 1732- - i Södra Sandsjö (G) ? med Elin! Svensdotter, född 1713- - i Strömmamåla ?,Södra Sandsjö (G) ?, död 1741-05-01 (begravd 1741-05-11) i Strömmamåla, Södra Sandsjö (G). Bosatt i Strömmamåla 1732-1741, Södra Sandsjö (G). Död 27 år gl.Gift 1742-06-13 i Älmeboda (G) med Bengta! Svensdotter, född 1725-03-09 (döpt 1725-03-14) i Persmåla, Älmeboda (G), död 1791-05-16 i Strömmamåla, Södra Sandsjö (G). Bosatt i Strömmamåla 1742-1791, Södra Sandsjö (G).w Håkan i Brännaremåla, Måns i Boamåla, h. Karin i Sjuamåla, pig Kerstin i Skärsjöhult.Vigda Änkl. i Strömmamåla Sandsjö (G) och Piga i Persmåla.Konga häradsrätt § 12 1791 F.8.s57-58. upprättad 17911006 efter änkan Bengta Svensdtr död 179106 i Strömmamåla. arvtagare: 2 barn: dottern Elin gift med Måns Danielsson här i huset, sonen Måns Carlsson i Getamåla, samt en dotterdotter Ingierd Svensdtr gift med Sune Persson här i gården, samt dess broder omyndiga Magnus Svensson hos Sune i gården.Måns Danielsson som bor i huset uppgav egendommen. | Månsson, Carl (I5203)
|
| 7859 | w Måns i Nygård, klockare Lars, Abraham Carlsson i Elsemåla, Botil Mattis i Kållebo Älmeboda G, Elin Olofs i Elsemåla.2 Vigda Dräng i Hensmåla Västregård och Änka i Lilla Siggamåla. | Marcusdotter, Karin (I43678)
|
| 7860 | w Nils Jönsson o. Dr Sven o. piga Elin i Slättamåla, Dr Gumme i Knällsberg, Nilla o. piga Kerstin Abrahamsdtr i Grårör Hoby (K) | Carlsdotter, Ingeborg (I42554)
|
| 7861 | w Nils klockare, Jöns i Elsemåla, Elin i Djuramåla Jostagård, piga Ingeborg | Månsson, Måns (I29300)
|
| 7862 | w Nils o. Carl i Slättamåla, Sven i Flöxmåla, Ingeborg (Nilla) o. dottern Karin i Iremåla, piga Nilla i Kornalycke. | Carlsson, Jöns (I42553)
|
| 7863 | w Per Börjesson i Grönvik, Dr Per Håkansson o. piga Marta Svensdtr i Genesmåla, h. Stina Håkansdtr i Holmahult Norregård.Gift 1807-06-14 i Södra Sandsjö (G) med Elin! Månsdotter, född 1778-11-17 (döpt 1717-11-22) i Böket Norregård, Södra Sandsjö (G). Bosatt i Böket Norregård 1807-1818, Södra Sandsjö (G).Vigda Dräng i Genesmåla och Piga i Böket Norregård. | Jonasson, Johannes (I42360)
|
| 7864 | W Per Perssons h. i Öljehult, Gumme i Harkniven, Anders Eriksson i Sonekulla.Vigda Dr i Mölleskog o. Pig Nils Erikssons dotter i Bårabygd.Gift 1700-06-03 i Hoby K med Måns! Clemmetsson, född 16 - - i Mölleskog ?, Hoby ?. | Nilsdotter, Magnhild (I44161)
|
| 7865 | W Sissa i Svalhult Hoby K, Lars Nilsson o. Hans Henriksson i Bustorp, Åke Månsson i Risatorp, Ingre Jönsas i Bökevik. Död av feber 78 år gl. Gift 1751- - med Bengta! Jönsdotter, född 17 - - i Risatorp ?, Ronneby ?. | Månsson, Olof (I29523)
|
| 7866 | W Sven Börjesson o. pig Christina Jonsdtr i Bastanäs Södregård, Dr Jöns Nilsson o. h. Karin Persdtr i Öljemåla, Dr Jonas Persson i Linneryd Prästgård, pig Ingeborg Nilsdtr i Fryggestorp Stuntagård. | Börjesson, Anders (I29172)
|
| 7867 | W Sven i Stengårdsslätt, H. Kerstin i Bastaremåla. | Olofsson, Gise (I44069)
|
| 7868 | Wellam Beneux i Hällsjön"Fransosen i Hällsjön" - Wellam Beneux, eller som han också kallas: Vellam Classon, Wellam Bononi, Wellam Bonouir, föddes troligen 1580 och kom till Sverige i början av 1600-talet. Från 1626 till 1627 var han vid Finspångs bruk, som Louis De Geer sedan övertog från Kronan år 1641. De vallonska mästersmederna bidrog till att kanoner av hög kvalitet exporterades därifrån till stora delar av världen. Wellam ingick också i arbetsstyrkan vid Åkers bruk i Uppland som bokare (malmkrossare). Omkring 1630 flyttade han till Norrbärke socken i Dalarna, och engagerades efter några år av Jacob de la Gardie. Wellam fanns med bland hans folk vid silvergruvan Wäster Silfberg(Stollbergs Gruvor) år 1636, och stod där som "Dammvachtare Wällam Fransosen".Innan han flyttade till Norrbärke hade han gift sig med Sara Mårtensdotter, som var född 1615 i Vadstena. Med henne fick han sönerna Frans, Eric, Abraham, Wellam och Mårten samt en dotter, Brita.I Norrbärke stannade familjen till 1641 och året därpå tycks de ha flyttat till Hällsjön i Grangärde socken, där häradsrätten 