.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 5,201 till 5,250 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 5201 | Måndagen den 8 juli klockan 12 vid middagen föddes och den 14 döptes hemmansbrukaren Carl Pehrsson och hans hustru Berta Abrahamsdotters dotter INGER i Hasselstad, Sissa Mattises ibm. bar henne. Faddrar: Sven Persson, Carl Jönsson och Åke Andersson ibm. Sissa Carls i Skarup, Berta Olufsdotter, Berta Jönses i Skönevik. | Carlsdotter, Ingierd (I1955)
|
| 5202 | Måndagsaftonen den 5 january i mörkningen föddes båtsman Jon Jönsson Utter och hustru Ingeborg Nilsdotters barn JÖNS i Öllehult, Kerstin Nilses af Öllehult bar det. Faddrar: Per Nilsson af Öllehult, Börje Erengiselsson ibm, Segre Olas ibm, Elin Håkans af Lindås. | Jonsson Bägare, Jöns (I2143)
|
| 5203 | Måns Andersson föddes på föräldrarnas gård, S.Vallösa nummer2, den 12:e juni 1797. Han var yngst bland nio syskon av vilka den 14år äldre brodern Sven var äldst men samtliga var således hemmaboendeännu vid Måns' födelse. När Måns föddes var Södra Vallösa by ännu ejenskiftad och då låg nummer 2, som alla andra hemman, inne i byn. Närenskiftesreformen 1804 trädde i kraft också i lilla S.Vallösa by varMåns med andra ord sju år gammal. Den gård som under många år varit hans föräldrars och som dessförinnan brukats av moderns morfar (Per OlssonKylling) flyttades helt enkelt ut från byn. Att med hjälp avenskifteskartan från 1804 härleda platsen dit hemmanet flyttades ärsvårt. Emellertid talar det mesta för att det kom att ligga vid den såkallade "Holahögavägen", inte så långt från den gamla byn. Skiftetinnebar däremot inga som helst ändrade ägoförhållanden, utan 2:anförblev precis som tidigare en utsockne frälsegård under Marsvinsholm.Här framlevde Måns Andersson sina dagar till dess han var 19 år gammal.1816 flyttade han till Sjörup för att "tjäna dräng" men där stannade hanendast ett års tid. Några år senare återfinner vi honom som dräng pånummer 15 i Skivarp och den 9:e april 1824 stod han inför altaret iSnårestads kyrka, med den 21-åriga Kjerstina vid sin sida. Snårestadskyrkbok förmäler:"Tillträdande åbon på no. 15 i Skifwarp, drängen Måns Andersson 26år gammal och pigan Kerstina Jeppesdotter, 22 år gammal, tjenande påCharlottenlund, vigde den 9 april".Kjerstina slapp nu pigtjänsten på Charlottenlund och kundeistället flytta hem till Måns som vid denna tid själv tog överett "ställe" i Skivarp. Det är i skrivande stund oklart vilket "ställe"det handlade om. Medan uppgiften i vigselattesten tyder på nummer 15 ärdet på nummer 14 som vi återfinner Måns och Kjerstina när de i februari året därpå, 1825, får sitt första barn, dottern Karna. Även 1826 står deskrivna där men när sonen Johan föds, i augusti 1830, hade de hunnitflytta från Skivarp till V.Nöbbelövs församling där Måns arrenderade ettsmåställe på Krågarp nummer 3. Här stannade de endast några få år ochmellan 1831 och 1833 flyttade den allt större familjen till Villie därSödra Villie nummer 2 blev deras nya hemvist. Måns tycks ha "bytt uppsig" efterhand ty denna gård var förhållandevis stor (ett halvt mantal).Den nutida gården Dalslund bar ursprungligen beteckningen S.Villie 2.Antingen var det detta ställe som Måns Andersson brukade, eller ocksåett annat, mycket närbeläget. Det var på Södra Villie nummer 2 somMåns Andersson och hans hustru fick sina fem sistfödda barn. Så bar dåflyttlasset tillbaks till Måns' hemsocken, Sjörup. Året var 1859 och detvar 35 år sedan han och Kjerstina i Snårestads kyrka lovat varandra evigtrohet. Den som tog över gården på S.Villie 2 var äldste sonen, den numera 30-årige Johan Månsson, som i samma veva gifte sig och bildade familj.Måns Andersson med hustru och de två ännu hemmaboendedöttrarna Boel och Anna står som inflyttade till N.Vallösa nummer 7 iSjörup (av obekant anledning nämns ej yngsta barnet, sonen Anders) inovember månad 1859. Familjen uppges i Sjörups inflyttningslängd vara"välfrejdad" (d.v.s. "skötsam"). Att döma av innehållet i ett senareupprättat gravationsbevis (se PL kopiepärm:Sjörup. Även karta) hadeMåns Andersson och hans hustru köpt ägan på N.Vallösa 7 redan 1855. En mycket trovärdig uppgift från gårdens förre ägare (Ivar Nilsson) gördessutom gällande att det gamla boningshuset skulle ha blivit uppfört1856, vilket påfallande väl stämmer överens med den överlåtelsedatum som anges i gravationsbeviset. Icke desto mindre frågar man sig varför MånsAndersson och hans familj i kyrkboken inte står som inflyttade tillN.Vallösa 7 förrän 1859 om köpet skedde redan 1855 och husbyggnationen 1856. En del av det ovannämnda gravationsbeviset lyder sålunda: "Wid genomseende af Ljunits Häradsrätts inteckningsprotokoller för de tio sistförflutna åren, räknadt från närvarande dag efter aflyst hösteting,har jag inhemtat, att Norra Wallösa no.7, fem-sextondelars 5/16 mt,utsockne frälse, som Måns Andersson och hans hustru köpt af Herr Prosten och Kommendören C.G.Berlin år 1855 den 25 maj, under no.186 och 187 iprotokollet, blifvit intecknadt för af Måns Andersson i tvenne serskilteskuldebref af den 19 i samma månad och år till bemälte Herr Prost elleranses såsom återstående köpeskilling i hvardera förskrifne sextusentrehundra sjuttiofem /6.375/ rdr. eller sammanlagdt tolftusen sjuhundrafemtio /12.750/ rdr. rgs. jemte ränta". Handlingen är undertecknad i Stora Herrestad den 10:e december 1860, det vill säga ett drygt år efter det Måns och Kjerstina flyttat till den aktuella gården i N.Vallösa. Gården ligger visserligen kvar än i dag men i totalt förändratskick. Bland annat byggdes i början av 1900-talet en ny boningslänga,även om den gamla ligger kvar och används som uthuslänga. Då jag islutet av 1970-talet avlade ett besök på "stället" förevisade dendåvarande ägaren, Ivar Nilsson (också han en ättling till MånsAndersson), den gamla boningslängans interiör. Helt säkert var det härsom Måns och Kjerstina bodde, på sin tid, ty enligt Ivar Nilssonuppfördes denna länga år 1856. Kolossalt mycket av den gamlainredningen kunde skönjas och på väggarna satt lager av gamla tapeter,de understa (=äldsta) säkert mer än 100 år gamla (inplastade prover avdessa finns i mitt arkiv). Tack vare Ivar Nilssons goda berättarförmågaframkom många detaljer som tillsammans med rummens gamla atmosfär gavmig en aning om hur det en gång varit att leva här. Den beskrivning somjag skrev efter detta besök fick snarast karaktären av en husesyn (Denbygger på en ritning över huset, som återfinnes i P.L/sl.forsknpärm): "Från köket gick en dörr ut till gården, vilkentjänstgjorde såsom köksingång. Köket hade stenväggar med tak och golv av trätiljor. Två fönster inåt gården gav måttligt med ljus åt rummet, somi gamla tider lär ha haft en mycket primitiv "diskbänk". En stor del avköksutrymmet upptages av den vidlyftiga bakugnen som också på senare tid använts som smedja. Väggarna här är av sten och ännu finns märken kvarav den i dag igenmurade öppningen till värmeugnen. Höjden i köket är c:a1,7 meter. En kraftig bjälke sitter i taket och löper ungefär mitt irummet. Norr om köket finns ett litet utrymme som var spisekammare ochi kökets östliga vägg finns den