.jpg)
.jpg)
Bo Lindkvist Hemsida
Min Släktforskning.
Noteringar
Träffar 6,701 till 6,750 av 7,881
| # | Noteringar | Länkad till |
|---|---|---|
| 6701 | Enligt Liljenberg stamfader för det han kallar Hönjarumsätten (OHÅ 1963, s 214). | Anderssön, Tryls (I25244)
|
| 6702 | Enligt Sven Åke Nyqvist är Sven Apelqvist född i Hälleberga, åtminstone gift där 1733, men hette då Sven Persson. Han ger då en penningsumma till kyrkan och detsamma gör han 1734 när hans hustru kyrkotas efter sonen Peters födelse. Han flyttar sedan till Säfsjöström, där sonen Johannes föds och 1742 finns han i Lessebo under namnet Apelqvist. I 1743 års kyrkoräkenskaper för Hovmantorps församling så upptages en gåva från hammarsmeden Sven Apelqvist på Lessebo bruk. I boken "Lenhovda, en Värendssocken berättar" finns angivet att bland Säfsjöströms "uppsättare och malmtagare" finns 1744 en Sven Persson. År 1753 finns också en lista på arbetspersonal, bl.a. hammarsmed och mästersven. Åtskilliga av de då uppräknade bära släktnamn, gamla eller nytagna. (Där finns också en Erik Stålhös.) Vid Schröders död hade Sven Apelqvist en skuld till brukspatronen på 298 dr. Lessebo bruk finns beskrivet i: Klemensson Gustav: Lessebo Del I 1658 - 1856 och del II 1856 - 1956. "När Schröder 1728 övertog Lessebo, fann han, såsom ovan nämnts, gamla och okunniga smeder såsom mästare i stångjärns- och knipphammarsmedjorna. Efter brukets ombyggnad blev därför en av hans angelägnaste omsorger att anställa skickliga smeder. Det är icke bekant varifrån han hämtade den nya hammarsmeden (Nils Svensson) eller dem, som under den närmaste tiden nämnas som hammarsmeder. (Johan Bengtsson, Henrik Jepsson Rofva och Lars Mattsson) Efter hand uppväxte dugliga hammarsmeder vid Lessebo. Sven Nilsson, född i Lessebo och i arbete där sedan 1738, erhöll 1746 bergstingsrättens mästersvensbrev och blev följande år förklarad för mästare. Samtidigt med honom blev Sven Apelqvist mästersven efter att tidigare ha arbetat vid Orrefors, Sävsjöström och Linnefors. Under 1750-talet voro Olof Stockhus (1747-1761) och Adam Hane (1749-1764) hammarsmedsmästare. Såsom läredrängar eller kolgossar och mästersvenner arbetade under en följd av år Johan Hammarstöm (1743-1764) och Sven Apelqvist (1744.1759) vid Lessebo. (p 129)" I boken Den Svenska historien, redigerad av Jan Cornell, del 9; Industri och folkrörelser 1866 - 1920: A. Bonniers förlag, Stockholm 1968 finns bl. a.följande skrivit om smederna s. 126 - 128. -- Men mästersmederna stod socialt och ekonomiskt hela tiden långt över den omgivande jordbruksbefolkningen.............Bruksarbetarnas, särskilt smedernas, arbete var oerhört slitsamt. Härom berättar Gustaf Schröder på 1890-talet med syftning på förhållandena vid några värmländska bruk under första delen av 1800-talet: "Arbetstiden för stångjärnssmederna var från kl. 6 söndags e.m. till samma tid lördagen därpå, och så året om. Mästaren och mästersvennen arbetade skiftesvis. --- Från nämnda tid på söndagen till lördagen var smedernas kostym mössa, grov skjorta, förskinn, strumpor och träskor. Lika året om, densamma i 30 graders köld som i 30 graders värme. De sovo icke i sina rum eller sängar, utan i en därtill uppförd liten koja, kallad "labbi" i skriftspråket och "kuja" eller "smekuja" i dagligt tal. Den bestod av fyra väggar, brutet tak, öppen spis och några hopspikade bräder till sängar. Den var utan fönster och eldades med glödande slagg, tagen från smideshärden, och kol. I sängarna låg lös råghalm. Det var bädden. luften i detta sovrum var varm, nästan het, vilket var nödvändigt då arbetarna saknade kläder, men atmosfären låter sig inte beskrivas. Det var ett kompositum av fotsvett, hudsvett och salt, ty av det ymniga svettandet kristalliserades saltet som åtföljde utdunstningen till formliga kakor över rygg och skuldror. I sådan atmosfär sovo de. Måltiderna intogs antingen i smedjan eller i "kujan". Smeden var nästan helt skild från sin familj hela veckan. Detta kom sig dels av vana, dels därav att han aldrig, så lång veckan var tvättade sig, och sotig undvek han att visa sig utom smedjan eller "kujan", och dessutom måste fristunderna användas till vila. Stångjärnssmedens hårda arbete gjorde honom redan vid fyrtio år krokryggig. -- Vid femtio års ålder var han döv och icke så sällan lemlytt." I Lesseboboken, del 1 sid 202-203 står det: "Runt om i bygden framlevde gamla smeder och andra bruksarbetare en torftig tillvaro på torp eller i backstugor. Från Jernkontoret och hammarsmedslådan började visserligen utdelas kontanta bidrag till förlamade smeders och bruksarbetares underhåll - utdelningarna skulle verkställas vid bergstingsrättens sammanträde "i bruksägarnas tillika med de torftiga smedernas närvaro" - men beloppen voro synnerligen obetydliga. Vid 1771 års bergsting utdelades till avskedade hammarsmeden Adam Hane, mästersmeden Sven Apelqvist, masmästaren Johan Bengtsson och knippesmeden Henrik Lindgrens änka, alla vid Lessebo, 6 á 7 dr kmt, vilka belopp minskades under de följande åren." | Persson Apelqvist, Sven (I41983)
|