1652 registrerar honom för inköp av ett halvt tunnland mark.Ur Bergskollegii arkiv 1661 kan man läsa att "Hällsiöhyttan blev upbygdh af Welhelm Frantzos och några andra, och blåst der uthi A:o 1661."De andra, som nämndes var grannen och vännen Pehr Nilsson Västgöte, Matz Eriksson och Matts Larsson. De bildade sannolikt ett bergslag.Hällsjöhyttan kallades ibland Övre Hällsjöhyttan, ibland Klashyttan och ibland Bjurkärnshyttan. Hyttnumret var som tur var konstant, järnet märktes nämligen med N:o 13.Det var förstås oundvikligt att Wellam och hans kompanjoner skulle råka i tvist med de rika bruksherrarna som redan var etablerade. Dessa ledde till flera års stridigheter inför Tingen. Och som alltid, så fick de enkla bergsmännen stryka på foten inför herrarna och deras arrendatorer.Ur domboken 1657:"Wilhelm Classon (Bononi), Peder Nilsson, Matts Eriksson och Matz Larsson i Hällsjön, andraga hurusom de efter Salig Herr Bergmästarens tillåtelse hafva byggdt en Hytta, men sedan igenom Christiern Robsams systerson, Wullens tjenare angifvande förbud, eftersom han föregifver att den Hyttan ligger för nära hans Hytta, och att hytt-ägarna dessutom till honom häftar i skuld, varför Christiern för den skull deras Hytta få lösa."Ur domboken 1661 den 28 januari:"Rannsakades om GAMLA HELLSJÖ HYTTA samt BJURKÄRNSHYTTAN. Först om Hellsjö Hytta, således att den ligger på NORRBÄRKE RÅÅ och brukas af Christiern Robsam, och allra först har upptagits af Jöns Persson, son till Salig Bergmästaren Peder Jönsson, boende i Lodwijka. Vid den tiden var ingen boende i Hellsjön, utan där var då fäbodar till Lodwijka bohlby.Efter 20 års förlopp, sedan grunden var uppgräven, begynnte Lars Jönsson bygga sig där ett torp (1640 enl. Jordeboken) på Grängies Råå och skattlades, så begynnte Lars Jönsson föra sten och lera att fullfölja byggnaden på förbemälte hyttegrund. När Jöns Persson i Lodwijka, han som hade lagt grunden, fick veta att Lars Jönsson tänkte bygga hytta där, så förhindrade han detta genom att sälja hyttgrunden till Anders Lookman.Lookman byggde så hyttan färdig 1638 och blåste där två blåsningar, men för skuld som Lookman hade till Johan Meijer, upplät han hyttan åt honom, och för skuld som Johan Meijer hade hos Daniel Koch, så överlät han hyttan till honom i betalning."Sedan berättades om BJURKÄRNSHYTTAN, att den var belägen på Gränges skog och mark, dock icke vidare ifrån sockenskillnaden Gränge - Norrbärke, än att skillnaden nästan löper fram mellan de bägge hyttorna. Hellsjöhyttan ligger på Norrbärke och Bjurkärnshyttan på Grangärdes ägor."Bjurkärnshyttan hafva Hällsjöboerna, nämligen Wellam Bononi med sine grannar Pehr Nilsson Västgöte, Matts Nilsson och Matts Larsson begynnt bygga, med Salig Bergmåstaren Pehr Jönssons lov anno 1655. Berättades ock att förbemälte hytta är på deras rätta skatteägor, således att där HYTTE-VALLEN är där det har varit och än är (1661), Lodwijka bohlbys urminnes fäbodar och utmark, från vilken bolbyintressenternas i Bjurkärnshyttan föräldrar äro besläktade."Wellams granne, vän och kollega Pehr Nilsson "Västgöte" (ibland kallad "Smålänning") föddes 1586, och gifte in sig i en mycket rik släkt. Hans hustru var Sara Olofsdotter, född 1612 i Östansbo, Ludvika. Hon var dotter till Olof Erlandsson som först bott på Lorentzberga och sedan på Östansbo, på det hemman som kallades Per Erlands Hemman och sträckte sig från Lyviksbacken ända ner till Haggens sjö. Olofs marker sträckte sig ända till Hällsjön.Pehr och Wellam blev också släkt med varann genom giftermål. Pehrs fyra döttrar giftes bort med Wellams fyra söner. Här kan man se begynnelsen av ett imperium som säkrade försörjningen för dem alla. Gamle Wellam yttrade vid ett ting: "Nog har jag skog nog för hyttdrift för både barn, barnbarn och barnbarnsbarn!" Tyvärr skulle kommande generationer inte ha det lika lätt. Järnhanteringen industrialiserades och de små hyttorna var inte lönsamma längre. Land måste säljas och så sent som 1935 förlorades de sista av Pehrs ägor,Pears, i en