dörr som leder till stugan.Härinne var, liksom i köket, stenväggar med trägolv och tak.Väggarna hade flera lager tapeter av olika slag och mönster som varklistrade ovanpå varandra. Även trätaket var klätt men med omönstratpapper. Rummet fick ljus av de tre fönster som vätte in mot gårdsplanen(söderut) och värme från den kakelugn som en gång skall ha funnitshärinne. Genom den ena av de tre dörrarna i stugan kom man så tillkammaren, som låg åt norr. Också här var stenväggarna klädda med fleralager olika tapeter. Taket - som var klätt med omönstrat papper - var avträtiljor, liksom golvet. I väggen mot bakugnen fanns ett litet skåpinmurat och försänkt i väggen. Här lär alla värdepapper haförvarats...ett dåtidens kassaskåp? Också här i kammaren fanns enkakelugn men den var genom väggen sammanhängande med stugans. Rättare sagt var det samma kakelugn som betjänade två rum - den låg även idirekt anslutning till bakugnen i köket. Här i kammaren fanns tvåfönster som alltså vette mot norr. Gick man så genom nästa dörr i dennakammare kom man ut i husets andra stuga, troligen har även denna engång i tiden varit tapetserad. En dörr åt söder leder oss in i"finförstugan" som inte, likt husets övriga rum, har trätiljor till golvutan helt enkelt vanliga tegelstenar. Härifrån leder en dubbeldörr uttill gårdsplanen medan en av förstugans tre innerdörrar tar oss tillhusets östligaste men framförallt största rum - salen! Den hade golv ochtak i trä medan väggarna var tapetserade med tapeter av sköraste slag,taket var klätt med omönstrat papper. I detta rum fanns ingenvärmekälla, varken öppen spis eller kakelugn. Därför kunde man ej hellervistas här mer än under den varmare delen av året. Till vänster omdörren, då man kommer in i salen, finns en lucka ner till källaren somsträcker sig under ungefär halva salen. Tvärs igenom rummet löper enstor och kraftig takbjälke. Salen tycks för övrigt ha varit det ljusasterummet i huset, ty här fanns tre ytterväggar och fyra stora fönster.Uppe på loftet kan man ännu i dag se de gamla överbyggda takstolarnaresa sig, murkna och maskätna. Ursprungligen skall huset ha varit byggtmed korsvirke och halmtak medan gårdsplanen varit belagd med riktigkullersten". (bitar av de mycket gamla tapeter som nämns i texten finnsi P.L:s arkiv) Alla Måns Anderssons barn hade nu nått vuxen ålder och även yngsta dottern, Anna, var "giftasvuxen". Hennes val av livspartner - iden mån det nu var hennes eget - måste ha ansetts mycket fördelaktigt.Hennes tillkommande make, Hans Persson, tillhörde nämligen en mycketvälsituerad familj från Varmlösa, där hedersutnämningar ochförtroendeuppdrag av olika slagvarit självklarheter i flera generationer. 1866 gifte sig Anna och två år senare, 1868, försålde hennes far, Måns Andersson, hälften av sinmark till dottern och svärsonen. Överlåtelsehandlingen som är dateradden 23:e mars 1868 (enligt brev från släktingen Asta Bengtsson iÖnnestad, daterat 1983-11-20, var överlåtelsedatumarna helt andra)innehåller en del intressanta stipuleranden. Bland annat framgår att hani och med försäljningen till dottern och svärsonen även avstod hälftenav sin rätt i det så kallade torvskiftet. Torv var fordom eneftertraktad vara, i en tid då elden var hemmets enda värmekälla. En nygård fick helt enkelt byggas på den avstyckade halvan och då uppstodäven frågan om infartsvägen till denna. Enligt protokollet ifråga ansågdelägarna frågan överflödig "alldenstund Måns Andersson medgifver HansPersson rätt att för kommande tider begagna en åtta fots bred utfartsvägöfver den förstnämndes ägor". Anna Månsdotters broder Anders var det yngsta barnet isyskonkretsen. Han var född 1845 och således 23 år fyllda näräktenskapsingående 1867 blev aktuellt för hans del. Detta varuppenbarligen en lämplig tidpunkt ur Måns Anderssons perspektiv,eftersom hans yngsta dotter och hennes man gift sig 1866 och därefterövertagit halva hemmanet på N.Vallösa 7. Nu blev det som så, att AndersMånsson fick köpa den andra halvan med gården där de åldriga föräldrarna bodde. Köpebrevet, daterat den 2:e mars 1868, är givetvis bevarat(PL/kopiepärm) och lyder i valda stycken sålunda: "Till vår son drängenAnders Månsson å no.7 Norra Wallösa, och dess tillämnade hustru, försälja vi undertecknade äkta makar, härmed, under särskilda undantagsförmåner den östra delen af vårt egande utsockne frälsehemman no.7 21/136-delsmantal, innehållande tjugoett tunneland, eller 117 qvadratrefvar och 60qvadratstänger, emot en köpeskilling af Ellofva Tusende FemhundraTrettiotre Riksdaler 33 öre Riksmynt". Också i denna överlåtelse finnsvissa förutsättningar stipulerade. I en av punkterna nämns att AndersMånsson i och med överlåtelsen också förbrukade sitt "fäderne- ochmödernearv" på drygt 3.333 riksdaler - en ansenlig summa som alltsådrogs ifrån köpeskillingen. Vidare finns de datum fastslagna dåresterande skuld skulle regleras. Den summa som eventuellt återstod vidföräldrarnas bortgång skulle delas mellan barnen. Yngsta dottern Annavar emellertid undantagen, ty även hon fick tydligen ut sitt arv dåhon och hennes man vid samma tid övertog andra halvan av nummer 7 iN.Vallösa. Anna och hennes broder Anders blev med andra ord, för restenav livet, närmaste grannar. Ett faktum man blir en smula betänksam överär att tydligen varken Måns Andersson eller hans hustru, Kjerstina, varförmögna att skriva ens sina egna namn. Under det köpekontrakt därgården överlåtes till sonen Anders finns visserligen derasnamnunderskrifter men också ett litet, finstilt, tillägg därunder. Därstår: "med handen på pennan". De som bevittnat namnteckningarna är tvåav gårdens drängar. Än om Anders Månsson tog över stamhemmanet på N.Vallösa 7 kvarbodde föräldrarna under slutet av sina levnader på gårdens undantag.Måns Andersson dog den 1:e juni 1878 medan änkan, Kjerstina, överlevdehonom med drygt fem år. Hennes livslåga slocknade i augusti 1883. Derasgravsten på Sjörups gamla kyrkogård, belägen strax nordost om kyrkan, ärännu bevarad. | Andersson, Måns (I292)
|
| 5204 | Måns Bengtsson (översiktstab 10, son av Bengt Stensson, tab 13), till Göksholm. Småsven hos Engelbrekt och kallas väpnare 1434. Överföll och mördade Engelbrekt på den sedermera sk Engelbrektsholmen i Mälaren nära Göksholm 1436-04-27 samt tillfångatog hans hustru och tjänare, vilka han dock måste frigiva, då bönderna sökte överrumpla Göksholm. Han själv måste jämte sin fader fly till Ringstadaholm. Fick lejd men gick i kung Eriks tjänst och idkade sjöröveri 1437 i svenska skären. Var riddare 1442. Återkom om någon tid och torde sin moders vapen 1456 och 1466. Hövidsman på Brandaborg 1450. Riksråd och lagman i Närke 1451. Uppträdde sedan jämte Jöns Bengtsson (Oxenstierna) som en av k. Karls motståndare. Utkrävde olagliga fordringar av allmogen i Närke, varöver klagomål anfördes hos riksrådet, inför vilket han måste erkänna, att han därtill ej haft någon rätt. Slöt sig senare till Jöns Bengtssons motståndare och deltog i belägringen av Örebro slott 1467. Död troligen omkring 1477, arvskifte hölls efter honom 1479-02-24 och ånyo 1481-06-24. Gift 1:o före 1449 med Märta Klausdotter, som levde 1456-06-09, då