| 6703 | Enligt uppgift i Helmer Frennings släktsammanställning (Släkt & Hävd 1-3 1972) var denne Anders Persson åbo i Stubbarp, Slimminge, åtminstone 6/8 1744, då hans son Per föddesdär. Enligt bland annat denna sons födelseattest hette Anders Perssons hustru Elna Persdotter. Detta bekräftas även av den bouppteckning, som den 3/12 1752 förrättades efter denavlidne Anders Persson. Bouppteckningen verifierar även övrig släktskap och av densamma levde familjen under goda omständigheter.Bouppt. efter Anders Persson förrättades 1752-12-30 (1752-53:68) | Persson, Anders (I2902)
|
| 6704 | Enligt åldersuppgift är Maria Dorothea Zaulich född omkring 1664,kanske i V. Torsås, dotter till brukspatronen Christopher Zaulichoch hans hustru Märtha. Maria Dorothea Zaulitz och Johan fick 11 barn,alla födda iKarlshamn, varav två dog innan de hunnit bli ett år. Barn: Maria Albrekt Dorothea född 1690-07-19 Märtha född 1691- död 1691 Court född 1693-05-06 Göran född 1695-11-02 Abraham född 1696-11-18 Märtha född 1699-07-19 död 1699-07-26 Märtha född 1702-06-28 Jakob född 1703-09-03 Margareta född 1706-10-12 Efter makens död 15 februari 1736 står hans änka, Maria DorotheaZaulich som ägare till Torne till sin död. Året efter mannens död begärde hon hos bergstingsrätten att fåanta så mycket folk, som erfordrades till att driva bruket. Dettafann sig denna så mycket mindre kunna förvägra henne som bruketendast hade sju anställda och rätten nogsamt visste, att dennaarbetskraft ej var tillräcklig. Några uppgifter om antaletarbetare vid Torne de närmaste åren därefter ha icke stått att få,men 1743 fanns där en hammarsmedssven, som förrättademästarsysslan, en lärdräng, en kolgosse, två sågskärare, fyrafamnvedshuggare och körare och två kolare. Av dessa arbetade detre förstnämnda vid härden. Antalet arbetare vid Torne håller sigsedan några år framåt omkring 9-11 för att vid 1750-talet vissa åruppgå till 16-17, däribland en tid en bruksskogvaktare. Det storaflertalet av dessa arbetare utgjordes av famnvedshuggare, kolareoch dagsverkskarlar. Det förefaller som om dessa arbetare i regelha varit från trakten. Möjligen kom däremot smederna och derasgesäller från andra bruk, även om det bland dessa kanske harfunnits några som från far till son ha stannat vid Torne hammare.Som helhetsbedömning kan sägas att rekryteringen på 1700-talett ärhelt annan än under Tornes grundläggningstid med dess starkainslag av valloner. Maria Dorothea Emmertz, född Zaulich, avled på Sunnerön den 17mars 1748 i en uppgiven ålder av 84 år. I bouppteckningen efterhenne, som icke förrättades förrän den 29 maj 1749, värderadesTorne stångjärnshammare med en fotkvarn, i anseende till attingenderas villkor stode att förbättra på grund av brist på vattenoch närheten till andra hamrar och kvarnar, till endast 1.400 drsmt. Sundet upptogs i värde till 500 dr och Kassamåla, på vilkethemman den avlidna sålt skatterätten till åborna, till 430 dr.Sunnerön hade makarna Emmertz redan 1715 givit till sonen Cort.Bland övriga tillgångar kan nämnas ett parti tackjärn om 44skeppund, som värderades till 220 dr. Samtliga tillgångar i boetvärderades till 6.928 dr. I denna summa var inräknat vad barnentidigare fått (3.613 dr), men ej en osäker fordran hos en son,handelsmannen Albrekt Emmertz, på 2.963 dr. Sonen Abraham Emmertzinlämnade en förteckning på dödsboets skulder, som uppgick till2.229 dr., varför till delning fyra bröder och fyra systraremellan återstod endast 1.085 dr. smt. (Albrekt Emmertz ansågs hafått ut sin del). Det långa dröjsmålet med bouppteckningen - över ett år förgick juefter dödsfallet innan den förrättades - torde ha hängt samman mednågra affärstransaktioner mellan arvingarna, där sonen löjtnantenAbraham Emmertz var huvudpersonen. Åtskilliga månader förebouppteckningen hade han löst ut några av syskonen ochsyskonbarnen med sammanlagt 1.800 dr. smt. Därvid värderades enbrorslott till 400 och en systerlott till 200 dr. smt. Denna affärgenomfördes under häftig konkurrens med bruksherrarna på Ålshult,bröderna Olof och Gulich Bergquist, den förre bruksägare och densenare bruksinspektor. Därunder kom det till en så häftigsammanstätning mellan Abraham Emmertz och Gulich Bergquist attEmmertz tillfogade sin antagonist blodvite, för vilket hannaturligtvis blev stämd inför tinget. Den av allt att dömasynnerligen lyckade affären krönte Abrahamn Emmertz genom attomedelbart efter bouppteckningen av brodern Cort von Emmertzförvärva hemmanet Sundet för 500 dr. smt. Köpebrevet är dateratden 1 juni 1749. Åtskilliga år efter dessa händelser (målet avgjordes vid Allbohäradsrätts höstting 1762, þ 88) blev Abraham Emmertz stämd avsystern Maria Emmertz' barn, Johan, Christian och Maria Thurau(Thuro), på innestående arv efter morbrodern Cort von Emmertz.Syskonen Thurau påstod bl a att ej allt hade upptagits till sitträtta värde och en del inte alls i bouppteckningen 1749 efterMaria Dorothea Zaulich. Kärandena företräddes av inspektor GulichBergquist på Ålshult, som till bestyrkande av påståendet uppvisadeett utdrag ur Stockholms kämnärsrätts protokoll den 26 januari1759. Enligt detta vittnade pigan Sara Månsdotter, edligen avhörd,att hon hört Abraham Emmertz vid samtal med hustrun efter hansmoders begravning säga, att om de skulle köpa gården Sundet ochbergsegendomen så ville han ge 6.000 dr smt och ännu mera, om deicke kunde få dem för denna summa. Vidare ansåg