process mot Grängesbergsbolaget.Numera läge ligger Hällsjön nästan öde, och inte mycket påminner om "Fransosen" Wellam Classon Beneux eller Pehr Nilsson "Västgöte". Ännu i dag kan vi dock se deras namn på kartan Pears efter Pehr och Welamstorp efter Wellam!En sak är ändå säker: Om uppgifterna i dödböckerna är rätt, så måste bägge gubbarna ha varit ganska vitala, eftersom Wellam var 75 och Pehr 69 år då de anlade Bjurkärnshyttan! Det vore intressant och spännande om så var fallet, men troligast är att Wellam föddes omkring 1600 snarare än 1580.1676Wellom Bononi i Helsiön, 96 åhr 30 dagar.Begr. 12 Febr. 1676. 1688Pähr Nilsson Smålänning wid Helsiön 102 åhr.Varit Båtsman og med i Stångbroslaget.Begr. 30 Maj 1688. | Classon Beneux, Wellam (I36378)
|
| 7869 | Widik övertar husbondeskapet på gården i Norrvik innan han köper in sin farssyskons andelar i gården. 1597 bjuder han nämligen upp fem systerdelar iNorrvik på tinget i Grangärde. Den första hade han köpt av sin faster MaritLarsdotter i Malma socken i Västmanland och den andra av en IngeborgLarsdotter, som tydligen också var en faster. En tredje del hade sålts avSara och Sigrid Jonsdöttrar och en fjärde av en Hans Jonsson i Fline i Husbysocken i Dalarna. Hur dessa var släkt med Widik visas av ett tingsprotokollfrån 1615, vari nämnes att magister Erik Holstensson i Kallmora, Norbergssocken, inkommit med klagomål angående en systerdel i Fline som hade ägts avhans mormors syster Britta Larsdotter, "som uar Lasse Rafual sons doter iNorgo uik". Hennes man Hans Jonsson hade sålt hennes del i Sunnansjö och lovat henne lika mycket jord i Fline istället. Brita hade dött barnlös, ochjorden innehades nu av en systerdotter till Widik Hansson. Det är tydligt attdet är denne Hans Jonsson som 1597 hade sålt den fjärde systerdelen. MagisterErik låter sig identifieras med sedermera kyrkoherden i Stora Skedvi EricusHolstenii Holstenius (1588-1640). som 1614 hade avlagt magisterexamen iHelmstedt. Han är en av de två söner till bergsmannen Holsten Andersson ochSigrid Jonsdotter i Kallmora som gick prästbanan. Sigrid är således doterdotter till Lasse Ravalsson och måste vara identisk med den som tillsammans med sin syster Sara sålde den tredje delen. Den femte delen köpteWidik av sedermera länsmannen i Grangärde Erik Olofsson i Sunnansjö. Om, ochi så fall hur, han var släkt med Widik är osäkert. Han kan möjligen ha varitdotterson till Lasse Ravalsson. Hans far hette Olof Engelbrektsson.1603 köpte Widik sin syster Annas del i gården "mädh hytta och Smedia" för 15 fat och 1 hundrade osmundsjärn samt en silversked om 3 lod. Det framgårhär att systern var gift med Anders Jonsson i Sundfiske i Husby socken iDalarna. Det var deras dotter, vars namn inte nämes, som 1615 innehade denjord i Fline som magister Erik Holstensson ansåg sig böra ha del i.Widik synes liksom sin farfar ha varit en betydande person; han var både sex-och nämndeman. När han 1628 dör antecknas hans dödsdag, den 26 april, ibegravningsboken, vilket var mycket ovanligt. Han begravdes den 11 maj.Grangärde domböcker.1574. Widiche uti Norgudwika för thet han undangömde några gamle mynt undansine medharffuingar efter salig Lasse Raffualsson, böter penningar -160 mark.Anno 1603 den 24 Januari. Widich Hansson i Norrgowik biuder upp systerdehl ibidem medh Hytta och Smedja, kiöpt aff sin mågh och syster, Anders Jonsson iSuenderskie och hans hustru Anna Hansdotter, för osmundsjern 15 fat och etthundra och en skied om 3 lodh.Anno 1615 den 18 Februari. Kom M. Erich Holstensson och talade till WidichHansson i Norrgowik, om en systerdel, liggande i Fline i Husby, som kom M.Erichs modher modhers syster till, hustru Brita Larsdotter, som var LasseRaffualssons dotter i Norrgowik, och Hans Jonsson hennes man, såldt borthennes jord i Sunnansjö, och lofvade henne så mycket jord igen i Huseby, samma hustru Brita ägde inga barn, derföre kom hennes syskon samma jord tillarfvs, och nu sedan Anders Jonssons mågh i Sundsfierde der på, hvilkens hustru är Widik Hanssons systerdotter, och