mannen och riddaren Svarte Åke Jönsson gjorde syskonskifte med deras hustrurs halvbroder riddaren Erik Nipertz, dotter av häradshövdingen i Rönö härad Klaus Platå och Cecilia Nilsdotter (lejonansikte). Gift 2:o 1458-11-13 på Brynolfsbo (nu Brunsbo) i Åsaka socken. Skånings härad Skaraborgs län med Märta Månsdotter, som gjorde testamente 1463, dotter av riddaren Måns Gustafsson Ure rosor Horshagasläkten) och Kristina Laurentzdotter (den sk Blå-släkten). Gift 3:o 1466-09-28 på Göksholm, då hon fick i morgongåva Tumbo kvarn i Kolbäcks socken, Västmanlands län med Ermegård Fikkesdotter, till Sundby och Bro (nu Brokind) 1 hennes 1:a gifte, (gift 2:o 1481 med riksrådet, hövidsmannen på Dal Jöns Knutsson [tre rosor, Göstaf Johanssons grevliga ätt] i hans 3:e gifte, död omkring 1497), född omkring 1445, levde 1507, men var död 1509-02-07, dotter av väpnaren Fikke Bülow (kulor) och Hebla Albrektsdotter Bydelsbach.Barn:1. Cecilia Månsdotter, död efter fadern men före 1479. Gift 1:o med riddaren Anund Bult (en ros), död 1465, då han "liggande på sin sotsäng" i Juleta gör testamente. Gift 2:o omkring 1470 med väpnaren Jöns Ivarsson (kluven sköld, i högra fältet en halv lilja och i det vänstra en vinge), till Svansholmen i Ödeby socken, Örebro län, i hans 1:a gifte (gift 2:o före 1493-12-13 med Mechtild Pedersdotter, som levde änka 1496-05-26) (RHKn.), död omkring 1495.1. Birgitta Månsdotter, levde 1509, men tycks varit död 1512-01-19. Gift 1:o 1471-07-01 (morgongåva) med riksrådet Abraham Kristersson (Leijonhufvud, nr 26), som levde 1496-06-01, men död strax därefter. Gift 2:o före 1499 med danske fogden i Åkerbo härad Västmanlands län, väpnaren Anders Persson, till Ekeberg, sedan Svansholmen. Ihjälslagen av bönderna 1537.3. Kerstin Månsdotter, till Sundby i Öja socken, Södermanlands län, levde änka 1519. Gift 1486-09-10, på Göksholm med riksrådet Sigge Larsson (Sparre, nr 7), i hans 2:a gifte, död 1509.3. Margareta Månsdotter, till Sjögerås i Vilske-Kleva socken, Skaraborgs län, levde änka 1519, men var död 1520. Gift 1:o före 1496-05-30 med sin styvbroder, riksrådet Erik Jönsson (tre rosor, Göstaf Johanssons grevliga ätt), död 1506. Gift 2:o 1508-06-18 med riksrådet Knut Lindormsson (en vinge), till Sjögerås och Rossvik, som stupade i slaget vid Äsunden 1520-01-19.3. Johan Månsson, död omkring 1470. Riksråd och ståthållare. Död 1520. Se tab 15. | Bengtsson Natt och Dag, Måns (I37488)
|
| 5205 | Måns Duss (översiktstab. 1), var under vintern 15201521 hövidsman för bönderna från Östra härad i Småland under resningen mot konung Christian. (Ht XX, s. 302.) [Den Måns Duse, som år 1560 bland adeln underskrev ständernas beslut, var sannolikt ej han men möjligen en son till honom]. | Duss, Måns (I51156)
|
| 5206 | Måns Frifeldt förekommer i Herrestads härads dombok den 25/11 1757(mål nr. 52). Han var instämd av skomakareämbetet i Ystad, som menadeatt han utfört olovligt arbete åt tre nämndemän i Stora Tvären vidYstad - "hwarmedelst skomakareembetet menar sig såsom skattedragarekommit mistning af hwad dem med rätta tillkommit". Frifeldt varemellertid inte närvarande vid tinget, dels för att han var sjuk menockså för att han icke fått kallelse i tid. Nämndemännen Per Jönsson,Mårten Jönsson och Måns Månsson uppgav i rätten "att de icke kundeförneka att Frifeldt arbetat hos dem" men försvarade sig med det attskomakarämbetet i Ystad var för dyra och dels tog alldeles för lång tidpå sig - allmogen fick ibland vänta halva år på att få sin skortillbaks. Till yttermera visso, förklarade de, var Frifeldt krigsman"med frihet sig med handtwärk nära, dock utan att hålla någon wärkstadmed giesäller och poikar. Såväl Frifeldt som nämndemännen i Stora Tvärenfriades helt av häradsrätten. | Larsson Frifelt, Måns (I326)
|
| 5207 | Måns Helgesson. 'Hade befattning med kronans ladugårdar i konung Johan III:s tid'. Gift med Barbro Sigfridsdotter. (W. G. Lagus, Finska adelns gods och ätter (1860).) Hon ägde Påvalsböle (Påvalsby), Kimito socken, Finland, som hon 1599 överlät till sonen Sven Månsson. (W. G. Lagus, Finska adelns gods och ätter (1860).) | Helgesson, Måns (I39002)
|
| 5208 | Måns Jönsson. En betydande köpman i Jönköping. Var kämnär vid rådhusrätten därst. redan 1578. Borgmästare där 1595-04-12. Död 1603-10-21 [1]. Gift med Brita Nilsdotter i hennes 2:a gifte (gift 1:o med borgmästaren i Jönköping Sven Månsson Bröms).(Hennes son i 1:a äktenskapet:Måns Svensson (Bröms), född på 1570-talet; borgmästare, köpman och rådman; † 1634. Se släkten Bröms från Norrköping (Måns Svensson och Peder Gudmundsson tillades i ett kungligt brev 1611-11-29 svågerskap, källa: KMt till MS 1611 29/11, Riksarkivet). )Barn:Son, köpman i Västerås.Son, köpman i Kopparberget.Son, köpman i Norrköping.Helena Månsdotter. Gift 1599 med domprosten och superintendenten i Kalmar Johannes Petri Ungius, i hans 1:a äktenskap (gift 2:o med Margareta Bringia, född 1586-04-12, dotter till kyrkoherden i Bringetofta Nicolaus Andræ), född omkr 1570 i Hultsjö sn, Växjö, † 1617 i Kalmar och begr i gamla stadskyrkan.Anna Månsdotter, † 1630-07-06 i Jönköping (Ebbe Ombäck, En borgare blir adelsman, Släkthistoriskt forum 2002/3 s. 17). Gift 1604-01-08 i Jönköping med borgmästaren i Jönköping, vantmakerichefen och riksdagsmannen Peder Gudmundsson, adlad Strömberg, i hans 1:a äktenskap (gift 2:o 1632-08-12 på Runstorp i Kimstads sn med Catharina Törnsköld, dotter till assessorn Peder Andersson, adlad Törnsköld och hans 1:a hustru Brita Clemetsdotter), född omkr 1575 i Jönköping, † 1655-08-11 i Ryhov.Nils Månsson "den store", född 1586; handelsborgmästare; † 1639. se Tab 1. | Jönsson, Måns (I92919)
|
| 5209 | Måns Olofsson i Hjälmsa kärar båtsman Per Stark i Trånhem angående städselpengars återbetalande då Stark städslat sig vid ett annat rusthåll 1741. | Jonsson Stark, Per (I1144)
|
| 5210 | Måns Olsson var vid tiden för sitt giftermål dräng på Katslösa nummer 9, hos Lars Andersson och Riborg Andersdotter i Katslösa. I husförhörslängden 1790-91 står han med familjen upptagen under "Katslösa husfolk". Vid generalmönstringen av Södra Skånska Kavalleriregementet 1792 antogs han på Varmlösarusthållet nummer 54, som ersättare förden Måns Warmstedt som enligt samma källa "blivit fången och ej återkommen". Av rullanframgår också att Frifeldt var 5 fot och 8* tum lång, det vill säga cirka 1,69 meter - han varmed andra ord ganska lång efter den tidens mått mätt. Företrädaren Warmstedts efterlämnade hustru, Bengta Persdotter, kvarbodde som inhyses hos Måns och hans familj. Måns Frifeldt förekommer i Ljunits härads dombok den 8:e juni 1802 (mål nummer 6) då han var instämd till tinget av Anders Mattsson och M.Olsson i Södra Villie angående ett brutet kontrakt. Måns innehade sin ryttaretjänst fram till den 12:e juni 1806, då han fick avsked. Redan kort tid senare, nämligen året därpå, flyttade han med resten av familjen till Sövde.Inflyttningsattesten i Sövde (LLA HII:1) lyder sålunda:"Afskedade ryttaren Måns Olsson och dess hustru Elna Johansdotter flytta till Söfde socken med betyg att han är född d. 7 januari 1762 uti Warmlösa och hon är född 1766, de läste rent i bok, äga wackerChristendomskunskap. Bewistat förhören och den H. Nattwarden sistasommar. Hafwa fört beskedlig wandel".Utdrag ur Sövde dödbok 1838: | Olsson Frifelt, Måns (I665)