käranden Sunnerönvara värd 1.600 dr smt och ville att köpet skulle återgå, då Cortvon Emmertz som svagsint var satt under förmyndare då köpetgjordes upp. Emmertz hänvisade till värderingsmännens uppgifter ibouppteckningen efter modern och uppgav att han sedermeraöverenskommit med sina syskon att på varje brorslott skulle falla800 dr smt och på varje systerlott i proportion därtill (hälften).Häradsrätten ogillade syskonen Thuraus anspråk, då varkenbouppteckningen eller köpet av Sunnerön överklagats och värderadeCort von Emmertz tillgångar på grundval av bouppteckningen ochköpebrevet till 1.300 dr smt(arvslotten efter modern till 800 droch försäljningssumman för Sunnerön till 500 dr)G 1680 m JOHAN VON EMMERTZ, f 1656 i Stockholm (Tyska förs.), d 1736 i V. Torsås (G). Brukspatron, Läkare i Sunnerö, Skatelöv sn (G). Barn:DOROTHEA VON EMMERTZ, f 1690, d 1761COURT VON EMMERTZ, f 1693, d 1752ABRAHAM VON EMMERTZ, f 1696, d 1772 | Zaulich, Maria Dorothea (I28204)
|
| 6705 | er hidtil ikke truffet nævnt i noget samtidigt dokument | Minckwitz, Gert (I28621)
|
| 6706 | Er nævnt som Jakob Olufsen Lunge til Højstrup, Rygård samt hovedgård i Skovsøog Valby, og nævnes som død den 29. Juni 1387. Han var gift første gang med Maren Myndel til Nielstrup og Asserstrup, anden gang med Elsebe Sandberg og tredje gang med Mette Limbek, der var enke efter Niels Hak. Jakob Olufsen Lunge var 1343 forlover for kong Valdemar ved forliget i Helsingborg og var vist nok ridder 1351. Han var kongens høvedsmand på Als, men 1359 blev han fængslet som mistænkt for delagtighed i jydernes oprør. Omkring 1362 nævnes han som høvedsmand på Helsingborg, og 1371 havde han St. Clare klosters gods i Ølby i leje. Han mistede 1376 Kalundborg len og 1377 Holbæk slot, som han havde haft i pant, men dog fortsat fik i forlening. Han havde da også Trudsholm i Jylland og St. Clare klosters gods på Møn. I 1381 havde han samme klosters gods i Bårse herred. Jakob Olufsen Lunge solgte Hegnet m.m. gods til fru Elene af Bjernede. | Olufsen Lunge till Höjstrup, Jacob (I28614)
|
| 6707 | Erik (översiktstab. 1, son av Lars Weidman, adlad Weidenhielm, tab 4), till Saxemåla samt Hägerum i Kristdala socken Kalmar län. Född 1694-02-25 på Saxemåla. Sekundkorpral vid Smålands kavalleriregemente 1716. Premiärkorpral därst. 1718. Kornett vid adelsfaneregementet s. å. 26/6. Löjtnants karaktär 1724-05-16. Ryttmästares avsked 1743-09-21. Död 1750-10-12 på Saxemåla och begraven s. å. 13/11. Gift 1728 med Gustaviana Margareta Malmström, född 1711, död 1800-05-13 på Gällö i Lönneberga socken Kalmar län samt bars till graven av tio barnbarn, dotter av professorn vid Uppsala universitet Johan Malmström och Maria Juliana Tranhielm, nr 1271.Barn:Lars, född 1729-05-26, död 1732-11-20 på Saxemåla och begraven s. å. 27/11.Maria Juliana, född 1730-07-11, död 1774-06-29 på Hägerum. Gift 1753-07-11 på Saxemåla med löjtnanten Johan Svensson, född 1721-09-30 i Västervik4, död 1769-04-30 på Hägerum.Johan, född 1732. Kapten. Död 1809. Se tab 6.Lars Ernst, född 1734. Överste. Död 1815. Se tab 8.Carl Vilhelm, född 1735. Kapten. Död 1804. Se tab 10.Erik, född 1738-10-28. Studerande. Drunknade 1755-07-22 i sjön vid Djursbo i Lönneberga socken Kalmar län.Christer Herman, född 1740-11-19 på Saxemåla. Student i Uppsala3 1756-04-13. Lärstyrman vid amiralitetet 1757-12-23. Medelstyrman 1760-10-19. Fänrik vid arméns flotta 1761-11-10. Död ogift 1763-05-16 på Sveaborg. | Weidenhielm, Erik (I37713)
|
| 6708 | Erik Botvidsson (son av Botvid Bengtsson, Tab. 1). Namnes såsom häradshövding i Borgå län 1470, 1474, 1480 och 1488-14919. Namnes 1486 i sin hustrus morbroders, lagmannen Hartvik Garps testamente samt 1487, då han i Åbo med sina svågrar Peder Lille (Wildeman, nr 89), Matts Andersson (av Voltis-släkten) och Nils Röfvare, väpnare, givit samtycke till allas deras hustrurs morbröders, ärkedjäknen Arvid Garps och lagmannen Hartvik Garps gåvobrev till Åbo domkyrka. Gift med Karin Olofsdotter, dotter av Olof N. N. och Kristina Jakobsdotter Garp (finsk uradel). Hon levde 1487, men var död 1508, då väpnaren Magnus Frille till hennes son Olof och hans medarva testamenterade, vad han tillbytt sig av deras moder i Letala.Barn:Arvid Eriksson. Ståthållare. Död 1529. Se Tab. 3.Olof Eriksson. Häradshövding. Död omkr. 1534. Se Tab. 8. | Botvidsson, Erik (I37901)
|
| 6709 | Erik Hård (översiktstab 37, son av Lars Pedersson, tab 6), till Hjällo i Fågelås socken och Hårdaholm i Suntaks socken (båda i Skaraborgs län), född 1560-10-02 på Segerstad. Fänrik vid Smålands ryttare 158422. Befallningsman på Stockholms slott 1585-02-12-158721. Häradshövding i Laske härad samt några socknar i Ale härad, i Västergötland 1590-04-28. Konfirm, härå av konung Sigismund 1594-06-20. Satt 1599 såsom ledamot av räfsträtten i Linköping. Död 1645-09-08 på Hårdaholm och begraven s. å. 9/11 i Fågelås kyrka, där hans epitafium med hans, hans fruars och tre söners bilder samt årtalet 1637 finnes. Gift 1:o 1588 på Gammelstorp i Tuns socken Skaraborgs län med Elin Posse, född 1559, död i 609, dotter av häradshövdingen Nils Axelsson Posse, den äldre (nr 14), och Anna Kagg (nr 68). Gift 2:o 1617 med Märta Uggla, död 163537 före 11/5, dotter av kammarrådet Mikael Arvidsson Uggla (nr 100) och hans 2:a fru Märta Hård (af Torestorp, nr 60).Barn:1. Peder, född 1588. Kammarherre. Död 1649. Se tab 119.Lars.Lennart. | Larsson Hård af Segerstad, Erik (I37183)