förebar att Widik Hansson loffuathonom samma systerdel allsammans, men nu bekiände Widik han icke mehr haffuerlofvat, ähn så mycket Widik tillkom uthi M. Erichs moder dehlEnl Släktforskaren nr 8, Lasse Ravalsson i Norrvik och hans släkt,Anders Winroth "Widik synes liksom sin farfar ha varit enbetydande person; han var både sex- och nämndeman. När han 1628dör antecknas hans dödsdag, den 26 april, i begravningsboken,vilket var mycket ovanligt. Han begravdes den 11 maj." Utdrag ur domboken anno 1593 den 9 jan. Kom hustru Marit i Norgudvik bjöd upp en täkt som hennes man,Hence Babelsfurt ("henne bebreffuat" enl Björn Isheden,Släktforskaren 55, 1955, sid 8), hafver, benämnd Norr Täkten, omthet var någon i släkten som henne vill till sig köp, så bödhhennes mågh, Widik Hansson, efter och vart så förlikte att hanskall gifva hustru Marit 10 fat järn, loffuades bref. Utdrag ur domboken anno 1597 den 3 febr. Widik Hansson i Norgudvik bjuder upp en systerdel i förenämndeNorgudvik, köpt af sin fadersyster Marit Lassedotter i Malmasocken för osmundjärn 6 fat. Ännu en systerdel ibidem, af Erik Olufsson i Sunnansjö förosmundsjärn 5 fat. Ännu af Ingeborg Lassedotter för sin systerdel uppburitosmundsjärn 5 fat. Ännu en systerdel af Sara Jonsdotter och Sigrid Jonsdotter förosmundsjärn 5 1/2 fat. Ännu en systerdel ibidem af Hans Jonsson i Fline i Husby sockenuppburit 5 fat. Utdrag ur domboken anno 1599 den 25 jan. Arfvid Bengtsson i Norgudvik bjuder upp ett hemman benämndBrundsviken, igenlöst på sin sons hustrus vägnar, BarbroSuensdotter b enämnd, först löst af Widik Hansson för 5 1/2 lästosmundsjärn och 200, och Pehr Hansson på Henningshyttan uppburit18 fat för den del som han i pant hafver. 7 lästar 8 fat 200 järnuppbar Bengt Jonsson i Malingsbo för den del han hade. Utdrag ur domboken anno 1600 den 10 okt. Kom Jöns Larsson i Lodvika och talade till Widik Hansson iNorrgudvika om ett änghe, Eskills änge benämnd. Då bekände Nils iMarnäs att samma änghe ägde en benämnd Eskill i Lodvika, och hanpantsatte samma änghe till Oluff Clemetsson i Marnäs. Sedan lösteförenämnde Nils fadher, Nils Arfuidsson, samma änghe till sigh,sedan löste Lasse Raualsson samma änghe till sigh, som var Widiksfader fader, efter att nu är kommit till 7 eller 8 man, gafs thenvissord i handom. Utdrag ur domboken anno 1603 den 24 jan. Kom Ärland i Godnäs och talade till Widik i Norrgudwik om en änghliggandes widh Gladeänge, Eskils änge benemnd, förebärandes att enbenemnd Eskil samma ängh bortpantat hade till gamble Raffuelsson iMarnäs, det och Nils Nilssons vittnesbreff och förmäler, hvilkenvar förenemnde Nils Raffuelsons sohn, att det han fadher hade deti pant för 1300 osmundsjern, och sedan löste Eskil det igen ochsedan pantsatt till Lasse Raffuelsson i Norgudwik, hvilken varWidik Hanssons faderfader. Nu föregaff Ärland att han hade kiöptdet hemman i Lodwika som Eskil ägde, aff öffuerbenemnde Eskilsdotters sonson benemnd Jöns Larsson, den som ägde Ärlands dottertill äkta, som linien under är visandes. Efter så länge okvalt är,gaffs them widsord i handom. (Här följer i domboken ensläkttavla). Widick Hansson i Norrgudwik biuder upp en systerdehl ibidem medhHytta och Smedja, kiöpt aff sin mågh och syster, Anders Jonsson iSuenderskie ? och hans hustru Anna Hansdotter, för osmundsjern 15fat och ett hundra och en skied om 3 lodh. | Hansson, Vidik (I36397)
|
| 7870 | William Sinclair, till Seba. Gift med Barbe Halcro, dotter av baron Hugo Halcro. | Sinclair till Seba, William (I37710)
|