|
| 5211 | Måns Pedersson (son av Peder Månsson, Tab. 3), till Säby i Bäckaby socken, Eskilstorp i Bredaryds socken och Härstad i Kärda socken (alla i Jönk.) m. m. Fogde i Allbo och Östbo härader 1531-09-2415324. Fick Norrvidinge härad i förläning4 1533-02-15. Nämnes bland det rusttjänstskyldiga frälset 15344. Fogde i Uppsala län 153515374. Fick 1534-08-13 i förläning Höjentorps gård i Äggby socken Skaraborgs län och 1538-06-13 häradsrätten i Vartofta och s. å. 26/6 räntan av Konga härad, som han dock miste redan före 15404. Avlade häradshövdings- och lagmansed i Uppsala 1541-03-22, den senare gällande lagmansdömet i Tiohärads lagsaga, samt innehade lagmansdömet därst. t. o. m. 15471. Uppbar 1542 räntan av Östbo härad, som dock indrogs4 1543-07-25. En av anförarna mot Dacke 1542, men blev en söndag detta år, då han bevistade gudstjänsten i Väckelsångs kyrka, tillfångatagen av denne. Friköpte sig och »tog soning av Dacken», vilket skedde utan konungens tillstånd, varför han anklagades och miste sin förläning. Beseglade Västerås arvsförening 1544. Häradshövding i Allbo härad åtminstone 154515495 och i Östbo härad 155(4)5 med konfirm.fullm.8 1563-07-28 och ännu 1572. Underskrev Gustaf I:s testamente 1560-01-13 och ständernas bevillning 1561-04-15. Dömdes 1562-08-19 förlustig sitt frälse, emedan han »försummat den engelska resan», men fick snart nåd och slapp undan med förlust av åtta gårdar. Satt 1564 i konung Erik XIV:s nämnd som domare över Olof Gustafsson Stenbock men 1565 själv på de anklagades bänk samt angives 1566 för förrädiska stämplingar med fienden, dock utan fog. Fullmakt att hava överste befallningen på Kronobergs slott 1569-11-25. Innehade 1568 socknarna Åker och Kävsjö, Jönköpings län i förläning4 (revocerade 1569). Fick 1571-05-22 Hemmesjö socken i Konga härad och Stockaryds socken i Västra härad i förläning4. Mottog förhållningsordres om rusttjänsten i Kronobergs län 1574 och befallning att hålla rannsakning om adligas giften med ofrälse m. m. 1574. Död omkr. 1575 (arvskifte efter honom och hans hustru förrättades 1578-04-08). Gift med Brita Jönsdotter, levde änka 1576, men död före 1578-04-08, dotter av häradshövdingen i Västbo härad Jöns Larsson (böllja), till Eskilstorp och Vallsnäs, och Anna Tordsdotter (Store, nr 79).Barn:Göran Månsson Stierna. Ståthållare. Död 1617. Se Tab. 5.Arvid Månsson Stierna. Häradshövding. Död 1596. Se Tab. 12.Kerstin Månsdotter Stierna, död 1594-01-16 och begraven i Kalmar, på vars kyrkogård hennes praktfulla liksten med hennes bild samt fäderne- och mödernevapen fordom legat.6 Gift med ståthållaren Olof Andersson Oxehufvud (nr 102).Hillevi Månsdotter Stierna, död efter 1622-09-07, men före 1623-04-27 på Risa i Örsås' socken Älvsborgs län. Gift 1:o 1576-07-29 (morgongåvobrev s. å. 30/7) på Härstad7 med Erik Brodersson Butz, till Revesjö. Gift 2:o 1601-10-18 (morgongåvobrev s. å. 19/10)7 med rikskammarrådet Mauritz Göransson Svan, till Djula, i hans 2:a gifte, född 1542, död 1611-08-14.Erik Månsson Stierna. Krigskommissarie. Se Tab. 13.Peder Månsson Stierna. Ryttmästare. Död 1615. Se Tab. 14. | Pedersson, Måns (I32806)
|
| 5212 | Måns spelman. Måhända den ryttare Måns i Grankärr i Rydaholms socken, Jönköpings län, som upptages i rullorna för Smålands ryttare 15711578 (Hk.). Fick såsom knekthövidsman av kronan Hjelmsås i Rydaholms socken vilket av sonen bebyggdes till säteri och kallades Hjelmsänga. | Måns (I51107)
|
| 5213 | Måns Åstradsson omnämnes i 1705 års mantalslängd som son till Åstrad Hansson å Varmlösa nummer 10. Han flyttade år 1716 till Varmlösa nummer 8 i Villie församling. I 1716 års katekismilängd står han skriven för nummer 8 i Varmlösa, nu gift med en Botill, docknämns inga barn. I katekismilängden 1726 finns de inte kvar på Varmlösa 8, då har en Per Olsson övertagit gården. Någon kyrkbok existerar ej i Villie vid denna tid.Bland Villie inflyttningsattester finns en från 1707 där Sjörupsprästen Nils Engelholmbekräftar Måns Åstradssons hinderslöshet till äktenskap. | Åstradsson, Måns (I649)
|
| 5214 | MÅNS, född i Eggerup den 23 september af föräldrar Matz Mortensson och Karna Turesdotter. Testes: Hans Turesson, Pär Olsson, Jöns Christensson, Bengta Olof Mons, Hans Tures dotter Ellna, Karna sahl. Friderich bar barnet. Detta barn blef christnat den 25 september. | Mattsson, Måns (I757)
|
| 5215 | Mårten Andersson synes under sin livstid ha blivit tämligen framgångsrik. En stor del av sin aktning tycks han emellertid ha ärvt efter sin likaledes framgångsrike fader, Anders Trulsen. M.A. förekommer i Helmer Frennings släktutredning, publicerad i Släkt & Hävd nr. 1-3 år 1972. En del av nedanstående information kommer från denna källa: Mårten Andersson var rusthållare på fädernehemmanet Almaröd nr. 1 från år 1709. Några år från och med 1720 brukade han även halva frälsehemmanet nr. 9 i Skivarps by och satte detta i stånd efter långvarigt ödesmål (enligt Vemmenhögs dombok 27/1 1722 och 27/11 1728). Han valdes till nämndeman den 7:e november 1716. Vid tinget 1727 hade Mårten instämt rusthållaren Olof Bengtsson för ärekränkning, vid två skilda tillfällen. Först hade Mårtens kumminhage blivit uppbökad av Olofs svin. När den senare inte ville stänga av sitt område, så att svinen inte skulle komma ut, släppte Mårten sin hund på svinet som dödades. Olofs hustru lät då tjänstefolket släpa bort svinet till Mårten Anderssons port, "varav kom många hårda ord". På Mårtensdagen hade byamännen stämma på samlingsplatsen, för att tala om riksdagen. Vid detta tillfälle hade Olof Bengtsson yttrat: "Lort och skit gör de i Stockholm vid Riksdagen och när de kommer hem rider de på getabock med en björnskinnsluva och ljuger folk fulla i gårdarna". Mårten Andersson hade då gett svar på tal och sagt att "hans saligfar - som alltså varit riksdagsman - var i Stockholm som en brav karl och även således kom därifrån, jämväl att han red på en sådan häst som han mäktade, så att Olof icke nu borde bruka på hans döda mun". Vid tinget sade sig Olof icke veta, att han sagt sådant, utan menade att det måste ha skett i dryckenskap. Men han figurerar också i mera sympatiska sammanhang, den gode Mårten Andersson. I bouppteckningen efter en Hanna Rasmusdotter i Almaröd, förrättad år 1721, nämns till exempel att M.A. "af barmhertighet tagit till sig en flicka", vid namn Boel Swänsdotter. I Vemmenhögs härads dombok den 16/6 1739 (mål nummer 34) förekommer Mårten Andersson i ett mål som rör arvet efter hans bror Svens hustru, Anna Jeppsdotter. Mårten A. blev, liksom fadern varit många år tidigare, riksdagsman. Han bevistade, såsom bondeståndets riksdagsman för Vemmenhögs, Skytts och Oxie härader, riksdagarna 1740-1743. Uppgiften styrks bland annat av "Bondeståndets ledamöter 1710-1800" (av Ludvig Mårtensson). Enligt denna källa fick han något år hoppa in som ersättare för den ordinarie riksdagsmannen, Nils Nilsson, som avlidit under pågående riksdag. En kortare notering i Vemmenhögs dombok av den 