|
| 6710 | Erik Olofsson (son av Olof Eriksson, Tab. 8), till Kiala. Fogde i norra Finland 1530. Häradshövding i Borgå härad efter fadern5 1532-10-28. Fogde och slottsloven på Tavastehus s. å. 11/7 och ännu 15385. Konfirmerad i besittningen av faderns donation Tessjö i Strömfors' socken 1534-09-24. Var även en tid i slottsloven på Viborg. Beseglade bland adeln Västerås arvförening 1544-01-13, Gustaf I:s testamente 1560-06-30 och ständernas bevillning 1561-04-15. Häradshövding i Äyräpää härad 1560-1564. Död omkr. 1566. Gift 1:o med Karin Fleming, dotter av häradshövdingen Per Fleming (nr 4) och Elin Lydeke. Gift 2:o troligen 1563-02-15 med Gertrud Bertilsdotter, som levde ännu 1587-03-29 i Borgå, i hennes 2:a gifte (gift 1:o med Peder Jönsson [Ruuth i Finland, nr 125], död 1561), dotter av borgaren Bertil Mattsson (16 rutor), stamfader för adliga ätten Grönfelt, nr 219, och Margareta Eriksdotter (Ekelöf, nr 217).Barn:1. Svante Eriksson. Ståthållare. Död omkr. 1585. Se Tab. 10. | Olofsson Stålarm, Erik (I37868)
|
| 6711 | Erik Plogpenning, 1216-50, kung i Danmark 1241-1250, son till Valdemar Segraren. Erik tillhörde Sköldungaätten.Erik låg i ständiga strider med sina bröder, särskilt med Abel, hertig av Schleswig, som lät mörda honom år 1250. Sitt tillnamn "plogpenning" fick han för att han lade en skatt på varje plog i riket. | Valdemarsen, Erik "Plogpenning" (I90162)
|
| 6712 | Erik XIV 1533-77, svensk kung 1560-68, son till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg.Genom Arboga artiklar 1561 stärkte Erik riksenheten och skaffade sig, genom inrättandet av en överdomstol, Kungens högsta nämnd (Höga nämnden), med Jöran Persson i spetsen, ett verktyg för sin personliga maktutövning. Han inledde den expansiva svenska Östersjöpolitiken genom förvärvet av Estland 1561 och kom 1563 i krig med Danmark och Lübeck, under vilket han visade sig äga militär organisationsförmåga.Den inrikespolitiska åtstramningen föranledde konflikt med brodern Johan och högadeln. Eriks sjukliga misstänksamhet och häftighet ledde till Sturemorden 1567. Då han samma år gifte sig med Karin Månsdotter gjorde adeln med hertigarna i spetsen uppror. I juli 1567 lät han viga sig med Karin Månsdotter i rådsherrarnas närvaro; rykten gick att han med våld hade tvingat ärkebiskopen Laurentius Petri att förrätta vigselakten.Erik fråntogs kronan och hölls sedan fången på olika slott i Sverige och Finland, tills han på Örbyhus slott sannolikt mördades på befallning av Johan III.Erik var rikt begåvad, hade mångsidiga intressen och stod på höjden av sin tids bildning. Han hade omfattande utrikespolitiska planer, som oroade den mindre fantasifulle fadern; hit hörde tanken på att fria till drottning Elisabet I. Erik friade faktiskt till henne innan hon blivit drottning och satt avskild och övervakad av sin misstänksamma halvsyster, "Blodiga Maria". Broder Johan fick göra en förberedande friarresa för Eriks räkning 1559 till den nyblivna drottning Elisabet och han blev i England mycket beundrad för sitt formfulländade latin. Men frieriet till Elisabet avvisades.Erik hade ett antal älskarinnor: Agda Persdotter, Anna Larsdotter, Karin Jakobsdotter, Karin Pedersdotter, Britta och Ingrid; alla omtalade under tiden fram till 1565 och dessa kvinnor hade något slags halvofficiell ställning i Eriks närhet. Från 1565 var det Karin Månsdotter, som blev Eriks älskarinna och senare även hustru.Den svenska seden att äta kräftor introducerades av Erik XIV - han var mycket förtjust i kräftor och odlade dem i vallgraven runt Kalmar slott. När hans syster Anna skulle gifta sig beordrade han fogden på Nyköpings slott att skaffa fram stora mängder kräftor till bröllopet. Fram till 1800-talet fanns stora mängder kräftor i svenska vatten, men landsbygdsbefolkningen ansåg inte att de dög som människoföda. Däremot åt medeltidens munkar rikligt med kräftor, speciellt under fastan. Kräftanräknades nämligen som fisk, vilket de fick lov att äta.En öppning 1958 av Erik XIV:s grav gav enligt en expert inte bindande bevis för att den arsenik, som påträffades, var resultatet av en förgiftning. En annan experts slutsats blev att "fynden i sin helhet ger sålunda fullt stöd åt antagandet att Erik XIV blivit förgiftad med arsenik".(Källa: Focus 98 och Ingvar Andersson - Erik XIV) | Gustavsson Vasa, Erik XIV (I90044)
|
| 6713 | Erik Åkesson Tott (son av Åke Axelsson, Tab. 1), till Bavelse i Tybjergs härad, Danmark, som han erhöll genom sitt första gifte. Var 1457 och ännu 1462 hövidsman på Stege. Var riddare 1461. En av de danska befallningsmännen i Stockholm 1464 och danskt riksråd 1465. Blev fången av svenskarna i slaget vid Brunkeberg 1471. Svenskt riksråd 1472. Landsdomare i Själland 1473 och mottog 1477 Varbergs län. Deltog som svenskt riksråd i mötet i Halmstad 1482 men beseglade som danskt riksråd konung Hans' handfästning 1483 och deltog som sådan i mötet i Kalmar s. å. och 1484, då hans bröder Hans och Jörgen mötte på svensk sida. Var 1486 och 1490 länsherre på Hindsgavl. Levde ännu 1494-01-14. Gift 1:o med Anna Moltke, dotter av riddaren och hövidsmannen Evert Moltke och hans 2:a fru Beata Rönnow. Gift 2:o med Cecilia Daa. | Åkesson Tott till Bavelse, Erik (I37913)