| 7871 | William, friherre Sinclair, men ej introducerad (son av David Sinclair, naturaliserad Sinclair, Tab. 1), född 165(5). Musketerare vid Östgöta infanteriregemente 1673 i maj. Fänrik vid Grubbenhielms skånska infanteriregemente 1674-08-30. Fänrik vid garnisonsregementet i Stralsund 1675-09-11. Löjtnant i Stralsund 1676-07-10. Kapten vid svenska livregementet till fot 1680-05-11. Major vid Älvsborgs regemente 1700-03-07. Överstelöjtnant för en bataljon bergsknektar 1701-03-06. Överste för Västgöta femmänningsinfanteriregemente 1705-03-06. Kommendant i Malmö 1705-03-06. Generalmajor av infanteriet 1713-03-24. Friherre kort före sin död, men tog icke introduktion. Död 1715-02-02 i Malmö och begraven i Göteborg. Gift 1:o med Catharina Hamilton, död 1690 och begraven 1690-12-21 i Kristine kyrka, Göteborg, dotter av översten och kommendanten Elias Hamilton de Guischery och Johanna Maria von Rommert, adlad och adopterad Silfvercrona, nr 252. Gift 2:o 1694 med Maria de Moucheron, döpt 1658-09-29 i Stockholm Tyska församlingen, Stockholm, död änka, dotter av hovrådet Henrik de Moucheron, adlad de Moucheron, nr 737, och hans 1:a fru (ej känd till namnet).Barn:1. Catharina Johanna, född 1688, död 1773-09-28 på Eskilstorp i Bredaryds socken, Jönköpings län. Gift med överstelöjtnanten Christian Eberhard von Schantz, nr 1255, född 1685, död 1760.1. David, född 1689, död som barn.1. Malkolm, född 1690. Fänrik vid livgardet 1708-08-13. Fången vid Perevolotjna 1709-07-01 och förd till Kasan, varifrån han hemkom 1722-09-05. Löjtnant vid livgardet 1722-06-19 med rang från 1719. Erhöll 1724-02-15 sex månaders permission till Holland och var även 1726 dit permitterad. Major vid Upplands regemente 1737-09-20. Medlem av riksdagens sekreta utskott 1738. Skickades 1738 till Turkiet för att utverka sultanens bistånd till ett blivande krig mot Ryssland. Blev på hemresan mördad 1739-06-17 av ryska utskickade vid Grünberg nära Naumburg a. Bober i Schlesien. Hans lik fördes till Stralsund och jordfästes i S:t Nikolai kyrka 1739-12-14, men ett ifrågasatt epitafium över honom, vartill regeringen 1741-06-23 anslog 200 daler, blev av obekant anledning icke uppsatt. Hans död väckte en oerhörd förbittring i hela landet och blev en bidragande orsak till kriget 1741, sedan den av A. Odel diktade så kallade Sinclairsvisan vunnit en stark spridning. 1909 restes med bidrag av svenska staten en minnesvård på den plats, där han mördats.2. David Vilhelm, född 1696. Sergeant vid Västgöta femmänningsinfanteriregemente 1707-12-00. Fänrik vid Västgöta femmänningsinfanteriregemente 1709-05-21. Löjtnant 1709-10-13. Regementskvartermästare 1712-03-03. Kapten 1712-10-31. Konfirmationsfullmakt 1717-01-19. Dömd från tjänsten 1718-01-18. Åter kapten vid vid Västgöta femmänningsinfanteriregemente 1719-11-09. Kapten vid drottningens livregemente i Pommern 1720-11-26. Kapten vid Östgöta inlanteriregemente 1732-04-01. Avsked 1741-01-21. Intagen å Vadstena krigsmanshus 1753-10-23. Död ogift 1770-11-23 i Vadstena.2. Anna Maria, död 1771-05-05. Gift 1718-05-11 på Dala i Grebo socken, Östergötlands län med ryttmästaren, friherre Gerhard Leijonhielm, nr 142, född 1695, död 1739.2. Henrik Gideon, född 1701. Kapten. Död 1776. Se Tab. 3. | Sinclair, William (I37695)
|
| 7872 | Åbo på gården Åbrolla No 2. Efterträddes på gården av Peer Andersson och Thue Nillsson enligt jordrevningsprotokoll 1671. | Jepsön, Tröls (I25104)
|
| 7873 | Åbo å Hedeskoga 13. Född möjligen på 1620-talet. Död 1684-1686 å Hedeskoga 13. Jens Ingvarsen var bosatt å Hedeskoga nummer 13, vilket enligt bl.a. 1660 års jordebok - då J.I brukade hemmanet - var ett "adelns veckodagshemman till Biersiöholm". I 1677 års mantalslängd står J.I. noterad för hemmanet, tillsammans med "gammal hustru". Troligtvis är den Jöns Ingvarsen som nämns på sid. 100 i boken "Beskrifning öfver Ystad" identisk med denne J.I. Han förekommer också i Hedeskoga kyrkoräkenskaper, årligen från 1662 till 1685, då han till kyrkan betalde "jordeskyld" för en åker i Folkestorp, benämnd just "Kyrkio Ager". Efter 1685 är det sonen som tar över även den. Uppgifter om Jens Ingvarsens barn är tämligen goda i katekismilängderna från 1683 och framåt.Utdrag från forskning av Birte Boström, Malmö: Den 13/6 1662 är han stockeman i Herrestads häradsrätt.Den 12/ 1666 nämns han som före detta länsman (eventuellt frälselänsman på Bjersjöholm).Den 26/3 1668 är han tillfällig domare.Herrestads häradsrätt Den 10 juli 1668 ger Jöns Trulsson, 18 år gammal, avkall till sina morbröder Rasmus Ingvarsson och Jens Ingvarsson, för arv efter sin Sal. fader Truls Jönsson.Den 8/6 1691 (renoverade domboken) har änkan Elin Jöns Ingvarssons i Hedeskoga instämt Jöns Mårtensson i Stora Tvären för en stut han "förkört" henne.