3:e maj 1743 (mål nummer 51) bekräftar Mårten Anderssons insatser som riksdagsman i Stockholm: "Tingsnotarien Didrich Ahlström ingifwer räkning för resa och underhåldzmedell, som af nämbdemannen Mårten Andersson såsom häradets fullmächtig wid nu påstående Riksdag af Wämmenhögz härad äro uppburne". Av protokollet framgår att han vistades i den kungliga huvudstaden så länge som nio månader, även om då restiden självfallet också var inräknad. Hans levnadsomkostnader under denna tid uppgick till 309 daler och 8 öre silvermynt, pengar som "enligt en ny uppbörd" skulle erläggas "af hwarje helt hemman" - med andra ord ett slags skatt. (se avskrift PL/sl.forskn.pärm) Senast 1758 överlät Mårten Andersson sitt hemman till sonen och 1759 (registrerad bland bouppteckningar Vemmenhög, daterad 20/8 1759) lät han upprätta en förteckning över det lösöre som han genom offentlig auktion önskade försälja, till sin och hustruns förmån. Som nämndeman förekommer Mårten Andersson givetvis i många av de "mål" som relateras i Vemmenhögs härads dombok. Men det händer också då och då att hans namn förekommer i enskilda ärenden, där han varit "part i målet". Ett sådant är daterat den 19:e och 20:e februari 1742 (mål nummer 66). Mårten Andersson som var kärandepart hade instämt drängen Lars Pärsson från Steglarp, för att denne skulle ha sålt en gulbrun häst, som aldrig blivit levererad. Lars Pärsson representerades vid tinget av en "herr Giutzelke (?)", detta trots att också han själv var närvarande. Drängen, Lars Pärsson, "vidgick" affären och tillstod att han till Mårten Andersson sålt en häst för vilken han fått fem daler silvermynt i handpenning och sedermera skulle få ytterligare 20 daler för. Men han hade också en förklaring på varför Mårten Andersson aldrig fått sin häst. Han påstod nämligen att den natten därpå "bortkommit så att han intet wetat hwart hän han tagit wägen". Dock visade det sig att bemälda häst, av smeden Jöns Clementsson från Trelleborg, faktiskt upphittats och omhändertagits ända uppe i Blentarp. Även han var närvarande vid tinget och rätten ansåg därmed saken utagerad. Det hela slutade med att Mårten Andersson skulle erlägga resten av köpeskillingen, på 20 daler silvermynt, om/när han fick sin häst. Om någon häst aldrig dök upp skulle däremot Lars Pärsson återbetala handpenningen till Mårten Andersson. (se avskrift PL/sl.forskn.pärm) Bouppteckning förrättades givetvis efter Mårten Andersson, daterad den 16/5 1771. | Andersson, Mårten (I2875)
|
| 5216 | MÅRTEN, född i Eggerup af föräldrar Matz Mårtensson och Karna Turesdotter, christnat den 17 juli. Testes: Hans Turesson, Jäp Ohlsson, Johanna Christophers i Trunderup, Bengta Rysgårds bar barnet. | Mattsson, Mårten (I919)
|
| 5217 | Märta gifte sig 1337 med Sigvard Ribbing - "bröllopet på Ulvåsa" (bröllopsmarschen med samma namn komponerades av August Söderman långt senare).Modern Birgitta motsatte sig giftemålet, eftersom hon ogillade Sigvard Ribbing. Paret bosatte sig på Vapnö slott utanför Halmstad i Halland.Märta blev hovmästarinna och handledare för Margareta Valdemarsdotter, då hon som drottning och maka till Håkan (Håkon) VI anlände till Norge och Akershus. Märta hade en dotter, Ingegerd, som uppfostrades tillsammans med drottning Margareta Valdemarsdotter. Ingegerd blev som vuxen abbedissa i Vadstena kloster, men avsattes från ämbetet, anklagad för förfalskning, förskingring och lättfärdig vandel.Märta var även gift med riddaren Knut Algotsson. | Ulvsdotter, Märta (I92430)
|
| 5218 | Möjlig fader Måns Olufsson på Norra Vallösa nr 3 i 1671 års jordrevning. | Månsson Friis, Lars (I1231)
|
| 5219 | Möjlig fader till Karna och Nils Stora Isie. | Nilsson, Lars (I1916)
|
| 5220 | Möjlig, men ej trolig fader till Lars Andersson är Anders Hansson på nr 15 i N:V. står som gammal och oduglig 1671, dräng Hans Tuesson. | Andersson, Lars (I168)
|
| 5221 | Möjliga föräldrar Michael Persson f. 1725 och Karna Andersdotter f. 1737 i Betehusen. | NN, Kerstina (I11770)
|
| 5222 | Möjliga föräldrar till Anders, Ola, Boel och Kerstina. | Andersson, Lars (I2045)
|
| 5223 | Möjliga föräldrar till Sven Jönsson | Svensson, Jöns (I1591)
|
| 5224 | Mördad av modern. | Månsdotter, N (I30001)
|
| 5225 | Mördad av sin man. | Olufsdotter, Kerstin (I45147)
|
| 5226 | N. N. Bildt, måske den Thomes Bilde, som 1442 nævnes i et vidne af Viborg Landsting.nämnes i ett intyg utfärdat av Viborgs landsting 1442. | Bildt, Thomes (I97747)
|
| 5227 | Namnet togs av det i närheten liggande Haglaberget. Studerande i Greifswald och sedan 1654 i Uppsala, disp. 1670 (de causis mutationum rerumpublicarum communissimis, pres. S. Skunk) och 1671 (de virtute heroica, pres. E. Ljungh), fil. kand. 1671, magister, prästvigd 16720519, kyrkoherde 1672 i Tofteryd, häradsprost 1674, predikant vid prästmötet 1675. Var en ordentlig och verksam man samt gjorde många förbättringar vid Tofteryds och Byarums kyrkor. (Lag.). | Olofsson Hagelberg, Petrus (I44494)
|
| 5228 | Narve Jakobsson (Jepsson, Jeppesson) er nevnt 1424 - 1444 på Austrått. Han var sønn av Elsebe Ottesdatter Rømer (d.ca.1448) og ridder Jakob (Jep, Jeppe) Fastulvsson (d. før 1428), som trolig var befalingsmann i Trondheim en tid. I 1424 var Narve dommer i Trondheim i en stor arvesak om Giske gård. Ved denne tid var han væpner. To år seinere var han blitt riksråd. Han ble av kong Erik av Pommern valgt til å avgjøre og fornye alle tidligere avtaler mellom Skottland og Norges konger om øya Man i Irskesjøen og om Suderøyene (Shetland) ved Skottlands nordkyst.Narve var befalingsmann i Jemtland i flere år og ble slått til ridder, antakelig under kroningen av kong Kristoffer av Bayern. I 1444 ble han av kongen valgt til å sitte i retterting i Norge. Dette er siste gang han er nevnt i live.Narve Jakobsson bodde en tid i Danmark hvor han ble gift med Philippa Borkvardsdatter Krummedike. De hadde en datter, Gjertrud. Etter Narves død ble Philippa ca.1451 gift med Henrik Jensson Gyldenløve. De hadde ingen barn. I brev av 1454 gav Henrik Jensson Gyldenløve forskjellige gårder nordafjells til Trondheim domkirke til årtidehold (årlig sjelmesse) for sin avdøde hustru Philippa. Sjelemessen skulle holdes hvert år på tirsdag nest for Helgemesse (Allehelgensdag, 1. november). Etter Philippas død ble Henrik Gyldenløve gift 2. gang med Eline Kane (nevnt 1478).På Austrått ble det i 1456 skrevet et brev hvor det blir gjort nærmere rede for hvordan hr. Narve fikk eiendommen som gave. I brevet er 10 menn navngitt, deriblant hjelpeprest Jon på Viklem. De kunngjør at de har vært på Austrått og på oppfordring av Henrik Gyldenløve har tatt opp vitnesbyrd av noen av de gamle tjenerne på gården. Tjenerne fortalte at Narves mor, Elsebe Ottesdatter Rømer, hadde sagt at Narve, da han kom hjem fra Danmark med sin hustru Philippa, ikke hadde fått noe heimafølge (medgift, arvelott). Derimot hadde hans bror Mats, og søsteren Gjertrud fått en del penger på den tid deres far levde. Det står i brevet at fru Elsebe ikke hadde mer gull, sølv eller andre kortbarheter å gi hr. Narve. Hun måtte da i stedet gi ham jordegods. Elsebe sendte derfor bud inn til Mære hvor Narve bodde på den tiden, om at at han kunne få Austrått med tilhørende gods på Ørlandet og der omkring. Narve tok imot gården og flyttet til Austrått med hustru og barn.Det fremgår av brevet at Narve seinere hadde reist til Danmark og var, som det står, "nær konung Erik". Nå døde Narve mens han var i Danmark, og hans bror Mats tok hånd om Austrått. På grunn av dette og andre forhold, fremmet Philippa sak, og på riksrådsmøte i Trondheim ble hun tildømt Austrått på vegne av datteren Gjertrud, - Narves og hennes eneste barn:Gjertrud Narvesdatter, d. etter 1502, var gift med Magnus (Stensson) Green, d. 1505. | Jakobsson Römer, Narve (I39140)