|
| 6714 | Erland Mattsson Kagge (son av Mattias Kagge, Tab. 1). Beseglade brev 1420-10-21. Kallas väpnare 1429-04-14. Gjorde 1436 jämte sin 1:a fru jordabyte med S:ta Klara kloster. Upplät 1446 jämte sonen Mattias jord i Husby i Markims socken i Uppland mot jord i Predingsö i Sorunda socken i Södermanland. Häradshövding i Svartlösa härad 1442-05-05 och ännu 1462. Gift 1:o före 1436 med Elin Kettilbjörnsdotter, som förde i vapnet tre strömmar, dotter av Kettilbjörn Simonsson av Stora Wänga-släkten eller samma släkt, som ätterna Strömfelt m fl. Gift 2:o före 1454 med Gertrud i hennes 2:a gifte. | Mattsson Kagge, Erland (I37266)
|
| 6715 | Erland Peterson (son av Peter.Jonsson, Tab. 8), till Händelö i S:t Johannis socken, Östergötlands län och Fituna i Sorunda socken, Stockholms län, vilka han ärvde genom sin hustru. Namnes väpnare 1455-02-21, men blev riddare vid Kristian I:s kröning 1457. Bosatt på Händelö 1470 och ännu 1481, men var död 1490. Gift före 1470-05-18 med Gertrud Birgersdotter i hennes 1:a gifte (gift 2:o med Lasse Svensson Lax), dotter av väpnaren och häradshövdingen i Hammarkind Birger Nilsson (sparre), till Fyllingarum, och Brita Isaksdotter (Baner, nr 22).Barn:Brita Erlandsdotter. Gift 1493-07-07 med riksrådet och lagmannen i Tiohärads lagsaga Bengt Abiörnsson (liljesparre), till Händelö, död 1519 eller 1520.Henrik Erlandsson. Riksråd. Se Tab. 10.Peder Erlandsson. Riksråd. Död 1540. Se Tab.. 14. | Pedersson Bååt, Erland (I37533)
|
| 6716 | Ernst-Hugo Järegård, eg. Ernst Hugo Alfred Järegård, född 12 december 1928 i Ystad, Skåne län, död 6 september 1998 på Lidingö, Stockholms län (myelom). Svensk skådespelare.Gift 1950 med skådespelarkollegan Karin Nordström (född 1923).Järegård medverkade i ca 20 filmer och ett 40-tal TV-produktioner, men hans verkliga hem var teaterscenen. Bland hans mest framgångsrika roller kan nämnas Estragon i Samuel Becketts I väntan på Godot, titelrollen i Molières Tartuffe och Hjalmar Ekdal i Henrik Ibsens Vildanden (i regi av Ingmar Bergman på Dramaten). Han tilldelades 1975 O'Neill-stipendiet.Åt Lars von Trier gjorde Järegård först en biroll i filmen Europa, med följd att Trier särskilt för honom skrev den stora rollen som den koleriske överläkaren Stig Helmer i tv-serien Riket.Till hans övriga kända rollfigurer hör rösten till Elaka Måns i den tecknade filmen om Pelle Svanslös från 1981 och tre olika män, som hade det gemensamt att alla var skåningar och kallblodiga mördare, i TV-serien Skånska mord 1986.Han gjorde i 1970 en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Östen Warnerbring - Lyckohjulet eller Var ska jag hänga min hatt i natt. Den resulterade även i en LP-skiva. Klassiska har också de reklamfilmer som Järegård gjorde tillsammans med Margaretha Krook för bordsmargarinet Flora (Milda) blivit.Hans expressiva scenstil gjorde honom både uppskattad och till ett tacksamt föremål för karikatyr, något han verkade ta som en komplimang. Han kunde av vissa uppfattas som fåfäng och tillgjord, men med sin starka utstrålning kunde han behärska sin publik. Det kan knappast förnekas att Järegård tillhörde sin samtids största inom svensk scenkonst.Ernst-Hugo Järegård är begravd på Lidingö kyrkogård. | Järegård, Ernst-Hugo (I22636)
|
| 6717 | Esbern Snare (Hvide) blev født 1127 i Fjenneslev og døde 1204 på Sæbygård. Han var søn af Asser Rig (Hvide) og dennes hustru, Inger Eriksdatter, var kriger og høvding, og som bror til Absalon kæmpede han sammen med Valdemar 1. den Store i Slaget på Grathe Hede i 1157, byggede omkring 1170 borgen Kalundborg. Omkring denne opvoksede byen af samme navn. Desuden lagde han grunden til den femtårnede kirke "vor frue kirke" der blev bygget af hans børn.Esbern efterlod sig tre sønner og to døtre: Jens og Absalon, der begge døde barnløse, Niels Mule, Ingeborg og Cecilie. | Snare Hvide, Esbern (I28859)
|
| 6718 | Ett barn och tre fäder Det hela började med not. I Lilla Beddinge kyrkobok år 1704:den 3 söndagen efter trettondagen döptes et oächta pigebarn wed nampn Karna, modren Elsa Jönsdotter, fadren Christen Jacobsson, barnet föddes den 23 january. Per Påhls hustru bahr barnet. Faddrar: Anders Jacobsson, Jöns Andersson, Oluf Pers hustru Elna.Fortsättningen tilldrar sig i och utanför tingssalen, och även på Hemmanet nr 2 Lilla Beddinge.Parterna i målen: 1/ Elsa Jönsdotter, barnets moder, förut piga hos Jöns Trulsson. 2/ Christen Jacobsson, utlagd barnafader, dräng hos Jöns Trulsson. 3/ Jöns Trulsson, åbo på nr 2 Lilla Beddinge. 4/ Elna Larsdotter, hustru till Jöns Trulsson. 