----Jöns Ingvarsson begrovs den 6/3 1684 enligt Ystads S:a Maria C:1----Birte Boström Anbytarforum 11/12 2004:"Jag har funnit en tidigare icke nämnd dotter till Jöns/Jens Ingvarsson i Hedeskoga ochhans hustru Elna. Denna dotter heter Karna Jönsdotter och bor i Herrestad år 1719. Om honvarit gift med en Nils förklarar det varför hennes barn är kusiner till nämndeman Jöns Jönssoni Folkestorp och att hennes syster Kerstina Jönsdotters i Rynge sonson Ola Persson är nästkusin till nämndeman Jöns Jönsson i Folkestorp. Först fyndet i Ystad rådhusrätt 1720 d.1 febr., där handelsman Lars Jönsson Hedeskogbegär första laga uppbud på sin avlidna broders handelsman Mårten Jönsson Hedeskogs gård på Norregatan, som Lars Hedeskog dels ärvt och dels inlöst av sina syskon och Mårten Hedeskogs styvbarn, samt från ett par av Casten Hermanssons barn,som Mårten varit förmyndare åt och som hade del i gården (Se t.ex. Ystad rådhr. 1684 d.16 sept.) Lars Hedenskog uppvisar åtkomsthandlingar till gården, bl.a. Ingvar Jönssons och Per Jönssons kvittens, daterad Hedeskoga d. 10 okt. 1719, Karna Jönsdotter i Stora Herrestad ochKirstina Jönsdotters i Rynge kvittens, daterad Ystad d.29 okt. 1719, och Bonden Lars Persson i Eggelstad på sin hustrus Metta Jönsdotters vägnar. Alla nämnda som arvingar efter derasSal. broder Mårten Hedeskog. Appropå Jens Ingvarssons son Per Jönsson, nämnd ovan. Vad blev det av honom? Någon som vet? Jag tror Karna Jönsdotter är identisk med Karna Per Nilssons på Nr.2 St. Herrestad ochatt hon varit gift tidigare med Nils Mårtensson på nr.2 Herrestad. Jag tror också att NilsMårtensson är far till hennes barn, d.v.s. bröderna Nilsson. Bevisföringen är svag men i mitt tycketrolig. Här följer den. Jordebok år 1697 St. Herrestad nr.2, Nils Mårtensson nu Per Nilsson. Stora Herrestad Katekismilängder: 1684 - Nils Mårtensson, son Mårten Nilsson. 1686 - Nils Mårtensson, son Mårten Nilsson. 1691 - Nils Mårtensson,(söner) Jöns och Mårten. 1696 - Per Nilsson, h. Karna, söner Mårten och Jöns. 1702 - Per Nilsson, söner Mårten och Salomon. Mantalslängder, St. Herrestad nr.2 : 1699 - Per Nilsson, h. Karna, son Mårten. 1702 - Per Nilsson, h., son Mårten. 1705 - Per Nilsson, h., son Nils. 1709 - Per Nilsson, h., pojken Lars Nilss. 1710 - Per Nilsson, h., pojk Lars. 1711 - Per Nilsson, h., son Lars. Av intresse kan vara, att i Mtl. år 1709 har Ingvar Jönsson på Hedeskoga nr.13 en drängvid namn Salomon Nilsson. Per Nilssons i Herrestad står gudmor år 1717 åt Salomon Nilssons dotter Elna i Borrie. Per Nilsson i Herrestad avlider d.3 juni 1718 i en ålder av 55 år ( f.ca.1663) År 1721 d.11 mars dog hustru Karna Sal. Per Nilssons i Herrestad 68 år gl. (f.ca. 1653) Salomon Nilsson i Borrie döper år 1722 en dotter till Karna. Både Jöns Nilsson och Salomon Nilsson döper barn till Jöns (efter morfar) och Elna (efter mormor). Målet i Ingelstad häradsrätt d.14 juni 1726, som jag nämnt tidigare, där bröderna Mårtenoch Lars Nilssöner synes vara arvingar till Sal. Per Nilsson i Herrestad. Kanske snarareavser Per Nilssons hustru i så fall. Kanske går ovanstående att bygga på med ytterligare bevisföring eller raseras. "-------------------------------------------------------------------------------- | Ingvarsen, Jens (I2908)
|
| 7874 | År 1696 copulerades Jöns Ericksson och Mätta Andersdotter uti Bussiö. Prästen måste ha skrivit fel i denna notis, detta måste vara Erick Jönsson istället. | Familj F770
|
| 7875 | År 1760 den 29 juli blev Boförteckning och delning företagen på kvarlåtenskapen efter avlidna hustrun Ehla Gisesdotter i Värperyd vars kvarlåtenskap kommer att fördelas emellan dess efterlevande man Gerton Mattsson och deras sammanavlade trenne döttrar vid namn Maria Gertonsdotter 12 år, Kerstin Gertonsdotter 4 1/2 år och Ehla Gertonsdotter 3 år och Ingiär Gertonsdotter 3 år gammal. Närvarande å de omyndigas vägnar till deras rätts bevakande Sven Gisesson i Stubbemåla och Måns Andersson i Värperyd och såsom värderingsman Mattis Larsson i Hasselstad och nämndemannen Sven Olsson i Möljeryd. | Gisesdotter, Elin (I43000)