|
| 5229 | Natten emellan måndagen den 21 och tisdagen den 22 augusty blef Jöns Anderssons pigebarn i Hemmesdynge födt och döpt S:t Bartholomei dag, som var torsdagen därefter och kallad SISSA, modren Giertrud Andersdotter, fru pastorskan Anna Maria i Hemmesdynge hölt henne öfver dopet. Faddrar: Pär Bertelsson, Mats Pärsson och Oluf Andersson i Hemmesdynge, samt drängen Jöns Pärsson ibm, hustru Cathrina Rönbeck, Boel Trued Anderssons, och Karna Bertel Pärssons i Hemmesdynge. | Jönsdotter, Sissa (I4978)
|
| 5230 | Natten mellan den 10 och 11 february föddes och den 13 christnades Bengt Bengtssons dotter HANNA i Gyllebo. Susp. klockaren Hans Billings dotter Gunnela. Testes: Jeppa Jönsson i Bonnestänge, Willas Jespersson i Lonnekullen, Nills Anders hustru i Glamberg, Hindrick Asmunds hustru i Hwegerup. | Bengtsdotter, Hanna (I5258)
|
| 5231 | Natten mellan den 11 och 12 november föddes och den 15 döptes Anders Perssons son PÄHR i Stora Lerhult, moder Karna Andersdotter. Faddrar: Nils Rasmusson i Tagmosa, Håkan Sörensson ibm, och Lars Wellumsson i Vobbegården, hustru Margretha Jöns Anders i Karup bar barnet. | Andersson, Per (I4229)
|
| 5232 | Natten mellan den 12 och 13 juny föddes och den 14 döptes Påhl Joens dotter BENGTA i Bosarp, till dopet buren af Elna Lars Jöns. Faddrar: Påhl Rasmusson och Jacob Hansson, Marna Per Nils ifrån Lilla Svedala. | Påhlsdotter, Bengta (I2752)
|
| 5233 | Natten mellan den 14 och 15 may föddes Matthias Bengtsson och dess hustrus drängebarn NILS, fru cornetskan Elmgren bar honom. Testes: Hans Persson i Gullåkra. | Mattisson, Nils (I4529)
|
| 5234 | Natten mellan den 16 och 17 marty föddes och långefredagen christnades Åke påhlssons son NILLS i Gödelöf. Testes: Erick Christensson i Gödelöf, Lars Påhlsson ibm, Erick påhlsson i Tönnesborg, Måns Nilssons hustru och son i Hyllinge. | Åkesson, Nils (I5265)
|
| 5235 | Natten mellan den 21 och 22 may föddes och den 26 döptes Poll Jonssons lilla sohn TORSTEN uti Boserup, buren till dopet af Anna Bärtell Påls här uti byn. Faddrar: Mattias möllare i Lilla Svedala, Oluf Dafvedsson sammastädes, pär Jönsson uti Boserup och Bängta Jörgen Jönsson uti byn. | Påhlsson, Torsten (I3868)
|
| 5236 | Natten mellan den 21 och 22 october föddes i Herresta ryttareänckian Ellna Andersdotters oäckta drängebarn, nämndes i dopet den 30 dito LARS, till barnafader utnämndes drängen Mårten Jönsson, barnet frambars af Måns Jöns hustru Hanna. Testes: Måns Jönsson, Christen Andersson, Pär Trulls hustru Hanna, Pär Lassons hustru Ellna och Nills Sörens änckia Sissa. | Mårtensson, Lars (I1812)
|
| 5237 | Natten mellan den 27 och 28 october föddes på nr 14 Olluf Trulls och Anna Olesdotters doter, döpt ELLSA, alla hellgona dag som detta året inföll, som elliest den 1 novembris. Testes: Nills Gabrielsson, Oluf Pedersson, Hågen Hansson, Lars Ohlsson, Peter Hellgesson af Rynge, Margareta Forbus, ......... Flenning? | Olsdotter, Else (I2794)
|
| 5238 | Natten mellan den 6 och 7 oktober föddes och den 15 döptesHans Larssons son i Stora Pärstorp, namn OLOF. Testes: Nils Persson i Dumenstorp, Truls Nilses dräng i Påholt, Boel Jöns Bosons, Pehr Larssons hustru i Råckarup. | Hansson, Oluf (I2325)
|
| 5239 | Natten mellan den 7 och 8 february föddes och den 14 fastelagssöndagen döptes Hans Larssons barn i Stora Pärstorp, namn PEHR. Testes: Anders Larsson i Hegnaden, Nills Larsson i Sångletorp, Truls i Påholt, Mårten Hansson i Lerberga, Bothila Jöns Bosons, Sven Perssons hustru i Spörstorp. | Hansson, Pehr (I2324)
|
| 5240 | Natural. 1664, introd. s. å. Utdöd 1702-04-18. Natural. och adopt. 1756. Introd. s. å. Ättens sist levande medlem upphöjd i friherrlig och grevlig värdighet (Thott).Släkten Tott (Thott) är Skånes äldsta och mest ansedda adelssläkt, av vilken flera grenar efter svenska riddarhusets instiftande och Skånes förening med Sverige introducerats därstädes. Dess äldste med säkerhet kände stamfader var Tord Aagesen Thott, som beseglade brev 1288 och uppgives varit en ättling av den Tord Thott, som grundade Rosö (Bosjö) kloster i senare hälften av 1100-talet. Han kallades vid sin död Thord dictus Thaat och gav gods till Lunds domkyrka. Såsom hans son uppgives en Aage Tordsen, gift med Kirsten Kyrning, vilken hade sönerna Niels Aagesen Kyrning och Absalon Aagesen. Från den förre härstammar adliga ätten Tott, nr 26, samt friherrliga och grevliga ätterna Thott. Den senares sonson Axel Pedersen blev ryktbar i Nordens historia genom sina nio söner, Axelssönerna, vilka spelade en mycket betydande politisk roll i Sveriges historia under senare hälften av 1400-talet. Av dessa var Ivar Axelsson, svenskt och danskt riksråd, pantinnehavare av Gotland och en tid medregent åt sin svärfader, konung Karl Knutsson, den mest framstående samt brodern Erik Axelsson två särskilda gånger svensk riksföreståndare. Från en annan av bröderna, danska riksrådet Åke Axelsson, härstamma genom dennes söner Erik och Claes adliga ätten Tott af Skedebo, nr 88, och grevliga ätten Tott, nr 16. Den danska ätten utdog 1785 med geheimerådet och statsministern Otto Thott, 1767 upphöjd till dansk länsgreve, känd för sina dyrbara samlingar av tavlor, mynt och böcker (hans bibliotek, omfattande 120,000 band, var på sin tid det största enskilda i hela Europa).Litteratur: Danmarks Adels Aarbog 1900. A. Skoglund, De yngre Axelssönernas förbindelser med Sverige 1441-1487 (1903). | Aagesen Tott till Lödde, Tord (I37593)
|