5/ Rasmus Andersson, dräng i Östra Vemmenhög.Vittnen: Elna Persdotter, barnmorska, gift med Per Påhlsson på nr 19 Lilla Beddinge och länsmannen Eric Wahlberg.Händelseförloppet som följer, är en avskrift ur Vemmenhögs Häradsrätts arkiv 1704/05.Cronones lendzman wehlborne Christian Fiskerström för retten framstelte drengen Christen Jacobsson i Lilla Bedinge och Elsa Jönsdotter i Stora Bedinge, som lönskelege med hwarandra begåt.Dhe anklagade tillstodo dhetta theras bråt, och förmente drengen at Elsa Jönsdotter haft med flera en honom olåflig beblandelse.Hwarpå han uthlade drengen Rasmus Andersson i Östra Vemmenhög, uppå hwilkens wegnar hans broder Lars Andersson ibidem framstodh och bekiente dhetta legermåhl.Påståendes drengen Christen Jacobsson at ock hans matfader Jöns Trulsson i Lilla Bedinge haft olåfligt omgenge med Elsa Jönsdotter, men han nekade aldeles dhertill.Hwarföre Christen Jacobsson ingaf en skrift ifrån kyrkioherden i Kielstorp Mag: Klerck, af indehåld, at han blef infordrad at döpa Elsa Jönsdotters barn, som föregafs hwara swagt, då Jöns Trulsson i Hl:e kyrkioherdens nerwaro sagt til henne:Seg nu medan presten er her om iag begert någon tijd at ligga hos dig, eller dhet giort. Hwartil hon swarat thesse ord: Tigen stilla.Men hwad hon i födslen bekiendt, er jordegummans Elin Per Påhlssons i Lilla Bedinge bekant, som sielfwa skriften ad acta uthwijsar, hwaruppå bemelte jordegumman som ock i thetta måhl til witne instemdt hwar, framstodh och efter föregående förmanning at uthseija sanningen, blef samteliga afhörde aldenstund Jöns Trulsson hwar ennu intet framkommen.Jordegumman hwilken uthsade, at ner hon först til Elsa Jönsdotter blef hemptadt, frågade hon henne hwem barnafadren hwar, då hon sade: Iag har intet haft med någon man at bestella.Ner thet nu tog på henne at hon föda skulle sade hon ner fostret hwar födt, at först hade Rasmus Andersson S:t Hans dag tijd med henne at bestella och drengen Christen Jacobsson om pingsedag och walborgsmäss så galet talte hon, men nembde intet om Jöns Trulsson och hafwandes intet wijdare i dhenna sak at witna.Elsa Jönsdotter tilstod omsijder at Jöns Trulsson haft olåflig beblandelse med henne, men nekade at han hwar barnafadren, segandes at drengen Christen Jacobsson hade först och Jöns Trulsson sedan med henne at bestella.Retten fandt nödigt at genom cronones lendzman til i morgon låta framskaffa Jöns Trulsson, at med Elsa Jönsdotter i dhetta måhl confronteras blifwandes saken emellertijd upsat.Den 24 february continnerade tinget:Cronones lendzman wehlborne Christian Fiskerström för retten inkom och berettade, at Jöns Trulsson i Lilla Bedinge som förmehnas haft olåflig beblandelse med Elsa Jönsdotter i Stora Bedinge, hwar nu framkomen hwarföre han för retten infordrades, men nekade aldeles til dhenna beskylning.Retten förehöll honom at Elsa Jönsdotter frijwiligt på honom bekient hafwer.Elsa Jönsdotter inkallades och confronterades med Jöns Trulsson men uppå tilfrågan nekade hon aldeles, at han haft någon olåfligt omgenge med henne. Retten förestelte henne, at hon frijwiligt på Jöns Trullsson bekient hafwer, Elsa Jönsdotter förklarade sig heröfwer sålunda, at hon intet wijdare sagt än at dhet motte blifwa så til mannen kom fram sielf.Lendzmannen berettade at ner Elsa Jönsdotter kom från retten, begerte hon låf at gå hem, men då han nekade henne sådant och frågade hwarföre hon intet tilförne bekient på Jöns Trulsson swarade hon at dhet hwar tijd nog nu, sampt således än ytterligare tilstod sin inför retten frijwilige bekienelse.Beropandes elliest lendzmannen til saken uplysning uppå hwad cronones lendzman wehl:t Eric Wahlberg som uthan jef framstod och efter aflagd eed witnade, at ner Jöns Trulsson kom hijt til tingsplatsen let han kalla lendzmanen til sig, som frågade honom hwarför han icke igår hijt kom, dertil han swarade, at han intet kunde komma för än han fick mod, seiandes lendzmannen: Iag hörer at qwinfolcket lagt eder uth. men han swarade:dhet tror iag intet, och suckade deröfwer seiandes: Kiäre Eric Wahlberg hielp mig til retta och swara för mig, men han sade: dhet giör iag intet, wettandes intet wijdare.Jöns Trulsson nekade at så passerat hwar, och förmente at lendzmannen sådant bewijsa bör.Drengen Christen Jacobsson inkallades och confronterades med Jöns Trulsson, hwilken beretade, at Jöns Trulsson ropte honom om morgonen af sengen til sig ner presten hwar dijtkalladt och sade: kunne wij intet förlijkas om at wij begge hwarit med om gerningen, och tilböd at uthlegga böterna för drengen om han wille taga sig dhet uppå, hwilket hans egen hustru hörde, som gick och jemrade sig, sampt bad at drengen wille giöra dhetta, om icke för mannens så för hennes skull.Resolution. Tingsretten har för skieligt funnit, at drengarne Christen Jacobsson och Rasmus Andersson som tilstådt at dhe olåflig beblandelse haft med Elsa Jönsdotter bör tilfölie af lag och Kongl. Maijt:s beslut af anno 1694, plickte hwardera sine 10 dlr. Smt. Til treskigtes och derjemte undergå kyrkioplickt.Men hwad Jöns Trulsson angår så blifwer saken med honom och Elsa Jönsdotter til sanningens desto better uthforskadt til nesta ting upsat.Den 13 juny Anno 1704: Elin Jöns Trulssons i Lilla Bedinge hade incitera låtet sin man Jöns Trulsson för begånget enfalt hor med kohnan Elsa Jönsdotter i Stora Bedinge, påstående at hon sin måhlsegande ret at hans böter undfå motte.Jöns Trulsson tilstodh dhetta sit bråt, hwilket han hwid senaste tinget inte weladt bekienna. Jemwehl ock tilstodh kohnan Elsa Jönsdotter dhetta med Jöns Trulsson begångna enfahlte hor.Resolution: Aldenstund Jöns Trulsson och Elsa Jönsdotter inför retten tillstådt ock bekient at dhe enfalt hor bedrifwet, alt förty pröfwar tingsretten för skieligt, at dhe efter strafordningen böre plickte. Han ska som en gift man sine 80 dlr. Och hon såsom en ledig persohn sine 40 dlr. Smt. Till treskigtes egandes.Jöns Trulssons hustru som saken incitera låtet, bekoma grunde retten af hans böter, hwarjemte så wehl han som Elsa Jönsdotter böra undergå kyrkioplickt efter kyrkiolagen, och der hon intet skulle hafwa at böta med, plickte hon med kroppen. | Jacobsson, Christen (I154)