|
| 7876 | År 1855 den 12 maj begärdes och beviljades lysning till äktenskap, att afkunnas söndagarna den 13, 20 och 27 dennes, för dragonen Ola Hansson Holmberg nr.3 Tingaröd och pigan Ingri Andersdotter på nr.9 Tingaröd. Holmberg lemnade sin chefs tillstånd till äktenskapet. Hinder af släktskap, skyldskap, svågerlag eller trolofning med annan förefunnes icke. Pigan Ingri moder enckan Ingar Månsdotter lemnade sitt skriftliga samtycke till giftermålet. | Familj F185
|
| 7877 | Änklingen Hartvig Nilsson i Korrarp och pigan Ingar Persdotter från Bläckarp | Familj F2210
|
| 7878 | Änklingen och Hemmansägaren Zakarias Svensson från Björnerås och pigan Lena Kajsa Petersdotter från Björnerås, 46 år | Familj F9974
|
| 7879 | Ätten Sinclair eller Saint-Clair, såsom namnet ursprungligen skrevs, är en av Skottlands äldsta och förnämligaste släkter. Den omtalas först på 1100-talet, då en William Saint-Clair av konung David I erhöll baroniet Rosslyn. En av dennes ättlingar, även med namnet William, är känd från tronstriderna efter konung Alexander III:s död och var därefter en av Skottlands ledande män i dess motstånd mot engelska konungen Edvard I, men blev tillfångatagen av engelsmännen i slaget vid Dunbar 1296. Hans äldste son, sir Henry Sinclair, död 1330, konung.Robert Bruces vän och medhjälpare, hade sonen sir William, dödad 1330 av morer i Spanien på en färd till det heliga landet. Han var gift med Isabella, dotter och arvtagerska till Malise, Jarl av Stretheam, Caithness och Orkneyöarne, och hade sonen Henry, död omkring 1400, som 1379 av norske konungen Håkan erkändes som jarl av Orkneyöarna. Dennes sonson William Sinclair, född omkring 1404, död 1480, blev även erkänd som jarl av Orkneyöarna under norska kronans överhöghet 1434, men avstod, sedan Norges konung avträtt öarna till Skottland, sina rättigheter till dessa åt den skotska kronan 1471. Han var skotsk stor amiral och kansler samt erhöll 1455 skotsk peersvärdighet med titlarna lord Sinclair och earl av Caithness. Under förra hälften av 1600-talet gingo tre sinsemellan nära besläktade medlemmar av släkten, David, Anders och Frans Sinclair, i svensk krigstjänst och blevo var för sig under olika nummer introducerade på riddarhuset såsom svenska adelsmän. I vilket släktskapsförhållande den gren av släkten, till vilken de hörde, stod till ovanstående, är icke utrett. Såsom grenens äldste kände stamfader upptaga släktregistren en Henry, lord Sinclair, som stupade vid Flodden 1513, gift med Margaret, dotter av Patrik Hepburn, earl av Bothwell. Hans son William, lord Sinclair, död omkring 1550, och gift 1515 med Elisabet, dotter av William Keith, earl Marishal, blev fader till Henry, lord Sinclair, gift 1:o med Janet, dotter av lord Lindsay, 2:o med Elisabet, dotter av lord Forbes. Denne Henry uppgives i andra giftet haft sonen Henry Sinclair, gift med Margaret Sutherland, dotter av lord Duffus. Som sistnämnda Henrys son upptaga släktregistren en John Sinclair, gift med Margaret Ballantyne, dotter av lord Stanhouse, och som dennes son även en John Sinclair, herre till Seba och Brobster, gift med Marie, dotter av lord Blantyre, vilken hade sönerna John, William och James. Av dessa uppgives John vara fader till Frans Sinclair, naturaliserad Sinclair, nr 444, William fader till David Sinclair, naturaliserad Sinclair, nr 626, och James farfader till Anders Sinclair, naturaliserad Sinclair, nr 965.Denna härledningskedja, åtminstone vad beträffar de senare släktleden, lider utan tvivel av stora felaktigheter. Den förste John Sinclair, vilken enligt släktregistren hade bröderna David och William, kan, om hans farfarsfar gifte sig 1515, icke gärna vara född tidigare än i mitten av 1560-talet, och kan således näppeligen vara farfars farfar