| 5241 | Niclas Rosenbalcks transkribering:Konga dombok 1638 13 mars, laga ting i Ryd (Nöbbeled sn)[Källa: Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 286 / sid 92 (AID: v49320.b286.s92, NAD: SE/GHA/90102) ]f 92rKom för Retta Mathis i Moshult på sine egne Vegnar, och bekende at han hade giordt Jordabyte medh Måns i Fagrasiö, och giffuit honom een Siettingh aff Fagrasiö heele gårdh, och igen bekommit Månses hustrus Sisses Jord till fyllest Vthj moshult. Jtem Mathis i moshult fulmöndig på sin Sösters Eringunnas Vegnar, och Tingskiöte Måns i Fagrasiö een heel 1/4 af Fagrasiö gårdh, och fått SkateJord till Fullanöijo i Moshult igen. Jtem Mathis fulmöndigh på Karines Vegnar i Jngemundeboda och Tingskiötte Måns i Fagrasiö een Sietepart af Fagrasiö för__27 daler godt mönt. jtem fulmöndig på Gertrudz Vegnar i Baggeboda, och Tingskiöte Måns i Fagrasiö een Siettepart af Fagrasiö gårdh för__27 daler godt mönt. Jtem hafuer Månses hustru Sisza arft en Siettepart aff Fagrasiö gårdh. Jtem belongande 1/12 part som Kommer Börges barn till, den hade Börge i sin lijfztijdh, både sålt och begynt Vpbära, och sedan hans hustru, så at ther på är gifuit Specie Rikzdaler 18 str: medh Condition, at den parten står oskiöt till barnen blifua Målzmen och möndige. Des emillan brukar Måns Jorden för Vtlagde penninger, så at Måns her medhäger heele gården, Vndantagandes förbete: 1/12 Allt Moshult Vpbiudit________1Konga dombok (GHA) 1628 den 12 december, laga ting i Ryd (Nöbbeled sn)[källa: Advokatfiskalen Kronobergs län EVIIAAAD:12 (1635-1640) Bild 297 / sid 103 (AID: v49320.b297.s103, NAD: SE/GHA/90102) ]1/2 Moßhult_____________1.2.3.f 102v:Sammadagh Jnlades i Reten it Kiöpebreff, gifuit i Algutzboda Then 9 Februarij 1634, af Mester Niels skreffuit och Vnderskrefuit, och af 3 boofaste Erlige Dannemen, Nemligen Håkon i Boaskogh, Mathis i Bökeware, och Bengt i Månsemåle, som rätte witnesmen, medh deras bomerker bekräfftat. Der Vthi Niels Jönson i Baggebodha bekenner sigh, medh sin hustrus Gertrudz gode Jaa och samtöckie, hafua sålt Niels i Moszhult, och hans hustru Karin een Femtingh af aller Moshulta gårdh. Och derföre vpburit Rikzdaler__50 str: och en Koo.Jtem framkom Måns Nielson i Fagrasiö på sin hustrus Vegna Sißa be:d och bekende han hade giort Jordabyte medh förbede: Mathis i Moszhult, och gifuit honom halfuan sin hustrus arfuelot i Moshult, och igenbekommit Mathises arfueJordh i Fagrasiö, och ahfuer Mathis giffuit tillbytes för bygningh och thet hans Jord betre whar, Rikzdaler__20 str: Och J Etleffuat een 4 lodh skedh, hafuer och Mathis sin arfue-loth i Moszhult, så at han medh sin hustru äger halfue gården. Martin Brandt | Persdotter, Sissa (I28421)
|
| 5242 | Niels Christophersen övertog inledningsvis föräldragården i Almaröd. Enligt obekräftad uppgift flyttade han senare, någon gång mellan 1681 och -84 från fädernesgården i Almaröd till Öremölla, dit hans broder tidigare flyttat och fortfarande var bosatt. Deras syskonskap är inte hundraprocentigt säkerställt men styrks av att de båda hade var sin dotter med det då tämligen ovanliga namnet Johanna. Också efternamnet Christophersen får förvisso betraktas som relativt ovanligt. Denne man förekommer även på flera ställen i Helmer Frennings register över Vemmenhögs bouppteckningar: 11/2 1686 och 16/6 1702. | Christophersen, Niels (I1740)
|
| 5243 | Niels Jensen, klockare i Anderslöv. I tvisten 1720 (domb. 19/2) om vilket gravställe som hörde till klockarebolet i Anderslöv, hade klockaren Ryström som vittnen inkallat hustru Lisbet Nilsdotter i Stävesjö och hustru Hanna Nilsdotter i Stora Markie. De uteblev på grund av sjukdom och man vet alltså inte varför klockaren ansåg de båda hustrurna bättre än andra kunna ge trovärdigt besked om klockarebolets gravställe. Det är dock rimligt att antaga, att de var döttrar till någon tidigare klockare i församlingen. Motparten som lyckades styrka, att det omtvistade gravstället hörde till hemmanet nr 1 i Sörby, hade sålunda som vittne bl.a. kallat dottern till en tidigare åbo på nr 1. Degnen Niels Jensen i Anderslöv och hans hustru står upptagna i mtl 1662 och 1664. "Den gode danneman Niels Jensen degn" i Anderslöv, hans nuvarande hustru och deras barn mottog 1676 (tingsboken 5/6) försäkran av Jep Anderssen i Stora Markie på hans, hans hustru Margrete Nielsdotters och deras arvingars vägnar, att Jep gav avkall för sin hustrus arv efter sin salig mor, degnens första hustru Birgitte Jensdotter. - Samma år 24/4 vittnar Niels degns dotter Birgitte som bor i faderns stuga i Anderslöv. Slutligen nämns klockaren Niels Jensen i Anderslöv 1687 7/2 (mål nr 13 och 16), då han stämmer en bonde för 6 års obetald helgonskyld och själv döms för ärekränkning av motparten. - Eftersom dottern Birgitte var vittnesmyndig 1676, bör hon vara född senast ca 1658. Hon är troligen äldsta dottern i klockarens andra gifte, eftersom hon bär samma namn som första hustrun. Dottern Elisabet, vilkens barn föddes ca 1689-1708, bör vara född 1665/70 och sålunda även höra till barnen i andra giftet. En son till Niels Jensen i andra giftet var klockaren i Anderslöv Olof Nilsson , f. ca 1661 (domb. 1701 23/10 40 år), som nämns i mtl. 1684 med piga och en från mantalspengar befriad person som kan vara fadern, 1691 med hustru, dräng och en befriad person samt 1700 med hustru Boel, dräng och piga. Av 1690 års jordebok framgår att han bodde i kyrkogatehuset nr 21 i Anderslövs by och brukade kyrkohemmanet nr 16 1/2 mt i samma by. I 1695 års kat. som han undertecknar Olaus Nicolai Diaconus, han han bland sitt husfolk drängen Jöns och pigan Margareta, vilka båda har namn som finns i hans familj och kan vara hans anhöriga. Även 1701 års kat. är av hans hand, undertecknad P. Bering/Oluf Nilsson. Som klockare i 1710 års matlängd står Anders Riström på nr 21 varunder brukas nr 16. (SOH i och 2-3 1972 av Helmer Frenning). (Barn II:4, s ) | Jensen, Niels (I41382)
|
| 5244 | NILLS, född i Norra Willie den 23 februari, föräldrar: Jöns Pehrsson och Kirstena Larsdotter, jordequinnan Anna Lars Anders, Ellsa Lars Pehrs bar barnet till dopet den 1 mars. Testes: Lars Pehrsson, Ellna Lars Hans, pigan Karna Jeppesdotter, Anders Larsson, Pehr Nillsson. | Jönsson, Nils (I279)
|
| 5245 | Nils (son av Nils Joensson Bröms, tab 4), till Lidhem som han ärvde efter styvfadern Christian Johansson och vartill han skrev sig 15869. Ägde tillsammans med brodern Arvid Läxhult enl. 1579 års rustningslängd7. Häradshövding i Tuna län 1581-08-30. Konung Johan III:s hovtjänare 1582. Levde 1593. Gift med Margareta Andersdotter, som levde änka 1614, dotter av ryttmästaren Anders Eriksson (Rosenstråle, nr.37) och Brita Siöblad, (nr 75).Barn:? Arvid, till Lidhem i Locknevi socken Kalmar län. Han upptages å riddarhusgenealogien såsom son till Arvid (tab 5), men uppgives i Palmskiöldska samlingarna hava varit son till Nils, vilket är sannolikast. Introd. 1627 jämte Anders och Nils Bröms under nr 133, vilket sedan ändrades till nr 161. Levde 1640.10 Gift 1629-10-28 på Lidhem med Carin Drake af Hagelsrum i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Anders Björnsson), dotter av ryttmästaren Arvid Drake af Hagelsrum (nr 90) och Hebbla Eriksdotter (Stålarm, nr 32).Carin, till Lidhem, som hon ärvde efter (brodern?) Arvid Bröms, död 1660. Gift före 1625 med kaptenen Johan Eketrä, nr 137, född 1601.? Per. Uppgives hava av konung Gustaf II Adolf fått förnyelse på sin farfars farfars adelsbrev och blivit introd. 1627, men förekommer icke i riksdagsakterna10 samt hör sannolikt icke till denna ätt. | Nilsson Bröms, Nils (I38957)
|
| 5246 | Nils (son av Peder Christersson Siöblad, Tab. 2), till Flättna och Gemmatorp samt Tannåker i Tannåkers socken, Jönköpings län, Marsholm i i Agunnaryds socken, Kronobergs län och Rönnäs i Agunnaryds socken, Kronobergs län och Grimarp i Södra Ljunga socken, Kronobergs län. Var 1600 domhavande i öÖstra härad och 1603 i Sunnerbo härad i Småland. I slottsloven på Kalmar 1609-06-13. Ståthållare på Kronobergs slott 16101621. Under danska kriget 16111613 anförare för allmoge i Sunnerbo härad 1611-03-22, men blev av danskarna tillfångatagen och all hans egendom plundrad (Medd. av P.G. Vejde.) 1612. Introducerad 1625 under nr 42, vilket sedan ändrades till 75. Avsked från domarämbetet 1630-11-29. Död 1645-06-21 på Flättna. Gift med Malin Kåse, död 1641-02-26 på Marsholm, dotter av kronobefallningsmannen Peder Arvidsson Kåse (nr 139) och Margareta Trulsdotter (Marbo).Barn:Johan. Överstelöjtnant. Död 1620. Se Tab. 4.Anders. Junker. Död 1650. Se Tab. 5.Elin, till Tannåker. Var 1620 trolovad med kaptenen Bengt Bagge, men denne bröt trolovningen. (SH liber caus., vol. 33 (OA)). Gift 1624-10-10 i Agunnaryds kyrka med majoren Jöns Persson Gyllensparre, nr 146, död 1685. | Pedersson Siöblad, Nils (I31925)