|
| 6719 | Ett bevis för att Per Håkansson verkligen är son till Håkan Persson och Anna Olofsdotter i Kölja:Medelstads härads dombok 1704-10-11:Per Håkansson i Bommerstorp å egna och Håkan Perssons i Kjättorp vägnar instämma låtit sin och deras morbroder Sven Olsson i Möljeryd angående 1/4 ding i Möljeryd som dem efter dess salig moder Anna Olofsdotter ärftligen tillfallit och Sven Olsson år 1699 vid skiftet emot 80 Cr smt till inlösen upplåtet blivit. [Möljeryd skall nog vara Mölleryd i Hjortsberga sn.] | Håkansson, Per (I29146)
|
| 6720 | Ett drängebarn från Augerum, nom. ANDERS LENARS, född måndag natt den 29 augusti. pater Hans Lycke, mater Catharina Leners. gudmor fru professorskan på Rya. Faddrar. studenten Borgström, välborne Schyfelt, och jungfru Gunilla Trägård i prästegården. | Anders Leners (I29562)
|
| 6721 | FABRIKÖREN JOHANNES GRÖNVALL * 17.8.1864 17.12.1929 HANS HUSTRU EDIT GRÖNVALL * 6.7.1879 21.10.1947 ERIKVi kunde ha stannat på många ställen här på kyrkogården för att tala om familjen Grönvall. På gamla kyrkogården vid kyrkan finns namnet inhugget på 7 ställen, här i den äldre delen på 18 ställen, samt på många ställen i de nyare delarna, det säger väl allt. Familjen Grönvall har under mer än 250 år verkat i Ängelholm, långa tider med stort inflytande. Deras yrkesverksamhet har huvudsakligen gällt skinnberedning. Det fanns en bagare där vi började och det finns en gästgivare också, men annars är det garveri och utveckling av detta som det handlar om. Släkten kommer egentligen från Ystad. Fällberedare Christian Grönvalls son Lars kom 1752 till Ängelholm och gifte sig med Ingrid Kockum, som blivit änka efter garvaren Trued Pärsson i Ängelholm. Ingrid var dotter till fällberedaren Pål Kockum i Helsingborg. Ni hör att det är skinnberedning det handlar om. Garveriet låg då på södra Storgatan ungefär där systemet ligger idag. Lars Grönvalls sonsons son Ludvig var den som flyttade garveriet till norra delen av Storgatan, där ju idag allt är nybyggt. Denne Ludvig var också den som ägde den Grönvallska gården som nu står i Hembygdsparken, väl värd att besöka. Denne liksom flera andra från den grönvallska släkten ligger begravda på gamla kyrkogården.Det var Ludvigs söner Wilhelm och Johannes, som satte igång att göra storindustri inom skinnhanteringen. Johannes ligger alltså här. 1911 hade man 70 anställda. Wilhelm och Johannes söner Gösta och Sture fortsatte expansionen och som mest hade Grönvalls nästan 300 anställda.Wilhelm och Johannes hade en kusin Nicanor som först drev gästgiveri men sedan också drev garveri- och skofabriksrörelse vid Västra Kyrkogatan. Det leder för långt att redogöra för Grönvalls vidare öden och alla produkter som har framställts här i Ängelholm och den samägda Klippans Läderindustri, de flesta vet ju att till slut blev utlandskonkurrensen för stor och Grönvalls lades ner 1990.Men några ord måste också sägas om Nicanor Grönvalls son Knut. När han inte ville fortsätta i garveribranschen försökte han bli bankman, men sjukdom tvingade honom att sluta. Han och hans fru drev då en tobakshandel. Men han var konstnärligt begåvad och har gjort en mängd uppskattade gatu- och gårdsmotiv, som finns i många ängelholmshem. Han var också skicklig på att göra karikatyrer, som ofta togs in i tidningarna. Han dog 1957 och är inte begravd här på den äldsta delen av kyrkogården.Man kan ju om man vill säga att slutet blev gott, nu har vi ett fint bostadsområde där de stora fabriksbyggnaderna låg. | Grönvall, Johannes Filip (I15396)
|
| 6722 | Faddrar: arbetaren Gösta Jönsson och Anna Jönsson från Stora Markie. | Jönsson, Erik William (I15822)
|
| 6723 | Faddrar: arbetaren Sven Lindkvist och hans hustru Augusta från Stora Markie. | Jönsson, Anna Margareta (I15820)
|
| 6724 | Faddrar: Huggedrängen Anders Hansson och hans hustru på Stora Markie. | Larsson, Ellen Paulina (I15793)
|
| 6725 | Faddrar: Kusken Nils Larsson Skott och hans hustru från Stora Markie. | Larsson, Ruth Ingeborg (I15792)
|
| 6726 | Faddrar: Stat. drängen Sven Jönsson Lindkvist och dess hustru Augusta Birgersson på Stora Markie. | Jönsson, Karin Alfrida (I6776)
|
| 6727 | Faddrar: Statkarlen Nils Andersson och hustru Dorotea Olsson på Stora Markie. | Jönsson, Gösta Albin (I15794)
|
| 6728 | Faddrar. Kyrkiovärden Anders Aqvilonius, hu Stina Larsdotter, dr Carl Nilsson i Kåranäs, dr Peter Andersson, pig Brita Andersdotter i Qvarnamåla, pig Martha Persdotter i Snärshult. | Knutsson, Nils (I43422)
|
| 6729 | Faddrar. Peter Andersson, h Maja Nilsdotter i Kåranäs, Jacob Widerström, h Martha Persdotter, pig Maja Persdotter i Snärshult, dr Clas Nilsson i Qvarnamåla. | Knutsdotter, Anna Maja (I43424)
|