till Frans och David, vilka tydligen voro födda senast 1610. Ännu osannolikare synes vara, att han skall varit farfars farfars far till den 1614 födde Anders Sinclair. Sannolikt förhåller det sig så, att släktled och personer med lika förnamn förväxlats och eventuellt fördubblats. Emellertid finns för närvarande ingen möjlighet att utreda släktskapen mellan stamfäderna för de svenska ätterna Sinclair, vilka dock sannolikt voro sins emellan nära befryndade.Litteratur: R. W. Saint-Clair, The Saint-Clairs of the Isles being a history of the sea-kings of Orkney and their scottish successors of the surname of Sinclair (Auckland, 1898). L. A. Morrsion, History of the Sinclair family in Europe and America (Boston, 1896). | Sinclair till Seba, William (I37710)
|
| 7880 | Önder Knutsson (son av Knut Andersson, Tab. 1), till Ökna. Gift med Anna | Knutsson Lillie af Ökna, Önder (I37416)
|
| 7881 | Östen Warnerbring var en mångsidig musikant och underhållare. Han startade sin första jazzklubb tillsammans med en kompis i Malmö. Den hette "12th street Club". Han spelade saxofon och klarinett, men visade sig också vara en sångare av klass. Inte för inte kallades han ofta för "Östen med rösten". 1952 började han som professionell musiker och fick framträda för soldaterna i Sydtyskland med ett band som hette "Totty Wallén och hans vilda vikingar". Han sjöng sedan med olika orkestrar i Malmö och Helsingborg. Vid sidan av musiken försökte han att skaffa sig ett vanligt jobb. Han var springpojke på Sydsvenska Dagbladet, plåtslagare på Jönssons rör (2 dagar), provade lyckan som försäkringsman på Skandia, var inspelningschef på grammofonbolaget Oktav och journalist på Skånska Dagbladet.I slutet av 1950-talet upptäcktes Östen av Arne Domnérus och fick sjunga på Nalen, Chinavarietén och i folkparkerna. Fram till 1963 hade han ett eget dansband. Han knöts till Simon Brehms skivbolag Karusell och åkte på turné med Veckorevyns talangjakt Flugan tillsammans med bl a Laila Westersund och Mats Bahr.Östens stora genombrott som soloartist kom 1965 med låten En röd blomma till en blond flicka. Sedan kom skivframgångarna tätt bl a Sommarvind, Det måste va sången och glädjen, Femton minuter från Eslöv, Glöm ej bort det finns rosor och Du borde köpa dig en tyrolerhatt. Genom åren hade han ca 40 låtar på Svensktoppen.I slutet av 1960-talet stod Östen på toppen av sin karriär och gjorde flera bejublade krogshower på Berns och Hamburger Börs. Han ställde upp i Melodifestivalen flera gånger och vann 1967 med Som en dröm.Tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Ernst-Hugo Järegård gjorde han succé med krogshowen Lyckohjulet, den sista showen som spelades på gamla Hamburger Börs innan lokalen stängdes.Under 1970-talet sökte han nya musikaliska vägar och kom allt längre och längre bort från schlagerbranschen. Han började i stället ägna sig åt visor och tonsatte dikter av kända poeter som bl a Hjalmar Gullberg, Fritiof Nilsson Piraten, Nils Ferlin och Gustaf Fröding.Han flyttade hem till Skåne och gjorde karriär i Danmark. 1979 var han programledare i TV för en egen jazzserie I morgon e de lörda´. Tillsammans med Eva Rydberg fick han publiken att skratta i en rad krogshower, deras komiska danspar Curt och Majken blev populära både i Sverige och i Danmark. Efter en hjärtinfarkt på 1980-talet drog Östen ner på tempot en aning och sågs inte lika ofta på estraderna längre.Östen var även en skicklig textförfattare, han skrev poetiska texter som Folkets Park och Kärleken till livet, men kunde lika gärna skriva burleska och humoristiska alster som De va längesen jag plocka några blommor och Hon miste den i natt på hotell Kramer m fl.I början av 1990-talet kom cd-skivan Om himlen och Österlen och samlingsalbumet Östens bästa. Östens sista album Piraten, Bombi Bitt och jag, utkom 2003.Östens sista framträdande skedde inte på skånsk mark utan på Kanarieöarna där han roade svenska turister. Han avled på sitt hotellrum i San Augustin den 18 januari 2006. | Warnerbring, Östen (I22622)
|