|
| 5247 | Nils Andersson Ruska (son av Anders Ruska, tab 1), skall enligt Utter2 hava fått frälse av gamle herr Sten Sture 1486: "en vit bjälke satt i vapnet i blått fjäll med ett vitt och ett blått horn på hjälmen", men förekommer icke i bevarade urkunder.Barn2:Joen Nilsson Ruska. Se tab 3. | Andersson Ruska, Nils (I37953)
|
| 5248 | Nils Andersson var gift med Malena Hansdotter, född i Öremölla den 9/6 1792. N.A. står 1816 som utflyttad till Vemmenhög. 1818 står familjen som inflyttad därifrån till ettgathus (nummer 6) i Öremölla by. De återfinnes senare i Sjörups husförhörslängd som boende i ett hus på Carlsborg - Nils Andersson var statdräng på Karlsborgs gård och uppges ha haft "svag kunskap". Hit kom familjen 1837 och hade då senast vistats i V.Nöbbelöv. Flyttade 1838till Balkåkra och återfinnes från mitten av 1850-talet som boende å Snårestad nummer 1, därNils var husman. | Andersson, Nils (I287)
|
| 5249 | Nils Birgersson, (översiktstab. 1). [Var möjligen identisk med den Nils Birgersson, som blev fogde i Noraskog 1530-01-06 och var fogde i Väsby län 15391543-05-19] (Al.). Fogde i Östkind m fl härader i Östergötland 15431544 (Al.). I slottsloven på Stegeborg 1544-07-29. Fick 1545 i förläning Katarina prebende och gård i Växjö (Östregården i Växjö landsförsamling) med förnyat förläningsbrev därå (G I r.) 1550-07-31 och utv. konung Eriks konfirmerat (G I r.) 1560-02-01. Befallningsman på Kronobergs slott samt i Konga, Albo, Kinnevalds och Norrvidinge härader (G I r.) 1545-07-15. Tillika fogde i Kronobergs län (Al.) 1545-08-091560-03-22. Höll vapensyn med det rusttjänstskyldiga frälset i Småland (G I r.) 1547-06-03. Skulle enligt utv. konung Eriks brev 1560-03-01 »her effter bliffva brukat på Calmar slott», men redogjorde ånyo för Kronobergs slott (Al.) 1561-09-291562-09-27. Död omkring 1567. Han ägde själv en tredjedel i Åryd i Hemmesjö socken, Kronobergs län, tillöste sig före 1561 en tredjedel däri av sina två systrar och köpte den återstående tredjedelen av sin avlidne broder Gunnar Birgerssons söner och mågar, på vilket köp han erhöll fasta vid Konga härads ting (KA, ank. brev (OA).) 1563-07-20. Förunnades genom konung Eriks brev 1566-10-29 frihet och frälse på sina skattegods och gårdar (KA, ank. brev (OA).) Åryd och Hemset i Hemmesjö socken, Kronobergs län, Enga, Västorp och Attsjö i Furuby socken, Kronobergs län, Ormeshaga och Ugnanäs i Hovmantorps socken, Kronobergs län, Boatorp och Nåtteryd i Moheda socken, Kronobergs län samt Öja Hjälmagård i Öja socken, Kronobergs län och Bräkenshalla i Kalvsviks socken, Kronobergs län. Gift med (RHD.) Anna Hansdotter, som levde änka 1580, då hon bodde på sin sätesgård Östregården. (Medd. av kantor P. G. Vejde.) | Birgersson, Nils (I51142)
|
| 5250 | Nils Boije (översiktstab 2, son av Anders Karlsson, tab 1), till Gennäs och Dalkarby. Landssyneman i Muurla 1515 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Väpnare 1523. Småsven i Gustaf Vasas hov 1527 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Fogde på Raseborg (Al.) 1530-08-241531 med konungslig rätt över sina egna landbor. Hade i förläning Väla socken, i Uppland 15331538 och Tordby bol i Pojo socken, 1535 samt bekom 1540 hela sistnämnda socken, jämte Ekenäs stad, som indrogs 1547, men återställdes till honom 1549-06-08 för tiden till 1554 (Al.). Hade 1542 tillika Biskopstuna landbor i Åkers skeppslag Stockholms län och erhöll 1548-10-20 Virmo storsocken, som revocerades 1550 (Al.). Fodermarsk 1535 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors) 1537 och uppdrogs 1537-05-27 att hålla allmän vapensyn i Finland. Krigsöverste 1542 och deltog vid bekämpandet av Dackeupproret. Beseglade konung Gustafs fördrag med Nils Dacke i Linköping 1542-11-08. Vistades såsom konungens utskickade i Pommern 1545 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Mönsterherre i Finland 15491554 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Fodermarsk (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors) för finska ryttare 1555. Översteryttmästare i offensiven mot Ryssland hösten 1555 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Ryttmästare för finska ryttare 1555-10-27. Lämnade denna anställning 1556-07-18. Svor trohetsed till hertig Johan (Bbl.) 1558-01-07. Häradshövding i Raseborgs västra härad 155861 samt i hela Raseborgs län 156368. Riddare av S:t Salvatorsorden 1561-06-19 vid konung Eriks kröning. Entledigad ur hertig Johans tjänst (Bbl.) 1562-02-15. Fick genom kungligt brev 1562-04-13 frihet och frälse på lägenheter, som han tillhandlat sig i Tenala, Pojo och Loppis socknar, dock skulle han lör dem göra rusttjänst. En av befälhavarna för den här, som hösten 1563 erövrade Åbo slott och tog hertig Johan till fånga (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Häradshövding i Raseborgs län 1563 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Befallningsman över Viborgs slott och län 1565-05-25 men tillträdde ej denna befattning (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors). Fältöverste i danska kriget. Lagman i södra Finland 1568. Tillförordnad ståthållare över hela Finland 1568-05-20, men avsade sig ämbetet för sjukdom. Död 1568-10-00 [Bbl]. Gift omkring 1538 (Medd. av arkivarien dr K. Blomstedt, Helsingfors) med Brita Kristersdotter, död omkring 1580, dotter av slottsfogden Christer Claesson Horn den äldre (Horn af Kanckas, nr 12) och Ingeborg Siggesdotter (Sparre af Rossvik, nr 7). Hon innehade säterierna Tykö i Bjärnå socken, och Degergård i Tenala socken.Barn:Göran. Riksråd. Död 1617. Se tab 4.Carl. Levde 1573. Död ung.Karin. Begraven 1619-10-06 i Åbo domkyrka och 1620-02-06 nedsatt i Ulvsby kyrka. Gift med fältöversten Axel Jönsson Kurck i hans 1:a gifte, född 1555, död 1630.Mårten. Ryttmästare. Död 1596. Se tab 14.Anders. Ståthållare. Död 1618. Se tab 80.Märta. Levde ogift 1623.Ingeborg. Död 1580. Efter henne hölls arvskifte 1595-04-12. Gift 1:o 1567-01-13 med ståthållaren Hans Larsson till Isnäs, av den äldre ointroducerade ätten Björnram, död 1571. Gift 2:o 1577-12-15 med ståthållaren på Nyslott Gödik Gustafsson Fincke, av finsk uradel, i hans 1:a gifte, död 1617.Brita. Hon var antagligen den dotter, som var gift med Erik Skredder, vilken 1565 kallas Nils Boijes måg, och som 1574-09-02 fick frälse på Saramäki i Halikko socken.Christoffer. Låg 1569 i borgläger på Tavastehus med 18 hästar under Lars Torstenssons fana.Erik stupade i Ryssland.Claes stupade i Ryssland.Hans. Död ung. | Andersson Boije (af Gennäs), Nils (I51177)
|