| 6730 | Faddrar. w Sven korpral, Sven Persson i Trottagården, Anders Germundsson, madam Helena Bladh, piga Ingeborg Persdtr, piga Catharina Gummesdtr.Vigda Dräng i Sutareslätt och Piga i Botahult Norregård.Gift 1741-01-01 i Väckelsång (G) med Per! Jönsson, född 1714-01-30 i Sutareslätt, Väckelsång (G), död 1781-03- (begravd 1781-04-01) i Sutareslätt Övregård, Väckelsång (G) (av huvud och bröstsjuka 66 år o. 3 mån. gl.).Bosatt i Sutareslätt Övregård 1741-1781, Väckelsång (G). | Månsdotter, Maria (I44123)
|
| 6731 | Faddrar. Adjunches S M Magister Petrus Danielsson, mademoiselle Sara Britta Audander, pig Anna Stina Petrusdotter i Prästgården, Klåckaren Anders Ringius, h Lena Jeansdotter i Fiskestad Makagård. | Knutsdotter, Beata (I43423)
|
| 6732 | Faddrar. Carl Magnus Nilsson i Söftestorp, Jaen Israelsson, h Ingeborg Svensdotter i Sörudden, dr Nils Johannesson i Hönebohl, pig Ingrid Svensdotter i Botahult Norregård, pig Maria Persdotter i Snärshult. | Knutsdotter, Kristina (I43411)
|
| 6733 | Faddrar. Carl o. Per o. Per o. Karin Nilsas o. Botil Eriks i Kroksjömåla, Abraham o. piga Ingrid i Flöxhult | Håkansdotter, Ragnil (I43814)
|
| 6734 | Faddrar. h Anna Lars Perssons i Östra Hall, Backaryd, bonden Bengt Persson, Per Åkesson, h Botil Bengtsdotter, pigan Binita Åkesdotter. | Nilsdotter, Karin (I42722)
|
| 6735 | Faddrar. h Christina Nilsdotter i Hasselstad, Ronneby, bonden Lars Olsson ibm, dr Peter Månsson, h Ingier Jacobsdotter i Ettebro, Ronneby. | Månsdotter, Elin (I42779)
|
| 6736 | Faddrar. h Elin Nils Månssons ibm, bonden Ola Svensson, Mårten Andersson, h Elin Ola Svenssons och pigan Kerstin Svensdotter ibm. | Månsson, Måns (I42721)
|
| 6737 | Faddrar. Inger Svens i Hjortseryd, Sven Abrahamsson i Hjorthålan, Clemmet Hansson i Långgölsmåla, Carl Hansson i Långsjöryd, Sven Persson i Långgöl, Bodil Pers i Långgölsmåla, Elin Hansas ibm, Inger Åkes i Skärvgöl. | Persson, Håkan (I44106)
|
| 6738 | Faddrar. Jacob Widerström i Snärshult, dr Johannes Carlsson i Söftestorp, Martha Svensdotter i Botahult Norregård, pig Maria Andersdotter i Qvarnamåla. | Knutsdotter, Beata (I43416)
|
| 6739 | Faddrar. Jaen Israelsson, h Stina Svensdotter i Sörudden, sockenskräddaren dr Peter Månsson, dr Peter Gustafsson i Lindersmåla, pig Ingrid Svensdotter, pig Martha Svensdotter i Botahult Norregård. | Knutsson Gran, Karl Magnus (I43412)
|
| 6740 | Faddrar. Johannes Petersson, Anna Maja Carlsdotter i Söftestorp Jönsagård, dr Peter Carlsson ibm, pig Brita Persdotter i Botahult. Soldat 1843-1876. Död hastigt i samband med vedhuggning. Gift 1848-05-13 i Urshult G med Elin! Månsdotter, född 1815-09-04 i Västra Ryd, Hoby K,död 1879-04-09 i Midingstorp Soldattorp, Urshult G.Faddrar, h Christina Nilsdotter i Hasselstad, Ronneby, Lars Olsson ibm, dr Peter Månsson, h Ingier Jacobsdotter i Ettebro, Ronneby.Vigda bägge från Midingstorp, Urshult. Vittnen Soldat Pihl under Karatorp, Jonas Svensson i Karatorps Storegård. | Knutsson Appelqvist, Johannes (I42705)
|
| 6741 | Faddrar. Marta Mattis i Hasselstad, Olle Andersson i Möllenäs, Per Håkansson i Skarup, Jöns Persson i Svenstorp, Kerstin Olles i Hasselstad, Segrid Persdotter ibm. | Håkansson, Per (I29147)
|
| 6742 | Faddrar. Nils Månsson, h Maria Jonasdotter i Elofshult, Nils Nilsson i Botahult Norregård, pig Anna Maja Carlsdotter i Söftestorp.Gift 1835-03-11 i Väckelsång med Jonas Persson, född 1811-06-29 i Östad Smedgård. | Knutsdotter, Maja Stina (I43417)
|
| 6743 | Faddrar. Nils Nilsson, h Anna Maja Nilsdotter i Botahult Norregård, dr Magnus Jacobsson, pig Helena Jacobsdotter i Snärshult. | Knutsdotter, Anna Maja (I43419)
|
| 6744 | Faddrar. Nämdemannen Lars Svensson, h Catharina Danielsdotter, dr Clas Nilsson i Qvarnamåla,Johannes Danielsson i Kåranäs, dr Abraham Nilsson, pig Ingrid Nilsdotter, pig Elin Nilsdotter i Snärshult. Gift 1805-11-16 i Väckelsång med Daniel Persson, född 17 - - i URÅSA ?. Bosatt i Benjaminstorp, UråsaLyst 0824,Hemmansbruksägande enkemannen i Benjaminstorp & Piga iSnärshult, Wittnen pigans fader Knut Månsson i Snärshult & Pigans morbror Carl Magnus Nilsson i Väckelsång Makagård. | Knutsdotter, Marta (I43421)
|
| 6745 | Faddrar. Per Jönsson, h Ingrid Månsdotter i Sutareslätt, Sven Nilsson, pig Sigrid Persdotter i Fiskestad Makagård, dr Jöns Börjesson, pig Maria Gudmundsdotter i Botahult Norregård. | Svensdotter, Kerstin (I43537)
|
| 6746 | Faddrar. Per Svensson o. Erik o. Karin i Kroksjömåla, Inger i Flöxhult, piga Karin. | Håkansdotter, Valborg (I43815)
|
| 6747 | Faddrar. Peter Månsson, h Ingrid Svensdotter i Sköllen?, dr Nils Svensson i Kåranäs, pig Ingrid Johannesdotter i Snärshult. | Knutsdotter, Ingrid (I43418)
|
| 6748 | Faddrar. Peter Månsson, h Ingrid Svensdotter, pig Martha Svensdotter, pig Maja Svensdotter i Botahult Norregård, dr Magnus Carlsson, dr Johannes Carlsson i Elofshult. | Knutsson, Sven (I43415)
|
| 6749 | Faddrar. Peter Månsson, Ingrid Svensdotter, Maja Svensdotter i Botahult Norregård, Jacob Widerström, pig Ingrid Nilsdotter i Snärshult, dr Daniel Jaensson i Väckelsång Trottagård | Knutsdotter, Ingrid (I43413)
|
| 6750 | Faddrar. Petter Månsson i Botahult, Sven Pettersson i Sutareslätt, dr Måns Gummesson, pig Elin Gummesdotter i Botahult Södregård, h Elin Petersdotter i Hyllersbohl, pig Christina Carlsdotter i Qvarnamåla. | Svensson, Magnus (I43543)
|